Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Indek > Termer > Flashcards

Termer Flashcards

1
Q

Industriföretag

A

råvaruproducerande och förädlande företag kallas ibland industriföretag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Lönsamhet

A

= Resultat / Resursinsats , “Företagets betalningsförmåga på lång sikt” - Bestäms av dess intäkter och kostnader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Resultat

A

=Intäkter - Kostnader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Inbetalning

A

kunden betalar för utförd prestation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Utbetalning

A

anskaffad resurs betalas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Intäkt

A

Värdet av levererad prestation (periodiserad inkomst)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Kostnad

A

Värdet av förbrukade resurser (periodiserad utgift). Osålda varor och produkter är ingen kostnad, utan det är en tillgång.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Inkomst

A

Värdet av utförd prestation (fakturerad)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Utgift

A

Värdet av anskaffad resurs (fakturan bokförs)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Revisor

A

Person som har utsetts att utföra revision i ett företag. Aktiebolag måste ha en auktoriserad eller godkänd revisor. Kontrollerar styrelsens och VD ́s förvaltning och bolagets räkenskaper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Föreningsstämma

A

Högsta beslutande organ i en ekonomisk förening. Varje medlem har en röst och kan inte få fler genom att satsa mer kapital. Stämman utser styrelse och revisorer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Verkställande direktör (VD)

A

utses av styrelsen och har hand om den löpande förvaltningen enligt riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Årsstämma

A

I aktiebolag kan aktieägarna delta och rösta på företagets årsstämma. Varje aktieägare har rösträtt i förhållande till antalet aktier han/hon äger.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Fysisk person

A

En privatperson som rättssubjekt, alltså någon som kan ingå avtal med andra och vara part i rättegång, utan att därmed företräda någon annan än sig själv. En enskild näringsidkare är en fysisk person.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Juridisk person

A

kan sluta avtal, ikläda sig skyldigheter, förvärva rättigheter och vara part i domstol.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Juridisk form

A

Man skiljer mellan fysiska (privatpersoner och enskilda näringsidkare) och juridiska personer vilka tillsammans kallas juridisk form.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Näringsidkare

A

är i juridisk terminologi någon som yrkesmässigt driver verksamhet av ekonomisk art

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Globala företag

A

Företag som har verksamhet över hela eller över stora delar av världen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Multinationella företag

A

Företag som äger eller kontrollerar produktions- och/eller serviceanläggningar i flera länder utanför hemlandet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Internationella företag

A

Företag som äger eller kontrollerar produktions- och/eller serviceanläggningar utanför hemlandet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Handelsbolag

A

har ingen egen produktion. De säljer dels till industrin och/eller detaljhandel, grossister, dels till konsumenter, detaljister.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Serviceföretag

A

erbjuder tjänster t ex transport, städning och reklam.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Tjänsteföretag

A

är icke varuproducerande företag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Likvidation

A

Ett företags verksamhet avvecklas och skulderna betalas. Eventuellt överskott delas ut till ägarna. Om företaget upplöses frivilligt brukar man tala om frivillig likvidation. Om företaget tvingas till det kallas det tvångsmässig likvidation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Konkurs

A

Om ett företag inte kan betala sina skulder kan det upplösas genom konkurs. När det sker räcker i praktiken aldrig företagets tillgångar till för att betala alla skulder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Ackorduppgörelse

A

Istället för konkurs används ofta ackordsuppgörelse. Då upplöses inte företaget utan fordringsägarna avstår från delar av sina fordringar och hoppas därmed på att företaget ska kunna fortsätta sin verksamhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Strukturrationalisering

A

Nedläggning av ofta mindre och olönsamma enheter samt skapa större och mer rationella företag inom en bransch.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Fusion

A

Slå samman tidigare fristående företag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Koncern

A

Juridiskt skilda företag som ekonomiskt hör samman. Ett moderbolag äger merparten av de övriga bolagen, vilka kallas dotterbolag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Hemmamarknadsföretag

