TIG110 Föreläsningar Flashcards
Signal
det budskap en källa producerar som ska uppfattas av en mottagare
Budskap
Vad finns det för betydelse och mening i informationen?
Illustrerande gester
En form av icke-verbal kommunikation som utgör den form av gester som oftast används i kombination med tal - utgör ofta tilläggsinformation
Redundanta gester
gest + verbal kommunikation (talade ord) skickar liknande information
exempel: “bra” + tummen upp
- -> stabilitet (tillför inte ingen ny information men tydliggör det sagda)
Icke-redundanta gester
gest + verbal kommunikation (talade ord) skickar olika information (kompletterande)
exempel: “jag sprang hela vägen upp för trappan” + gör spriralformad rörelse med handen
- -> komplexitet (mottagaren fattar att trappan var spiralformad trots att det aldrig sagts)
Deiktiska gester (gester)
pekar ut någonting (jag, du, riktning)
Emblem (gester)
exempelvis tumme upp
Regulatorer (gester)
ordningsföljd
Adaptorer (gester)
beröring, t.ex. att ta på sig själv (tecken på obekväm)
Batong (gest)
understrykning av det verbala talet
Ideografisk gest
“måla upp” en spatial bild
Piktografisk gest
ikoner, exempelvis forma en pistol med handen
Röstkvaliteter
En form av icke-verbal kommunikation
- tonhöjd
- volym
- hastighet
- klangfärg - vad som verkligen utmärker individer
Avstånd (icke-verbal kommunikation)
Viktig aspekt av icke-verbal kommunikation.
Även sådant som vinkel spelar roll vad gäller relationen mellan mottagare/sändare.
- privat avstånd/zon
- personligt avstånd/zon
- socialt avstånd/zon
- offentligt avstånd/zon
Individorienterad kompetens
Att som individ vara en duktig kommunikatör, dvs uppnå det mål man själv vill eller vara på ett sådant sätt som man själv vill
- Överensstämmelse: att vara tydlig och använda korrekta termer
- Kvalitativ effektivitet: kommunicera på ett sådant sätt att man uppnår sitt mål
- Lämplighet: kommunicera på ett, för situationen, lämpligt sätt, t.ex. formellt kontra informellt: Vad är okej att säga/göra i just denna konversation?
- Kvantitativ effektivitet: nå sitt mål med så lite ansträngning som möjligt
- Anpassningsbarhet / Flexibilitet: kunna omformulera sitt mål om man märket att det ursprungliga målet inte kan uppnås
- Fattning: vara lugn och visa ett lugn
- Expressivitet: variera gester, ansiktsuttryck, röst
Andraorienterad kompetens
Att vara inriktad på konversationen/situationen som sådan och att ha ett intresse i den man kommunicerar med
- Turreglering: så att båda får det utrymme de behöver
- Empati: förståelse för den andres känslor/situation
- Engagemang: visa intresse och ge återkoppling till samtalspartner samt fokusera på konversationen
- Tillfredsställelse: av den andre partens behov
- Etik: ärlighet, inte tvinga, skada, såra, osv
En avsaknad av andraorienterad kompetens resulterar i:
- lyssnar inte på den andre - avbryter - byter ämne
Kongruenta uttryck
upplevda känslor överensstämmer med uttryckta känslor
Inkongruenta uttryck
upplevda känslor överensstämmer inte med uttryckta känslor
Känslouttryck (reglering av känslouttryck)
Reglering av känslouttryck kan användas för olika syften:
- förstärka: visa sig mer glad än man känner sig
- försvaga: visa sig mindre ledsen än man känner sig
- neutralisera/inhibera: dölja de känslor man känner för andra
- simulera: visar en känsla som man de facto inte känner
- blanda: man känner vrede men uttrycker vrede + sorg
- maskera: upplever en känsla (ledsen) men visar en annan (glad)
Explicit kommunikation
är uttalad och huvudsakligen verbal, kommunikatören(sändaren) är medveten om det producerade
Implicit kommunikation
