Termer Flashcards
Industriföretag
råvaruproducerande och förädlande företag kallas ibland industriföretag.
Lönsamhet
= Resultat / Resursinsats , “Företagets betalningsförmåga på lång sikt” - Bestäms av dess intäkter och kostnader
Resultat
=Intäkter - Kostnader
Inbetalning
kunden betalar för utförd prestation.
Utbetalning
anskaffad resurs betalas
Intäkt
Värdet av levererad prestation (periodiserad inkomst)
Kostnad
Värdet av förbrukade resurser (periodiserad utgift). Osålda varor och produkter är ingen kostnad, utan det är en tillgång.
Inkomst
Värdet av utförd prestation (fakturerad)
Utgift
Värdet av anskaffad resurs (fakturan bokförs)
Revisor
Person som har utsetts att utföra revision i ett företag. Aktiebolag måste ha en auktoriserad eller godkänd revisor. Kontrollerar styrelsens och VD ́s förvaltning och bolagets räkenskaper.
Föreningsstämma
Högsta beslutande organ i en ekonomisk förening. Varje medlem har en röst och kan inte få fler genom att satsa mer kapital. Stämman utser styrelse och revisorer.
Verkställande direktör (VD)
utses av styrelsen och har hand om den löpande förvaltningen enligt riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar.
Årsstämma
I aktiebolag kan aktieägarna delta och rösta på företagets årsstämma. Varje aktieägare har rösträtt i förhållande till antalet aktier han/hon äger.
Fysisk person
En privatperson som rättssubjekt, alltså någon som kan ingå avtal med andra och vara part i rättegång, utan att därmed företräda någon annan än sig själv. En enskild näringsidkare är en fysisk person.
Juridisk person
kan sluta avtal, ikläda sig skyldigheter, förvärva rättigheter och vara part i domstol.
Juridisk form
Man skiljer mellan fysiska (privatpersoner och enskilda näringsidkare) och juridiska personer vilka tillsammans kallas juridisk form.
Näringsidkare
är i juridisk terminologi någon som yrkesmässigt driver verksamhet av ekonomisk art
Globala företag
Företag som har verksamhet över hela eller över stora delar av världen.
Multinationella företag
Företag som äger eller kontrollerar produktions- och/eller serviceanläggningar i flera länder utanför hemlandet.
Internationella företag
Företag som äger eller kontrollerar produktions- och/eller serviceanläggningar utanför hemlandet.
Handelsbolag
har ingen egen produktion. De säljer dels till industrin och/eller detaljhandel, grossister, dels till konsumenter, detaljister.
Serviceföretag
erbjuder tjänster t ex transport, städning och reklam.
Tjänsteföretag
är icke varuproducerande företag.
Likvidation
Ett företags verksamhet avvecklas och skulderna betalas. Eventuellt överskott delas ut till ägarna. Om företaget upplöses frivilligt brukar man tala om frivillig likvidation. Om företaget tvingas till det kallas det tvångsmässig likvidation.
Konkurs
Om ett företag inte kan betala sina skulder kan det upplösas genom konkurs. När det sker räcker i praktiken aldrig företagets tillgångar till för att betala alla skulder.
Ackorduppgörelse
Istället för konkurs används ofta ackordsuppgörelse. Då upplöses inte företaget utan fordringsägarna avstår från delar av sina fordringar och hoppas därmed på att företaget ska kunna fortsätta sin verksamhet.
Strukturrationalisering
Nedläggning av ofta mindre och olönsamma enheter samt skapa större och mer rationella företag inom en bransch.
Fusion
Slå samman tidigare fristående företag.
Koncern
Juridiskt skilda företag som ekonomiskt hör samman. Ett moderbolag äger merparten av de övriga bolagen, vilka kallas dotterbolag.
Hemmamarknadsföretag
Företag som har största delen av sin försäljning i hemlandet.
Exportföretag
Företag som har export som ett stabilt inslag i försäljningen.
Alternativkostnad
Det intäktsöverskott som man går miste om genom att välja ett visst alternativ. (ingen faktisk kostnad)
Sänkta kostnader
”historiska kostnader”, har redan inträffat, ointressanta för framtida beslut.
Resultatplanering
kan utföras på två sätt, totalanalys och bidragsanalys.
