TIG110 Föreläsningar Flashcards

Question

Resultatmål

Answer 1

det primära målet är att nå ett visst resultat - t.ex. löneförhöjning

Answer 2

det primära målet är att få en viss produkt - t.ex. hämtmat från en restaurang

Answer 3

det primära målet är att få en viss process genomförd - t.ex. uppskjutning av deadline för en inlämning

Answer 4

det primära målet är en prestation i sig - t.ex. nå högsta betyg

Answer 5

handlar om sociala relationer - t.ex. gifta sig eller göra slut med partner

Answer 6

Handlar om självet, hur man presenterar sig själv

Answer 7

innefattar någon typ av instrument/medel för att nå ett specifikt mål - t.ex. uppmanar en annan person (instrument) att stänga dörren (önskad aktion) (stängd dörr = önskar måltillstånd)

Answer 8

flera sätt att uppnå ett specifikt mål Exempelvis målet att hälsa på någon: - vinka - säga "hej"; "tjena"; "hallå"; etc - nicka mot någon - skaka hand

Answer 9

ett specifikt sätt för att nå flera mål Exempelvis en vinkning(sätt) kan kommunicera flera saker(mål): - hej - hej då - här är jag

Answer 10

det sätt man producerar ett budskap på Face to face - röst - ansiktsuttryck - gester - beröring - ögonrörelser - hållning Teknologimedierad - text - bild - ljud - färger - animering - röst (telefon)

Answer 11

det sätt på vilka man processar kommunicerad information (via sinnen) - syn /grå- och färgskala) - hörsel - känsel (tryck, temp., rörelse, behag/obehag) - doft - smak

Answer 12

Två eller flera produktions-/sinnesmodaliteter används

Answer 13

information från flera sinnedmodaliteter (input) integreras till en sammanhängande perception

Answer 14

uppdelning av ett planerat budskap (output) mellan flera produktionmodaliteter

Answer 15

två eller flera produktionsmodaliteter bär liknande information, dvs att information från separata sinnessystem är enkelt översättsbara mellan varandra --> ökar tydlighet i budskapet talat ord + gest hej + vinkning auditivt + visuellt ett ljud för fel/rätt + rött/grönt

Answer 16

två eller flera produktionsmodaliteter bär olika information, dvs får in olika information från separata sinnessystem --> ökar komplexitet och informationsrikedom i budskapet talat ord + gest “jag sprang hela vägen upp för trapporna” + *gör en spiralformad handrörelse* → Mottagare fattar hur trapporna såg ut utan att sändaren sa

Answer 17

förgrund (budskapet) i relation till bakgrund (övriga stimuli i omgivningen) --> signal-till-brus-relation Graden (hög - låg) av modal densitet bestäms av: - komplexitet: hur komplex kombination av olika produktionsmodaliteter är - intensitet: hur intensivt budskapets huvudmodalitet är - komplexitet + intensitet Modal densitet kan göra att budskapet...: ... förstärks eller blir tydligare vilket i sin tur underlättar förståelsen av budskapet ...blir mer dynamiskt, komplext eller rikare i innehåll ...blir otydligt, försvagat eller motsägelsefullt vilket försvårar förståelsen ...inte påverkas alls

Answer 18

tillvägagångssättet för att skapa kontakt, dvs den punkt där man kommer i kontakt med varandra Kontaktytan skapar möjligheter men också begränsningar i kommunikation Analogt - face to face Digitalt - telefon (röstbaserad) - sms (textbaserad) - video (auditiv + visuell)

Answer 19

verktyget för att sända ett budskap - en penna - luften - papperark - display

Answer 20

båda parter får information från varandra omedelbart - face to face - sms - telefon

Answer 21

tidsförskjutning mellan tidpunkt sändare skickar information och tidpunkten då den når mottagaren - traditionella vykort

Answer 22

Amodala processer fungerar på samma sätt oavsett från vilken sinnesmodalitet informationen urpsrungligen kommer ifrån Exempel 1: råttor kan räkna till 4 genom att få 2 LJUDsignaler + 2 LJUSsignaler = 4 enheter Exempel 2: numeriska symboler (vi kan både läsa och höra dem)

