Termer Flashcards
termer
Välvillighetsprincipen (barmhärtighets principen)
En välvillig tolkningsprincip, man gör en ansträngning för att se om det finns en djupare tanke bakom en viss diskussion… man vill främja ett öppet och konstruktivt diskussionsklimat
FÖRFÖRSTÅELSE
Förutsättningar hos tolkaren ( språk och begrepp, uppfattningar om världen, personliga erfarenheter) inte alltid medvetna.
För att uppnå förståelse så krävs det tolkning. Hermeneutiker betonar med rätta att ingen tolkningsprocess börjar helt förutsättningslöst, utan tolkaren närmar sig sitt material med en viss förförståelse. Den består av ett antal mer eller mindre omedvetna antaganden, vilka sammantagna kan kallas en förståelsehorisont. Dessa kan gälla vad som skall räknas som en förklaring, hur människor i största allmänhet är beskaffade (t.ex. att de är rationella eller att de är irrationella), vilka språkliga kategorier som kan användas i det aktuella fallet, vilket slags objekt forskaren har framför sig osv.
Social konstruktion
- enligt en innebörd
•Attityder/beteenden fortlever för att i princip föränderliga fenomen upplevs som oföränderliga (”naturgivna”) - till exempel Bin sticks men inte fjärilar. De fortsätter att funka som de gör, oavsett vad man tror eller inte.
- till exempel könsroller: kvinnor tar hand om barn men inte män. Beror på vilka förväntningar man har.
Ett socialt/institutionellt faktum
är ett faktum enbart i kraft av att det finns en (kanske tyst) överenskommelse om saken.
Exempel: X räknas hos Y i kontext C (har kallats samhällets princip) = Barack Obama (X) räknas som president (Y) i USA (kontexten C)
Självupphävande hypotes/förutsägelse:
Blir falsk genom att kännedom om hypotesen får människor att reagera så att förutsägelsen inte slår in.
-Exempel: Det kommer att vara brist på förskollärare om fem år - får många att utbilda sig till förskollärare så att det blir ett överskott. Detta beror på att människor har reagerat på förutsägelsen och agerat.
Självuppfyllande hypotes/förutsägelse:
Blir sann genom att kännedom om hypotesen får människor att reagera så att förutsägelsen slår in.
-Exempel: ”Kents bank kommer att gå i konkurs” - får många att ta ut sina pengar från Kents Bank så att den går i konkurs.
Metodologisk kollektivism:
individuella (och sociala) fenomen måste ofta förklaras i termer av egenskaper på social nivå. Det sociala fenomenet (samhället) påverkar mig (individen) att bete mig på ett sätt.
Går åt andra hållet: sociala fenomen är det som skapar individen. Dvs, att det finns strukturer som existerar innan individen och som kommer forma hur denne individ blir, hur den tänker, hur den handlar etc.
Metodologisk individualism:
sociala (och individuella) fenomen ska förklaras i termer av egenskaper på individnivå.
Egenskaper på individnivå såsom intentioner, trosföreställningar och förmågor förklarar fenomen på kollektiv nivå. Genom att förstå individens val och handlingar kan vi också förstå hur grupper formas och verkar. Individen orsakar kollektiva fenomen.
Att jag som individ påverkar min egna handlingar.
förklarar sociala fenomen ungefär såhär: sociala fenomen är summan av individers handlingar. Exempelvis så är en arbetsplats strukturerade som den är pga att individer valt att inta vissa roller, skrivit på kontrakt att de ska utföra vissa uppgifter etc.
Ändamålsförklaring/handlingsförklaring:
Det som förklaras (explanandum):handlingar. Förklarar handlingar genom att hänvisa till mål/intentioner och trosuppfattningar. Förklara varför en handling blev som det blev, varför gjorde du så för att nå fram till…….
Explanandum: agentens utförande av handlingen.
Explanans: förklarar handlingen genom intentioner, mål och trosuppfattningar. Agenten A vill uppnå målet M. A tror att bästa tillgängliga sätt att uppnå M är att utföra handlingen H.