Totala intäkter (totalanalys)
TI = V + FK + TRK , där V är vinsten, FK fasta kostnader och TRK totala rörliga kostnader. (Eller : TI = pris/st * volym)
Totala Kostnader (totalanalys)
TK = FK + TRK.
Vinst (totalanalys)
V = m*(p – RK) – FK. Där m är volym, p är priset och RK/st är rörliga kostnader per styck.
Kritisk omsättning (totalanalys)
TI=TK
Kritisk punkt (totalanalys)
inträffar då V=0
Kritisk volym (totalanalys)
mk = FK/(p – RK).
säkerhetsmarginalen i volym (totalanalys)
(Verklig volym – Kritisk volym)/Verklig volym
säkerhetsmarginalen i kronor
TI – Kritisk omsättning
Minimikalkyl
Minimikostnad = Rörliga kostnader / verklig tillv. Volym.
Restkalkyl
Täckningsbidrag från biprodukt reducerar självkostnaden för en huvudprodukt.
Ekvivalentkalkyl
Företag som tillverkar produkter med gemensam eller likartad resursförbrukning. Kostnad för resursförbrukningen fördelas mellan produkterna med hjälp av ekvivalenttal och antal producerade enheter.
Undertäckning
Vid låg sysselsättning får företaget inte full täckning för sina verkliga fasta kostnader.
Övertäckning
Vid hög sysselsättning får företagets täckning för ett högre belopp än det som det verkliga fasta kostnaderna uppgår till
Normalkalkyl (självkostnad)
Självkostnad = (Fasta kostnader / normal tillv. Volym) + (Rörliga kostnader / verklig tillv. Volym).
Genomsnittskalkyl
= Total kostnad / Verklig tillv. Volym
Periodkalkyl
är den enklaste formen av självkostnadskalkyl, den används av företag, ofta kapitalintensiva företag med en eller få produkter. Alla kostnader kan betraktas som direkta, och man använder inga fördelningar. Periodkalkyl kan i sin tur delas in i Genomsnittskalkyl, Normalkalkyl, Ekvivalentkalkyl och Restkalkyl.
Kalkylering
Kalkylmetoder kan delas in i Självkostnadskalkyl (Fullständig kostnadsfördeling) och Bidragskalkyl (Ofullständig kostnadsfördelning). Självkostnadskalkylen kan i sin tur delas in i Periodkalkyl, Påläggskalkyl och
ABC-kalkyl.
Täckningsbidrag (Bidragsanalys)
TB = p – RK
eller
TB = särintäkt - särkostnad
Totalt täckningsbidrag (Bidragsanalys)
TTB = m*TB
eller
TTB = total särintäkt - total särkostnad
Vinst (bidragsanalys)
V = TTB – FK
Täckningsgraden (Bidragsanalys)
TG = TB/p (%). Hur stor andel av priset som går åt till att täcka fasta kostnader och dela ut eventuell vinst.
p = särintäkt
Kritisk punkt (Bidragsanalys)
då V = 0, och kritisk volym, mk beräknas med mk = FK / TB.
Likviditet
“företagets betlingsförmåga på kort sikt” - Bestäms av dess inbetalningar och utbetalningar
Direkta kostnader
Direkta kostnader kan hänföras direkt till det enskilda kalkylobjektet t.ex:
•Direkta materialkostnader (DM)
•Direkta lönekostnader (DL)
•Speciella direkta tillverkningskostnader (SDT)
•Direkta försäljningskostnader (DF)
Indirekta kostnader
Är gemensamma för flera kalkylobjekt i ett och samma kostnadsställe t.ex: •Materialomkostnader (MO) •Tillverkningsomkostnader (TO) •Administrationsomkostnader (AO) •Försäljningsomkostnader (FO)
Direkt materialkostnad (DM)
- Råvaror och råmaterial
- Komponenter
- Kvalitetskontroll av insatsvaror
- Fraktkostnader
- Tull
Direkt lön (DL)
- Personal i produktion
- Övertidskostnader
- Utbildning
Speciella direkta tillverkningskostnader (SDT)
- Verktyg
- Konstruktion
- Royalty
- Patent
Direkta försäljningskostnader (DF)
- Lön för säljare och annan orderpersonal
- Provision
- Reklam
Materialomkostnader (MO)
- Inköpsverksamhet
- Förrådsverksamhet
- Lokaler
- Svinn
- Försäkring
Tillverkningsomkostnader (TO)
•Lön till personal inom planering och konstruktion, t ex
förman och konstruktör
•Kalkylmässiga avskrivningar för maskiner och byggnader
•Energi
•Lokalkostnader
•Utrustning
Administrationsomkostnader (AO)
- Företagsledning
- Ekonomiavdelning
- Personalavdelning
- Kontorsmaterial
Diskontering
Pengarna transporteras från framtiden till nuet och
ett nuvärde erhålls. Diskonteringsförfarandet sker med hjälp av kalkylräntan. Diskonteringsfaktorn kan uttryckas som (1+r)-n, där r betecknar kalkylräntan och n tiden i år.
