Tentaplugg Flashcards
Beskriv välfärdstriangeln
Offentliga aktörer
STAT - Offentliga myndigheter
Privata aktörer
SAMHÄLLE - Hushåll, familj, mm
MARKNAD - Privata aktörer
TREDJE SEKTORN - Frivilligsektorn, frivilligorganisationer
Vilka tre delar består samhällspolitiken av?
Ordningshållning - rättsväsende trafik
Produktionspolitik - främjande av näringslivets utveckling
Konsumtionspolitik - konsumtion av varor, tjänster, fritid, hälsosam miljö, personlig frihet. Består av två delar: Socialpolitik, kulturpolitik.
Nygård menar att samhällets resurser och insatser kan omfördelas på två olika sätt. Beskriv dessa.
Selektiv: behovsbeprövat
Generell/universell: innefattar alla
Ge några exempel på behovsbaserade ersättningar
Färdtjänst, ekonomiskt bistånd, äldrevård etc.
Ge några exempel på inkomstbaserade ersättningar
Inkomstpension, a-kassa, sjukförsäkring
Beskriv ersättningsprinciperna
Inkomstbortfallsprincipen/standardtrygghet: Ersättning i relation till tidigare inkomst, max- och miniminivå finns. T.ex. a-kassa.
Grundtryggheten: De försäkrade får en bestämd summa, oberoende av tidigare inkomst. T.ex. barnbidrag.
Behovsprövning: Slutsumman är fixerad och ersättningen anpassas i relation till övrig inkomst. T.ex. bostadsbidrag.
Vad är generationskontraktet?
- Ett gemensamt/ömsesidigt ansvar/förtroende generationer emellan
- “Arbetsföra ger till ej arbetsföra”, med trygg vetskap i att detsamma ges tillbaka
- Det är grunden för välfärdsförsörjningen över livsloppet och garanterar att barn växer upp tryggt, att ungdomar slussas in i vuxenlivet, att barnfamiljer kan reda ut sin försörjning/omsorg och att de gamla får pension och omsorg
Vad kan utmana generationskontraktet?
Fler äldre/färre yngre, hög ungdomsarbetslöshet, utbildningskrav (3-årigt gymnasium, universitet), arbetslöshet, brist på bostäder, globalisering
Nämn de 4 olika pensionstyperna
Allmän pension - får alla pensionärer
- Premiepension: Fondsparing (Finns 800 alternativ) - Inkomstpension: Den som baseras på tidigare inkomst
Tjänstepension: Kollektivavtal, det vill säga den pension som ditt arbete lägger undan i pension åt dig
Eventuell privat pension: Finns inte längre egentligen, men kan ses som det du konkret sparar själv
Beskriv välfärdsstat
Länder/stater som har ett statligt ansvar för att garantera medborgaren en viss nivå av välfärd.
Varför växte europeiska välfärdsstater fram?
Tillgodoser behoven för utsatta medborgare
Integrera befolkningen
Försäkra samhället och medborgarna mot risker
Vad ledde nordiska välfärdsstatens expansion till?
Selektiv > universell socialpolitik
Fattigvården ersattes av nya former för social hjälper
Framväxten av omfattande, skattefinansierade välfärdssystem
Nämn kritik mot välfärdsstaten
Välfärdens pris?
Nackdelar med omfattande, statligt inflytande på marknaden?
Staten ett hinder för människors frigörelse?
Skapar generösa sociala förmåner bidragsberoende?
Välfärdsstatsregim/välfärdsregim enligt Esping-Andersen
Beskriver element och faktorer som förenar ett antal välfärdsstater. De-kommodifiering och Stratifiering är analysverktyg för detta. Esping-Andersen menar att det finns tre typer av välfärdsstatsregimer/välfärdsregimer
Vad kännetecknar och särskiljer välfärdsregimerna?
