Tentaplugg Flashcards

1
Q

Vilka olika typer av projekt finns det?

A

Utvecklings-, konstruktions- forsknings- och utredningsprojekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är definitionen av ett projekt?

A

Engångskaraktär, målinriktat, temporärt (har en start- och sluttid), uppbyggt kring en tillfällig organisation, begränsade resurser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är skillnaden mellan projekt och process?

A

Projekt: präglas av rörelse och ständig förändring under turbulenta förutsättningar, till exempel en byggarbetsplats

Process: präglas av uppenbart, kalibrering och optimering under relativt stabila förutsättningar, till exempel ett pappersbruk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Projektmodellen: vad innebär idéfasen?

A

Att möjliggöra för ledningen att kunna bedöma och prioritera idén tillsammans med andra idéförslag, kundförfrågningar och investeringar, samt att kunna ta beslut om att starta en förstudie eller inte.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Projektmodellen: vad innebär förstudiefasen?

A

Syftet är att minska osäkerheten genom att analysera förutsättningarna att genomföra projektet. Ibland är förstudien ett helt eget projekt då man måste göra en analys av marknaden, som kan vara omfattande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Projektmodellen: vad innebär planeringsfasen?

A

Man väljer en metod för genomförandet och tar fram en plan för hur målet ska uppmås. Aktiviteter definieras, estimeras och synkroniseras. Resurser organiserar, kostnader kalkyleras och risker hanteras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Projektmodellen: vad innebär genomförandefasen?

A

Resultat tas fram och överlämnas. Aktiviteter och kostnader följs regelbundet upp, avvikelser analyseras och eventuella ändringar hanteras. Ett projekt kan ha flera delleveranser eller en stor leverans i slutet av projektet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Projektmodellen: vad innebär avslutet?

A

Man utvärderar arbetet och tar till vara på erfarenheter samt avvecklar projektgruppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Projektmodellen: vad innebär effektfasen?

A

Syftet är att man ska säkerställa att nyttorna med projektet realiseras och följs upp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Projektmodellen innefattar flera beslutspunkter. Vad ska beslutas vid respektive beslutspunkt?

A

BP1: Definiera uppdraget & bestäm ramar för projektet och förstudien

BP2: Godkänn förstudien & bestäm ramar för planeringen

BP3: Godkänn projektplanen & ge klartecken att starta projektet

BP4: Godkänn delresultat & besluta om större förändring (ej obligatorisk BP)

BP5: Godkänn leveransen & inled effektutredningen

BP6: Godkänn slutrapporen & avsluta projektet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är definitionen av projektledning?

A

Tillämpningen av kunskaper, färdigheter, verktyg och metoder på projektaktiviteter i syfte att motsvara projektkraven

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Att leda ett projekt innefattar 4 saker, vilka?

A
  • Identifiera krav.
  • Fastställa tydliga och uppnåeliga mål.
  • Balansera de konkurrerande kraven på kvalitet, omfattning, tid och kostnad.
  • Anpassa specifikationer, planer och metoder till intressenternas.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Projektledningskunskapsområdet innefattar 10 ledord, vilka?

A
Integration
Omfattning
Tider
Kostnader
Kvalitetsledning
Personella resurser
Intressenter
Kommunikation
Riskhantering
Upphandling
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vem driver projektet?

A

Projektledaren är den som är högt ansvarig för att projektets leveranser sker med rätt kvalitet, vid rätt tidpunkt till budgeterad kostnad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka nycklar finns för att driva ett projekt med framgång?

A
  1. Definiera omfattning och ha tydliga mål (SMART)
  2. Presentera ledande roller redan dag ett
  3. Se till att teamet/gruppen är kompetent och kan samarbeta med kunden och varandra
  4. Var realistisk med tidsplanen
  5. Använd rätt verktyg
  6. Kunder, teammedlemmar och intressenter måste hållas uppdaterade på rätt sätt
  7. Teammedlemmarna ska ha mandat att kunna fatta beslut
  8. Problem måste lyftas fram och åtgärdas direkt - inte sopas under matten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Det finns två tillvägagångssätt att komma fram till och formulera ett projekts mål. Nämn 2

A

Moscow-metoden (must, should, could, would)

SMART-principen (specific, measurable, agreed, realistic, time bound)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

När är Moscow-metoden bra?