Kapitalisering
Pengarna transporteras framåt i tiden och ett
slutvärde erhålls. Principen att storleken av en betalnings värde ökar med ränta på ränta, dvs proportionen (1+r)n, betecknas kapitalisering och faktorn (1+r)n betecknas kapitaliseringsfaktor.
Vad har de olika kalkylmetoderna gemensamt?
•Beakta relevanta dimensioner
•Vara begripliga
•Bygga på bestämbara parametervärden
•Ha ett avgränsningsbart tillämpningsområde
•Kalkylmodellernas främsta uppgift är att skapa insikt i och
förståelse för beslutssituationen, inte att generera data till
kalkylen
•Lönsamma investeringsmöjligheter skapas vanligen inte genom höga lönsamhetskrav vid uppställandet av investeringskalkylen, utan skapas genom offensiva satsningar i nya marknader, produkter, produktionssystem etc
Fördelar med investeringskalkyler
•Investeringskalkyler tvingar förslagsställarna att tänka igenom
olika alternativa konsekvenser (+)
•Att erhålla ett systematiserat diskussionsunderlag för beslut (+)
•Att ge beslutsprocessen ett lugnare förlopp (+)
•Att skapa kontrollmöjligheter (efterkalkyler) (+)
Nackdelar med investeringskalkyler
•Investeringskalkylerna bygger på en osäker
konsekvensbedömning (-)
•Att de ej beaktar alla konsekvenser av investeringen (-)
Vad definierar extern redovisning?
- Lagreglerad
- Bokföringslagen (BFL)
- Årsredovisningslagen (ÅRL)
- Externa intressenter
- Resultat och finansiella ställning
Vad definierar intern redovisning?
- Ej lagstadgad
- Intern sifferkontroll
- Underlag för
- Ekonomistyrning
- Kalkylering
- Prissättning
Vad ingår i en årsredovisning?
- Förvaltningsberättelse
- Resultaträkning
- Balansräkning
- Tilläggsupplysningar
- Kassaflödesanalys (för större företag)
- Revisionsberättelse
Samkostnader
Kostnader som är opåverkade av ett beslut i företaget
Särkostnader
Kostnader som tillkommer eller försvinner med anledning av ett beslut i företaget
Fasta kostnader
• Helt fasta kostnader
–samma för varje möjlig produktionsvolym inklusive noll
• Driftsbetingade fasta kostnader
–samma för varje möjlig produktionsvolym förutom då
ingen produktion alls äger rum
• Halvfasta kostnader
–helt fasta på en viss nivå i ett visst volymintervall, men
helt fasta på andra nivåer i andra volymintervall
Vad finns för olika typer av rörliga kostnader?
Proportionellt rörliga kostnader
–förändras linjärt med produktions- eller
försäljningsvolymen
• Progressivt rörliga kostnader
–ökar snabbare än volymen (t.ex. lönekostnader vid
arbete som utförs på övertid)
• Degressivt rörliga kostnader
–ökar långsammare än volymen (t.ex. kostnader för
inköp av råmaterial när kvantitetsrabatter erhålls)
Känslighetsanalys
Att förändra en eller flera förutsättningar och
studera vad det får för effekt på den
kalkylmässiga lösningen.
Död zon
• Ett volymintervall där ökade intäkter ännu inte uppväger
de ökade totala kostnaderna
• Vid halvfasta kostnader uppstår ofta tröskeleffekter
• När en volymökning leder till en (tillfällig)
resultatförsämring p.g.a. halvfasta kostnader
Självkostnad
• Den långsiktiga kostnaden per styck för att
företaget ska kunna tillhandahålla varan eller
tjänsten.