är outtalad (läsa mellan raderna) och huvudsakligen icke-verbal. Det som produceras kan både vara avsiktligt eller oavsiktligt och sändaren är inte alltid medveten om produkten
Mål
en mental representation av ett önskat tillstånd
Aktivitetsmål
primära målet är att genomföra en aktivitet med given slutpunkt
Kommunikationsmål
det primära målet är att kommunicera - t.ex. man vill informera någon om något
Resultatmål
det primära målet är att nå ett visst resultat - t.ex. löneförhöjning
Produktmål
det primära målet är att få en viss produkt - t.ex. hämtmat från en restaurang
Processmål
det primära målet är att få en viss process genomförd - t.ex. uppskjutning av deadline för en inlämning
Prestationsmål
det primära målet är en prestation i sig - t.ex. nå högsta betyg
Relationmål
handlar om sociala relationer - t.ex. gifta sig eller göra slut med partner
Presentationsmål / identitetsmål
Handlar om självet, hur man presenterar sig själv
Instrumentella mål
innefattar någon typ av instrument/medel för att nå ett specifikt mål - t.ex. uppmanar en annan person (instrument) att stänga dörren (önskad aktion) (stängd dörr = önskar måltillstånd)
Signalflexibilitet
flera sätt att uppnå ett specifikt mål
Exempelvis målet att hälsa på någon:
- vinka
- säga “hej”; “tjena”; “hallå”; etc
- nicka mot någon
- skaka hand
Funktionsflexibilitet
ett specifikt sätt för att nå flera mål
Exempelvis en vinkning(sätt) kan kommunicera flera saker(mål):
- hej
- hej då
- här är jag
Produktionsmodalitet
det sätt man producerar ett budskap på
Face to face
- röst
- ansiktsuttryck
- gester
- beröring
- ögonrörelser
- hållning
Teknologimedierad
- text
- bild
- ljud
- färger
- animering
- röst (telefon)
Sinnesmodalitet
det sätt på vilka man processar kommunicerad information (via sinnen)
- syn /grå- och färgskala)
- hörsel
- känsel (tryck, temp., rörelse, behag/obehag)
- doft
- smak
Multimodalitet
Två eller flera produktions-/sinnesmodaliteter används
Information fusion (Multimodal integration)
information från flera sinnedmodaliteter (input) integreras till en sammanhängande perception
Information fission (multimodal distribution)
uppdelning av ett planerat budskap (output) mellan flera produktionmodaliteter
Redundans
produktionsmodaliteter
två eller flera produktionsmodaliteter bär liknande information, dvs att information från separata sinnessystem är enkelt översättsbara mellan varandra
–> ökar tydlighet i budskapet
talat ord + gest
hej + vinkning
auditivt + visuellt
ett ljud för fel/rätt + rött/grönt
Icke-redundans
produktionsmodaliteter
två eller flera produktionsmodaliteter bär olika information, dvs får in olika information från separata sinnessystem
–> ökar komplexitet och informationsrikedom i budskapet
talat ord + gest
“jag sprang hela vägen upp för trapporna” + gör en spiralformad handrörelse
→ Mottagare fattar hur trapporna såg ut utan att sändaren sa
Modal densitet
förgrund (budskapet) i relation till bakgrund (övriga stimuli i omgivningen) –> signal-till-brus-relation
Graden (hög - låg) av modal densitet bestäms av:
- komplexitet: hur komplex kombination av olika produktionsmodaliteter är
- intensitet: hur intensivt budskapets huvudmodalitet är
- komplexitet + intensitet
Modal densitet kan göra att budskapet…:
… förstärks eller blir tydligare vilket i sin tur underlättar förståelsen av budskapet
…blir mer dynamiskt, komplext eller rikare i innehåll
…blir otydligt, försvagat eller motsägelsefullt vilket försvårar förståelsen
…inte påverkas alls
Kontaktyta
eng. touch point
tillvägagångssättet för att skapa kontakt, dvs den punkt där man kommer i kontakt med varandra
Kontaktytan skapar möjligheter men också begränsningar i kommunikation
Analogt
- face to face
Digitalt
- telefon (röstbaserad)
- sms (textbaserad)
- video (auditiv + visuell)
