Teori inför tenta Flashcards

Question 1

Q

Gränsen silt - sand vid 0,06 mm är en mycket viktig gräns inom jordartsläran.
Redogör för de fysikaliska förändringar som sker genom att diskutera

1 fysikaliskt sammanhållande fenomen

2 partikelstruktur

3 massrörelse

4 permeabilitet

5 kapillaritet

Answer

A

Friktion: stora partiklar som friktionerar mot varandra – kohesion mindre partiklar som binds samman av elektrisk laddning.
Enkla korn – aggregatkorn: enkla korn kan man plocka ut, aggregatkorn håller ihop.
Ras – skred: Ras faller, skred glider
Permeabla – icke permeabla (den praktiska gränsen går vid 0,2 mm dvs finsand-mellansand: Hög permeabilitet = vatten rinner igenom (Sand), Låg permeabilitet = rinner ej igenom (lera)
Kapillär stigning (flera m i silt) – knappast/ej kapillär stigning (endast dm i sand)

Question 2

Q

En isälvsavlagring utgör en jordartsenhet som har en skiktad inre struktur och som
består av kornfraktionerna sand, grus och sten!
Ge ett tydligt svar på varför det är på detta vis?

Answer

A

Isälv – stort smältvattenflöde som rinner ut från en glaciär.

En snabbt rinnande flod med stor transportkapacitet.

Mycket material som transporteras i bottentransport
(kornfraktionerna sten, grus, sand)

Mycket material som transporteras i suspension (kornfraktionerna ler, silt)

Då isälven mynnar utanför isfronten på glaciären sjunker strömningshastigheten och de
större bottentransporterade partiklarna sedimenterar – en isälvsavlagring bildas.

De mindre partiklarna fortsätter med strömningen vidare ut i en stillastående bassäng och
kan först där sedimentera till lera.

Beroende på varierande (olika) strömningshastighet i floden – under en säsong och under
hela den mångåriga bildningstiden – blir alla flodbottenavlagringarna skiktade i sin inre
struktur!

Question 3

Q

Varför är isälvsavlagringar och särskilt rullstensåsar så vanliga i Sverige?

Answer

A

Inlandsisen (över Sverige) smälte bort ganska snabbt, på ca 5000 år – således mycket smältvatten under kort tid och stora isälvar med stora mängder sten, grus, sand som bildar många/mycket isälvsavlagringar.

Isfronten drog sig tillbaka hela tiden – således rullstensåsar.

Question 4

Q

En geologisk studie av ett område bör alltid inledas med en topografisk beskrivning.
Bakgrunden till detta är att det finns ett samband mellan landskapsformer och
geologiska förhållanden.
Ange sannolik sammansättning och kornfördelning utifrån de fem materialalternativen
berg, morän, grovsediment, finsediment och organisk jord
för landskapsformerna 5a) – 5d) nedan

5a) Strandvall Grovsediment
5b) Getryggsås Grovsediment
5c) Meandring Finsediment
5d) Skredärr Finsediment

Answer

A

5a) Strandvall: Grovsediment
5b) Getryggsås: Grovsediment
5c) Meandring: Finsediment
5d) Skredärr: Finsediment

Question 5

Q

Förklara i skalan kornstorlek vilka fysikaliska fenomen och egenskaper som är grundorsak till ras och skred

Answer

A

Mindre kornstorlek ger upphov till skred (glida) , typ (silt/lera) Medan större ger upphov till ras alltså trilla (Sand, grus sten)

Question 6

Q

Definiera det geologiska begreppet isälvsavlagring!

Answer

A

Strukturer och jordarter som är bildade av inlandsisen typ rullstensåsar, ändmorän, morän.

Question 7

Q

Förklara noga vad som karaktäriserar följande två flodsystem (ta bland annat upp vattenföring, kornstorlek och sedimentation)
a) Meandrande flod
b) ”Braided river”/flodnätsflod

Answer

A

a) Meandrande flod
Den meandrande floden uppstår efter en långt framskriden utveckling av en flod där flodplanet har blivit brett.

Strömningshastigheten i floden är låg (liksom
vattenföringen per tvärsnittsarea), och de sedimenterande partiklarna är relativt finkorniga.

Sedimentation sker främst i innerbågarna medan erosionen främst sker i ytterbågarna genom sidoerosion.

b) ”Braided river”/flodnätsflod
Floden löper inte i en enda fåra utan delar upp sig i många små floder som bildar ett nätverk.

Varje individuell fåra är grund och ej heller särskilt bred, vilket medför att den individuella lilla flodarmen vid hög vattenföring kommer att brädda och söka sig ett nytt lopp.

Flodarmarna bräddar och fårorna skiftar mycket ofta plats.

Ett ”braided river”-system kräver hög vattenföring och tillgång till mycket material.

Materialet ska huvudsakligen vara grovkornigt och även om de enskilda floderna transporterar även finkornigt material så kommer detta inte att sedimentera här.

Tack vare höga strömhastigheter kommer endast grovkorniga partiklar (sten, grus och sand) att sedimentera inom ett ”braided river”-system.

Question 8

Q

Var och hur förekommer isälvsavlagringarna i Sverige?

Question 9

Q

Definiera kortfattat men tydligt följande begrepp:

a) Porositet
b) Effektiv porositet
c) Adsorptivt vatten

Answer

A

a) Porositet
Total hålrumsvolym uttryckt i volymsprocent (Vporer/Vtot )

b) Effektiv porositet
Sammanhängande hålrumsvolym där vatten kan röra sig, uttryckt i volymsprocent

c) Adsorptivt vatten
Vatten som är hindrat från att röra sig med gravitationen beroende på att vattenmolekylen är en dipol och fastnar på de svagt laddade ytorna på de fasta partiklarna i det geologiska materialet.

Vattenmolekylerna bygger upp ett tunt skikt
av vatten, det adsorptiva vattnet. Adsorption beror alltså relativt svaga elektriska bindningar mellan vattenmolekyler och fasta partiklar. Adsorptivt vatten kallas även
hygroskopiskt vatten.

Question 10

Q

På vilket sätt kan framtida klimatförändringar öka risken för ras och skred?

Answer

A

Mer och kraftigare nederbörd, mer erosion, mer översvämningar, stigande havsyta,
mer extrema väderförhållande fler hundraårsregn, förändrade grundvattentryck

Question 11

Q

Beskriv det geografiska läget av HK (Högsta Kustlinjen) genom att
ange områden över respektive under HK i bifogad Sverige-karta!
Ge också en tydlig geologisk förklaring till varför det är på detta sätt!