• Här ingår samtliga kostnader för varan eller
tjänsten fram tills dess den är producerad,
levererad och betald
Periodkalkylering
• Beräkning av (själv-) kostnad per styck under en
viss period
• Kan göras
–ex ante som förkalkyl (baserat på planerad volym) eller
–ex post som efterkalkyl (baserat på faktisk volym)
Påläggskalkylering
täckning
för omkostnader åstadkoms
via procentuella pålägg på de
direkta kostnaderna
ABC-kalkylering
högre kausalitet åstadkoms via analys av resursförbrukningen i företagets aktiviteter. (Aktivitetssatsen = Aktivitetskostnad/Kostnadsdrivarvolym
Påläggssats
Påläggssats = Total omkostnad/ Total direkt kostnad
Fördelningsnycklar
Olika direkta kostnader där man gör pålägg för att täcka olika omkostnader, i syfte att skapa en kalkylmodell med högre kausalitet.
Hävstångsformeln
RE = RT + (RT – RS) * S/E
RE = Räntabilitet på eget kapital före skatt RT = Räntabilitet på total tillgångar RS = Genomsnittlig skuldränta (på totala skulder) S = Skulder E = Eget kapital
Aktivitetssats
kostnad per enhet för en kostnadsdrivare.
Aktivitetssats = Aktivitetskostnad / kostnadsdrivarvolym
Kapitalvärdeskvot
Kaptialvärdeskvot = nuvärde/grundinvestering )
Stegkalkyl
En stegkalkyl är en bidragskalkyl. I en stegkalkyl beräknas täckningsbidrag på olika nivåer i olika steg. En stegkalkyl kan bestå av produkter, produktgrupper och produktlinjer.
Affärsomkostnader (Affo)
Sammanslagning av administrationsomkostnader (AO) och försäljningsomkostnader (FO).
Divisionskalkyl (självkostnad)
självkostnad = Total kostnad / verklig volym
trång sektion
Trång sektion (flaskhals) råder om kapaciteten i ett system begränsas av en av de resurser som ingår i systemet.
Bokföringslagen (bfl)
Reglerar vilka som är bokföringskyldiga, regler för löpande bokföring och bokslut. Affärshändelser ska boföras på ett systematiskt sätt så att de kan registreras i en grundbok och en huvudbok. Alla dessa affärshändelser ska ha verifikationer. All räkenskapsinformation ska sparas i ordnat skick och i landet i minst sju år. Bokföringsskyldigheten innebär även att upprätta ett årsbokslut eller årsredovisning.
Räntabilitet på sysselsatt kapital (Rsyss)
Rsyss = (Rörelseresultat + finansiella intäkter)/genomsnittligt sysselsatt kapital
Sysselsatt kapital
Det kapital i ett företag som lånas av ägare eller bank.
Sysselsatt kapital = Tillgångar - räntefria skulder , där räntefria skulder t.ex. kan vara:
• Leverantörsskuld
• Skatteskulder
• Momsskulder
Rörelseresultat
mått på vinst före räntor och skatter
Nettoskuld
Summa skulder - finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar
tillgång som ger finansiell avkastning.
Avkastning
beskriver hur mycket en tillgång förändrats i värde från en tidigare tidpunkt.
Totala tillgångar
Samtliga tillgångar och skulder som inte ingår i nettoskulden, skulder + eget kapital
justerat eget kapital
Eget kapital + ((1- skattesatsen) x obeskattade reserver)
Räntabilitet på eget kapital (RE)
resultat efter finansiella poster/Genomsnittligt justerat eget kapital
(RE > 10% är bra, RE < 5 inte hållbart, dock inget säkert mått)
Räntabilitet på totalt kapital (RT)
(Rörelseresultat + finansiella intäkter)/genomsnittligt totalt kapital
(RT > 10% är bra, RT < 5 inte hållbart, dock inget säkert mått)
omsättning
Med omsättning avses ett företags eller en organisations totala försäljning (såväl kontant som fakturerad) under en viss tidsperiod, vanligen per år. Notera att omsättning inte är samma sak som vinst då utgifter ej räknas bort från omsättningen.