Medium
verktyget för att sända ett budskap
- en penna
- luften
- papperark
- display
Synkron kontaktyta
båda parter får information från varandra omedelbart
- face to face
- sms
- telefon
Asynkron kontaktyta
tidsförskjutning mellan tidpunkt sändare skickar information och tidpunkten då den når mottagaren
- traditionella vykort
Amodalitet
amodala processer
Amodala processer fungerar på samma sätt oavsett från vilken sinnesmodalitet informationen urpsrungligen kommer ifrån
Exempel 1: råttor kan räkna till 4 genom att få
2 LJUDsignaler + 2 LJUSsignaler = 4 enheter
Exempel 2: numeriska symboler (vi kan både läsa och höra dem)
Korsmodala kopplingar
översättning av en typ av sinnesinformation till en annan typ
exempelvis: volym (auditiv) –> storlek (visuell)
Intermodal matching
på något sätt matcha olika sinnesmodaliteters information med varandra
Fenomen bevisat(?) av Meltzoff och hans bebisar med nappar
Intrinsikal motivation
drivs av egna intressen och en inre belöning
Extrinsikal motivation
drivs av andras intressen och en yttre belöning
- att få en belöning eller undvika ett hot är primärt mål medan att nå själva målet är sekundärt
Social motivation
anpassa sig själv för att accepteras inom en grupp eller för att skapa en viss relation
Prestationsmotivation
god prestation = belöningen
Perception
- kan inom kommunikation delas in i 4 steg
- Stimulering av sinnesorgan (unimodal, multimodal)
- Hantering av information (sök mer info; filtrera info)
- Identifiering av sinnesinformation (script och scheman)
- Tolkning av sinnesinformation
(vem har skickat info; vad ska jag göra med den)
Metakommunikation
En modalitet “kommenterar” på en annan
röst + gest
ironi: “Vilket fint väder” + suck och ögonrullning
Koherens-principen
är att tänka på när man kombinerar olika produktionsmodaliteter
(för uppmärksamhet, minne, lärande)
- människor förstår och lär sig bättre när överflödig och irrelevant information är reducerad
- bilder drar till sig uppmärksamhet
- fina och intressanta bilder som inte tillför något försvårar för åhörarna
- bilder av låg kvalitet stör även om de är relevanta
Multimedia-principen
att tänka på när man kombinerar olika produktionsmodaliteter (för uppmärksamhet, minne, lärande)
- människor förstår och lär sig bättre när bild + tal eller bild + text är i kombination istället för bara tal eller bara text
- bra så länge koherensprincipen inte förstör
- när bilder och text är separerade i tid och/eller rum uppstår svårigheter att förstå budskapet
Social penetrering
lära känna en person på djupet, en person är att se som bestående av olika lager:
- publikt lager
- personligt laget
- innersta lager
Psykolingvistiskt perspektiv
- fokus på perception (hur vi tolkar budskap)
- hur olika sinnesmodaliteter samspelar i språket
- främst verbal kommunikation
- McGurk effekten
Perceptionspsykologiskt perspektiv
- fokus på perception, men produktionssidan är också viktig
- hur vi upplever och bedömer sinnesinformation
- Sensorium: hur info i omgivningen utgör en helhet och hur detta kan upplevas som en helhet i en samlad perception
- Affordans
- främst icke-verbal kommunikation (fokus på synsinne)
Kommunikationsperspektiv
- fokus på både perception (sinnesmodaliteter) och produktion (produktionsmodaliteter)
- delvis biologiskt perspektiv
- primaters respektive människors kommunikation
- både verbal och icke-verbal kommunikation
Socialsemiotiskt perspektiv
- fokus på produktionsmodaliteter
- sociokulturellt perspektiv
- mode = en vidd av meningsskapande system/resurs
- fokus på verbal kommunikation
Osäkerhetsreduceringsteorin
Uppbyggd av 8 axiom:
1. osäkerheten är hög i början av en relation → frekvent verbal kom.