A

När det finns många olika krav från olika intressenter.

Must - detta ska göras
Should - detta bör göras
Could - detta kan göras
Would - detta gör vi om vi hinner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

När är SMART-principen bra?

A

Oavsett om projektet är målsökande eller målstyrd från början, bör man, när målen väl formuleras, försöka formulera dem så at följer SMART-principen.

Specifik - tydligt formulerat
Mätbart - ska kunna svara ja/nej på frågan om målet uppnås
Accepterat - förankrat hos alla involverade
Realistiskt - uppnå med de resurser som är tillgängliga
Tidsatt - uppnå inom angiven tidsram

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Varför ska man sätta upp och arbeta mot projektmål?

A

En vanlig anledning till att ett projektmisslyckas är att målen är otydliga eller obefintliga. Tydliga och enkla mål är en god grund för ett lyckat projekt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Det finns olika typer av mål. Vilka är dessa och förklara innebörden?

A

Produktmål: De mål som handlar om vad projektet ska leverera, formulerat i kravspecifikationen. Dessa mål bör alltid vara mätbara.

Projektmål: De mål som handlar om projektetsfunktion och utförande. Det kan t.ex. vara att projektprocessen ska hålla vissa tidsramar.

Effektmål: Specificerar de effekter som projektet förväntas ha efter leverans. Dessa mål siktar ofta lite längre fram i tiden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är WBS?

A

Work Breakdown Structure.
Ett enekelt och logiskt sätt att strukturera projektet på. Metodens mål är att bryta ner det enhetliga projektet till hanterbara delar. En trädstruktur med hierarkisk uppbyggnad används.

En WBS kan bli hur detaljerad som helst och det är därför viktigt att definiera hur detaljerad den ska vara. 3-5 nivåer är dock att rekommendera. Den lägsta strukturen ska innefatta en beskrivning av resultat, tid och ekonomi - denna kallas för arbetspaket. För varje arbetspaket ska det finnas en ansvarig organisation eller person

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är OBS?

A

Organisation breakdown structure.

Det är viktigt med tydliga roller i projektet samt hur kommunikationen mellan dessa roller ska ske. I en bra organisation kan deltagarna agera snabbt, samordnat, beslutsamt och självständigt.
Delat ansvar bör undvikas.

En OBS visar fördelning av ansvar för projektarbetet, liksom rapporterings- och beslutsvägar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

I ett projekt finns tre funktioner. Vilka är dessa och vad har de för ansvar?

A

Verksamhetsledande funktionen: Huvudansvarar för de kort- och långsiktiga effekterna av resursinsatsen och projektresultat i moderorganisationens verksamhet.

Projektledande funktionen: Huvudansvarar för att leda projektet mot det uppsatta målet.

Genomförande funktionen: Huvudansvarar för att genomföra själva projektet (det operativa arbetet).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Det finns fyra kategorier av roller. Vilka är dessa och vilka roller ingår i vilken kategori?

A

Styra & övervaka: Projektägare och styrgrupp

Organiera & leda: Projektledare och proektledningsteam

Utföra: Projektgruppen

Stödja: Resursägare, referensgrupp, kvalitetsgranskare, kommunikatör

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är projektägarens roll?

A

Projektägaren är projektbeställaren och/eller sponsor. Denna person har övergripande ansvar och ska ställa krav samt kritiskt granska resultatet. Projektägaren bevakar så att projektet följer tidsplan, ser till att det finns resurser och är personen som prioriterar mellan tid, kostnad & omfattning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad är styrgruppens roll?

A

Projektets beslutande organ. Gruppen ska verifiera och validera projektet under hela livscykeln. Det är styrgruppen som godkänner beslutspunkterna, fastställer projektdirektiv/projektplan, bedömmer/godkänner projektplan samt beslutar om fortsättning/nedläggning.
Projektägaren ska vara gruppens ordförande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad är projektledarens roll?