A

Företag som har största delen av sin försäljning i hemlandet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Exportföretag

A

Företag som har export som ett stabilt inslag i försäljningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Alternativkostnad

A

Det intäktsöverskott som man går miste om genom att välja ett visst alternativ. (ingen faktisk kostnad)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Sänkta kostnader

A

”historiska kostnader”, har redan inträffat, ointressanta för framtida beslut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Resultatplanering

A

kan utföras på två sätt, totalanalys och bidragsanalys.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Totala intäkter (totalanalys)

A

TI = V + FK + TRK , där V är vinsten, FK fasta kostnader och TRK totala rörliga kostnader. (Eller : TI = pris/st * volym)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Totala Kostnader (totalanalys)

A

TK = FK + TRK.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vinst (totalanalys)

A

V = m*(p – RK) – FK. Där m är volym, p är priset och RK/st är rörliga kostnader per styck.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Kritisk omsättning (totalanalys)

A

TI=TK

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Kritisk punkt (totalanalys)

A

inträffar då V=0

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Kritisk volym (totalanalys)

A

mk = FK/(p – RK).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

säkerhetsmarginalen i volym (totalanalys)

A

(Verklig volym – Kritisk volym)/Verklig volym

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

säkerhetsmarginalen i kronor

A

TI – Kritisk omsättning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Minimikalkyl

A

Minimikostnad = Rörliga kostnader / verklig tillv. Volym.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Restkalkyl

A

Täckningsbidrag från biprodukt reducerar självkostnaden för en huvudprodukt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Ekvivalentkalkyl

A

Företag som tillverkar produkter med gemensam eller likartad resursförbrukning. Kostnad för resursförbrukningen fördelas mellan produkterna med hjälp av ekvivalenttal och antal producerade enheter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Undertäckning

A

Vid låg sysselsättning får företaget inte full täckning för sina verkliga fasta kostnader.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Övertäckning

A

Vid hög sysselsättning får företagets täckning för ett högre belopp än det som det verkliga fasta kostnaderna uppgår till

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Normalkalkyl (självkostnad)

A

Självkostnad = (Fasta kostnader / normal tillv. Volym) + (Rörliga kostnader / verklig tillv. Volym).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Genomsnittskalkyl

A

= Total kostnad / Verklig tillv. Volym

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Periodkalkyl

A

är den enklaste formen av självkostnadskalkyl, den används av företag, ofta kapitalintensiva företag med en eller få produkter. Alla kostnader kan betraktas som direkta, och man använder inga fördelningar. Periodkalkyl kan i sin tur delas in i Genomsnittskalkyl, Normalkalkyl, Ekvivalentkalkyl och Restkalkyl.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Kalkylering

A

Kalkylmetoder kan delas in i Självkostnadskalkyl (Fullständig kostnadsfördeling) och Bidragskalkyl (Ofullständig kostnadsfördelning). Självkostnadskalkylen kan i sin tur delas in i Periodkalkyl, Påläggskalkyl och
ABC-kalkyl.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Täckningsbidrag (Bidragsanalys)

A

TB = p – RK

eller

TB = särintäkt - särkostnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Totalt täckningsbidrag (Bidragsanalys)

A

TTB = m*TB

eller

TTB = total särintäkt - total särkostnad

54
Q

Vinst (bidragsanalys)

A

V = TTB – FK

55
Q

Täckningsgraden (Bidragsanalys)

A

TG = TB/p (%). Hur stor andel av priset som går åt till att täcka fasta kostnader och dela ut eventuell vinst.

p = särintäkt

56
Q

Kritisk punkt (Bidragsanalys)

A

då V = 0, och kritisk volym, mk beräknas med mk = FK / TB.