- samhörighetsuttrycken är få i början av relationen (pga osäkerhet)
- hög osäkerhet leder till informationssökande beteende
- hög nivå av osäkerhet hänger samman med låg nivå av delande av intim information
- hög osäkerhet hänger samman med hög nivå av reciprocitet ( = man söker ge tillbaka något likvärdigt, så om du ger mig en komplimang ger jag dig en tillbaka)
- låg osäkerhet beror av likhet mellan parterna
- lägre osäkerhet → ökat gillande mellan parterna
- lägre osäkerhet hänger samman med delat socialt nätverk (så två pers med en gemensam vän upplever mindre osäkerhet)
Osäkerhet kan reduceras genom:
- informationssökning genom observation och indirekta/direkta frågor
- planering av sin kommunikation
- skyddande av sig själv
Konstruktivistisk teori
alla fenomen i världen som vi kan få information om via våra sinnen konstrueras mentalt, och dessa mentala konstruktioner används sedan för att kommunicera.
Produktion och processande av budskap baseras på våra mentala konstruktioner (dvs vår erfarenhet och kunskap)
- scheman: över fysiska, spatiala, motoriska ting
- scripts: över sociala och temporala skeenden
- interpersonella konstruktioner: mentala konstruktioner över andra enskilda individer
- social perception: hur vi uppfattar och bedömer sociala händelser, relationer och varelser
- social interaktion: hur vi typiskt interagerar i olika kontext
Planeringsteori
Baseras på 7 grundantaganden och tanken träning ger färdighet
- människan är en målinriktad varelse
- människan kognition har utvecklats för att effektivt nå mål
- kommunikation är ett verktyg för att uppnå mål
- mål är önskade sluttillstånd som vi strävar mot
- mål är hierarkiskt ordnade
- en plan är vägen till uppfyllandet av ett mål
- vi behöver kunskap för att uppnå mål och genomföra planer
Allwoods teori
För att lyckas i sin kommunikation måste kommunikatören anpassa sig till konversationen. Människan har utvecklat mekanismer för vad man kallar kommunikationsreglering (eng. communication management).
3 centrala mekanismer är:
Det huvudsakliga budskapet
- vad vi har för avsikt att förmedla och vad andra uppfattar
Interaktionsreglering
- att vilja/kunna reglera interaktionen så att vi kan föra ett meningsfullt samtal, exempelvis genom turreglering och återkoppling
Självreglering
- Att vilja/kunna reglera sitt eget bidrag till konversationen. Detta genom att vi kontinuerligt ägnar oss åt sådant som val, planering, tvekan och förändring i en konversation.
Ackommodationsteorin
Ackommodera = anpassa sig vilket kan ske på 2 sätt:
- konvergera: kommunicera på liknande sätt, söker finna likhet
- social identifiering: innebär att en person som vill tillhöra en viss grupp konvergerar till övriga gruppmedlemmar - divergera: kommunicera på avvikande sätt, markera olikhet
Lokuta talakter
Talaktsteorin
att tala är att agera (skapa ljud oavsett vad orden betyder är att agera)
Indirekta talakter
Talaktsteorin
läsa mellan raderna för att förstå avsikten
Illokuta talakter
Talaktsteorin
försöker få andra att göra saker (uppmaningar)
Perlokuta talakter
Talaktsteorin
har en specifik effekt
- jag förklarar er gifta
- härmed inviger jag denna park
Direkta talakter
Talaktsteorin
avsikten är uppenbar, bokstavligt budskap
När vi försöker fastställa en annan persons känslouttryck behöver vi i regel titta på flera delar av kroppen. Det sägs att vi behandlar 3 till 5 olika markörer.
(a) Nämn fyra kategorier av markörer som kan ha betydelse för att fastställa någons känslor.
(b) Vilka 2 är de viktigaste?
- röstkvaliteter ←
- ansiktsuttryck ← de två viktigaste
- gester
- indirekt verbala tecken
- kroppshållning
- ögonrörelser
- andra fysiologiska markörer: andning, svett, tårar, rodnad
Vad händer med vårt perceptuella system när vi befinner oss i en miljö med mycket brus (bakgrundsljud som musik och prat)?