A

Det är projektledarens uppgift att planera projektet och se till att projektmålen uppnås. Projektledaren ska ge beställaren tillräckligt med beslutsunderlag inför varje enskilt beslut i projektet och ge en status (tid, kostnad, omfattning) med överenskommet intervall. Det ingår i ansvaret att hantera intressenter. Projektledaren ska även författa slutrapport med tillhörande lärdomar och erfarenheter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad är projektgruppens roll?

A

Projektgruppen består av personer som behövs för att utföra projektets uppgift. Personerna i projektgruppen bidrar med kompetens och metoder för att genomföra delegerade arbetsuppgifter. Projektgruppen får planera och organiera sina egna aktiviteter men ska följa de rutiner, metoder och kvalitetssystem som finns uppsatta kring projektet. Det är projektgruppens ansvar att rapportera presentationer och arbetade timmar samt utan dröjsmål informera om risker/hot/förseningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad är skillnaden mellan en funktionsorganisation, en ren projektorganisation och en matrisorganisation?

A

I en funktionsorganisation jobbar alla på samma företag och ofta även på samma avdelning. Projektledaren är ansvarig och har mest auktoritet och ansvar.

I en ren projektorganisation är medarbetarna helt brefriade från ordinarie arbetsuppgifter eller rekryterade enbart för projektet. I en projektorganisation jobbar medarbetarna oftast på en speciell plats avsedd för projektet.
Så länge projektet pågår har projektledaren befogenhet att ge order och ta beslut. Är själv ansvarig för projektet.

I en matrisorganisation stannar medarbetarna på sina ordinarie avdelningar och utför sina ordinarie uppgifter, men projektledaren har rätt att ta ut enskilda medarbetare för att jobba med projektet. Projektledaren har hela ansvaret men inte full beslutsbefogenhet över de som jobbar i projektet.

30
Q

Vilka för- och nackdelar finns med en funktionsorganisation?

A

FÖRDELAR:
Medarbetarna kan arbeta för flera olika projekt samtidigt och projektorganisationer blir flexibel med avseende till peprsonalinsats.

NACKDELAR:

  • Risk att ingen känner sig ansvarig
  • Lågt engagemang
  • Risk för långsammare beslutsprocess
31
Q

Redogör för för- och nackdelar för en ren projektorganisation.

A

FÖRDELAR:

  • Snabb beslutsprocess pga kortare kommunikationsvägar
  • Full koncentration på projektet och därav större motivation att uppnå projektmålen

NACKDELAR:

  • Svrigheter vid rekrytering och vid återanpassning vid projektets slut
  • Problem när medarbetarnas ordinarie arbetsuppgifter ska fortsätta att uträttas av den ordinarie organisationen
32
Q

Redogör för för- och nackdelar för en matrisorganisation.

A

FÖRDELAR:

  • Specialkunskaper kan komma till användning vid flera projekt
  • Medarbetare känner sig säkrare när de inte blir helt utlösta från sin stamorgnisation

NACKDELAR:
- Risk för konflikt vid “dubbelanställning”

33
Q

Vad är för- och nackdelar med att projektledaren får välja sina gruppmedllemmar?

A

FÖRDELAR:

  • Smidigt
  • Nöjd med tillsättningen
  • Lättare att arbeta med människor man arbetat med tidigare

NACKDELAR:

  • Homogen grupp
  • Ny kompetens kommer inte in i gruppen
34
Q

Beskriv tillvägagångssättet vid tidsplanering.

A
  1. Aktivitetsbestämning: Identifiera specifika aktiviteter som måste utföras för att åstadkomma de olika projektleveranserna.
  2. Skapa aktivtetsplan: Identifiera och dokumentera aktiviteters inbördes beroenden
  3. Resurs- & tidsbedömning: Bedöma det antal tidsenheter och resurser som kommer krävas för att färdigställa enskilda aktiviteter.
  4. Skapa tidsplan: Analysera aktiviteters ordningsföljd, aktiviteters varaktigheter och resursbehov för att skapa projekttidplanen.
  5. Tidsstyrning: Styra ändringar mot projekttidplanen
35
Q

Vad menas med mjuka och hårda beroenden?