Answer 23

översättning av en typ av sinnesinformation till en annan typ exempelvis: volym (auditiv) --> storlek (visuell)

Answer 24

på något sätt matcha olika sinnesmodaliteters information med varandra Fenomen bevisat(?) av Meltzoff och hans bebisar med nappar

Answer 25

drivs av egna intressen och en inre belöning

Answer 26

drivs av andras intressen och en yttre belöning | - att få en belöning eller undvika ett hot är primärt mål medan att nå själva målet är sekundärt

Answer 27

anpassa sig själv för att accepteras inom en grupp eller för att skapa en viss relation

Answer 28

god prestation = belöningen

Answer 29

1. Stimulering av sinnesorgan (unimodal, multimodal) 2. Hantering av information (sök mer info; filtrera info) 3. Identifiering av sinnesinformation (script och scheman) 4. Tolkning av sinnesinformation (vem har skickat info; vad ska jag göra med den)

Answer 30

En modalitet “kommenterar” på en annan röst + gest ironi: “Vilket fint väder” + suck och ögonrullning

Answer 31

- människor förstår och lär sig bättre när överflödig och irrelevant information är reducerad - bilder drar till sig uppmärksamhet - fina och intressanta bilder som inte tillför något försvårar för åhörarna - bilder av låg kvalitet stör även om de är relevanta

Answer 32

- människor förstår och lär sig bättre när bild + tal eller bild + text är i kombination istället för bara tal eller bara text - bra så länge koherensprincipen inte förstör - när bilder och text är separerade i tid och/eller rum uppstår svårigheter att förstå budskapet

Answer 33

lära känna en person på djupet, en person är att se som bestående av olika lager: - publikt lager - personligt laget - innersta lager

Answer 34

- fokus på perception (hur vi tolkar budskap) - hur olika sinnesmodaliteter samspelar i språket - främst verbal kommunikation - McGurk effekten

Answer 35

- fokus på perception, men produktionssidan är också viktig - hur vi upplever och bedömer sinnesinformation - Sensorium: hur info i omgivningen utgör en helhet och hur detta kan upplevas som en helhet i en samlad perception - Affordans - främst icke-verbal kommunikation (fokus på synsinne)

Answer 36

- fokus på både perception (sinnesmodaliteter) och produktion (produktionsmodaliteter) - delvis biologiskt perspektiv - primaters respektive människors kommunikation - både verbal och icke-verbal kommunikation

Answer 37

- fokus på produktionsmodaliteter - sociokulturellt perspektiv - mode = en vidd av meningsskapande system/resurs - fokus på verbal kommunikation

Answer 38

Uppbyggd av 8 axiom: 1. osäkerheten är hög i början av en relation → frekvent verbal kom. 2. samhörighetsuttrycken är få i början av relationen (pga osäkerhet) 3. hög osäkerhet leder till informationssökande beteende 4. hög nivå av osäkerhet hänger samman med låg nivå av delande av intim information 5. hög osäkerhet hänger samman med hög nivå av reciprocitet ( = man söker ge tillbaka något likvärdigt, så om du ger mig en komplimang ger jag dig en tillbaka) 6. låg osäkerhet beror av likhet mellan parterna 7. lägre osäkerhet → ökat gillande mellan parterna 8. lägre osäkerhet hänger samman med delat socialt nätverk (så två pers med en gemensam vän upplever mindre osäkerhet) Osäkerhet kan reduceras genom: - informationssökning genom observation och indirekta/direkta frågor - planering av sin kommunikation - skyddande av sig själv

Answer 39

alla fenomen i världen som vi kan få information om via våra sinnen konstrueras mentalt, och dessa mentala konstruktioner används sedan för att kommunicera. Produktion och processande av budskap baseras på våra mentala konstruktioner (dvs vår erfarenhet och kunskap) - scheman: över fysiska, spatiala, motoriska ting - scripts: över sociala och temporala skeenden - interpersonella konstruktioner: mentala konstruktioner över andra enskilda individer - social perception: hur vi uppfattar och bedömer sociala händelser, relationer och varelser - social interaktion: hur vi typiskt interagerar i olika kontext