57
Q

Likviditet

A

“företagets betlingsförmåga på kort sikt” - Bestäms av dess inbetalningar och utbetalningar

58
Q

Direkta kostnader

A

Direkta kostnader kan hänföras direkt till det enskilda kalkylobjektet t.ex:
•Direkta materialkostnader (DM)
•Direkta lönekostnader (DL)
•Speciella direkta tillverkningskostnader (SDT)
•Direkta försäljningskostnader (DF)

59
Q

Indirekta kostnader

A 
Är gemensamma för flera kalkylobjekt i ett och samma kostnadsställe t.ex:
•Materialomkostnader (MO)
•Tillverkningsomkostnader (TO)
•Administrationsomkostnader (AO)
•Försäljningsomkostnader (FO)
60
Q

Direkt materialkostnad (DM)

A
  • Råvaror och råmaterial
  • Komponenter
  • Kvalitetskontroll av insatsvaror
  • Fraktkostnader
  • Tull
61
Q

Direkt lön (DL)

A
  • Personal i produktion
  • Övertidskostnader
  • Utbildning
62
Q

Speciella direkta tillverkningskostnader (SDT)

A
  • Verktyg
  • Konstruktion
  • Royalty
  • Patent
63
Q

Direkta försäljningskostnader (DF)

A
  • Lön för säljare och annan orderpersonal
  • Provision
  • Reklam
64
Q

Materialomkostnader (MO)

A
  • Inköpsverksamhet
  • Förrådsverksamhet
  • Lokaler
  • Svinn
  • Försäkring
65
Q

Tillverkningsomkostnader (TO)

A

•Lön till personal inom planering och konstruktion, t ex
förman och konstruktör
•Kalkylmässiga avskrivningar för maskiner och byggnader
•Energi
•Lokalkostnader
•Utrustning

66
Q

Administrationsomkostnader (AO)

A
  • Företagsledning
  • Ekonomiavdelning
  • Personalavdelning
  • Kontorsmaterial
67
Q

Diskontering

A

Pengarna transporteras från framtiden till nuet och
ett nuvärde erhålls. Diskonteringsförfarandet sker med hjälp av kalkylräntan. Diskonteringsfaktorn kan uttryckas som (1+r)-n, där r betecknar kalkylräntan och n tiden i år.

68
Q

Kapitalisering

A

Pengarna transporteras framåt i tiden och ett
slutvärde erhålls. Principen att storleken av en betalnings värde ökar med ränta på ränta, dvs proportionen (1+r)n, betecknas kapitalisering och faktorn (1+r)n betecknas kapitaliseringsfaktor.

69
Q

Vad har de olika kalkylmetoderna gemensamt?

A

•Beakta relevanta dimensioner
•Vara begripliga
•Bygga på bestämbara parametervärden
•Ha ett avgränsningsbart tillämpningsområde
•Kalkylmodellernas främsta uppgift är att skapa insikt i och
förståelse för beslutssituationen, inte att generera data till
kalkylen
•Lönsamma investeringsmöjligheter skapas vanligen inte genom höga lönsamhetskrav vid uppställandet av investeringskalkylen, utan skapas genom offensiva satsningar i nya marknader, produkter, produktionssystem etc

70
Q

Fördelar med investeringskalkyler

A

•Investeringskalkyler tvingar förslagsställarna att tänka igenom
olika alternativa konsekvenser (+)
•Att erhålla ett systematiserat diskussionsunderlag för beslut (+)
•Att ge beslutsprocessen ett lugnare förlopp (+)
•Att skapa kontrollmöjligheter (efterkalkyler) (+)

71
Q

Nackdelar med investeringskalkyler

A

•Investeringskalkylerna bygger på en osäker
konsekvensbedömning (-)
•Att de ej beaktar alla konsekvenser av investeringen (-)

72
Q

Vad definierar extern redovisning?

A
  • Lagreglerad
  • Bokföringslagen (BFL)
  • Årsredovisningslagen (ÅRL)
  • Externa intressenter
  • Resultat och finansiella ställning
73
Q

Vad definierar intern redovisning?

A
  • Ej lagstadgad
  • Intern sifferkontroll
  • Underlag för
  • Ekonomistyrning
  • Kalkylering
  • Prissättning
74
Q

Vad ingår i en årsredovisning?