Question 12

Q

En olycka med en tankbil har inträffat omkring 100 meter från en vattenverksbrunn i
en cirka 10 meter mäktig isälvsavlagring, som sträcker sig från olycksplatsen till
området kring brunnen. Ungefär 200 liter lättflytande olja har på någon minut spillts ut
på marken som endast är glest gräsbevuxen utan nämnvärd jordmån ovanpå
isälvsmaterialet. Den naturliga grundvattenströmningen är riktad från olycksplatsen till
brunnen.
a) Beskriv utförligt hur och i vilken utsträckning oljan kan komma att påverka
vattenkvaliteten i brunnen! Beskrivningen ska inkludera de processer och egenskaper
som styr transporten. Motivera Dina svar noga.

b) Vilka åtgärder bör Du vidta om Du får i uppgift att försöka minimera
skadeverkningarna på brunnsvattnets kvalitet. Förklara och motivera Dina svar noga.

c) Hur snabbt måste åtgärder vidtas/Hur lång tid tar det för oljeföroreningen att röra
sig från olycksplatsen till brunnen? Motivera Ditt svar.

Answer

A

Vattenlöslighet har stor betydelse för hur föroreningen kan transporteras. Lösliga
ämnen kommer i stort att röra sig som den genomsnittliga vattenmolekylen
(advektiv transport). Icke lösliga ämnen kommer att röra sig som en egen
kemikaliefas med en annan hastighet och delvis i en annan riktning än den
huvudsakliga grundvatten-rörelsen. Oljeprodukter har mycket låg löslighet och
6
kommer i huvudsak inte att röra sig som vatten, MEN de ger upphov till en ringa,
visserligen ytterst ringa, vattenlöslig fas. Denna kan få förödande konsekvenser vid
oljespill nära vattentäkter (se Grundvattenskyddskompendiet s.3)
(1,5p)
Densitet som är lägre än vattnets gör att de flesta oljeprodukter kommer att flyta
ovanpå grundvattenytan (under förutsättning att ämnet är svårlösligt) (0,5p)
Viskositet som är liten (lättflytande olja) kommer att underlätta
föroreningstransport.
(0,5p)
Kemikaliefasen av en olja med låg densitet (lägre än vattens) och låg viskositet (men
större än den som vatten har) kommer att ha ett något lägre värde på k-värdet än det
som gäller för vatten och därmed att kunna röra sig något mindre
fort jämfört med vattenmolekylerna vid i övrigt likadana förhållanden (se s.3 i
komp). Rörelse mot vattenverksbrunnen eftersom grundvattenströmningen är riktad
ditåt.
Den vertikala transporten med gravitationens hjälp genom den omättade zonen går
också vanligen något långsammare än för vatten på grund av ovanstående
(1,0p)
Ackumuleringsförmåga/fastläggning/retardation beror på adsorption
(hygroskopiskt
vatten = ett tunt skikt av vattenmolekyler binds runt varje korn p g a de elektriska
egenskaperna i partiklarnas yta (ytaktivitet), vattenmolekylen en dipol) och
kapillaritet
= vatten kan stiga eller hållas kvar ovanför grundvattenytan i ett
kornuppbyggt jordmaterial genom inverkan av ytspänning.
Eventuellt även absorption (föroreningen rör sin in i en partikel, exempelvis i en
organisk jord).
Fastläggningen liten då grovkornig mineraljord (isälvsavlagring av sten, grus och
sand) och inget organiskt material (gles gräsväxt utan nämnvärd jordmån ovanpå
isälvsmaterialet). (1,5p)
Sammantaget kan detta leda till relativt stor påverkan av vattenkvaliteten i brunnen!
(1p)
Bonus 0,5p om: Biokemisk nedbrytning av oljeprodukter gör att de minskar i
koncentration om uppehållstiden är lång (gäller dock troligen ej här).
Hydrodynamisk dispersion (mekanisk dispersion och diffusion) kan påverka något
så att liten koncentration märks mycket snabbt.

b) Om det inte vore akut skede (se delfråga c) skulle man upprätta ett skyddsområde
för vattentäkten med stränga restriktioner för t ex fordonstrafik och särskilt
transport av farligt gods. (1p)
I detta fall handlar det om ett akut skede (det har uppenbarligen inte funnits
tillräckliga restriktioner i gällande skyddsområde) och då handlar det om att styra
grundvattenströmningen och samla upp så mycket som möjligt av föroreningen så
att den inte hamnar i vattenverksbrunnen. (1p)
Oljeprodukter kommer till största delen att röra sig något långsammare än
vatten och flyta ovanpå grundvattenytan mot brunnen från olycksplatsen. En ringa,
visserligen ytterst ringa, vattenlöslig fas kan röra sig lika fort som grundvattnet.
Lämplig teknik blir då att försöka finna brunnar som kan användas som
fångbrunnar och pumpas kraftigt så att grundvattenströmningens riktning ändras
så att oljeföroreningen inte när fram till vattenverksbrunnen. Via pumpen i
fångbrunnen kan föroreningen fångas upp och tas om hand (se
Grundvattenskyddskompendiet s.6-7) (1,5p)
Om inga lämpliga brunnar finns tillgängliga kan man använda ett befintligt
och närliggande dike, alternativt göra en schaktgrop mellan olycksplatsen och
vattenverksbrunnen.

c) I en isälvsavlagring kan ämnen som är lösliga i vatten röra sig mot en pumpande
vattenverksbrunn med flera hundra meter per dygn (se övningarna i kursen och
Appendix 6 i CS komp.). Den lilla del av oljan som är vattenlöslig kan alltså komma
fram på mindre än 24 timmar. Nu tillkommer visserligen transporten genom den
omättade zonen ner till den öppna akviferen men man kan uppskatta att man bara
har ungefär 3-4 timmar på sig att vidta åtgärder i de värsta fallen. Även om det inte
skulle vara det allra värsta fallet måste kraftfulla åtgärder vidtas inom 24 timmar i
en isälvsavlagring.

Question 13

Q

En kommun har upptäckt att säkerhetsfaktorn för skred vid ett bostadsområde är
mindre än 1,5 vilket inte anses tillräckligt säkert. Bostadsområdet ligger på toppen av
en lerslänt som sluttar ner mot ett vattendrag. Föreslå minst 3 åtgärder för att öka
säkerheten för skred i lerslänten?

Answer

A

Ökning av mothåll vid släntfot
Minskning av pådrivande krafter på släntkrön
Flackare lutning eller mindre höjd
Jordförstärkning med pålar eller spikar
Dränering av portryck.