Inkludera begreppen signal-till-brus-relation och decibel i ditt svar. (3p)
Det budskap en källa producerar som ska uppfattas av en mottagare kallas signal. Denna signal måste alltid förhålla sig till andra stimuli i omgivningen, s.k. brus. Signal-till-brus-relation syftar alltså till detta.
Budskapet, i detta fall verbal kommunikation i form av tal, kan lätt drunkna i bruset om bruset mätt i decibel (dB) överstiger signalen. Idealet för vår hörsel är då signal är 20 dB högre än brus (dB).
När ljudförhållanden är sådana att signalen försvinner i bruset, blir ansiktsgester alltmer viktiga för perception av budskapet. Multisensorisk interaktion sker på så sätt att ytterligare en sinnesmodalitet(syn) aktiveras och skickar information till ett “speglingssystem” som omvandlar syninformationen till simulerad talproduktion: hur skulle det låta om jag rörde talapparaten (tunga, läppar, käke) på detta sätt? vilket hjälper oss att förstå vad som sägs trots att vi inte kan urskilja ljuden.
Multisensorisk integration/integrerad perception har visat sig som starkast(effektivast) när ett unimodalt stimuli är som svagast, s.k. inversive effectiveness. För ovan situation gäller detta när signal-till-brus-relation är -12 dB.
Vid usla ljudförhållanden (-24dB) kan vi uppfatta 20% av det som sägs genom att kombinera auditiv perception och visuell perception, medan om vi bara skulle förlita oss på den auditiva perceptionen inte skulle kunna uppfatta egentligen någonting av det sända budskapet.
Välj ut två sätt att hälsa (t.ex. ett formellt sätt och ett informellt sätt) och analysera hur de skiljer sig när det gäller sinnesmodaliteter och produktionsmodaliteter. (3p)
Formella hälsningar är mer reglerade än informella. Ett klassiskt sätt att formellt hälsa på någon i Sverige, t.ex. vid ett affärsmöte eller liknande, är att skaka hand och säga något, exempelvis att hälsa någon välkommen och/eller att man presenterar sig. Då är naturligt 3 sinnesmodaliteter aktiva: syn, hörsel, känsel. Produktionsmodaliteterna kan vara många: man använder sin röst för att tala, ansiktsuttryck så som ett leende, ögonrörelser då vi vid en sådan hälsning, i Sverige, ofta tittar de vi hälsar på i ögonen, beröring i form av handskakningen, gester som t.ex. kan vara en utsträckt arm vid en välkomst eller huvudrörelser som t.ex. en lättare “bugning” med huvudet.
Informella hälsingar kan te sig annorlunda och är inte lika strikt reglerade. En informell hälsning kan t.ex. vara att två vänner som möter varandra i korridoren lätt nickar åt varandra när de passerar. Då stimuleras enbart en sinnesmodalitet: syn. Det huvudsakliga budskapet är att hälsa, produktionsmodaliteten använd är en huvudgest i form av en nickning. En sådan typ av hälsning kan bestå av fler produktionsmodaliteter, t.ex. ett vokal verbalt “hej”, en ansiktsuttryck i form av ett leende eller en handgest såsom en vinkning, vilket medför att ytterligare sinnesmodaliteters aktivering, men det är ytterst acceptabelt med bara en produktionsmodalitet. I en formell hälsning, likt den ova, skulle utelämnande av någon produktionsmodalitet, säg rösten och dess vokal verbala budskap, få följder likt förvirring eller att kommunikatören upplevs som otrevlig.
Förklara Allan Paivios teori om dubbelt kodningssystem. (4p)
Paivios teori antar att människan har två kognitiva subsystem:
- ett specialiserat för representation och processing av verbala element (språk)
- ett specialiserat på icke-verbala element
Båda systemen består av subsystem baserade på människans sinnesmodaliteter.