Answer 40

Baseras på 7 grundantaganden och tanken träning ger färdighet 1. människan är en målinriktad varelse 2. människan kognition har utvecklats för att effektivt nå mål 3. kommunikation är ett verktyg för att uppnå mål 4. mål är önskade sluttillstånd som vi strävar mot 5. mål är hierarkiskt ordnade 6. en plan är vägen till uppfyllandet av ett mål 7. vi behöver kunskap för att uppnå mål och genomföra planer

Answer 41

För att lyckas i sin kommunikation måste kommunikatören anpassa sig till konversationen. Människan har utvecklat mekanismer för vad man kallar kommunikationsreglering (eng. communication management). 3 centrala mekanismer är: Det huvudsakliga budskapet - vad vi har för avsikt att förmedla och vad andra uppfattar Interaktionsreglering - att vilja/kunna reglera interaktionen så att vi kan föra ett meningsfullt samtal, exempelvis genom turreglering och återkoppling Självreglering - Att vilja/kunna reglera sitt eget bidrag till konversationen. Detta genom att vi kontinuerligt ägnar oss åt sådant som val, planering, tvekan och förändring i en konversation.

Answer 42

Ackommodera = anpassa sig vilket kan ske på 2 sätt: 1. konvergera: kommunicera på liknande sätt, söker finna likhet - social identifiering: innebär att en person som vill tillhöra en viss grupp konvergerar till övriga gruppmedlemmar 2. divergera: kommunicera på avvikande sätt, markera olikhet

Answer 43

att tala är att agera (skapa ljud oavsett vad orden betyder är att agera)

Answer 44

läsa mellan raderna för att förstå avsikten

Answer 45

försöker få andra att göra saker (uppmaningar)

Answer 46

har en specifik effekt - jag förklarar er gifta - härmed inviger jag denna park

Answer 47

avsikten är uppenbar, bokstavligt budskap

Answer 48

- röstkvaliteter ← - ansiktsuttryck ← de två viktigaste - gester - indirekt verbala tecken - kroppshållning - ögonrörelser - andra fysiologiska markörer: andning, svett, tårar, rodnad

Answer 49

Det budskap en källa producerar som ska uppfattas av en mottagare kallas signal. Denna signal måste alltid förhålla sig till andra stimuli i omgivningen, s.k. brus. Signal-till-brus-relation syftar alltså till detta. Budskapet, i detta fall verbal kommunikation i form av tal, kan lätt drunkna i bruset om bruset mätt i decibel (dB) överstiger signalen. Idealet för vår hörsel är då signal är 20 dB högre än brus (dB). När ljudförhållanden är sådana att signalen försvinner i bruset, blir ansiktsgester alltmer viktiga för perception av budskapet. Multisensorisk interaktion sker på så sätt att ytterligare en sinnesmodalitet(syn) aktiveras och skickar information till ett “speglingssystem” som omvandlar syninformationen till simulerad talproduktion: hur skulle det låta om jag rörde talapparaten (tunga, läppar, käke) på detta sätt? vilket hjälper oss att förstå vad som sägs trots att vi inte kan urskilja ljuden. Multisensorisk integration/integrerad perception har visat sig som starkast(effektivast) när ett unimodalt stimuli är som svagast, s.k. inversive effectiveness. För ovan situation gäller detta när signal-till-brus-relation är -12 dB. Vid usla ljudförhållanden (-24dB) kan vi uppfatta 20% av det som sägs genom att kombinera auditiv perception och visuell perception, medan om vi bara skulle förlita oss på den auditiva perceptionen inte skulle kunna uppfatta egentligen någonting av det sända budskapet.