Question 14

Q

10b) Ange årstid det är vanligast med lerskred i Sverige?

Question 15

Q

Beskriv HK med nivåer över nuvarande havsyta genom att
ange HK på olika platser i bifogad Sverige-karta !
Ge också en tydlig geologisk förklaring till varför det är på detta sätt!

Question 16

Q

10c) Ange vilken årstid det är vanligast med slamströmmar i Sverige ?

Question 17

Q

Vad är kvicklera och vad har kvicklera med skredrisk att göra?

Answer

A

Marinlera som avsatts i saltvatten där hållfastheten kan minska drastiskt vid
urlakning av salt. Kvicklera är också väldigt sensitiv och därmed känslig för
störningar i spänningstillstånd eller från vibrationer. Kan ge stora progressiva
skred.

Question 18

Q

Beskriv och diskutera porakviferer och sprickakviferer med avseende på:
a) total porositet och hydraulisk konduktivitet
b) avsänkning i en pumpad brunn vid ett visst grundvattenuttag
c) tillrinning till brunnen och påverkansområde

Question 19

Q

Ange minst 3 observationer som kan tolkas som varningstecken på skred?

Answer

A

Initialskred, erosionsskador, markrörelser, sättningar, sprickor i ytan, sättning eller
sprickor i byggnader, brott på ledningar o kablar i marken, lutande stolpar
fundament eller träd

Question 20

Q

Någon har lyckats gräva ett 3 m djupt helt vertikalt schakt i jordprofilen ovan
(föregående uppgift). Vilken jordmekanisk materialparameter är viktigast för
schaktens stabilitet?

Answer

A

Skjuvhållfastheten

Question 21

Q

Hur kan negativa portryck i silten påverka schaktens stabilitet?

Answer

A

Öka stabiliteten genom ökad skjuvhållfasthet

Question 22

Q

Förklara noga hur och var en flods erosion kan påverka risken för ras och skred!

Question 23

Q

Hur kan positiva portryck i silten påverka schaktens stabilitet?

Answer

A

Minska stabiliteten genom minskad skjuvhållfasthet

Question 24

Q

Vilken åtgärd bör vidtagas om schaktbotten börjar häva sig?

Answer

A

Fyll igen

Question 25

Q

Det finns ett samband mellan en flods strömhastighet och dess eroderande och transporterande förmåga. Beskriv detta samband noga med tonvikt på hur partiklar av olika kornstorlek transporteras.

Answer

A

Ju snabbare vattnet rinner desto större kornstorlekar kan transporteras i suspension.

Question 26

Q

Många skred i lera har visat sig starta i en cirkelbåge enligt figuren nedan. Beskriv
med ord metodiken för att beräkna säkerheten mot brott (F) längs en given cirkelbåge?

Answer

A

F = (maximal skjuvspänning som kan uppstå “skjuvhållfasthet” / mobiliserad
skjuvspänning)
Beräkna pådrivande mobiliserad skjuvspänning genom att beräkna kraften längs glidytan
från momentet mgx runt origo. (mgx/RL) ger medelskjuvspänning längs glidytan.
Momentet = Kraft * Hävarmen

Question 27

Q

I vilken tidsordning befinner sig vattnet i : Atmosfären
Ytvatten i floder och sjöar
Ytligt liggande grundvatten

Answer

A

inget svar…

Question 28

Q

Före skredet i Vagnhärad 1997 fanns det i området några tecken som kan tolkas som
varningstecken för skred. Nämn minst fyra generella varningstecken för skred.

Answer

A

snea träd
kablar går av i marken
dörrar kan ej stängas
sprickor i husgrunder och mark
miniskred innan

Question 29

Q

Vad kan orsaka mer/mindre yt/grund-vatten?

Answer

A

· Mer ytvatten vid mindre genomtränglig(infiltrering) yta och större lutning.
· Mer grundvatten vid mer genomtränglig yta och mindre lutning.

Question 30

Q

Efter skredet i Vagnhärad identifierade kommunen i Norrköping ett liknande
lerområde vid Pjältån med misstänkt risk för skred. Kommunen startade en geoteknisk
utredning av området för att kunna bedöma risken för skred. Nämn tre mätningar av
parametrar som är särskilt relevanta att göra vid den här typen av utredningar?

Question 31

Q

Vad är begreppet “magasinförändring”

Answer

A

Förändring i grundvatten, sjöar och atmosfären

Question 32

Q

Hur påverkas grundvattnet vid uttag av sjövatten?

Answer

A

Grundvattennivån kan sjunka. Samma gäller vid uttag av grundvatten för sjöar.

Question 33

Q

Kommunens arbete (ovan) ledde till att man fick statligt bidrag till stabilitetshöjande
åtgärder i området via dåvarande Räddningsverket (nuvarande MSB). Nu vidtogs
främst två förebyggande åtgärder i form av schaktning och installation av plastslangar i
jorden. Förklara hur dessa två åtgärder kan reducera risken för skred i området.

Answer

A

Plastslangar: leder bort vatten ur marken och sänker portrycket
Schaktning: Bortgrävning av mark kan öka släntstabiliteten genom att gräva bort lerområden eller ändra lutningen på slänten

Question 34

Q

Beskriv vad vattenbalansen innebär samt nettonederbörden och vad de olika parametrarna betyder: N-E = A_y + A_g + Q + deltaM

Answer

A

Vattenbalansen beskriver hur vattnet är fördelat och rör sig i kretsloppet. (se hela formel)

Nettonederbörd - den nederbörd som icke avdunstar (N - E)

N = nederbörd
E = avdunstning och transpiration (avgivande vatten från växter)
A_y = Ytvattenavrinning
A_g = Grundvattenavrinning
Q = uttag (ex. brunnar)
deltaM = Magasinförändringar (försummas ofta vid längre tidsperspektiv)

Question 35

Q

Definition av grundvatten

Answer

A

Där alla hålrum är fyllda med vatten och det finns inga luftrum.

Question 36

Q

Vilka tre bergarter finns det?

Answer

A

Magmatiska bergarter
Sedimentära bergarter
Metamorfa bergarter

Question 37

Q

Beskriv bergartscykeln utförligt

Answer

A

Förklaring begrepp:
· Vittring = Nedbrytning av bergmaterial via mekanisk väg ex. vind/vatten, eller kemisk väg där det löses upp och((( transporteras bort med vatten.)))
· Litifiering = omvandling av lösa partiklar till fast material.
· Uppsmältning = Berg pressas ner i jordskorpan och värms därmed upp till magma.
· Tryck - och temperaturmetamorfos = omvandling av bergart till en annan via tryck och temperatur
· Kristallisation = magma kyls ner och bildar magmatiska bergarter

Question 38

Q

Hur är en jordart uppbyggd?