A
  • Förvaltningsberättelse
  • Resultaträkning
  • Balansräkning
  • Tilläggsupplysningar
  • Kassaflödesanalys (för större företag)
  • Revisionsberättelse
75
Q

Samkostnader

A

Kostnader som är opåverkade av ett beslut i företaget

76
Q

Särkostnader

A

Kostnader som tillkommer eller försvinner med anledning av ett beslut i företaget

77
Q

Fasta kostnader

A

• Helt fasta kostnader
–samma för varje möjlig produktionsvolym inklusive noll
• Driftsbetingade fasta kostnader
–samma för varje möjlig produktionsvolym förutom då
ingen produktion alls äger rum
• Halvfasta kostnader
–helt fasta på en viss nivå i ett visst volymintervall, men
helt fasta på andra nivåer i andra volymintervall

78
Q

Vad finns för olika typer av rörliga kostnader?

A

Proportionellt rörliga kostnader
–förändras linjärt med produktions- eller
försäljningsvolymen
• Progressivt rörliga kostnader
–ökar snabbare än volymen (t.ex. lönekostnader vid
arbete som utförs på övertid)
• Degressivt rörliga kostnader
–ökar långsammare än volymen (t.ex. kostnader för
inköp av råmaterial när kvantitetsrabatter erhålls)

79
Q

Känslighetsanalys

A

Att förändra en eller flera förutsättningar och
studera vad det får för effekt på den
kalkylmässiga lösningen.

80
Q

Död zon

A

• Ett volymintervall där ökade intäkter ännu inte uppväger
de ökade totala kostnaderna
• Vid halvfasta kostnader uppstår ofta tröskeleffekter
• När en volymökning leder till en (tillfällig)
resultatförsämring p.g.a. halvfasta kostnader

81
Q

Självkostnad

A

• Den långsiktiga kostnaden per styck för att
företaget ska kunna tillhandahålla varan eller
tjänsten.
• Här ingår samtliga kostnader för varan eller
tjänsten fram tills dess den är producerad,
levererad och betald

82
Q

Periodkalkylering

A

• Beräkning av (själv-) kostnad per styck under en
viss period
• Kan göras
–ex ante som förkalkyl (baserat på planerad volym) eller
–ex post som efterkalkyl (baserat på faktisk volym)

83
Q

Påläggskalkylering

A

täckning
för omkostnader åstadkoms
via procentuella pålägg på de
direkta kostnaderna

84
Q

ABC-kalkylering

A

högre kausalitet åstadkoms via analys av resursförbrukningen i företagets aktiviteter. (Aktivitetssatsen = Aktivitetskostnad/Kostnadsdrivarvolym

85
Q

Påläggssats

A

Påläggssats = Total omkostnad/ Total direkt kostnad

86
Q

Fördelningsnycklar

A

Olika direkta kostnader där man gör pålägg för att täcka olika omkostnader, i syfte att skapa en kalkylmodell med högre kausalitet.

87
Q

Hävstångsformeln

A

RE = RT + (RT – RS) * S/E

RE  =  Räntabilitet  på  eget  kapital  före  skatt  
RT  =  Räntabilitet  på  total  tillgångar 
RS  =  Genomsnittlig  skuldränta (på totala skulder)
S  =  Skulder
E  =  Eget  kapital
88
Q

Aktivitetssats

A

kostnad per enhet för en kostnadsdrivare.

Aktivitetssats = Aktivitetskostnad / kostnadsdrivarvolym

89
Q

Kapitalvärdeskvot

A

Kaptialvärdeskvot = nuvärde/grundinvestering )

90
Q

Stegkalkyl

A

En stegkalkyl är en bidragskalkyl. I en stegkalkyl beräknas täckningsbidrag på olika nivåer i olika steg. En stegkalkyl kan bestå av produkter, produktgrupper och produktlinjer.