Orsaksförklaring
Består av:
Explanandum - en händelse eller tillstånd, tex kaffet är kallt
Explanans (förklaringen): Lag - generellt påstående som kopplar ihop initialvillkoren med förklaringen, tex kaffe blir kallt i rumstemperatur.
Initialvillkor - specifika omständigheter som råder i det aktuella fallet
Initialvillkor (rambetingelse: omständigheter som gäller i specifikt fall): Det är kallt i rummet
Initialvillkor (utlösande faktor): Kaffet fick stå ute i rummet
Explanandum följer logiskt av explanans.
Generell modell: Lag: Om initialvillkor 1, 2, 3 etc så inträffar en händelse. Lag. Om I1, I2 etc så inträffar H.
Explanans:
det som förklarar. Det som ger förklaringen, tex kaffet hade stått ute i rummet en längre tid. (Förklarar varför det blev som det blev)
Explanandum:
det som ska förklaras, tex kaffet är kallt. (Förklarar det som har blivit)
Kausalt misstag
•Att alltför snabbt dra slutsatsen utifrån ett statistiskt samband att ett visst orsakssamband råder kallas kausalt misstag.
Generellt kan man säga att ett kausalt misstag begås då man drar slutsatsen av att det råder ett orsakssamband mellan två händelser utan att fundera över de övriga möjligheterna.
Fyra möjliga förklaringar till ett statistiskt samband:
Slumpmässigt - det har råkat bli på ett visst sätt
X orsakar Y - det ena orsakar det andra
Y orsakar X - det ena orsakar det andra
X och Y orsakas av Z - ytterligare en faktor resultatet
Korrelation/statistiskt samband
det kan finnas ett samband mellan två faktorer men detta säger inget om den egentliga orsaksrelationen mellan dessa samband. Tex kan ett resultat visa att det finns ett statiskt samband mellan rikedom och lycka, men det säger inget om orsaken bakom denna relation.
Kausalitet/orsakssamband
det ena orsakas av det andra, tex kaffet kallnar för att det står ute i rummet.
Reliabilitet
handlar om pålitlighet. Tillförlitligheten hos en mätning. Om mätningen kan göras av flera olika subjekt, oberoende av varandra med samma resultat så har den hög reliabilitet.
Validitet
Mäter det man avser att mäta. Hur relevant mätningen är för det man vill mäta.
Hypotesprövningens två steg
- Härledning av empirisk konsekvens
Vad förväntar vi oss att observera om
hypotesen stämmer? - Prövning och slutsats (positiva utfall & negativt utfall)
Vad observerade vi och vad säger det om
hypotesen?
Vad är en hypotes?
En hypotes är ett antagande, ofta något som föreslås som förklaring till något vi observerat
Relevans
Innebär hur relevant premissen är i förhållande till slutsatsen.
Hållbarhet
Premisen är trovärdig, den går att förstå och den går att testa. Då är det en hållbar premiss.
Värdering av argument
Vi tittar på varje premiss och avgör dess hållbarhet och relevans.
Rekonstruktion av argument
att ställa upp resonemanget på ett överskådligt sätt, Att ställa upp varje premiss och slutsatsen. IIdentifierat premisserna och slutsatsen ex. med sals tentan!utsatsen.
GÖR EN BESKRIVANDE ARGUMENTATIONSANALYS AV NEDANSTÅENDE KORTA ARGUMENTATION! MOTIVERA UTFÖRLIGT VARJE DEL I DIN ANALYS!
”OBLIGATORISK SKOLA FRÅN TRE ÅRS ÅLDER SKULLE VARA EFFEKTIVT FÖR ATT JÄMNA UT SKILLNADER OCH FÖRBÄTTRA MÖJLIGHETEN FÖR BARN FRÅN MINDRE GYNNADE SOCIOEKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN ATT LYCKAS MED SIN SKOLGÅNG. EN DEL KANSKE TROR ATT VI INTE HAR RÅD MED EN SÅDAN REFORM MEN DET STÄMMER INTE.” (DELVIS LÅNAT FRÅN ALLTINGET 15/12, 2015)
Premiss 1: Jämna ut skillnader mellan barn från olika socioekonomiska bakgrunder. (Explicit)
Premiss 2: Det är dåligt med skillnader . (Implicit )
Premiss 3: Det finns ekonomiska medel för en sådan reform. (Explicit)
Slutsatsen: Inför obligatorisk skola från tre års ålder.