Answer

A

Består av korn, gas (luft) samt vatten bundet runt kornen (hygroskopiskt vatten)

Question 39

Q

De finkorniga jordarterna beter sig på ett visst sätt då de reagerar med vatten.
Förklara flytgränsen, plasticitetsgränsen samt krympgränsen.

Answer

A

Flytgränsen = gränsen då jordarten går från att beter sig flytande till att bete sig plastiskt när man minskar vattenhalten i jorden.

Plasticitetgränsen = Gränsen då man ytterligare sänker vattenhalten tills jorden sönderfaller från att bete sig plastiskt.

Krympgränsen = Ingen mer volymmniskning pga. vattenminskning.

Question 40

Q

Hur delas kornfraktioner in och vilka typer finns det?

Answer

A

De delas in efter kornstorlek. Ler, silt, sand, grus, sten, block.

Question 41

Q

Beskriv begreppen samt förklara hur egenskaperna förändras med ändrad kornstorlek:
Sammanhållande kraft
Partikelstruktur
Massrörelse
Porositet
Permeabilitet
Vattenhållande förmåga
Kappilär stighöjd
Kappilär stighastighet

Answer

A

Friktion = Sammanhållning via fysikalist kraft (grus 32 grader)
Koheison = Sammanhållning via molekylära krafter (elektrostatiska krafter)
Enkelkorn = Enslikda korn är i kontakt med varandra
Agregat = Koheison häftar samman korn och bildar agregat (bildar en sammanhängande länk)
Ras = erosion eller vitring på grus/berg leder till ras
Skred = erosion i en slänt. Materialet rör sig som en enhet.
Porositet = Andel hålrumsvolym i en given mängd material (26-48 % för grovkorniga material och ännu högre för finkorniga material (beror på att finkorniga har en “sämre” form)). Lerpartiklar (flakiga korn har sämst form) Packningsform beror också på hur packat det är.
Effektiv porositet = sammanhängande hålrumsvolym. Är större för grovkorniga material
Permeabilitet = Hur väl vatten kan flödas genom materialet
Vattenhållande förmåga =
Kappilär stighöjd = Vattnet stiger till en viss höjd pga. adheision och ytspänning. Beror på hålrumsstorlek.
Kappilär stighastighet = hastighet som vattnet stiger på

Question 42

Q

Vad är siktning och hur går det till?

Answer

A

Silar olika material och kan få ut andel av olika kornstorlekar, obs endast material < 63 mm och får inte heller med de mest finartiga kornen.

Question 43

Q

Beskriv bergartscykeln utförligt

Answer

A

Förklaring begrepp:
· Vittring = Nedbrytning av bergmaterial via mekanisk väg ex. vind/vatten, eller kemisk väg där det löses upp och((( transporteras bort med vatten.)))
· Litifiering = omvandling av lösa partiklar till fast material.
· Uppsmältning = Berg pressas ner i jordskorpan och värms därmed upp till magma.
· Tryck - och temperaturmetamorfos = omvandling av bergart till en annan via tryck och temperatur
· Kristallisation = magma kyls ner och bildar magmatiska bergarter

Question 44

Q

Vad är sedimentation och hur går det till?

Answer

A

Kornstorlek < 2 mm

Häller ner kornen i en bägare med vatten och slammar upp det(suspension), sedan stoppar man ner en hydrometer som mäter densiteten och läser sedan av efter vissa tidssteg. Då kan man beräkna de olika kornstorlekarna. (tror att större korn åker till bottnen snabbare)

Question 45

Q

Hur bildas sedimentärt berg? + ex på bergart
Vad är diagenes och beskriv processen?

Answer

A

Sedimentärt berg bildas genom att små partiklar kompakteras under lång tid. (ex. sandsten och kalksten)

Diagenes = sammanfattande namn för de processer som överför jordart till hård bergart.

Processbeskrivning (se bild 2).
Kompaktion -> Omkristallisation -> Cemintering

· Kompaktion - De små partiklarna packas tätare pga. ökad last
· Omkristallisation - tryck i kornkorntakterna leder till upplösning > Omkristallisation > materialet håller ihop mer.
· Cementiering - Sker då kemiska lösningar kristalliseras mellan kornen.

Question 46

Q

Vad är en sorterad respektive osorterad jordart?

Answer

A

Sorterade jordarter = alla kornstorlekar finns ej med (ex bara sand)

Osorterade jordarter = alla kornstorlekar finns med (morän)

Question 47

Q

Beskriv hur magmatiska berg bildas (+ ex på bergart) samt de tre olika bildningssätten.

Answer

A

Magma bildas -> rör sig uppåt i skorpan -> kristalliseras -> bildar magmatiska bergarter ex. granit

Djupbergart - Bildas vid magmakammaren (här bildas granit)
Gångbergart - Går horisontellt ut från magmakammaren (eller i sprickor, behöver ej vara horisontellt)
Ytbergart - Går vertikalt ut från magmakammaren (bildar vulkaner)

Question 48

Q

Hur bildas metamorft berg? + ex på bergart

Answer

A

Tryck och temperaturökning -> mineralomvandling -> metamorft bergart ex. gnejs

Question 49

Q

((Hur kan en fältbedömning för finkorniga jordarter gå till?

Answer

A

Utrullningsprov

Question 50

Q

Vad är skillnaden på vittring och erosion?

Answer

A

Vittring är nedbrytning av bergmaterial via mekanisk väg eller kemisk väg. Erosion = vittring + transport

Question 51

Q

Beskriv begreppet urberg samt vilka typer av bergarter som finns i Sverige

Answer

A

Urberg = gnejs och granit (magmatisk/metamorft bergart) (vanligast i Sverige, finns dock även lite sedimentära bergarter i Skåne)

Question 52

Q

Vad för typ av bergart är vanligast i världen?

Answer

A

75 % av världen är täckt med sedimentära bergarter

Question 53

Q

((Geologiskt tid))

Answer

A

((Geologiskt tid))
* Prekambrium (e.g. granit, gnejs)
* Fanerozoikum (e.g. alla bergarter + fossil)
Nästa tidsepok kommer heta Antropocen

Question 54

Q

((Jordklotets uppbyggnad))

Answer

A

Kontinentalplattan - Tjockare, lättare och i fast form
Oceanplattan - Lite tunnare, tyngre men i fast form
Övre och undre manteln - ev. flytande
Kärnan - fast form och i järn
Ökad densitet närmare kärnan

Question 55

Q

Vad kan ökad vattennivå leda till?

