Termer Flashcards
A_om
Sammanlagd area för omslutande byggnadsdelars ytor mot uppvärmd inneluft. Dvs den omslutande arean mot den uppvärmda innomhusluften
A_temp
Arean av samtliga våningsplan för temperaturreglerade utrymmen, avsedda att värmas till mer än 10 ºC, som begränsas av klimatskärmens insida. Area som upptas av innerväggar, öppningar för trappa, schakt, o. dyl. inräknas. Area för garage inom byggnaden i bostadshus inräknas inte.
Absorbenter
Minskar det reflekterande ljuden
Absorption
Någonting tar/suger åt sig någonting, i detta fall ljudvågor som absorberas av en vägg.
Analytisk dimensionering (brand)
Man beräknar brandbelastningen för ett utrymme för att få mera exakta värden än om man använder schablonvärden
Brandcell
En brandcell ska klara täthet och isolering mot brand under en viss tidsperiod,
Brandskyddsbeskrivning
En beskrivning med funktionskrav och detaljkrav med avseende på brand med syfte att uppfylla samhällets ställda krav från olika regelverk. Den används av andra discipliner, exempelvis arkitekt, konstruktion, ventilation, vvs, el, för detaljprojektering av respektive område.
Byggnadsklass (brand)
Syftet är att dela in byggnader efter skyddsbehov.
Diffusion
Ånghaltskillnader, jämna ut koncentrationsskillnader i ånghalten
Efterklangstid
Den tid det tar för ljudnivån (efter att ljudkällan stängs av) att sjunka 60 dB.
Frekvens
Ett mått på hur snabbt ljudet svänger
Fuktsäkerhetsprojektering
Fuktsäkerhetsprojektering innebär att i projekteringen bedöma byggnadsdelarnas förväntade fukttillstånd och kontrollera att högsta tillåtna fukttillstånd inte kommer att överskridas.
Förenklad dimensionering (brand)
Man använder schablonvärden för att bestämma brandbelastingen för ett utrymme
Gradtimmar/värmeförbrukningstal
Beskriver skillnaden mellan temperaturen inomhus och utomhus under en uppvärmningsperiod. Med andra ord en integral över tiden för temperaturskillnaden inne-ute.
Infraljud
Ljud med längre frekvens än vad vi människor kan uppfatta. Ljud med en frekvens lägre än 20 Hz definieras som infraljud
Kapillärsugning
Fukthaltskillnader, jämnar ut skillnaden i fukthalten genom att fukten sugs upp i porer i materialen
Konduktion
Värme förflyttas genom att ledas genom ett material som inte förflyttas.
Konvektion
Lufttryckskillnader som drivkraft →värme överförs med luften som bärare av värme. Detta sker i gränssnitten mellan materialyta och strömmande luft eller där luft med sitt värmeinnehåll rör sig till andra delar i material. Den varma luften stiger och den kalla sjunker.
Kritiskt fukttillstånd
Fukttillstånd vid vilket ett materials avsedda egenskaper och funktion inte uppfylls. För mikrobiell påverkan är fukttillståndet kritiskt då tillväxt sker. Faktorer med betydelse för den biologiska tillväxten, t.ex. temperatur och varaktighet samt deras samverkan kan ingå i bestämningen av det kritiska fukttillståndet.
Om det kritiska fukttillståndet inte är väl undersökt och dokumenterat ska en relativ fuktighet (RF) på̊ 75 % användas som kritiskt fukttillstånd.
Köldbryggor
En köldbrygga är en lokal förändring i klimatskärmen som medför ett högre värmeflöde i vissa delar än jämfört med övriga delar. Det finns linjära och punktformiga köldbryggor.
En linjär köldbrygga uppkommer vid anslutning mellan olika konstruktionsdelar.
En punktformig köldbrygga beskriver en tredimensionell köldbrygga som uppstår vid exempelvis möte mellan ytterväggshörn och yttertak
Ledning
Temperaturskillnader som drivkraft →värme leds genom homogena material från varmare till kallare delar.
Ljudeffekt
Den totala akustiska effekt som en ljudkälla sänder ut.
Ljudhastighet
Är den hastighet som ljud färdas med, vid 20°C färdas ljudet med en hastighet på 343 m/s
Ljudintensitet
Definieras som ljudeffekt per areaenhet
Luftljudsisolering
Luftljudsisolering är ett mått på hur mycket byggnadskonstruktionen hindrar ljud i ett utrymme från att sprida sig till ett annat utrymme.
För att mäta/beräkna luftljudsisoleringen så måste ljudtrycksnivån i mottagarrummet samt sändarrummet vara känt samt efterklangstiden i mottagarrummet vara känt
Luftläckage
Luft som läcker ut ur byggnaden, kan vara genom ventilation, konvektion, diffusion mm.
Lufttäthet
För att undvika fuktskador på grund av luftläckage bör byggnadens klimatskiljande delar ha så god lufttäthet som möjligt. I de flesta byggnader är risken för luftläckage störst i byggnadens övre delar, dvs. där det lättast kan råda invändigt övertryck.
