Teori frågor Flashcards
Vilka är detaljplaneringens fyra huvuduppgifter? Nämn 2 minst
- Att släppa ut order i takt med kapacitetsmässigt förutsättningar för att utföra dem inom rimliga genomloppstider
- Att säkerställa att utgångsmaterial finns disponibelt när respektive order är planerad att starta
- Att de order som släpps ut för tillverkning i verkstaden utförs i en med tanke på leveranstidhållning och genomloppstider lämplig ordningsföljd
- Att återrapportera från tillverkningsprocessen om färdigställa tillverkningsorder för framtida planering.
Det finns två olika typer av detaljplanering. Vilka är dessa två och när lämpar sig respektive typ (vad ställer det för krav på produktionssystemet)?
Takstyrd:
Takstyrda system finns i många olika varianter. BP-system fungerar enligt denna princip samt Kanban-system
Tidsstyrd:
Tidstyrda system byggs ofta ut till att systematiskt planera allt material rörande en produkt m.h.a produktstrukturen.
Vilka krav ställs på produktionen om man vill använda sig av cyklisk planering?
Det behövs:
- Korta ställtider
- Stabil efterfrågan
- Ungefär lika långa operationstider
Sälj- och verksamhetsplanering är en process på företagsledningsnivå. Förklara vilka fem delar/steg som ingår i denna planeringsprocess, hur de hänger ihop och vad utfallet är från varje steg. Förklara även varför planeringshorisonten oftast är så lång i denna planeringsprocess.
Steg 1: Handlar om att typiskt marknadsavdelningen tar fram en prognos över den kommande planeringsperiodens förväntade efterfrågan. Viktigt är att efterfrågan speglar vad man bedömt att marknaden kommer att efterfråga och inte tar hänsyn till rådande produktionskapaciteter eller önskemål.
Steg 2: Handlar om att ta fram en leveransplan eller demand plan. Denna plan kan avvika från prognos då man ex kanske avsiktligt vill minska försäljning av en utgående produkt för att ist öka försäljning av en nyintroducerad produkt. Man kanske också mha marknadsaktiviteter vill öka efterfrågan mer än den ursprungliga prognosen då det inte stämmer överens med försäljningsbudget.
Steg 3. Handlar om att de funktioner ansvariga för produktion och inköp tar fram en preliminär produktionsplan eller supply plan. Input är leveransplan och lager samt tillgång till råmaterial och andra inköpta komponenter.
Steg 4: Avstämningsmöte mellan ansvariga för marknad, produktion, inköp, logistik, ekonomi. Här presenteras den preliminära produktionsplanen och viktiga konsekvenser av denna. Kan hända att man behöver återremittera arbetet till respektive funktion och att återuppta avstämningsmötet.
Steg 5: Planer och konsekvenser läggs fram till ledningsgruppen. Eventuella kvarstående frågeställningar behandlas och planerna fastställs.
Då denna process ofta mynnar i huruvida man ska introducera nya produkter, fasa ut andra och ev etablera sig på ny marknad vill man ha långsiktighet i sin planering. Därmed har man oftast en längre planeringshorisont, för att skapa en form av stabilitet i företaget.
Nämn två av de 5S:en man pratar om inom Lean samt vad 5S innebär.
5S handlar om ordning och reda genom att strukturera arbetsplatsen så att arbetet blir så smidigt som möjligt
- Sortera (Seiri) - Vad behövs och vad behövs inte
- Systematisera (Seiton) - Se til att det finns en plats för allt och att allt är på sin plats. Om något saknas ska det synas tydligt.
- Städa (Seiso) - Håll rent, sätt av tid, göt snyggt innan nästa team tar över, minska behovet av städning; var och varför blir det rörigt/smutsigt?
- Standardisera (Seiketsu) - Utveckla system och rutiner för att upprätthålla och övervaka steg 1-3, t.ex checklistor, ansvarsområden, spelregler
- Skapa vana (Shitsuke) - Diciplinfråga, följ upp och utvärdera, utveckla
Vad är processkartläggning och varför är det viktigt att göra inom lean?
Processkartläggning handlar om att få förståelse för vad företaget gör som helhet och hur olika delar hänger ihop. Denna helhetssyn saknas ofta och då kan det vara bra attt kartlägga processerna för att senare kunna förbättra dem. Vet man inte var man står vet man heller inte vart man ska gå. Detta är generellt viktigt inom logistiken men ffa inom Lean då man via processkartläggning bättre förstår processerna men också tvingas gå till gamba, dvs prova processerna utifrån t.ex en medarbetares perspektiv.
Förklara vad ett prognosfel är
Ett prognosfel är skillnaden mellan verklig försäljning och prognostiserat försäljning
Vad är förhållandet mellan genomloppstoden och leveransledtiden vid produktion mot kundorder (MTO) och vad innebär det för produktionsaktiviteterna?
Vid MTO är GLT/D < 1 vilket innebär att produktionsaktiviteterna påbörjas först efter att kundorder är lagd. (2p)
Beskriv vad som eftersträvas före respektive efter KOP
Före KOP strävar man mot effektivitet vilket innebär en kostnadseffektivare verksamhet där man föredrar standardiserade produkter och kortare leveranstider. Efter KOP strävar man efter flexibilitet vilket innebär mer kundunika produkter, lägre kapitalbindning och mindre risktagande.