Answer

A

Ökad risk för översvämning

Question 56

Q

Vad för typ av förkastning finns det för kontinentalplattor

Answer

A

Normalförkastning
Revers förkastning
Sidoförkastning

De olika komponenterna heter liggvägg samt hängvägg

Question 57

Q

Förklara jordbävningar samt de typer av vågor som uppkommer

Answer

A

Jordbävning uppstår då plattor rör på sig.
P våg (primärvåg) - fortplantar sig snabbast -> ger en liten eller ingen upplevd skakning alls
S - våg (sekundärvåg) - Ger en starkare upplevd skakning

Question 58

Q

Förklara sambandet mellan årsnederbörd, potentiell avdunstning och avrinning

Answer

A

Årsnederbörden och den potentiella avdunstningen varierar i olika delar och klimat i världen. Om årsnederbörden är större än den potentiella avdunstningen kommer avrinning behöva ske. Denna kan ske i form av floder.

Question 59

Q

Vad är tjäle, i vilken jord sker det och varför?

Answer

A

I Sverige sker tjäle maximalt 2 meter ner vilket är mindre än grundvattennivån. Det är bara vattnet i den omättade zonen som fryser vilken är störst i finkorniga arter där kapillärkraften och den vattenhållande förmågan är störst. Tjäle leder därmed till tjällyftning då vatten expanderar då det fryser.

Question 60

Q

Vad beskriver momentmagnitudskalan?

Answer

A

Ett mått på den energi som frigörs (enhet i kg TNT)

Question 61

Q

Vad beskriver Marcalliskalan?

Answer

A

Beskriver konsekvenserna av jordbävning

Question 62

Q

Förklara hur olika kornstorlekar eroderar samt transporteras i floder.

Answer

A

Se bild 6.
Vid höga strömhastigheter kommer en flod att erodera sitt underlag och föra med sig partiklar. Grovkorniga partiklar (B och C) transporteras med bottentransport så partiklarna hoppar (saltation) eller rullar fram. Finkorniga partiklar (A) transporteras i suspension. Detta pga. att deras vikt är liten och vattenströmningen är turbulent. Vid lägre strömningshastigheter kommer partiklar att sedimenteras, dvs avlagras på flodbotten. Även vid låga hastigheter rör sig mindre partiklar. Vatten behöver nästan stå still för att det ska ske sedimentation.

Question 63

Q

Hur kan en is röra sig?

Answer

A

Inre rörelse - Då isen växer i höjd kommer trycket bli högre, och då is kan deformeras plastiskt kommer isen att tryckas ut i sidled och därmed ge upphov till en inre rörelse. Det är sedan denna rörelse som eroderar berg och bildar därmed jordarter.

Basal glidning - isen glider på ett vattenmättat underlag. Detta beror på att det finns ett portryck från sedimentet under som bildar vatten som isen kan glida på.

Deformation av sediment - Isen kan också röra sig genom deformation av sediment som funkar precis som isens inre rörelse.

Question 64

Q

Hur bildas en glaciär eller en inlandsis?

Answer

A

Snö blir till firn som sedan blir till is.
Snö består mest av luft (97 Vol.%)
Firn är tätare och är den snön som överlevt en sommarsäsong. Bildas genom kompression och utpressning a luft.
Tillslut bildas is.
När denna process genomgår flera säsonger bildas slutligen glaciärer eller inlandsis.
Islandsisar (Antarktis) bildas då ackumulationen är större än abulmiationen (avsmältning under sommaren)

Answer 57

A

Vatten under marken eroderar bort material vilket leder till stora hålrum som senare kan kollapsa.

Answer 58

A

(Kurvad flod)
När en flod rinner rakt fram sker erosion på botten, s.k. djuperosion. I en flodkrök kommer strömhastigheten vara stor i yttersvängen och därmed orsaka sidoerosion medan det sker ackumulation i innersvängen där hastigheten är låg.

Answer 59

A

· Fritt vatten - Står under gravitationens kontroll
· Bundet vatten - Finns tre typer
o Kemiskt bundet vatten - Det vatten som är hårt bundet och ingår som del av materialets torra struktur.
o Kapillärt bundet vatten - Dels pga. ytspänning stiger vattnet till olika nivåer där mindre kornstorlek ger upphov till större kapillär stighöjd.
o Adsorptivt (hygroskopiskt) bundet vatten - Pga. en viss laddning i kornen kommer ett tunt skikt vatten samlas runt kornen.

Answer 60

A

· Fritt vatten - Står under gravitationens kontroll
· Bundet vatten - Finns tre typer
o Kemiskt bundet vatten - Det vatten som är hårt bundet och ingår som del av materialets torra struktur.
o Kapillärt bundet vatten - Dels pga. ytspänning stiger vattnet till olika nivåer där mindre kornstorlek ger upphov till större kapillär stighöjd.
o Adsorptivt (hygroskopiskt) bundet vatten - Pga. en viss laddning i kornen kommer ett tunt skikt vatten samlas runt kornen.

Answer 61

A

Pga. att isen rör sig kommer erosion att ske av material under då det finns ett högt tryck.

Rundhäll:
Sten som får en viss form. Materialet slipas ner av mindre partiklar som är infrusna i isens undersida, men även större block bryts av i denna process.

Answer 62

A

Består av mycket material i olika storlekar (morän) (från block till ler), består oftast av kantig sten då den brutits av.

Answer 63

A

Vid grundvattennivån är mättnadsgraden 100%, denna minskar sedan långsamt tills den når den maximala kapillära stighöjden. Efter det minskar den snabbt till 15-20% där den förblir någorlunda konstant.

Answer 64

A

Ett nät av många småfloder som är grunda och inte särskilt breda. Vid höga flöden skiftar floderna ofta plats och kan förflytta sig i sidled. Sker ingen sedimentation av finkorniga partiklar då flödeshastigheten är för hög utan det är enbart grovkorniga partiklar som kommer sedimenteras.