Answer 50

Formella hälsningar är mer reglerade än informella. Ett klassiskt sätt att formellt hälsa på någon i Sverige, t.ex. vid ett affärsmöte eller liknande, är att skaka hand och säga något, exempelvis att hälsa någon välkommen och/eller att man presenterar sig. Då är naturligt 3 sinnesmodaliteter aktiva: syn, hörsel, känsel. Produktionsmodaliteterna kan vara många: man använder sin röst för att tala, ansiktsuttryck så som ett leende, ögonrörelser då vi vid en sådan hälsning, i Sverige, ofta tittar de vi hälsar på i ögonen, beröring i form av handskakningen, gester som t.ex. kan vara en utsträckt arm vid en välkomst eller huvudrörelser som t.ex. en lättare “bugning” med huvudet. Informella hälsingar kan te sig annorlunda och är inte lika strikt reglerade. En informell hälsning kan t.ex. vara att två vänner som möter varandra i korridoren lätt nickar åt varandra när de passerar. Då stimuleras enbart en sinnesmodalitet: syn. Det huvudsakliga budskapet är att hälsa, produktionsmodaliteten använd är en huvudgest i form av en nickning. En sådan typ av hälsning kan bestå av fler produktionsmodaliteter, t.ex. ett vokal verbalt "hej", en ansiktsuttryck i form av ett leende eller en handgest såsom en vinkning, vilket medför att ytterligare sinnesmodaliteters aktivering, men det är ytterst acceptabelt med bara en produktionsmodalitet. I en formell hälsning, likt den ova, skulle utelämnande av någon produktionsmodalitet, säg rösten och dess vokal verbala budskap, få följder likt förvirring eller att kommunikatören upplevs som otrevlig.

Answer 51

Paivios teori antar att människan har två kognitiva subsystem: 1. ett specialiserat för representation och processing av verbala element (språk) 2. ett specialiserat på icke-verbala element Båda systemen består av subsystem baserade på människans sinnesmodaliteter. Det verbala systemet har 3 subsystem: - det visuella verbala systemet: skrift och teckenspråk - det auditiva verbala systemet: talat språk - det taktila verbala systemet: blindskrift Det icke-verbala systemet har ett subsystem för respektive sinnesmodalitet: - det visuella icke-verbala systemet: t.ex. bilder, ansiktsuttryck, poser, etc - det auditiva icke-verbala systemet: t.ex. röstkvaliteter (talhastighet, volym, klangfärg, tonhöjd) Dessa två system är sammankopplade på så sätt att sinnesinformation i respektive system integreras, och system kan både processa information individuellt eller tillsammans. Om båda systemen aktiveras samtidigt skapas starka kopplingar emellan de minnen som skapas. Viss information kodas enbart i ett av systemen, medan annan information kodas i båda systemen: - bilder som vi inte kan sätta någon etikett på kodas enbart i det icke-verbala systemet - abstrakta ord kodas enbart i det verbala systemet - bilder som vi kan sätta etikett på och ord som är konkreta kan kodas i båda systemen

Answer 52

Storlek används på så sätt att det man vill ska framträda, dvs kärnan av budskapet, görs utmärkande stort från bakgrund. Det kan exempelvis användas inom reklam på så sätt att den produkt man söker sälja står i fokus genom att man gör den stor med en tillhörande liten text, men det kan även användas på så sätt att produkten visas i mindre storlek och en snygg kändis låts utgöra störst fokus, för att framhäva en viss livsstil associerad till produkten/dess användare. Ramar i olika storlek är ytterligare ett sätt att använda storlek för att framhäva sådant som grad av vikt: en större ram kring ett visst objekt i jämförelse med ett annat, för att framhäva att det första är viktigare. Eller ramar av lika storlek kring olika objekt för att markera lika vikt. Färg Starka, utmärkande färger kan användas för att få fenomen/objekt att framträda. Rött är en effektiv färg för att fånga uppmärksamhet, men även varierande styrka i färgskala kan fungera effektivt för att framhäva objekt. Ton Handlar om användandet av ljusstyrka för att fånga vår uppmärksamhet. Inom reklam kan det exempelvis användas på så sätt att den produkt man söker sälja är lite extra upplyst jämfört med bakgrund/omgivning. Fokus Det man vill att betraktaren ska fokusera på läggs i fokus i kontrast till en suddigare bakgrund. Detta för att ta bort fokus från t.ex. var en scen utspelar sig och intressera betraktaren för vad det är för scen. Förgrund Det man vill ska framträda placeras längst fram i bilden, t.ex. på en reklamaffisch för en film som har premiär kan skådespelarna med viktiga huvudroller synas längst fram, tydligt framträdande i förgrunden, medan mindre viktiga karaktärer syns mer i bakgrunden. Överlappning Fungerar likt förgrund, då det placerar element framför andra. En reklamannons för en viss produkt kan t.ex. vara uppbyggd på så sätt att produkten ifråga, säg solskydd, placeras ovanpå bakgrund, säg en strand med människor som badar.