A

Hårda beroenden innebär att projektet inte kan genomföras på något annat sätt än i den ordning beroendet anger. Exempel: man måste gjuta plattan innan man kan montera väggarna.

Mjuka beroenden kommer av de strategival man har gjort. Exempel: man kan välja platsgjutet eller prefab. Om man platsgjuter måste man först transportera betongen till arbetsplatsen och sedan gjuta. Om man istället väljer prefab gjuter man först och sedan trasporterar till byggarbetsplatsen.

36
Q

Vilka olika logiska samband finns i aktivitetsplanen?

A

Färdig-till-start
Färdig-till-färdig
Start-till-start
Start-till-färdig

37
Q

När är det en bra idé att sätta upp etappmål?

A

Om flera aktiviteter är beroende av resultat av en viss aktivitet eller händelse kan knutpunkten mellan dessa vara bra att använda som etappmål.

Det är bra med ett par stycken etappmål men inte för många!

38
Q

Nämn några verktyg och tekniker för tidstyrning.

A
  • Lägesrapporter
  • Variansanalys, för att analysera glapp
  • Projektledningsprogram som har möjlighet att göra avstämningar (MS Project, ProjectLibre)
  • System för att styra ändring i tidsplanen
39
Q

Vad är den kritiska linjen och varför är denna viktig att identifiera?

A

Den kritiska linjen är den tid det tar för ett projekt att genomföras genom att finna den aktivitetsföljd där alla aktiviteter är beroende av den föregående utan något tidsglapp.

Det är viktigt att identifiera den kritiska linjen för att inte riskera att hela projektet försenas.

40
Q

Vad innebär estimering?

A

När man vet vilka aktiviteter som projektet innefattar och i vilken ordning de ska göras är det dags för estimering.

Estimeringen omfattar såväl vad som behövs för aktiviteten som hur lång tid det kommer ta.

Estimeringen utförs lämpligen av den som ska utföra aktiviteten men det är projektledarens ansvar att se till att denna person har tillräckligt med information.

Varje aktivitets tidsåtgång bedöms separat!

41
Q

Hur beräknas arbetstiden för en aktivitet?

A

arbetstid = varaktighet x antal resurser

42
Q

Vad är en kostnad?

A

Resurser som förbrukas eller används för att nå målsättningar.

43
Q

Vad är kostnadsstyrning i ett projekt?

A

Processer som krävs för att få genomförandet av projektet inom budgeten.

44
Q

Beskriv en modell eller koncept för ekonomisk styrning av byggprojekt.

A
  1. Söka ram
  2. Låsa ram
  3. Hålla ram
45
Q

Vad är syftet med kalkyler och kostnadsstyrning?

A
  • Bedöma slutkostnaden
  • Följa kostnadsutvecklingen under hela projektet
  • Mäta effekten vid alternativa val
  • Underlag för lönsamhetsbedömning
  • Inte bara billigaste lösningen! Beakta framtida kostnader. Kanske är det bättre med en dyrare byggkostnad och mindre underhåll i framtiden?
46
Q

Vilka kravkällor finns?

A

KUNDEN (brukaren): funktion, inköpspris, design, service, miljö

FÖRETAG (byggherre): krav på kostnader, lönsamhet, arbetsmiljö, miljö

OMVÄRLD (lagar, förordningar, normer): krav på miljö, säkerhet, service

47
Q

För att kunna sätta upp en budget för ett projekt måste vi…

A
  • … förutse vilka resurser som projektet kräver
  • … bestämma den erfordeliga mängden av varje resurs
  • … bestämma när resurserna skall vara tillgängliga
  • … känna till hur mycket resurserna kostar
  • …förstå effekten av möjliga framtida kostnadsfördyrningar
48
Q

Det finns 2 strategier för att samla data, vilka? Förklara vad dessa innebär.