Answer 65

A

· Osorterad
· Alla kornstorlekar
· Saknar skiktning
· Sveriges vanligaste jordart, normalblockig sandig morän (anledning till varför det finns mycket sand i moränen beror på att urberget (gnejs + granit) är hård och svår att bryta ner)

Answer 66

A

Se bild 7.
En flod är under ständig utveckling. En ung flod har en djuperosion med stor bortförsel av material. Stora höjdskillnader som jämnas ut samt bildar en V-dal (A och B). Ju äldre floden blir desto bredare kommer flodplanet att bli (C). Den välutvecklade floden uppvisar ett brett flodplan, ofta med ett meandrande flodlopp (D).
Hur floden utformas och hur snabbt beror delvis också på det geologiska materialet och hur stor vattenmängd som transporteras.

Answer 67

A

En geologisk bildning som kan lagra och transportera/avge grundvatten i tillräckliga mängder för vattenförsörjningsändamål.
(bild 10)
· A - porakvifer
o Jordarten består av korn
· B - Sprickaakvifer
o Består av sprickor i bergmassan där dessa sprickor måste vara sammanhängande för att vattnet ska kunna kommunicera.
· C - Por - sprickaakvifer
o En kombination av A och B
· D - Karst - sprickaakvifer
o Vattnet kan förekomma i kanaler, gångar eller salar.

De olika typerna har varierande förmåga att utvinna vatten. I porakviferer (A) kan störst uttag av vatten göras. Avsänkningen av grundvattenytan blir i detta fall måttlig (se figuren ovan). Detta beror på att vatteninnehållet är stort (stor porositet) samt att permeabiliteten är stor så att vattnet snabbt kan transporteras fram till brunnen vid pumpning. Sprickaakvifer (B) har sämst förmåga att utvinna vatten. Orsaken till detta är att totala porositeten är låg samt att sprickorna inte heller alltid är sammanhängande (effektiva porositeten är låg).
Grundvatten sprickor. Bättre vattenmängduttagning när sprickor är mer horisontella (lättare att träffa sprickorna med brunn).

Answer 68

A

En akvifer har hög permeabilitet och porositet.
En akvilud har ingen permeabilitet och en porositet som är mellan-stor.
En akvitard har liten permeabilitet och liten till stor porositet.
En akvifug har varken permeabilitet eller porositet.

Answer 69

A

Sker ofta säsongsvisa översvämningar. Detta leder till att vid översvämningar kommer sediment avlagras på flodplanet precis utanför den egentliga flodfåran och skapa vallar. Dessa naturliga vallar kallas leveer.
För att skydda sig mot översvämningar har människan byggt högre och bättre vallar vilket skyddar omkringliggande mark mot översvämningar. Detta leder dock till att kravet på skyddsvallar också ökar nedströms. Högre skyddsvallar leder till att vattnet stannar kvar med också att floden behåller sedimentet som i naturliga fall skulle sedimenteras på flodplanet i vallar. Sedimentet kommer istället lägga sig på flodbotten och kommer höja upp floden, vilket därmed ställer högre krav på vallarna. Detta kan leda till att flodens normala vattennivå ligger högre än markplan vilket vid en eventuell översvämning kommer skapa extrema vattenmängder.

Answer 70

A

Aktiv is som smält av och dragit sig tillbaka. Ändmoränen bildas av material som transporteras av den inre rörelsen i isen när den varit stillastående under en längre period

Answer 71

A

· Jordmaterialet består av sten, grus och sand > hög effektiv porositet samt en hög permeabilitet.
· De subakvatiska rullstensåsarna ligger i terrängens lågpunkter

Answer 72

A

· Jordmaterialet består av sten, grus och sand > hög effektiv porositet samt en hög permeabilitet.
· De subakvatiska rullstensåsarna ligger i terrängens lågpunkter

Answer 73

A

Morän som samlas runt en upphöjning i landskapet (bergdrumlin), men kan också finnas drumliner med enbart morän. I samma riktning som isen dragit sig tillbaka, 25 m höga, 100 breda och några hundra meter långa.

Answer 74

A

Avgörande faktorer som påverkar är, vågor/kustströmmar, ursprungliga jordarter eller bergarter och tid.

Answer 75

A

Direkt nybildningsmöjlighet ovanifrån (se bild 11)
· Fri grundvattenyta i kontakt med atmosfären.
· Grundvattenytan bildar akviferens överyta och vattnet i en grävd eller borrad brunn stiger till den nivån.
· Dåligt skydd mot föroreningar från marken.

Answer 76

A

Isälvsavlagringar bildas av det stora smältvattenflödet som transporteras “under” isen (subglaciala tunnlar). Dessa isälvar transporterar stora mängder material som sedan sedimenteras utanför isen.

Answer 77

A

isälvsdeltat - Bildas då isfronten står stilla och tunneln mynnar ut under havsytan (subakvatisk). Isälvsdeltat byggs successivt utåt i vattnet.

Sandur - Bildas då isfronten står stilla och tunneln mynnar ut över havsytan (supraakvatisk). Kommer därmed att bilda braided rivers.

Rullstensås

Answer 78

A

isälvsdeltat - Bildas då isfronten står stilla och tunneln mynnar ut under havsytan (subakvatisk). Isälvsdeltat byggs successivt utåt i vattnet.

Sandur - Bildas då isfronten står stilla och tunneln mynnar ut över havsytan (supraakvatisk). Kommer därmed att bilda braided rivers.

Rullstensås

Answer 79

A

Är en typ av isälvsavlagring.
Består av kontraktionerna sand, grus och sten (grovkornig). Bildar en sträng längs lågpunkter (dalgång).
Fungerar så att när vattnet kommer utanför isen minskar hastigheten på flödet och material kan avsättas, först grovkorniga. När isen smälter av och kontinuerligt drar sig tillbaka så bildas rullstensåsen som en sträng.
Subakvatiska rullstensåsen - Har bildats då isälven mynnat ut under en vattenyta.
Supraakvatiska rullstensås - Har bildats då isälven mynnat ut över en vattenyta. (vanligtvis mindre i storlek)

Answer 80

A

Då isälvar avsmälter tar de med sig material (silt och ler) som sedan sedimenteras utanför. Olika stora flöden (strömhastigheter) på sommar/vinter gör att större andel ler kommer avsättas under vintern och en större andel silt under sommaren. Därför bildas skikt av ler och silt (1 års sedimentation).

Answer 81

A

· Nybildningen sker från sidan/genom läckage.
· Grundvattenytan (-potentialen) ligger över akviferens överyta (Artesist akvifer).
· Vattenytan i en brunn stiger ovan akviferens överyta, ibland ovan markytan
· Ett relativt tätt lager bildar överyta
Relativt bra skydd mot föroreningar från marken (ovanifrån). Kan såklart transporteras från sidorna i en öppen akvifer men tar längre tid

Answer 82

A

Olika höjdnivåer pga. isarna har orsakat olika typer av hav/sjöar vilket i sig har skapat avlagringar på nuvarande land

Answer 83

A

Begreppet svallning syftar på påverkan som vågorna utför.