Answer 53

Segregation Ramar kan användas för att tydliggöra gränser, eller olikheter, mellan olika element. I en reklam för en produkt mot akne kan en linje dras genom ett ansikte, där ena halvan visas med svår akne medan den andra visas fri från akne - produkten blir då länken mellan dessa två segregerade tillstånd. Separation Element separeras med hjälp av tomrum, alltså ingen fysisk gräns såsom en tydlig linje som används i segregation. Användandet av tomrum kan skapa en känsla för vad som hänger ihop och inte, samt hur mycket någon hänger ihop. Integration Element placeras inom samma utrymme, t.ex. text över en bild. Överlapp Genom att låta element överlappa gränser inger man en känsla av styrka associerat till produkten. Rhyme (likhet) Likhet används för att sammankoppla olika element, trots att de är avgränsade t.ex. genom segregation. Detta görs exempelvis genom färg, form eller storlek. Kontrast Element kan också differentieras genom sådant som färg, form och storlek likt principen om rhyme.

Answer 54

Två produktionsmodaliteter, kassabiträdets röst och displayen, skickar redundant information till två av mottagarens sinnesmodaliteter: syn och hörsel. Att kombinera dessa två modaliteter skapar stabilitet och tydlighet i budskapet, som här utgörs av den summa kunden ska betala.

Answer 55

(Kombinerar talbaserade och bildbaserade budskap för att nå sitt mål, vilket kan antas vara att lära ut någonting om kartan/en eller flera platser på kartan.) En karta är ett effektivt sätt att visualisera och förenkla ett komplext system.

Answer 56

(a) En bild (representation) av människokroppen - Ger en helhetsbild. - En bild kan säga mer än ord, vilket effektiviserar förståelsen av kroppen och blodomloppets uppbyggnad. (b) En representation av blodomloppet - Spatial organisering. - En visualisering av blodomloppet kan användas för att förenkla det komplexa system blodomloppet utgör. (c) Gester - Ofta följs vårt tal av illustrerande gester, vilka oftast kompletterar talet antingen för att förtydliga eller förstärka det verbala. - Gester kan bidra med puls, rörelse och riktning (av blodflöde) som gör att åhörarna nästan kan känna pulsen eller flödet --> bättre förståelse. (d) Färger - Förtydligar och specificerar/effektiviserar minnet genom att man kan koppla ihop röd + artärer, blå + vener. - Färger tycks fånga vår stimulus-styrda uppmärksamhet. - Enligt Machins principer om rhyme(likhet) respektive kontrast kan färg användas för att koppla samma resp. differentiera vilket bidrar till en tydligare förståelse för exempelvis artärer kontra vener. (e) Ord (talade) - Talade ord är generell lättare att minnas och återkalla än skrift. När vi lyssnar på någon som talar processar vi det i en temporal ordningsföljd, vilket vi inte gör på samma sätt genom att läsa. - Ger föreläsaren möjlighet att aktivera åhörarna (kanske mer mentalt än faktiskt verbalt) genom att ställa en fråga följt av en kort paus. - Via rösten kan talaren även stryka under sådant som är extra viktigt på ett effektivt sätt, t.ex. genom att sänka talhastigheten vid viktiga punkter.