När man pratar om den historiska utvecklingen i arbetet med, synen på och forskningen inom logistik brukar man säga att logistik har genomgått fyra faser. Förklara vilka dessa faser är och vad de innebär.
De fyra faserna är:
* Fas 1 – Transport- och lageroptimering
* Fas 2 – Materialadministration
* Fas 3 – Logistikstrategi
* Fas 4 – Supply Chain Management
Fas 1 handlar om att man separat tittade på olika delar inom företaget och optimerade dessa var för sig. Man började dock ta ett mer helhetsgrepp t.ex. så började man räkna på partistorlekar för att minimera lagerkostnader men ändå inte öka transport och orderkostnader.
Under Fas 2 började logistik ses som en intäktsdrivare och inte bara kostnadsdrivare. Genom att ha en effektiv materialhantering genom hela företaget så kunde man erbjuda bättre lagertillgänglighet och leverassäkerhet gentemot kunderna.
I Fas 3 riktade företagen in sig på att skapa logistikstrategier som även involverar leverantörer och kunder. Man försökte minska på slöserier, skapa standarder och välja leverantörer och viss mån kunder med omsorg som man ville utvecklas med.
Den sista fasen, Fas 4, handlar om att se utanför företagets gränser och minimera kostnader och öka intäkter för hela kedjan. Frågor som hur man involverar leverantörer i produktdesign väcktes och hur man delar på ev förluster för en enskild aktör.
Förklara vilka flöden som studeras inom logistik och varför det är så viktigt att studera dessa som en helhet och inte var för sig. Förklara även hur begreppet resurser kommer in i detta sammanhang
De flöden som studeras är material, monetära och informationsflödena. Man kan även diskutera att begreppet material borde utökas till resurser då både material, personal, utrustning, etc. måste finnas på plats för att förädling av produkten ska kunna ske. Att dessa ska ses som en helhet är viktigt. Om inkommande material kommer i tid spelar ingen roll om inte resurser finns på plats för att kunna hantera. För att material ska kunna komma i tid behövs även information från beställande företag till leverantör om vad som efterfrågas, i vilken kvantitet, till vilken plats. Om denna information inte finns kommer inte material kunna levereras korrekt. Om flödet av material och information är ineffektivt kommer detta påverka kostnaderna och det monetära flödet, betalning från kunder kommer utebli.
I kursen har vi tagit upp begreppet livscykel kopplat till en produkt. Förklara vilka faser som ingår i en produkts livscykel och hur de olika faserna påverkar produktionsplaneringen. Förklara dessutom hur produktionsplaneringen påverkas av hur snabbt en produkt genomgår de olika faserna och hur produktionsplaneringen påverkas av produkter som befinner sig i samma alternativt olika faser.
Produktlivscykeln består av fyra faser:
*Introduktion – Efterfrågan är låg men stabil, tillverkningen blir dyr per st.
* Tillväxt – Efterfrågan ökar ofta kraftigt och det kan vara svårt att säkerställa material
och resurser för att täcka den ökade efterfrågan.
- Mogen – Efterfrågan är stabil och kostnaden per st i produktionen är låg. Hög
konkurrens med andra nu och låga marginaler. - Nedgång – Efterfrågan avtar (snabbt eller långsamt) och det kan vara dyrt med support,
lager som man inte blir av med. Konkurrens om resurser intern till annan produktion
Att veta vilken fas en produkt befinner sig i är viktigt för att veta hur mycket resurser som behövs. Om produkten är i tex i tillväxtfasen behövs resurser snabbt tillskansas för att inte få produktionsstopp och därmed långa ledtider till kund som följd.
Ju snabbare en produkt genomgår faserna i livscykeln desto svårare blir tex prognostisering och desto mer flexibel måste produktionen vara. Ofta vill man då ha att flera produkter finns parallellt men i olika faser i sina livscykler. På så sätt blir resursbehovet i produktionen tämligen jämnt. Skulle produkterna inte vara i samma fas i livscykeln förstärks istället deras effekter. Om alla produkterna är tex i tillväxtfasen så blir resursbehovet stort samtidigt som konkurrens om resurserna på marknaden är stor, företaget riskerar att få betala dyrt före resurser eller bli utan och därmed inte kunna leverera några av sina produkter i tid.
Ett tillverkande företag har gjort en prognos för det kommande året. De behöver omsätta prognosen till planer för hur mycket material och resurser som behövs för att tillgodose produktionen så att den kan möta den prognostiserade efterfrågan. De använder sig av hierarkisk produktionsplanering (MPC/MRPII) där detaljgraden ökar för varje planeringsnivå. Förklara vilka aktiviteter som sker på respektive nivå samt sambandet mellan de olika planeringsnivåerna.