Answer 84

A

Under istiden trycktes marken ner men kommer nu tillbaka med en viss takt. Större markhöjning i vissa områden beror på att isarna var tjockare där samt att de legat kvar där under en längre period

Answer 85

A

· Oljeprodukter
· Saltvatteninträngning - Sker nära kusen då stora mängder grundvatten tas ut och då ersätts detta med saltvatten
· Växtskyddsmedel (från jordbruk)
· Gödningsmedel (från jordbruk)
· Tungmetaller från gruvor, industrier mm
· PFAS (brandsläckning)

Answer 86

A

I hela NV Sverige + en del i Skåne, se bild 22

Answer 87

A

På långgrunda stränder svallar vågorna i ett löst material vanligen bestående av sand. Den inkommande vågen hejdas på väg uppför stranden, dess transporterande förmåga avtar och material ansamlas och bildar en strandvall.

Answer 88

A

“Vågornas påverkan”
Vågor sköljer bort finkornigt material och enbart grövre stenarter finns kvar. Kustlinjen måste ha varit konstant under en längre period.

Answer 89

A

· Diffus/areell (atmosfäriskt nedfall)
· Linjär (Gruvor, vägar, järnvägar, avloppsledningar)
· Punktutsläpp (avfallsupplag, flygplats, industri, grustäkt)

Answer 90

A

En konstruerad strandlinje baserad på de högst belägna spåren av vågpåverkan. De allra högst belägna spåren brukar vara svallad morän (mer grovkornig morän). Ser pga. svallning, där finkorniga material sköls bort.

Answer 91

A

Den branta stranden uppvisar ett mycket karakteristiskt drag med sin strandterass. Detta är ett resultat av vågornas erosion. Uddar och andra utskjutande partier längs kusten eroderas kraftigare. Det lösbrutna materialet transporteras längs stranden och sedimenterar i lugna vikar. Strandprocesserna verkar här således för en utjämning av kusten.

Answer 92

A

· Inström/utströmningsområden
· Tjocklek hos ovanliggande täta lager
· Omättade zonens tjocklek/beskaffenhet - mekanisk filtereffekt :
- Retardation = fördröjande process (ex. adsorption och oxidation)
- Nedbrytning = ämnet bryts ner av ex. biologiska eller kemiska processer.

Answer 93

A

Ökad nederbörd, högre medeltemperatur, extremare nederbörd och väder, blötare vintrar och torrare sommrar samt höjd havsnivå.

Answer 94

A

Rör sig ungefär som vattenmolekyler

Answer 95

A

Advektion, främst giltig i porösa material. Rör sig som grundvattenflödet och styrs av Darcys lag. Är ett kontinuerligt utsläpp.

Diffusion - Styrs av diffusionskoefficinten, ex. är en bläckdroppe i stillaståeende vatten som sprider sig utåt.

Mekanisk dispersion - Styrs av småskaliga hastighetsskillnader pga ex. olika långa transportvägar mellan kornen, samt långsammare transport då kornen ligger närmare varandra.

Finns även hydrodynamisk dispersion som är = diffusion + mekanisk dispersion

Answer 96

A

En följd av HK, ett “kalt” berg typ

Answer 97

A

Vattenskyddsområden har en geografisk avgränsning. - Kan enligt miljöbalken upprättas för att skydda grund-eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt.
Kan finnas begränsningar till hur området får användas.
Baseras på en riskbedömning av föroreningskällor. Men man pratar också om skyddsområde och skyddszon.

Answer 98

A

· fysikaliska egenskaper (vattenlöslighet, densitet,viskositet)
o exempel på vattenlösliga ämnen: Metaller och katjoner(bly, järn), ickemetaller (klorid), radionuklider.
· ackumuleringsförmåga i marken (sorptionsegenskaper)
· beständighet (motståndskraft mot kemisk och biologisknedbrytning)

Answer 99

A

· Rör sig snabbt med vattnet (advektiv transport)
· Vissa sorter kan lösas i icke-vattenlöslig vätskefas
· Svårnedbrytbara (Presistenta)
· Lagras i lever och blod (Bioackumulerbara)
· Toxiska
· Stark tendens till sorption i organiskt material (aktivt kol)

Answer 100

A

Säkerhetsfaktorn = skjuvhållfastigheten (Tf)/mobiliserad skjuvspänning (Tmob)

När säkerhetsfaktorn understiger 1 (När den mobiliserade skjuvspänningen är större är skjuvhållfastheten) kan ras och skred uppstå.

När säkerhetsfaktorn är större än 1,5 anses området kunna bebyggas.

Answer 101

A

Skyddsområde - Bör i princip innefatta hela tillrinningsområdet

Skyddszon
· Brunnsområdet - närmast brunnen, inhägnat
· Inre skyddszon - uppehållstid 100 dygn eller minst 100 m
· Yttre skyddszon - hela tillrinningsområdet eller uppehållstid på minst 1 år

Answer 102

A

NAPL - Non Aqueous Phase Liquid (låg densitet)(ex.bensin)
DNAPL- Dense Non Aqueous Phase Liquid (hög densitet)(trikloretylen)
obs: Även om ett ämne är icke vattenlösligt kan en liten del lösas i vatten.

Answer 103

A

Beskriver förhållandet mellan horisontella och vertikala spänningar samt den kritiska gränsen för skjuvhållfastheten. Se bild 21

Answer 104

A

Sårbarhetskartor - ser vart det är störst risk för föroreningsspridning och vilka områden som är mest känsliga.
Konsekvensklassificering - Tar hänsyn till akviferernas värde och sårbarhet

Answer 105

A

1 - Tjockflytande olja, hög viskositet.
2 - Bensin som inte blandar sig särskilt lätt med grundvatten, samt låg densitet så att det ligger ovanpå grundvattnet.
3 - Lösligt ämne som rör sig med strömningsriktningen, men kan också vara delar av ämne 2 som löser sig med vatten.
4 - DNAPL, ämne som inte löser sig med vatten och har hög densitet så att det lägger sig på bottnen.

Answer 106

A

Kan byggas under ex. tank med olja där man placerar ett tätt lerlager under tanken som samlar upp avfall ifall det läcker ut.

Answer 107

A

Kan uppskattas med 2:1 metoden.