91
Q

Affärsomkostnader (Affo)

A

Sammanslagning av administrationsomkostnader (AO) och försäljningsomkostnader (FO).

92
Q

Divisionskalkyl (självkostnad)

A

självkostnad = Total kostnad / verklig volym

93
Q

trång sektion

A

Trång sektion (flaskhals) råder om kapaciteten i ett system begränsas av en av de resurser som ingår i systemet.

94
Q

Bokföringslagen (bfl)

A

Reglerar vilka som är bokföringskyldiga, regler för löpande bokföring och bokslut. Affärshändelser ska boföras på ett systematiskt sätt så att de kan registreras i en grundbok och en huvudbok. Alla dessa affärshändelser ska ha verifikationer. All räkenskapsinformation ska sparas i ordnat skick och i landet i minst sju år. Bokföringsskyldigheten innebär även att upprätta ett årsbokslut eller årsredovisning.

95
Q

Räntabilitet på sysselsatt kapital (Rsyss)

A

Rsyss = (Rörelseresultat + finansiella intäkter)/genomsnittligt sysselsatt kapital

96
Q

Sysselsatt kapital

A

Det kapital i ett företag som lånas av ägare eller bank.
Sysselsatt kapital = Tillgångar - räntefria skulder , där räntefria skulder t.ex. kan vara:
• Leverantörsskuld
• Skatteskulder
• Momsskulder

97
Q

Rörelseresultat

A

mått på vinst före räntor och skatter

98
Q

Nettoskuld

A

Summa skulder - finansiella tillgångar

99
Q

Finansiella tillgångar

A

tillgång som ger finansiell avkastning.

100
Q

Avkastning

A

beskriver hur mycket en tillgång förändrats i värde från en tidigare tidpunkt.

101
Q

Totala tillgångar

A

Samtliga tillgångar och skulder som inte ingår i nettoskulden, skulder + eget kapital

102
Q

justerat eget kapital

A

Eget kapital + ((1- skattesatsen) x obeskattade reserver)

103
Q

Räntabilitet på eget kapital (RE)

A

resultat efter finansiella poster/Genomsnittligt justerat eget kapital

(RE > 10% är bra, RE < 5 inte hållbart, dock inget säkert mått)

104
Q

Räntabilitet på totalt kapital (RT)

A

(Rörelseresultat + finansiella intäkter)/genomsnittligt totalt kapital

(RT > 10% är bra, RT < 5 inte hållbart, dock inget säkert mått)

105
Q

omsättning

A

Med omsättning avses ett företags eller en organisations totala försäljning (såväl kontant som fakturerad) under en viss tidsperiod, vanligen per år. Notera att omsättning inte är samma sak som vinst då utgifter ej räknas bort från omsättningen.

106
Q

Vinstmarginal (dupontmodellen)

A

(Röreleseresultat+finansiella intäkter)/ omsättning

Vad som anses vara godkänt varierar, ≈ minst 5%

107
Q

Omsättningshastighet

A

Omsättning / genomsnittlig totalt kapital

108
Q

Kassalikviditet

A

(omsättningstillgångar exklusive varulager + outnyttjad check-kredit) / kortfristiga skulder

109
Q

Soliditet

A

summa eget kapital / Totalt kapital

110
Q

dupontmodellen

A

http://1.bp.blogspot.com/_2vFvSaMFQK0/TEmHZAJ1ebI/AAAAAAAACss/vn8p2OFVA30/s1600/dupont.PNG

111
Q

Kausalitet

A

Princip om orsak och verkan där man eftersträvar att fördela kostnader på kalkylobjekt så rättvist som möjligt. Man strävar efter hög kausalitet i en kalkyl men det innebär också högre komplexitet vilket növändigtvis inte uppväger dess nytta.

112
Q

Beskriv tre perspektiv på kostnadsanalys

A

•Volymperspektivet (rörlig och fast kostnad)
•Kalkylobjektperspektivet (direkt och indirekt
kostnad)
•Beslutsperspektivet (sär- och samkost
nad)

113
Q

Nämn kalkylräntans två huvudsakliga funktioner?