Det verbala systemet har 3 subsystem:
- det visuella verbala systemet: skrift och teckenspråk
- det auditiva verbala systemet: talat språk
- det taktila verbala systemet: blindskrift
Det icke-verbala systemet har ett subsystem för respektive sinnesmodalitet:
- det visuella icke-verbala systemet: t.ex. bilder, ansiktsuttryck, poser, etc
- det auditiva icke-verbala systemet: t.ex. röstkvaliteter (talhastighet, volym, klangfärg, tonhöjd)
Dessa två system är sammankopplade på så sätt att sinnesinformation i respektive system integreras, och system kan både processa information individuellt eller tillsammans. Om båda systemen aktiveras samtidigt skapas starka kopplingar emellan de minnen som skapas.
Viss information kodas enbart i ett av systemen, medan annan information kodas i båda systemen:
- bilder som vi inte kan sätta någon etikett på kodas enbart i det icke-verbala systemet
- abstrakta ord kodas enbart i det verbala systemet
- bilder som vi kan sätta etikett på och ord som är konkreta kan kodas i båda systemen
Machin (2010) skriver om 6 principer för att få fenomen att framträda (eng. salience).
Välj ut 4 av dessa principer och förklara vad respektive princip innebär. (4p)
Storlek
används på så sätt att det man vill ska framträda, dvs kärnan av budskapet, görs utmärkande stort från bakgrund. Det kan exempelvis användas inom reklam på så sätt att den produkt man söker sälja står i fokus genom att man gör den stor med en tillhörande liten text, men det kan även användas på så sätt att produkten visas i mindre storlek och en snygg kändis låts utgöra störst fokus, för att framhäva en viss livsstil associerad till produkten/dess användare.
Ramar i olika storlek är ytterligare ett sätt att använda storlek för att framhäva sådant som grad av vikt: en större ram kring ett visst objekt i jämförelse med ett annat, för att framhäva att det första är viktigare. Eller ramar av lika storlek kring olika objekt för att markera lika vikt.
Färg
Starka, utmärkande färger kan användas för att få fenomen/objekt att framträda. Rött är en effektiv färg för att fånga uppmärksamhet, men även varierande styrka i färgskala kan fungera effektivt för att framhäva objekt.
Ton
Handlar om användandet av ljusstyrka för att fånga vår uppmärksamhet. Inom reklam kan det exempelvis användas på så sätt att den produkt man söker sälja är lite extra upplyst jämfört med bakgrund/omgivning.
Fokus
Det man vill att betraktaren ska fokusera på läggs i fokus i kontrast till en suddigare bakgrund. Detta för att ta bort fokus från t.ex. var en scen utspelar sig och intressera betraktaren för vad det är för scen.
Förgrund
Det man vill ska framträda placeras längst fram i bilden, t.ex. på en reklamaffisch för en film som har premiär kan skådespelarna med viktiga huvudroller synas längst fram, tydligt framträdande i förgrunden, medan mindre viktiga karaktärer syns mer i bakgrunden.
Överlappning
Fungerar likt förgrund, då det placerar element framför andra. En reklamannons för en viss produkt kan t.ex. vara uppbyggd på så sätt att produkten ifråga, säg solskydd, placeras ovanpå bakgrund, säg en strand med människor som badar.
Beskriv Machins 6 principer för inramning (eng. framing).
Segregation
Ramar kan användas för att tydliggöra gränser, eller olikheter, mellan olika element. I en reklam för en produkt mot akne kan en linje dras genom ett ansikte, där ena halvan visas med svår akne medan den andra visas fri från akne - produkten blir då länken mellan dessa två segregerade tillstånd.
Separation
Element separeras med hjälp av tomrum, alltså ingen fysisk gräns såsom en tydlig linje som används i segregation. Användandet av tomrum kan skapa en känsla för vad som hänger ihop och inte, samt hur mycket någon hänger ihop.
Integration
Element placeras inom samma utrymme, t.ex. text över en bild.
Överlapp
Genom att låta element överlappa gränser inger man en känsla av styrka associerat till produkten.
Rhyme (likhet)
Likhet används för att sammankoppla olika element, trots att de är avgränsade t.ex. genom segregation. Detta görs exempelvis genom färg, form eller storlek.
Kontrast
Element kan också differentieras genom sådant som färg, form och storlek likt principen om rhyme.