Answer 108

A

Föroreningarna hamnar främst i dagvattensystem, samt ledningsgravarna. Detta kan leda till att föroreningar kan störa de kemiska och biologiska processer i avloppsreningsverk och gör vattnet oanvändbart. Detta förhindras genom att se till att föroreningar inte kan ta sig in uppifrån genom att göra tätt.

Answer 109

A

· Avskärmning (vallar, diken och länsor)
· Uppsamling (sorptionsmedel och utgrävning)
· Behandling på plats (ex. utspädning)

Answer 110

A

Skapas pga. kapillär stighöjd och ytspänning och medför ökad hållfastighet. Detta portrycket verkar i alla riktningar.

Answer 111

A

a) Fångbrunnsteknik- pumpa vatten ur en brunn kan ändra flödet mot pumpen. I figuren ovan används två pumpar, en för olja och en för vatten (olika densitet). (se bild 18)

b) Ibland räcker det med ett välplacerat dike eller en schaktgropp

c) Tätskärmar

Answer 112

A

Detta beror på att kornen har en mycket liten porositet men då någon går på sanden går kornen till brott vilket gör att volymen ökar och vattnet “sugs upp”.

Answer 113

A

Vid beräkning av skred: Fyller resterande volym med en vätska som har samma densitet som jorden. Då befinner sig slänten i jämnvikt (en slät yta har inga krafter). Genom att kolla på det fiktiva motståndet från vätskan (samma tryck från alla håll) kan resulterande krafter beräknas och därutifrån mg.

I praktiken används ofta numera beräkningsprogram som testar många olika vinklar för att få fram den mest kritiska säkerhetsfaktorn.

Answer 114

A

Under HK där de fina avlagringarna har sedimenterats.

Answer 115

A

vinkeln i friktionsjord (ras) och höjden i kohesionsjord (skred)

Answer 116

A

Grundvattendelare - kan fungera som åtgärd till föroreningsspridning då man ändrar flödesriktningen.

· Topografiska grundvattendelare (höjdpunkter)
· Geologiska grundvattendelare (berg under mark sticker upp)
· Hydraulisk grundvattendelare (pumpar)

Answer 117

A

En slamström är en flytande massa av vatten och jord som rör sig nedför en bäckravin eller en brant sluttning. Slamströmmar uppstår i samband med intensiva nederbördstillfällen (våren/sommar?) och är vanliga i fjällen men förekommer även i övriga landet.

Answer 118

A

o Sand och siltavlagringar under HK i de större norrländska älvdalarna. Negativa portryck och erosion kan skapa branta slänter som leder till stora ras.

Answer 119

A

Erosion sker då vatten drar med sig material

Answer 120

A

Kvicklera är marin lera avsatt i saltvatten och har hög vattenkvot men är ändå fast vid hög salthalt (1 g/l).
Skred bildas då leran blir flytande i samband med att saltet lakas ut ur leran med vatten (tar lång tid). Vid vibrationer eller annan störning (mänsklig faktor som ex. flyttar större högar) startar sedan skred. Bit efter bit “bryts” av (följdskred).

Answer 121

A

Ökad belastning på släntkrönet
Minskad motvikt vid släntfoten (ex. lägre vattennivåer)
Höjt portryck (mycket regn kan leda till höjd grundvattennivå) och därmed minskad skjuvhållfastighet

Answer 122

A

Se bild 17

Answer 123

A

Ligger på tre olika nivåer i samhället, den enskilde människan, kommunen och staten.

Den enskilde har ansvar för att skydda sitt liv och egendom samt att inte orsaka olyckor.
Varje kommun har ansvar för detaljplan samt fysiska planeringen
-Staten och myndigheter tar fram lagstiftningar, kartering samt bidrag.

Answer 124

A

· (MSB) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
· (SGI) Statens geologiska institut
· (SGU) Sveriges geologiska undersökning

Answer 125

A

Heltäckande skredriskkarta med sannolikhet, konsekvens, risk och klimateffekt.

Answer 126

A

· Portrycksmätare
· Radar från rymden (mäter förändringar)
· Laserskanner av geometri

Answer 127

A

· I norra Sverige sker ras och skred under våren då snö och is smälter (framförallt slamströmmar)
· I södra Sverige sker ras och skred under höst och vinter då det regnar mycket (framförallt skred)

Answer 128

A

Leder till ökad nederbörd och höjda vattennivåer vilket kan leda till höjda portryck som därmed leder till ökad risk för skred. Blir även vanligare med erosion.

Answer 129

A

se bild 19

Answer 130

A

· Mindre initialskred
· Färska erosionsskador i slänter mot vattendrag
· Plötsliga sprickor och sättningar i marken/byggnader
· Träd och stolpar börjar luta

Answer 131

A

· Ökad belastning (fordon eller jord/snö)
· Extrem nederbörd och inträngning av vatten (ovanför grundvattenytan blir jorden tyngre och ökar därmed den pådrivande skjuvspänningen. Under grundvattenytan kan vi få förhöjda portrycken vilket göra att skjuvhållshastigheten minskar.
· Explosion eller annan vibrationsstörning
· Schaktning (tar bort material nere vid släntfoten vilket minskar mothållet).
· Små initialskred eller erosion

Answer 132

A

(se bild 20)
· Stödfyllnad vid släntfot (ökar mothållet)

· Minska lasten vid släntkrön (avschaktning) (minskar skjuvspänningen)

· Minska höjden på kohesionsjord

· Minska lutningen i en friktionsjord

· Erosionsskydd (ex. fylla upp med sten i släntfoten)

Finns även andra metoder såsom, jordspik, kalkcementpelare, geonät och vegetation

Answer 133

A

· Vegetation
· Dränering
· Dammar

Answer 134

A

· För brant släntlutning
· Avsaknad av stödkonstruktioner
· Grundvattenströmning (tar med sig jordmassor med tiden)

· Vibrationer, ex. pålningsarbeten
· Risk för att sten kan falla ner då jorden tinar
· Bottenupptryckning (Sker då grundvattenytan är högre runt omkring och vattentrycket trycker upp marken inuti (hävning)). Om detta händer ska hålet täppas igen med vatten.

Answer 135

A

· Resistivitetsmätning
o Mäter elektriska motståndet i jorden (salthalten påverkar det elektriska motståndet mycket vilket är viktigt för att identifiera kvicklera)

Answer 136

A

Ras-Små partiklar som rasar på sig själva.
Skred - Stor massa som “glider” iväg
(Ras i friktionsjord)
(Skred i koesionjord)

Brainscape's Knowledge GenomeTM

Teori inför tenta Flashcards

Brainscape's Knowledge Genome^TM