MPC/MRPII börjar med att sälj, produktion, ekonomi, m.m. tar fram en sälj och verksamhetsplan. Den syftar i att bilda konsensus inom företaget för hur man ska tillgodose efterfrågan på ett lönsamt sätt. Planeringshorisonten är vanligtvis mellan 1–5 år. På denna nivå handlar kapacitetsplanering om beslut gällande långsiktiga kapacitet, till exempel om det behövs fler/färre fabriker, utrustning, personal, m.m. På denna nivå utgår man vanligtvis från produktgrupper där indata är prognos och utdata är en produktionsplan.
Nästa nivå har en kortare planeringshorisont (1 kvartal till 1 år). Här har säljplanen omvandlats till behov för individuella slutprodukter i en s.k. huvudplan. Med andra ord så tar man produktionsplanen och omvandlar den till ett produktionsprogram. Kapacitetsplanering på denna nivå kallas för grov kapacitetsplanering och bygger på huvudplanen. Den syftar i att identifiera potentiella flaskhalsar hos produktionsgrupper över längre perioder.
I nästa nivå tas det fram tillverknings-/inköpsorder för att kunna uppfylla huvudplanen. Detta omfattar materialbehovsplanering som bygger på ”bill-of-materials” (BOM) som används för att kunna producera en slutprodukt. Här tar man även hänsyn till ledtider för när material och/eller komponenter behöver beställas för att de ska anlända i tid för produktionen. Kapacitetsplaneringen på denna nivå omfattar alla resurser inom produktionsgrupper.
Den lägsta nivån kallas för detaljplanering. Detaljplanering går ut på att ta fram körplaner och kontrollera så att tillgänglig kapacitet faktiskt räcker till. Planeringshorisonten kan vara så kort som en vecka och ha en detaljnivå på timbasis. Man utgår från den tillverknings-/inköpsorder man tagit fram i materialbehovsplaneringen och sekvenslägger operationer.
Gå till tentamen 2022-03-16 uppgift 2
Transporter till södra och östra Europa:
a) * Små högvärdiga produkter: Tåg skulle medföra bättre konstadsekonomi
eftersom det gör det enklare att frakta större volymer. Däremot måste företaget ta hänsyn till skaderisken och med tanke på att det handlar om dyra produkter skulle detta innebära en riskpremie för företaget. Lastbil är förmodligen fortfarande det bästa alternativet då det ger kortare leveranstid och högre leveransprecision.
- Stora produkter: Tåg är möjligt för dessa produkter och detta skulle kunna leda till lägre transportkostnader för företaget. Möjligheten ökar även för att frakta större volymer genom att öka sändningsstorlekarna.
b) Långväga transporter till Nordamerika:
* Små/ömtåliga högvärdiga produkter: Skaderisken som sjöfart medför är inte
lämplig för dessa typer av produkter. Dessutom bidrar den långa leveranstiden till höge kapitalbindningskostnader om företaget vill matcha sina konkurrenters servicenivåer. Flygtansporter är ett alternativ då det handlar om små högvärdiga volymer som ska fraktas snabbt över stora geografiska avstånd i små kvantiteter. Detta måste dock fortfarande sättas i relation till transportkostnader och miljöpåverkan.
* Stora produkter: Dessa produkter lämpar sig för nuvarande transportslag. Eftersom det handlar om stora produkter så lämpar sig inte flygtransporter. Sjöfart är fortfarande det föredragna transportslaget för långväga transporter av dessa produkter.
Kundorderpunkten är den punkt i en produkts materialstruktur då tillverkning är kopplad till en kundorder. Man brukar prata om fyra olika tillverkningssituationer som uppstår beroende på var kundorderpunkten befinner sig i materialstrukturen. Ett företag har tidigare tillverkat sina produkter mot lager och alla order har levererats från färdigvarulagret (Make-to-stock). De ser dock att kunder börjat efterfråga en högre grad av anpassning och ser nu över sin tillverkningssituation för att gå över till att tillverka helt (Make- to-order) eller delvis mot kundorder (Assemble-to-order). Beskriv hur lagerhållning, produktionsledtid samt leveransledtid till kund påverkas om företaget går över till:
a) Make-to-order (MTO)
b) Assemble-to-order (ATO)
Make-to-stock (MTS)
Tillverkning sker för leverans till lagret
Order levereras från lager Make-to-order (MTO)
Tillverknings sker för en specifik order
Assemble-to-order (ATO)
Montering sker för specifik order
Tillverkning av komponenter (moduler) sker mot (mellan)lager
Engineer-to-order (ETO)
Produktutveckling/anpassning sker för specifik order
MTO: Produktionsledtiden blir längre eller lika med än leveransledtiden (P/L-kvoten 1) eftersom produkter inte lagerhålls vilket ger en längre leveransledtid (produktionsledtiden ökar nödvändigtvis inte). Detta innebär att de enbart kan ha råmateriallager om de överhuvudtaget ska lagerhålla något.
ATO: Leveransledtiden blir längre än i MTS situationen, men rimligtvis kortare än i MTO situationen. Dock är fortfarande produktionsledtiden något längre än leveransledtiden (P/L- kvoten > 1), vilket för att de bör lagerhålla moduler/komponenter i ett mellanlager.