Multimodala kontaktytor (6p) Analysera följande integrerade kontaktytor ur ett multimodalt perspektiv. Använd flera av de begrepp som du lärt dig i kursen som du finner relevanta för uppgiften.
(a) Ett kassabiträde säger 140 kr till kunden samtidigt som totalsumman på en display visar 140.00.
Två produktionsmodaliteter, kassabiträdets röst och displayen, skickar redundant information till två av mottagarens sinnesmodaliteter: syn och hörsel. Att kombinera dessa två modaliteter skapar stabilitet och tydlighet i budskapet, som här utgörs av den summa kunden ska betala.
Multimodala kontaktytor (6p) Analysera följande integrerade kontaktytor ur ett multimodalt perspektiv. Använd flera av de begrepp som du lärt dig i kursen som du finner relevanta för uppgiften.
(c) En lärare talar inför en grupp studenter. Läraren använder en powerpoint-presentation som visas på en stor vit skärm med hjälp av en projektor. På skärmen visas en karta som läraren pratar om.
(Kombinerar talbaserade och bildbaserade budskap för att nå sitt mål, vilket kan antas vara att lära ut någonting om kartan/en eller flera platser på kartan.) En karta är ett effektivt sätt att visualisera och förenkla ett komplext system.
En presentation om blodomloppet (6p)
Du använder nedan 6 modaliteter när du håller en presentation om människans blodomlopp.
Analysera vad nedan modaliteter var för sig kan erbjuda som i någon mening är unikt i förhållande till de andra fem modaliteterna. Vad bidrar dessa modaliteter med, var för sig, till presentationen.
(Socialsemiotiskt perspektiv)
(a) En bild (representation) av människokroppen
(b) En representation av blodomloppet
(c) gester
(d) färger
(e) ord (talade)
(a) En bild (representation) av människokroppen
- Ger en helhetsbild.
- En bild kan säga mer än ord, vilket effektiviserar förståelsen av kroppen och blodomloppets uppbyggnad.
(b) En representation av blodomloppet
- Spatial organisering.
- En visualisering av blodomloppet kan användas för att förenkla det komplexa system blodomloppet utgör.
(c) Gester
- Ofta följs vårt tal av illustrerande gester, vilka oftast kompletterar talet antingen för att förtydliga eller förstärka det verbala.
- Gester kan bidra med puls, rörelse och riktning (av blodflöde) som gör att åhörarna nästan kan känna pulsen eller flödet –> bättre förståelse.
(d) Färger
- Förtydligar och specificerar/effektiviserar minnet genom att man kan koppla ihop röd + artärer, blå + vener.
- Färger tycks fånga vår stimulus-styrda uppmärksamhet.
- Enligt Machins principer om rhyme(likhet) respektive kontrast kan färg användas för att koppla samma resp. differentiera vilket bidrar till en tydligare förståelse för exempelvis artärer kontra vener.
(e) Ord (talade)
- Talade ord är generell lättare att minnas och återkalla än skrift. När vi lyssnar på någon som talar processar vi det i en temporal ordningsföljd, vilket vi inte gör på samma sätt genom att läsa.
- Ger föreläsaren möjlighet att aktivera åhörarna (kanske mer mentalt än faktiskt verbalt) genom att ställa en fråga följt av en kort paus.
- Via rösten kan talaren även stryka under sådant som är extra viktigt på ett effektivt sätt, t.ex. genom att sänka talhastigheten vid viktiga punkter.
Inverse effectiveness
omvänd effektivitet
multisensorisk integration är som starkast (effektivast) när ett unimodalt stimuli är som svagast
- dvs att vi förlitar oss på enbart hörseln när förhållandena gör att vi kan höra vad som sägs, men när förhållandena inte främjar den “primära” sinnesmodaliteten, kan vårt visuella system gå in och hjälpa perceptionen (pikar vid signal-till-brus-relation -12 dB)
Vad utmärker en expressiv icke-verbal stil som kan vara relevant när en person t.ex. håller ett tal?
Vilka positiva effekter kan det ha om talaren har en expressiv stil?