Periodtid
Alternativt kan man mäta tiden mellan två förekomster av händelsen ((tids)perioden) och därefter beräkna frekvensens värde.
F=1/T
Permabilitet
Ånggenomsläpplighet.
Primärenergi
Den mängd energi som totalt sett används för att framställa en energienhet omvandlad nyttig energi hos brukaren.
Primärenergital/specifik energianvändning
Primärenergitalet EP_pet utgår från levererad energi till byggnaden men där varje energibärare (el, fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, fossil olja och fossil gas) har en viktningsfaktor. När man beräknar primärenergitalet multipliceras energin för varje energibärare med respektive viktningsfaktor och adderas. Summan divideras sedan med golvarean A _temp för att få primärenergitalet. Enheten är kWh/m2 och år.
Stegljudsnivå
Med stegljudsnivå avses ljudtrycksnivån i ett angränsande utrymme till följd av att en standardiserad stegljudsapparat hamrar på̊ ett avskiljande bjälklag. För att mäta/beräkna stegljudsnivån måste ljudtrycksnivån samt efterklangstiden i mottagarrummet vara känt
Termisk komfort
En behaglig temperatur i byggnadens rum, finns olika värden beroende på vilket sorts rum det handlar om men generellt högre temp i hygienutrymmen och barnrum.
Termiskt klimat
Byggnader ska utformas så att ett behagligt termiskt klimat råder, termisk komfort i vistelsezon och lämpligt klimat i övriga utrymmen som endast besöks tillfälligt.
Transmission
Transmissionsförluster sker i alla byggnader. Är egentligen när värme färdas genom väggens olika skikt. Skillnaden mellan inomhus- och utomhustemperatur är drivkraften för transmissionsförlusterna.
Transmissionsförluster
Värmeförluster orsakat av transmission, undviks genom god isolering och tätt klimatskal.
Ultraljud
Ljud med högre frekvens än vad vi människor kan uppfatta. Ljud med en frekvens högre än 20 000 Hz definieras som ultraljud
Utrymningsprocessen
T_utrymmnig=T_varseblivning+T_förberedelse+T_förflyttning
Tiden det tar att bli medveten om branden, minst 30 s
Tiden det tar att börja samla sig och börja röra sig utåt, finns värden i tabeller.
Tiden det tar att förflytta sig ut från lokalen.
Utrymningsväg
Utrymningsväg – Ett utrymme som leder till säker plats i det fria.
•En utrymningsväg kan omfatta dörrar, trappor, loftgångar och korridorer inom egna brandceller.
Utvändiga spiraltrappor och loftgångar (öppna mot det fria men avskilda mot byggnaden)
Ventilationsförluster
Värme som försvinner genom husets ventilation, utöver den energi som försvinner ut med luften i den vanliga ventilationsprocessen, försvinner även energi med luft som “läcker” ut ur huset.
Verksamhetsklass (brand)
Byggnader delas in i verksamhetsklasser där beroende på vilken verksamhet som förekommer där, parametrar som avgör.
Om personer kan förväntas ha kännedom om byggnaden
Om personer kan förväntas vara vakna
Om personer kan förväntas utrymma på egen hand
Om det finns stor risk för brand
En byggnad kan innehålla flera verksamhetsklasser (Vk) men kan bara tillhöra en byggnadsklass (Br). Till exempel så kan en skolbyggnad som innehåller både skola och förskola klassificeras i byggnadsklass Br2 men innehålla verksamhetsklass 2B (skola för mer än 150 personer i en brandcell) och verksamhetsklass 5A (förskola).
Vindskydd
Vindtätt material vars syfte är att förhindra blåst kring isoleringen så att värmen inte försvinner lika lätt. Materialet kan andas så att fukt har möjlighet att färdas igenom.
Värmeeffektbehov
Det maximala energiflödet under året, används för att dimensionera värmeanläggningen
Värmeenergibehov
Energin som krävs för att värma upp ett hus. balansera värmeförlusterna från transmission, läckage, ventilation, komfortkyla, tappvarmvatten samt övriga för hushållet. Viss energi återvinns och genereras av t.ex. människor.
Värmeförlust
Kan vara läckage genom byggnadsdelar, i alla fall så försvinner värme som hade kunnat användas för att hålla huset varmt. En stor del av värmen försvinner genom ventilationen dock så är detta ett nödvändigt ont.
Värmegenomgångskoefficient
Beskriver hur lätt värme kan föras igenom materialet, lägre värde ger lägre genomgång och är oftast önskvärt.
Värmeledning
Beskriver ett materials värmeledningsförmåga dvs hur väl det överför värme.
Värmemotstånd
Beskriver materialets isoleringsförmåga, betecknas R och är inversen av värmegenomgångskoefficienten U. m2k/W
Värmestrålning
Temperaturskillnader som drivkraft →värme överförs från varmare ytor till kallare. Detta sker alltid från varm yta till kall yta
Ångspärr/diffusionsspärr
Oftast en PE-folie som sätts in i väggen för att förhindra att fukt kan tränga igenom och orsaka problem, sätts alltid på den varma sidan av isoleringen.