Tänk explicit = expressed, det som står i texten.
Argumentationsanalys
består av (a) rekonstruktion av argument (b) värdering av argument
Implicita
(underförstådda) mellan raderna. EX: Salstentor är omoderna och omodernt är sämre än modernt.
Explicita
(uttryckliga) uttalade. Ex: Salstentor är föråldrade.
Värdering av argument
Vi tittar på varje premiss och avgör dess hållbarhet och relevans.
Falsifikation
att visa att en hypotes är falsk
Verifikation
att visa att en hypotes är sann.
Hjälphypotes
antaganden som behövs för att kunna härleda/komma fram till en empirisk konsekvens. Ger i sig inget stöd för hypotesen.
Empirisk konsekvens
Det jag tror kommer hända om hypotesen och hjälp hypotesen stämmer. Vad kommer vi observera om hypotesen och hjälphypotesen stämmer.
Exempel: Hypotes: Alla älgar är bruna.
Hjälphypotesen: Om alla älgar är bruna kommer nästa observerade älg vara brun.
Empirisk konsekvens: Nästa observerade älg är brun.
Om detta inte stämmer får den ett negativt utfall och blivit falsifierad
Modus tollens
Om P gäller så gäller Q
Inte P
Alltså inte Q. Negativt utfall. Falsifierar hypotesen.
Modus ponens
Om A gäller så gäller B.
A gäller.
Alltså gäller B. Positivt utfall. Bekräftar hypotesen.
Deduktion
En deduktiv slutledning är sådan att slutsatsen måste vara sann om premisserna är sanna. En sådan slutledning är logiskt giltig.
Premiss 1: I sverige måste man va 18 för att ha körkort
Premiss 2: Lisa är 16
Slutsats: Lisa har alltså inte körkort då det är olagligt att ta körkort innan 18. (Alltså omöjligt!)
Induktiv
En induktiv slutledning kan enklast förstås som en acceptabel slutledning som inte är deduktiv. Det betyder att i en induktiv slutledning kan slutsatsen vara falsk även om premisserna är sanna.
Premisserna kan vara sanna trots att slutsatsen är falsk. Indikerar att slutsatsen bör vara sann.
Exempel:
Premiss 1: I Sverige ska man ha körkort för att köra bil.
Premiss 2: Lisa kör bil.
Slutsats: Lisa har körkort. (Detta kan vara falsk, Lisa kanske kör olagligt.
Retorisk styrka
vilket handlar om huruvida vi faktiskt övertygas eller inte. Det är möjligt att bli övertygad av argument där inte alla premisser är hållbara och relevanta, liksom det är möjligt att förbli opåverkad av argument där premisserna är såväl hållbara som relevanta.
Rationell styrka
om premisserna verkligen ger oss skäl att acceptera slutsatsen. Premisserna måste vara hållbara och relevanta. En argumentation med hög rationell styrka har både hållbara och relevanta premisser.
Kunskap (”klassisk” definition)
sanning -berättigad -tro/övertygelse. Ex: Goda skäl att tro att X är sant.
Tre nödvändiga kriterier för att det påstående ska vara sant:
Påståendet ska vara objektivt sant.
Man ska ha goda skäl att tro att det är sant.
Man ska vara övertygad om att det är sant.
Stipulativ definition
som avser att bestämma hur ord ska förstås i visst sammanhang; för ett visst syfte. Kan vara lämpliga eller olämpliga.
Språkbruksdefinition (kallas också deskriptiv definition)
Som avser att beskriva hur ett ord faktiskt används, enligt ordboken.
Relevans
Innebär hur relevant premissen är i förhållande till slutsatsen.
Hållbarhet
Premisen är trovärdig den går att förstå och den går att testa. Då är det en hållbar premiss.
Intersubjektiv prövbarhet
Olika forskare gör samma undersökning med samma metod och når samma resultat. Viktigt för forskning då samma resultat oberoende av varandra ökar sannolikheten för att resultatet är sant.