Liberal regim - Frihet, marknadsfokus
Socialdemokratisk regim - Social jämlikhet, solidaritet
Konservativ, korporativt - Ansvar i förhållandet till samhälle och familjen, plikt
Beskriv den liberala välfärdsregimen
Begränsade och obetydligt utbyggda universella ersättningar. Offentliga transfereringar sker genom behovsprövade bidrag. Bidragen går till de mest behövande. Marknadsfokus, dvs att det är på marknaden som individen ska lösa sina välfärdsproblem. Låg grad av de-kommodifiering. Ex: USA
Beskriv den socialdemokratiska välfärdsregimen
Socialpolitiska reformerna utgår från principer av universalism och sociala rättigheter. Omfattande statliga insatser ist. för familjen eller marknaden som välfärdsaktör. Hög dekommodifiering och låg stratifiering. Kräver hög sysselsättning för att upprätthålla.
Beskriv den konservativa, korporativa välfärdsregimen
Subsidiaritet rörande sociala risker och problem, dvs att det är den närmaste omgivningen (familjen primärt) som ska säkerställa individens behov. När familjen misslyckas med detta får man tillgång till ersättning. Offentliga systemen är generösa för de som tar del av dem. Hög stratifiering, socialförsäkringarna starkt kopplat till yrkesgrupper. Låg flexibilitet på marknaden pga detta (man förlorar förmåner och privilegier när man lämnar sin socialförsäkring). Hög grad av de-kommodifiering för familjeförsörjare.
Beskriv de-kommodifiering av Esping-Andersen
Relationen mellan marknad och stat, Esping-Andersen använde detta begrepp för att analysera hur välfärdsstaten begränsar individens beroende av marknaden.
Stratifiering enligt Esping-Andersen
Motverka ojämlikhet mellan olika samhällsgrupper.
I vilken utsträckning skapar/förstärker staten skillnader mellan olika sociala grupper?
Vad innefattar fem. kritik av Esping-Andersens teori?
- Vem är medborgaren? Fem. kritik menar att Esping-Andersen utgår från män.
- Inkludera familjen i välfärdstriangeln (alltså inte bara stat kontra marknad)
- Kvinnor och mäns olika position på marknaden. Kommodofiering.
- Stratifiering kan appliceras på kön, inte bara grupper/klasser.
Hur svarade Esping-Andersen på den fem. kritiken?
De-familiesering: I vilken utsträckning minskar förhållandet till hushållet. Avlasta hushållet och minska beroendet till familj- och släktskapsrelationer.
Incorporation regime enligt Sainsbury
Välfärdsregimer och inkorporera migranter
Exkluderande och inkluderande stater
De-kommodofieringens betydelse
Begrepet blir ett sätt att hjälpa immigranter till en mindre utsatt situation.
Den nordiska välfärdsmodellen enligt Nygård
Statens centrala betydelse Socialpolitiken kopplad till ekonomiska mål Utbildningsstater Servicestater Kombination av olika fördelnings- och förmånstyper Arbetsstater Jämställdhet Starkt stöd för välfärdssystemet
Den kapitalistiska välfärdsstaten “Gyllene år” enligt Bergh
1870-1970 Det fanns centrala förutsättningar för att skapa en övergripande välfärd i Sverige: Utvecklad kapitalistisk ekonomi Utvecklade välfärdsinstitutioner Äganderätt Fungerande finansmarknader Näringsfrihet Frihandel
Den interventionistiska välfärdsstatens “inte så fullt gyllene år” enligt Bergh
1970-1995
Statsmakten intog en mer ingripande roll/interventionistisk roll.
Utfallsjämlikhet (att alla ska ha lika mycket i plånboken) och högre skatter.
Staten griper in för att skapa en balans i samhället som enligt Bergh är ett dramatiskt ingripande.
Den kapitalistiska välfärdsstatens återkomst enligt Bergh
1995-
Kommunerna får större handlingsutrymme.
Kommunerna köper välfärdstjänster från privata aktörer i större utsträckning.
Vad är välfärd?
Ekonomisk och social trygghet i ett samhälle (SAOL)
T.ex. skånetrafiken, arbete, tandläkaren, rätt till bostad