Answer 57

multisensorisk integration är som starkast (effektivast) när ett unimodalt stimuli är som svagast - dvs att vi förlitar oss på enbart hörseln när förhållandena gör att vi kan höra vad som sägs, men när förhållandena inte främjar den "primära" sinnesmodaliteten, kan vårt visuella system gå in och hjälpa perceptionen (pikar vid signal-till-brus-relation -12 dB)

Answer 58

En expressiv kommunikationsstil karaktäriseras av - att man söker ögonkontakt med mottagaren - varierande ansiktsuttryck - varierande gester - varierande röst Gester kan spela en viktig roll i sändandet av ett budskap(signal). Om man håller ett tal brukar man vanligtvis vilja att folk ska komma ihåg vad man talade om, vilket kan främjas av rik icke-verbal kommunikation. Redundanta gester kan användas för att skapa stabilitet i budskapet och icke-redundanta gester kan användas för att göra budskapet mer komplext. Batong kan t.ex. användas för att understryka nyckelpunkter i talet och illustrerande gester kan skapa ett mer levande tal som fångar publikens uppmärksamhet. Ett varierande gestikulering fångar generellt publikens uppmärksamhet och gör dem mer lyhörda. Gester har även visat sig hjälpa oss hitta orden när vi talar och främja ett mer "flow" i vårt tal. En expressiv stil kan således tänkas främja ett "flow" i talet vilket är fördelaktigt för att få människor intresserade och uppmärksamma på vad man säger. Att söka ögonkontakt med sin publik är också att se som en fördelaktig tendens hos en talaren då studier visar att talaren då upplevs som mer påläst och trovärdig, och publiken blir mer benägen att lyssna (och även övertalas)

Answer 59

McGurk-effekten är ett fenomen som uppstår då två produktionsmodaliteter är icke-redundanta, dvs att de skickar motsägelsefulla signaler/budskap. De aktiverade sinnesmodaliteterna, i detta fall syn och hörsel, uppfattar icke-redundant information som i perceptionen integreras och tolkningen av budskapet går fel. När mottagaren t.ex. ser en person som artikulerar "ga ga ga" samtidigt som hen hör "ba ba ba" integreras och tolkas detta som "da da da". Att detta fenomen uppstår är av vikt att förstå för att förstå multimodal kommunikation på så sätt att det visar hur våra sinnesmodaliteters perception är integrerade. Ett flertal produktionsmodaliteter kan bidra med en positiv komplexitet, men det visar även hur lätt missuppfattningar kan ske pga denna komplexitet. Studier har visat att McGurk-effekten är mer frekvent förekommande hos vuxna, än hos barn. Detta tyder på att multimodal kommunikation är någonting vi effektiviserar och utvecklar med åldern, och vår perception är inte strikt stimulusstyrd utan påverkas av vår erfarenhet i en form av top-down process: vår erfarenhet av kommunikation (både visuell och auditiv) påverkar tolkning av budskap.

Answer 60

Kombination av produktionsmodaliteter kan leda till att budskapet..: REDUNDANS ...förstärks eller blir tydligare vilket i sin tur underlättar förståelsen av budskapet "Hej" + *vinkning* ICKE-REDUNDANS ...blir mer dynamiskt, komplext eller rikare i innehåll "Jag sprang....trappan" + *spiralformad rörelse med hand* ...blir motsägelsefullt vilket försvårar förståelsen "Wow vad snygg du är idag!" + *ögonrullning* ...inte påverkas alls "Kolla en katt" + *gäspning*

Answer 61

1. - vi gestikulerar även när vi talar i telefon - gester tycks hjälpa oss "hitta orden" när vi pratar och vårt tal får mindre "flow" om vi hindras från att gestikulera - vårt emotionella tillstånd (och därigenom verbala talet) tycks påverkas av våra gester, t.ex. att trycka framåt samtidigt som man svarar på frågor resulterar i en mer negativ uppfattning, att dra emot sig resulterar i mer positiv respons - afatiker får ofta nedsättning i både tal och gester 2. - barn som håller på att lära sig tala gör det utan att gestikulera (och börjar inte gestikulera synkront med talet förrän senare) - vi gestikulerar mindre när vi pratar i telefon (jämfört med kommunikation ansikte mot ansikte)