A

“TOP-DOWN”-budgetering
Man samlar erfarenhet och omdömen från topp- och mellanskiktschefer. Kostnadsberäkningarna överlämnas sedan till lägre stående led i hierarkin ner till den lägsta nivån.

“BOTTOM-UP”-budgetering
Projektplanen och WBS:en används för att bestämma aktiviteternas tider och budgetvärden. För att ta reda på detta rådfrågar man dem som ska utföra aktiviteterna. Denna typ av budget bör vara mer noggrann i de detaljerade aktiviteterna. Det är viktigt att alla kostnadsposter (arbetspaket) tas med i beräkingen!

49
Q

Vad är fördelarna med bottom-up?

A
  • Ju närmre arbetsmomentet de som gör kostnadsberäkningarna är, desto bättre trors de veta vilka resurser som krävs för aktiviteten. Leder till mindre spekulationer.
  • Den direkta medverekan av lägre tjänstemän ökar sannolikheten att de kommer att acceptera resultatet utan att klaga.
  • medverkan är en god ledarskapsträning som ger yngre chefter värdefull erfarenhet.
50
Q

Vad är fördelarna med top-down?

A
  • Sammansatta budgetar kan många gånger sättas samman med god noggrannhet.
  • Små men dyra aktiviteter behöver inte identifieras enskilt, man kan slå ihop dem då det inte är så detaljerat.
  • Erfarenheten och bedömningarna säkerställer att inga små men viktiga kostnadsposter på hög nivå förbises.
51
Q

Vilken budgeteringsform är mest förekommande?

A

Top-down

52
Q

Varför är Bottom up inte lika vanligt?

A

Högre chefer anser Bottom-Up-processen är riskabel. de har en benägenhet att inte riktigt lita på underordnade som de befarar kan överskatta resursbehovet. De vill inte lämna kontrollen till underlydande vars erfarenhet och motiv inte kan ifrågasättas.

53
Q

Ett projekt kännetecknas av osäkerheter. Vilka sätt att hantera dessa risker finns?

A

Det vanligaste tillvägagångssättet är att lägga en buffert för allt oförutsett som kan hända. En procentsats på 5-10%.

Ett annat sätt är att bedömma den mest troliga optimistiska eller pessimistiska bedömningen.

54
Q

Det finns många anledningar till varför kalkyler slår fel. Nämn några.

A
  • Beslutsunderlagen speglar inte alla viktiga konsekvenser av beslut som ska fattas.
  • Avtalen med engagerade konsulter och entreprenörer är bristfälliga
  • Byggnadens eller anläggningens utformning förändras utan att motsvarande kostnadsramar revideras.
  • Bristande information om ingående kostnadsposter
  • Olämpligt vald organisation med ansvarsfördelning som inte stödjer målet
  • Bristande insikt i kalkylskedet om behov av tid för genomförandet
  • Bristande insikt i kalkylskedet om svårigheter i beslutsprocessen
55
Q

Redogör för de ingående delarna i en kommunikationsplanering.

A
  • Identifiera intressenterna
  • Gör en intressentanalys (hur viktiga olika intressenter är, hur de påverkar projektet mm)
  • Bedöm kommunikationsbehovet hos varje intressent
  • Dokumentera kommunikationsplanen
  • Uppföljning och erfarenhetsåterföring
56
Q

Det finns tre antribut som en intressent kan ha. Vilka är dessa?

A

Makt, legitimitet, angelägenhet

57
Q

En intressent som har angelägenhet och makt att påverka är en … intressentgrupp.

A

Riskfull intressentgrupp (venndiagram)

58
Q

Ge exempel på interna intressenter

A
  • Kunder/brukare
  • Beställarorganisation
  • Projektledning
  • Anställda
  • Leverantörer och entreprenörer
  • Projektägare
  • Finansiärer och kreditgivare
59
Q

Ge exempel på externa intressenter

A
  • Lokala och nationella myndigheter
  • Sociala organisationer
  • Politiska organisationer
  • Lokala intressentgrupper
  • Allmänheten
  • Miljögrupper
  • Intressegrupper
  • Fastighetsägare
  • Grannar
  • Näringsliv
  • Social service
  • Massmedia
60
Q

Vad analyseras vid en intressentanalys?