En expressiv kommunikationsstil karaktäriseras av
- att man söker ögonkontakt med mottagaren
- varierande ansiktsuttryck
- varierande gester
- varierande röst
Gester kan spela en viktig roll i sändandet av ett budskap(signal). Om man håller ett tal brukar man vanligtvis vilja att folk ska komma ihåg vad man talade om, vilket kan främjas av rik icke-verbal kommunikation. Redundanta gester kan användas för att skapa stabilitet i budskapet och icke-redundanta gester kan användas för att göra budskapet mer komplext. Batong kan t.ex. användas för att understryka nyckelpunkter i talet och illustrerande gester kan skapa ett mer levande tal som fångar publikens uppmärksamhet. Ett varierande gestikulering fångar generellt publikens uppmärksamhet och gör dem mer lyhörda.
Gester har även visat sig hjälpa oss hitta orden när vi talar och främja ett mer “flow” i vårt tal. En expressiv stil kan således tänkas främja ett “flow” i talet vilket är fördelaktigt för att få människor intresserade och uppmärksamma på vad man säger.
Att söka ögonkontakt med sin publik är också att se som en fördelaktig tendens hos en talaren då studier visar att talaren då upplevs som mer påläst och trovärdig, och publiken blir mer benägen att lyssna (och även övertalas)
Förklara McGurk-effekten och på vilket sätt den är viktig för att förstå multimodal kommunikation.
McGurk-effekten är ett fenomen som uppstår då två produktionsmodaliteter är icke-redundanta, dvs att de skickar motsägelsefulla signaler/budskap. De aktiverade sinnesmodaliteterna, i detta fall syn och hörsel, uppfattar icke-redundant information som i perceptionen integreras och tolkningen av budskapet går fel. När mottagaren t.ex. ser en person som artikulerar “ga ga ga” samtidigt som hen hör “ba ba ba” integreras och tolkas detta som “da da da”.
Att detta fenomen uppstår är av vikt att förstå för att förstå multimodal kommunikation på så sätt att det visar hur våra sinnesmodaliteters perception är integrerade. Ett flertal produktionsmodaliteter kan bidra med en positiv komplexitet, men det visar även hur lätt missuppfattningar kan ske pga denna komplexitet.
Studier har visat att McGurk-effekten är mer frekvent förekommande hos vuxna, än hos barn. Detta tyder på att multimodal kommunikation är någonting vi effektiviserar och utvecklar med åldern, och vår perception är inte strikt stimulusstyrd utan påverkas av vår erfarenhet i en form av top-down process: vår erfarenhet av kommunikation (både visuell och auditiv) påverkar tolkning av budskap.
Ge 4 exempel på vilka effekterna kan bli om man kombinerar två eller flera modaliteter.
Håll dig till redundans och icke-redundans.
Kombination av produktionsmodaliteter kan leda till att budskapet..:
REDUNDANS
…förstärks eller blir tydligare vilket i sin tur underlättar förståelsen av budskapet
“Hej” + vinkning
ICKE-REDUNDANS
…blir mer dynamiskt, komplext eller rikare i innehåll
“Jag sprang….trappan” + spiralformad rörelse med hand
…blir motsägelsefullt vilket försvårar förståelsen
“Wow vad snygg du är idag!” + ögonrullning
…inte påverkas alls
“Kolla en katt” + gäspning
- Ge argument för att tal och gest i det mesta fungerar som ett integrerat system.
- Ge argument för att tal och gest i det mesta INTE fungerar som ett integrerat system.
- vi gestikulerar även när vi talar i telefon
- gester tycks hjälpa oss “hitta orden” när vi pratar och vårt tal får mindre “flow” om vi hindras från att gestikulera
- vårt emotionella tillstånd (och därigenom verbala talet) tycks påverkas av våra gester, t.ex. att trycka framåt samtidigt som man svarar på frågor resulterar i en mer negativ uppfattning, att dra emot sig resulterar i mer positiv respons
- afatiker får ofta nedsättning i både tal och gester
- barn som håller på att lära sig tala gör det utan att gestikulera (och börjar inte gestikulera synkront med talet förrän senare)
- vi gestikulerar mindre när vi pratar i telefon (jämfört med kommunikation ansikte mot ansikte)