Vinstmarginal (dupontmodellen)
(Röreleseresultat+finansiella intäkter)/ omsättning
Vad som anses vara godkänt varierar, ≈ minst 5%
Omsättningshastighet
Omsättning / genomsnittlig totalt kapital
Kassalikviditet
(omsättningstillgångar exklusive varulager + outnyttjad check-kredit) / kortfristiga skulder
Soliditet
summa eget kapital / Totalt kapital
dupontmodellen
http://1.bp.blogspot.com/_2vFvSaMFQK0/TEmHZAJ1ebI/AAAAAAAACss/vn8p2OFVA30/s1600/dupont.PNG
Kausalitet
Princip om orsak och verkan där man eftersträvar att fördela kostnader på kalkylobjekt så rättvist som möjligt. Man strävar efter hög kausalitet i en kalkyl men det innebär också högre komplexitet vilket növändigtvis inte uppväger dess nytta.
Beskriv tre perspektiv på kostnadsanalys
•Volymperspektivet (rörlig och fast kostnad)
•Kalkylobjektperspektivet (direkt och indirekt
kostnad)
•Beslutsperspektivet (sär- och samkost
nad)
Nämn kalkylräntans två huvudsakliga funktioner?
- Kalkylräntan används som företagets avkastningskrav
* Samtliga omräkningar av betalningarna i tiden sker till kalkylräntan
Nämn två sätt att ta fram kalkylränta på
- Alternativkostnaden för satsat kapital
* Vägt genomsnitt av ägares och låntagares förräntningskrav
Obeskattade reserver
Vinstmedel vilka ännu ej beskattats utan sparas i företaget. Det vanligaste obeskattade reserverna är periodiseringsfonder.
Genomsnittlig skuldränta (RS)
Räntekostnader / Totala skulder (långfrist+kortfrist)
Nominalränta (r_n)
rn = rr+q+rr*q
(Nominalränta = Realräntesatsen + Inflationstakten + Realräntesatsen * Inflationstakten).
(Den vanliga bankräntan).
Realränta
Den effektiva räntan som tar hänsyn till inflation, uppläggningsavgifter, aviavgifter mm.
Hur kan man reducera osäkerheten i investeringskalkyler?
- marginaler i förväntade betalningar
- parallella kalkyler
- kortare livslängder än normalt
- justering av kalkylräntans höjd
- flera personer som handlägger investeringsärendena
Vilka tre ”typer” av företag (ej relaterade till bransch) upplever främst kapitalbegränsningar i investeringssammanhang?
kapitalbegränsningar i investeringssammanhang upplevs främst av mindre företag, mindre lönsamma företag och högriskföretag
Fortlevnadsprincipen (redovisningsprinciper)
Innebär att all värdering av tillgångar och skulder ska göras drån antagandet att företaget kommer att fortsätta sin verksamhet i all framtid.
Konsekvensprincipen (redovisningsprinciper)
Innebär att företag ska tillämpa samma redovisningsprinciper från år till år i så stor utstrcäkning som möjligt. Konsekvensprincipen finns för att man ska kunna jämföra resultat och ställning mellan år i samma företag.
Kontinuitetsprincipen (redovisningsprinciper)
Innebär att det via balansräkningen ska finnas en koppling mellan åren. Utgående balans i balansräkningen år ett, ska in som ingående balans år två.
Försiktigthetsprincipen (redovisningsprinciper)
Innnebär att värdering av tillgångar ska ske med försiktighet och inte bygga på alltför osäkra antaganden. Anskaffningsvärdet är ofta grunden för värdering av tillgångar.
Matchningsprincipen (redovisningsprinciper)
Kostnader ska matchas mot intäkter d.v.s: kostnader uppstår för att intäkter ska kunna förvärvas. Principen har betydelse för exempelvis bokföring av varulager och varukostnad (kostnad för sålda varor).
Vilka två varianter kan specifiera kostnaderna i en resultaträkning i en årsredovisning?
Kostnadsslagsindelad och funktionsindelad resultatr
äkning.
Isoräntabilitetsdiagram
En utveckling av dupontmodellen där man i diagramform visar sambandet mellan räntabilitet, vinstmarginal och kapitalomsättningshastighet.
utnyttjandegrad
verklig volym / normal volym
Bruttomarginal
Bruttomarginal = bruttovinst / omsättning, Där: bruttovinst (bruttoresultat) = omsättning - KSV (kostnad för sålda varor)
Balanslikviditet
Balanslikviditet = totala omsättningstillgångar / kortfristiga skulder
rörelsekapital
omsättningstillgångar - leverantörsskulder
operationell kostnad
operationell kostnad = särkostnad + alternativkostnad, i en viss beslutssituation.