A
  • Möjlighet/makt att påverka
  • Intresse av att påverka (angelägenhet)
  • Ståndpunkt/position (intern/extern intressent, behov/krav, motståndare/förespråkare)

Ibland är det nödvändigt med en dynamisk analys då saker och ting förändras över tid.

61
Q

Varför är det viktigt att kommunikationen planeras?

A
  • Säkra målgrupp/intressenter
  • Säkra effekt enligt målsättning
  • Säkra enhetliga budskap
  • Möjliggöra feedback
62
Q

Hur bör en organisation främja ett etiskt uppförande?

A
  • Identifiera och kommunicera grundläggande värderingar och principer.
  • Utveckla och använda styrningsstrukturer som stödjer etiskt uppförande inom organisationen
  • Identifiera, anta och tillämpa riktlinjer för etiskt uppförande
  • Förhindra eller lösa intressekonflikter i organisationen som skulle kunna leda till oetiskt uppförande
  • Upprätta rutiner för att övervaka, stödja och genomdriva etiskt uppförande
63
Q

Vilka är etikens redskap?

A
  • Intuition: känslan av att något är rätt eller fel
  • Förnuft: fakta och erfarenheter sorteras till en gemensam kunskap och analyseras frpn etiska utgångspunkter
  • Samvete: ett resultat av uppfostran och en psegel av rådande kulurella och sociala normer
  • Empati: “inkännande i någons lidande”
  • Fakta och värderingar: oenighet kan bero på hur man tolkar fakta än oenighet om grundläggande värderingar eller principer
  • Reflekterat etiskt förhållningssätt: det finns anledning tilll att i efterhand analysera om man faktiskt handlade rätt eller fel. Det bör finnas en baland av ovanstående redskap.
64
Q

Vad är skillnaden mellan risk och problem?

A

Risk är en händelse som skulle kunna inträffa i framtiden medan ett problem redan har inträffat.

65
Q

Vilka ramverk finns det kring riskhantering?

A

ISO 31000 och COSO är de största

66
Q

Vad handlar ledarskapsprestige om?

A

Ledarskapsprestige handlar om att man målar in sig i ett hörn, att fakta spelar mindre roll utan det går mest ut på att försvara sitt tidigare ställningstagande och kommunikationen blir monolog.

67
Q

Vad är viktigt vid identifiering av risker?

A

Det är viktigt att det finns en tydlig riskformulering så att alla pratar om samma sak och att man kommer ihåg vad det var som egentligen ansågs som en risk.

Exempel på en otydlig riskformulering: “Klagomål”
Exempel på en tydlig riskformulering: “Risk att arbetsmiljöverket kräver extra granskning av vår nya produktionsmetod med hänsyn till de vibrationer som genereras för övriga byggarbetsplatsen.”

68
Q

Hur beräknas risktalet?

A

Sannolikheten (S) att händelsen inträffar bedöms 1-5 och konsekvensen (K) det innebär bedöms 1-5.
Risktalet = S x K

69
Q

Vad är ISO?

A

Internationella standadiseringsorganisationen. En global organisation där flertalet av världens länder är medlemmar. Har gett ut mer än 10 000 standarder bland annat för kvalitets- och miljöledning. Mycket generellt skrivna.

70
Q

Vad syfta ISO 9000-familjen till?

A

Att säkerställa att en produkt uppfyller ställda krav i syfte att skapa en nöjd kund.

71
Q

Det är viktigt att ha kontroll på projektet. Vilka är kontrollelementen?

A

Resurser, projektplan och kvalitet (scope & quality), schema, kostnad.

72
Q

Vad bör man ta ställning till vid en upphandling?

A
  • Ska vi upphandla?
  • Hur ska vi upphandla?
  • Vad ska upphandlas?
  • När ska det upphandlas?
  • Vem ska leverera?