A
  • Kalkylräntan används som företagets avkastningskrav

* Samtliga omräkningar av betalningarna i tiden sker till kalkylräntan

114
Q

Nämn två sätt att ta fram kalkylränta på

A
  • Alternativkostnaden för satsat kapital

* Vägt genomsnitt av ägares och låntagares förräntningskrav

115
Q

Obeskattade reserver

A

Vinstmedel vilka ännu ej beskattats utan sparas i företaget. Det vanligaste obeskattade reserverna är periodiseringsfonder.

116
Q

Genomsnittlig skuldränta (RS)

A

Räntekostnader / Totala skulder (långfrist+kortfrist)

117
Q

Nominalränta (r_n)

A

rn = rr+q+rr*q

(Nominalränta = Realräntesatsen + Inflationstakten + Realräntesatsen * Inflationstakten).

(Den vanliga bankräntan).

118
Q

Realränta

A

Den effektiva räntan som tar hänsyn till inflation, uppläggningsavgifter, aviavgifter mm.

119
Q

Hur kan man reducera osäkerheten i investeringskalkyler?

A
  • marginaler i förväntade betalningar
  • parallella kalkyler
  • kortare livslängder än normalt
  • justering av kalkylräntans höjd
  • flera personer som handlägger investeringsärendena
120
Q

Vilka tre ”typer” av företag (ej relaterade till bransch) upplever främst kapitalbegränsningar i investeringssammanhang?

A

kapitalbegränsningar i investeringssammanhang upplevs främst av mindre företag, mindre lönsamma företag och högriskföretag

121
Q

Fortlevnadsprincipen (redovisningsprinciper)

A

Innebär att all värdering av tillgångar och skulder ska göras drån antagandet att företaget kommer att fortsätta sin verksamhet i all framtid.

122
Q

Konsekvensprincipen (redovisningsprinciper)

A

Innebär att företag ska tillämpa samma redovisningsprinciper från år till år i så stor utstrcäkning som möjligt. Konsekvensprincipen finns för att man ska kunna jämföra resultat och ställning mellan år i samma företag.

123
Q

Kontinuitetsprincipen (redovisningsprinciper)

A

Innebär att det via balansräkningen ska finnas en koppling mellan åren. Utgående balans i balansräkningen år ett, ska in som ingående balans år två.

124
Q

Försiktigthetsprincipen (redovisningsprinciper)

A

Innnebär att värdering av tillgångar ska ske med försiktighet och inte bygga på alltför osäkra antaganden. Anskaffningsvärdet är ofta grunden för värdering av tillgångar.

125
Q

Matchningsprincipen (redovisningsprinciper)

A

Kostnader ska matchas mot intäkter d.v.s: kostnader uppstår för att intäkter ska kunna förvärvas. Principen har betydelse för exempelvis bokföring av varulager och varukostnad (kostnad för sålda varor).

126
Q

Vilka två varianter kan specifiera kostnaderna i en resultaträkning i en årsredovisning?

A

Kostnadsslagsindelad och funktionsindelad resultatr

äkning.

127
Q

Isoräntabilitetsdiagram

A

En utveckling av dupontmodellen där man i diagramform visar sambandet mellan räntabilitet, vinstmarginal och kapitalomsättningshastighet.

128
Q

utnyttjandegrad

A

verklig volym / normal volym

129
Q

Bruttomarginal

A

Bruttomarginal = bruttovinst / omsättning, Där: bruttovinst (bruttoresultat) = omsättning - KSV (kostnad för sålda varor)

130
Q

Balanslikviditet

A

Balanslikviditet = totala omsättningstillgångar / kortfristiga skulder

131
Q

rörelsekapital

A

omsättningstillgångar - leverantörsskulder

132
Q

operationell kostnad

A

operationell kostnad = särkostnad + alternativkostnad, i en viss beslutssituation.

Indek (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions