Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Sopa21 Psykologi & Socialpsykologi > Tentaplugg > Flashcards

Tentaplugg Flashcards

1
Q

Stress

KASAM

A

Känslan av sammanhang. Består av begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Stress

Locus of Control

A

Extern - Man upplever att det som händer är på grund av yttre faktorer (inte av en själv).
Intern - Man upplever att man själv är orsaken till det som händer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är Stress?

A

Situation (Stressor) + bedömning (Stressorn + sin egen förmåga). Stress uppstår när man bedömer att man inte kan hantera stressorn.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Stress

Coping

A

Intern - Emotionell coping, man försöker hantera känslorna istället för situationen.

Extern - Problemfokuserad coping, man försöker hitta ett sätt att hantera den stressande situationen bättre. T.ex. att slå till någon eller plugga till tentan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Stress

Arousalteorin

A

Fysiologiska, beteendemässiga och upplevda intensitetsgraden av stress.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Stress

Optimal arousalnivå

A

Att stimuleringsintensiteten är på exakt rätt nivå för optimal prestation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Stress

Stresshormoner

A

Kortisol - Kopplas till olust, utan ansträngning, t.ex. att man är uppgiven, en negativ känsla. Kopplas till hot.

Adrenalin - Handlingspåslag, man blir aktiv, t.ex. springa, en positiv känsla.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Förklara långtidsminne och korttidsminne (arbetsminne)

A

Korttidsminne - Kallas också för arbetsminne. Minnesstrukturen som hanterar det som är aktuellt i tankarna för ögonblicket.

Långtidsminne - Hur vi kodar materialet när det befinner sig i korttidsminnet avgör för om det lagras i långtidsminnet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad säger Mogghaddam om minnet?

A

Det är konstruktivt - dvs att det är påverkbart av vad vi har läst och hört eller vad andra har varit med om.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Förklara de två olika typerna av minnen.

A

Excplicita - Medvetna minnen. Det kommer fram i arbetsminnet, dvs. man blir medveten om dem.

Implicita - Omedvetna minnen som aktiveras utan att nå medvetandet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Språk

Syntax

A

Ytstrukturen, grammatik. Hur språket sätts ihop.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Språk

Semantik

A

Djupstrukturen. Språkets mening, t.ex. demokrati som ej är ett objekt men vi är enade om meningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Språk

Affektintoning

A

Känslomässigt samspel mellan människor, framförallt mellan småbarn och deras föräldrar. Då barnet lär sig skilja mellan sina egna och andras känslor. (Fokus på språket, att sätta ord på det man känner)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Centrala nervsystemet

A

CNS, består av alla nervceller i hjärnan + ryggmärgen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Perifera nervsystemet

A

PNS, består av alla nerver som utgår från hjärnan och ryggmärgen till resten av kroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Limbiska systemet

A

Kallas för känslohjärnan och tillhör det centrala nervsystemet.

Delar av systemet:
Hypothalamas - Styr motivation och drifter. (4F)
Amygdala - Styr rädsla och aggressioner.
Hippocampus - Minnesbildning. Där våra minnen skapas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Kognition

A

Fokus på att tänka om sig själv, andra och förstå kausala samband.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Kognition

Metakognition

A

Att tänka om sina egna tankar. Att vara medveten om en del av sina egna tankar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Kognition

Theory of Mind

A

Möjligheten att tillskriva mentala tillstånd till sig själv och andra. Att förstå att andra har ett mentalt tillstånd som skiljer sig från mitt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Darwins huvudtankar

A

Naturligt urval (Survival of the fittest) - består av 3 olika delar: Variation, Urval, Ärftlighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är en affekt enligt Tomkins?

A

Det finns 9 fysiologiska mekanismer som ligger bakom alla emotioner och tar sig ofta uttryck i ansiktsuttryck

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är en emotion enligt Tomkins?

A

En affekt som kombineras med minnen av tidigare erfarenheter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad är en känsla enligt Tomkins?

A

När man accepterar eller uppmärksammar en affekt. (Affekt -> Emotion -> Känsla)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad säger Chomsky om LAD?

A

Language Acquisition Device - En infödd fallenhet för språk. Grundläggande grammatiska regler från födseln.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Språk

Sapir-Whorf-hypotesen

A

Språket föder tanken. Det man inte kan sätta ord på kan man inte tänka.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Utv. psykologi

Beskriv sensomotoriska stadiet enligt Piaget.

A

RAAO
Reflexer - Man föds med vissa reflexer.
Assimilation - När man använder det tänkande, eller de scheman, som man redan har utvecklat för att förstå situationen.
Ackommodation - När man utv. nya scheman, dvs ändrar sitt sätt att tänka.
Objektpermanens - När man förstår att ting existerar även om man inte kan se dem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Utv. psykologi

Preoperationella stadiet enligt Piaget.

A

SMAAF
Symboliskt tänkande - Inre logiska tankar som uppstår av erfarenheter.
Magiskt tänkande - Tror att något man tänker kan hända på grund av ens tanke.
Artificialism - Man tror att saker har en konkret, mänsklig orsak. Tors hammare.
Animistiskt tänkande - Allt lever.
Fenomenologisk kausalitet - Det som ligger nära i tiden orsakar det som händer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Utv. psykologi

Konkreta operationernas stadium enligt Piaget.

A

KRIL
Konservering - Form är inte kopplat till mängd (Vattenglaset).
Reversibilitet - Handling görs ogjord genom att man återvänder till utgångsläget.
Induktivt tänkande - Man kan genom observation komma fram till antaganden.
Logiskt, konkret tänkande - Tänka logiskt kring konkreta föremål och handlingar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Utv. psykologi

Formella operationernas stadium enligt Piaget.

A

Deduktion - Man kan formulera hypoteser och testa dem.
Logiskt, abstrakt tänkande - Man kan tänka logiskt kring abstrakta ting.

Man förstår komplext språk såsom ironi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Utv. psykologi

Nämn de 4 drivkrafterna för Piaget

A

Mognad - Fysisk mognad
Socialt samspel
Aktiva handlingar (Learn by doing)
Adaption - Problemlösning som sker via assimilation och ackommodation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Utv. psykologi

Funktionslek enligt Piaget

A

Materiella ting som barnet leker med, t.ex. skaka på skallran

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Utv. psykologi

Rollekar enligt Piaget

A

Ökar förståelsen om sig själv och det sociala samspelet, mycket assimilering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Utv. psykologi

Regellekar enligt Piaget

A

Här ackommoderar man, det är viktigt för den sociala utvecklingen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Utv. psykologi

Funktionslust enligt Piaget

A

Målet med leken ligger i själva handlingen och inte i något speciellt medvetet yttre mål. Att känna glädje och tillfredsställelse i att vara aktiv och att vara orsak till något.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Beskriv drifterna enligt Freud

A

Livsdriften - Innefattar sexualdriften, driften att vilja leva

Döds/aggressionsdrifter - Viljan att dö

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Fria associationer enligt Freud

A

Innebär att alla tankar får släppas fram fritt, utan hämningar, mellan klient-psykolog

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Katarsis

A

Få utlopp för känslor och besvärliga upplever genom att prata om dem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Freudianska felsägningar

A

När man säger eller skriver fel är det ett uttryck för en bortträngd, omedveten önskad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Den dynamiska aspekten enligt Freud

A

Det är ständiga konflikter i utbytet mellan psykets olika delar och rum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Försvarsmekanismer enligt Freud

A

Finns för att hålla kvar drifterna i det omedvetna och omvandlar, alternativt stänger av, dem till ett accepterat beteende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Sublimering enligt Freud

A

Oaccepterade driftsimpulser omvandlas till ett mer socialt accepterat beteende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Förskjutning enligt Freud

A

Man förflyttar drifttillfredställelsen till ett objekt till ett annat objekt (T.ex. mamma -> någon som liknar mamma)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Bortträngning enligt Freud

A

Man skjuter undan allt som har med en händelse, känsla, eller impuls (som skapar ångest) till det omedvetna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Isolering enligt Freud

A

Tanke och förnuft besegrar känslorna. Känslorna bortträngs.

T.ex. att inte kunna känna sorg när någon nära dör.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Förnekande enligt Freud

A

Man förnekar realiteter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Projektion enligt Freud

A

Man förlägger förbjudna, oacceptabla känslor på andra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Reaktionsbildning enligt Freud

A

Dölja en förbjuden känsla genom att överdriva dess motsats. Exempel: Jag vill ligga med kvinnor -> Jag blir homofob.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Rationalisering enligt Freud

A

Genom ett vettigt argument övertygar man sig om att ett aktivt beteende är okej. T.ex. titta på barnporr för att forska om det.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Identifikation enligt Freud

A

Individen tar in andra människors kvalitéer och integrerar dem i sitt eget beteende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Regression enligt Freud

A

Man går tillbaka till ett tidigare utvecklingsstadie. T.ex. att suga på tummen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Kompensation enligt Freud

A

Man försöker kompensera misslyckanden genom att dra dem till överdrift. T.ex. att ha många sexuella förbindelser senare livet för att man inte hade några i tonåren.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Ångest enligt Freud

A

Uppstår som en varningssignal för jaget att det utsätts för ett hot så att jaget kan agera för att undankomma hotet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Objektiv ångest enligt Freud

A

Ångest som ett resultat av yttre hot. T.ex. mamma är arg på mig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Neurotisk ångest enligt Freud

A

När dina driftsimpulser i detet är hotfulla. T.ex. sexuella driftsimpulser till mamman

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Moralisk ångest enligt Freud

A

Ångest som har sitt ursprung ur överjaget (När moralen gör så att man får ångest över sina drifter).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Omedvetna enligt Freud

A

Innehåller drifter, fantasier och föreställningar. Är oåtkomligt för våra medvetna tankar. Kan styra beteendet på ett omedvetet plan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Den rumsliga apsekten enligt Freud

A

Psyket består av olika rum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Den ekonomiska aspekten / Energikonstans enligt Freud

A

Vår energimängd är alltid densamme, den kan inte förgöras eller försvinna, bara omvandlas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Psykisk determinism enligt Freud

A

Att allt beteende har en orsak eller en betydelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Psykets 3 nivåer enligt Freud

A

Medvetna - Man har tillgång till sina tankar närhelst man vill
Förmedvetna - Utgör en nivå mellan det medvetna och det omedvetna. Finns tillgängligt när man riktar sin uppmärksamhet mot den. Drömmar ett exempel.
Omedvetna - Inte tillgängligt för individen på egen hand. (Terapi)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Vad är psykets 3 rums funktion enligt Freud?

A

Psykets 3 rum består av överjaget, jaget, detet och dessa tre står alltid i konflikt till varandra. Detta driver utvecklingen framåt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Detet enligt Freud

A

Källan till drifterna. Detet vill bli tillfredsställt och få utlopp för upphetsning, spänningar och energier. Styrs av Lustprincipen (Man söker lust och undviker olust).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Överjaget enligt Freud

A

Den moraliska sidan. Innehåller ideal och straff. Styrs av Etiska principen (Rätt och Fel). Uppstår efter oidipus/elektrakomplexet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Jaget enligt Freud

A

Medlaren mellan överjaget, detet och omgivningen. Har som uppgift att finna en lämplig stund för utlösning av driftsenergierna. Styrs av Realitetsprincipen (Intresserar sig för huruvida det är möjligt och verklighetsförankrat).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Realitetstesting enligt Freud

A

Den process som inbegriper jagets försök att anpassa alla kognitiva och intellektuella förmågor som individen har.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Orala stadiet enligt Freud

A

Drifterna är centrerade runt munnen, suga och bita. (Bita ifrån, svälja allt som sägs)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Anala stadiet enligt Freud

A

Driften förlagd till ändtarmen. Barnet måste lära sig att kontrollera konflikterna kring detta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Falliska stadiet enligt Freud

A

Könsorganet blir centralt. Här kan oidipus- och elektrakomplex uppstå.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Klassisk betingning enligt Pavlov

A

En typ av inlärning som innebär att ett betingat stimuli paras ihop med ett obetingat stimuli som slutligen leder till en betingad respons.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Obetingad respons enligt Pavlov

A

En respons som inte kräver inlärning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Obetingad stimuli enligt Pavlov

A

Ett stimuli som inte kräver inlärning för att orsaka en respons

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Betingad respons enligt Pavlov

A

En respons som kräver inlärning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Betingad stimuli

A

Ett stimuli som kräver inlärning för att orsaka en respons

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

Stimuligeneralisering

A

Reagera liknande på likartat stimuli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

Stimulidiskriminering

A

Man skiljer på likartat stimuli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

Utsläckning

A

När förstärkningen (t.ex. lönen) upphör så upphör så småningom beteendet (arbetandet).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

Skinners box

A

En råtta som sitter i en låda där den ska trycka på en spak för att få belöning.

78
Q

Instrumentell betinging (Operant)

A

Handlar om konsekvenser. Om en respons får en behaglig konsekvens förstärks beteendet, och tvärtom så försvagas det.

79
Q

Positiv förstärkning

A

Något man gillar tillkommer vilket förstärker beteendet.

80
Q

Negativ förstärkning

A

Något man ogillar tas bort vilket förstärker beteendet.

81
Q

Positiv bestraffning

A

Något som man ogillar tillkommer vilket försvagar beteendet.

82
Q

Negativ bestraffning

A

Något som man gillar tas bort vilket försvagar beteendet.

83
Q

Tre faktorer för inlärning enligt Skinner

A

Tydligt, direkt, aldrig annars.

84
Q

Primära förstärkare enligt Skinner

A

Tillfället kroppsliga, grundläggande behov såsom mat och vatten

85
Q

Sekundära förstärkare enligt Skinner

A

Behov som inlärts, t.ex. pengar

86
Q

Kontinuerlig förstärkning

A

Beteendet förstärks efter varje gång.

87
Q

Partiell förstärkning

A

Beteendet förstärks ibland. (Fiska)

88
Q

Vad menar Bandura med Modellinlärning?

A

Att vi lär oss beteendet genom att observera hur andra beter sig.

89
Q

Vilka tre förebilder/modeller/faktorer finns för modellinlärning?

A

Nära - De som är närmast en (Familj)
Lika - De som liknar en själv (Andra av samma etnicitet)
Auktoriteter - Ledarfigurer, idoler, etc.

90
Q

Inramning enligt Goffman

A

En plats med ett specifikt syfte. T.ex. klassrum, ett rum som alla andra men du tittar inte på tv där utan du är där för att studera.

91
Q

Ansiktsräddning enligt Goffman

A

Man är rädd för att tappa ansiktet, när omgivning förstår att ditt framträdande/fasad är fake.

92
Q

Etnometodologi enligt Garfinkel

A

Hur människor använder sig av olika metoder för att göra interaktion och den sociala ordningen begriplig.

93
Q

Sociala strukturer enligt Garfinkel

A

Innebär handlingsregel och beteenden som internaliseras under socialisation.

94
Q

Trubbel enligt Garfinkel

A

Störningsexperiment - skapar instabilitet i den sociala ordningen

95
Q

Indexikalitet enligt Garfinkel

A

Är beroende av kontext, således refereras det till ett sammanhang. (Kommunikation är kontextbundet, t.ex. man säger inte godnatt på morgonen när man hälsar)

96
Q

Entometodologisk likgiltighet

A

Att man ska förhålla sig likgiltig/neutral/opartisk till det man studerar.

97
Q

Diskurs enligt Potter

A

Potter menade att verkligheten språkligt konstrueras av mänskligt samspel.

98
Q

Tillit enligt Garfinkel

A

Människan känner tillit till andra och att de ska bete sig enligt normen för kontexten.

99
Q

Kognitiva hierarkier enligt Potter

A

Det finns en outsagd hierarki för det diskursen handlar om. T.ex. att vara smal i viktdiskursen.

100
Q

Förskjutning enligt Potter

A

Att frånsäga sig ansvar i ett språkspel - Jag är inte rasist, men….

101
Q

Performativitet enligt Butler

A

Man känner tillhörighet till ett kön för att man handlar på ett visst sätt (som samhället tillskrivit det könet) T.ex.

102
Q

Ekonomiskt kapital enligt Bourdieu

A

Kapital kopplat till pengar, att äga pengar, att ha kontroll över pengar

103
Q

Kulturellt kapital enligt Bourdieu

A

Utbildningskapital - Att ha utbildning ger t.ex. prestige
Kuturell kompetens - Att kunna föra sig på ett visst sätt inom den kultur
Socialt kapital - Socialt nätverk, att ha många/rätt kontakter

104
Q

Symboliskt kapital enligt Bourdieu

A

Kapital kopplat symboliska värden, t.ex. fotbollsspelare och titlar

105
Q

Habitus enligt Bourdieu

A

Den mentala ryggsäcken, inneboende värderingar som inte kan tas bort utan bara bytas ut mot något annat

106
Q

Doxan enligt Bourdieu

A

Samhälleliga värden, T.ex. att komma i tid

107
Q

Fältet enligt Bourdieu

A

Grupper med gemenskap tillhörighet, T.ex. Yrke, hobby, utbildning

108
Q

Fältets doxa enligt Bourdieu

A

De interna, gemensamma, underförstådda överenskommelserna. De är givna för fältet utan att behövas förklaras.

109
Q

Handlingsdisposition enligt Bourdieu

A

Relationellt, kan bara existera i relation till andra.

110
Q

Motstånd enligt Mead

A

Motstånd leder till utveckling av självet och det är viktigt för att vi ska uppfatta oss som separata individer med egen identitet

Symboliskt motstånd - det är en friktion i det sociala livets vanemässigheter, t.ex. språkkunskaper, normer och olika kulturella värderingar
Materiellt motstånd - När man upplever motstånd med materiella ting, t.ex. när ett blixtlås krånglar

111
Q

Rollövertagande enligt Mead

A

Innebär att individen kan identifiera sig med andras handlingar vilket leder till att man kan sätta sig in i andras ställe

112
Q

Symbolisk interaktionism enligt Mead

A

Individens förmåga att interagera med andra symboliskt, t.ex. genom språk och gester

113
Q

Lekstadiet enligt Mead

A

Barnet genom lek tar över människors konkreta andra. Övar på rollövertagandet.

114
Q

Spelstadiet enligt Mead

A

Här utvecklar barnet en förmåga att se på sig själv utifrån, med hjälp av olika perspektiv, via generaliserade andra. Övar upp förmågan av självmedvetenhet.

115
Q

Förklara I enligt Mead

A

Subjektjaget, dvs. känslojaget, utvecklas innan “Me”

116
Q

Förklara Me enligt Mead

A

Det rationella jaget, objektjaget, som utvecklas ju äldre vi blir

117
Q

Självets struktur enligt Mead

A

Implicit - Omedvetet själv. Det är självkänslan som är automatisk och omedveten men som ändå påverkar beteendet.

Explicit - Medvetet själv. Självkänslan på ett medvetet plan.

Hög explicit men låg implicit självkänsla leder till en till synes (för utomstående) självsäker person men är i verkliga fallet osäker.

118
Q

Självmedvetenhet enligt Mead

A

Förmågan att kunna reflektera kring sig själv utanför sig själv, alltså som ett objekt.

119
Q

Social responsivitet enligt Asplund

A

Det finns en grundläggande strävan hos alla människor att söka gensvar hos andra.

120
Q

Asocial responsivitet enligt Asplund

A

Det innebär att inte ge någon eller något ett gensvar.

121
Q

Mättnadsprocess enligt Asplund

A

Innebär att vi tröttnar på något när vår nyfikenhet inte stimuleras. (Leder till samhällets utveckling)

122
Q

Sociala karaktären enligt Fromm

A

Den utvecklas genom erfarenhet och delad livsförsörjning, t.ex politiska eller religiösa

123
Q

Den samlande karaktären enligt Fromm

A

Dess mönster är att spara, eller hamstrande, och fokus på ligger på kvantitativt.

124
Q

Den receptiva karaktären

A

Mönstret ligger i att frossa och att sluka, fokus på att ta (inte ge).

125
Q

Den explorativa karaktären

A

Vars mönster är att tillägna sig. (Samlar erfarenheter)

126
Q

Den affärsmässiga karaktären enligt Fromm

A

Avsaknad av emotionella band till det hen äger och konsumerar, nutidsmänniskan.

127
Q

Den produktiva karaktären enligt Fromm

A

Kännetecknas av förmågan till självverksamhet. Alla bär på den produktiva karaktärens potential inom sig.

Den som är för att vara, inte för att äga.

128
Q

Negativ frihet enligt Fromm

A

Frihet från (t.ex.) lidande och tvång

129
Q

Positiv frihet enligt Fromm

A

Frihet till (t.ex.) mat och utbildning, valmöjligheter.

130
Q

Vad är baksidan av frihet till enligt Fromm?

A

Att om man får för mycket frihet känner man sig hjälplös och isolerad.

131
Q

Nämn Fromms fyra flyktmekanismer.

A

Auktoritär hållning
Destruktiv hållning
Automatisk likformighet
Alienation

132
Q

Auktoritär hållning enligt Fromm

A

Är en typ av flyktmekanism. Kännetecknas av att individen försöker lösa konflikten genom att underkasta sig en auktoritär eller att själv bli en.

133
Q

Destruktiv hållning enligt Fromm

A

En typ av flyktmekanism. Individen försöker att förinta alla yttre objekt varefter hen hoppas att rädslan ska upphöra.

134
Q

Automatisk likformighet enligt Fromm

A

Att man hela tiden tar hänsyn till experters eller vänners åsikter om individen. Utplånar skillnaden mellan jaget och omvärlden (konformitet).

135
Q

Alienation enligt Fromm

A

Främlingskap där människan upphör att vara sin egen verklighetscentrum. (KOLLA I BOKEN!!)

136
Q

Det grandiosa självet enligt Kohut

A

Utvecklas genom barndomen och fylls på när föräldrarna uppmärksammar barnets beteende, de ser sig själva i föräldrarna, föräldrarna blir en del i barnet. Det är nödvändigt för att barnet ska utveckla en sund personlighet.

137
Q

Spegling enligt Kohut

A

Barnet ser sig själv i föräldern

138
Q

Självobjekt enligt Kohut

A

Den speglande föräldern blir ett självobjekt för barnet. Barnets ofullständiga själv blir fullständigt genom att det kompletteras av självobjektet.

139
Q

Idealisering enligt Kohut

A

Barnet tar in en idealiserad bild av den gode föräldern.

140
Q

Narcissistisk kränkning enligt Kohut

A

Resultatet när barnet inte kan spela sig i föräldrarnas uppmärksamhet och kärlek. Det grandiosa självet får ingen självtillfredsställelse.

141
Q

Narcissistisk störning enligt Kohut

A

Upprepade narcissistiska kränkningar, dvs förälder misslyckas att spegla barnet upprepningsvis.

142
Q

Vad kännetecknas den vuxna människans brist på narcissism?

A

Att man har svårt att relatera till sig själv, svårt att förstå andra och man vill stå i centrum och få uppmärksamhet. Man känner tomhet.

143
Q

Det bipolära självet enligt Kohet

A

Självet består av två olika poler. Den ena driver på, ambition, och den andra leder, ideal. Det uppstår ett spänningsfält mellan dessa två poler som måste fyllas.

144
Q

Optimal frustrering enligt Kohut

A

Föräldrarnas reaktion måste ligga strax över barnets utvecklingsnivå utan att bli överkrav.

145
Q

Personliga konstrukt enligt Kelly

A

Människan kategoriserar alla sina perceptioner (sinnesintryck), både människor vi möter och händelser vi är med om. Allas kategorier är individuella och ser olika ut beroende på vem det handlar om.

146
Q

Beskriv begynnande själv enligt Stern

A

Barnet söker sensorisk stimulering som den har vissa fördomar och preferenser för. Förmågan att formulera och pröva hypoteser. Barnet deltar i kognitiva och känslomässiga processer.

147
Q

Kärnsjälv enligt Stern

A

(HSSS)
Helhet - Fysisk helhet med en yttre gräns.
Självstyrning - Att kunna styra sina egna rörelser efter vilja. T.ex. det blir mörkt när man stänger ögonen.
Självaffektivitet - Upplevelsen av inre känslor. T.ex. glad när mamma kommer, ledsen när hon går.
Självhistoria - Insikt att man finns och att man kan förändras.

148
Q

Subjektsjälv enligt Stern

A

Interaffektivitet - Barnet kan se att det egna känslotillståndet korrelerar med föräldrarnas.
Känslointoning - Beteendet som uttrycker ett delat, inte imiterat, känslotillstånd. Barnet kan spegla sig och känna empati.
Protolinguistisk kommunikation - T.ex. pekgesten. Gester som riktar uppmärksamhet.

149
Q

Verbalt själv enligt Stern

A

Språket utvecklas och barnet objektifierar - dvs att barnet får en förmåga att reflektera över sig själv, sina förväntningar och önskningar (utanför sig själv).

150
Q

Berättande själv

A

Barnet kan nu berätta en historia om sig själv (och på så sätt konstruera sig själv)

151
Q

Säker anknytning enligt Ainsworth

A

Uppstår som ett resultat av att vårdnadshavaren är mottaglig för och uppmärksam på barnets behov.

152
Q

Osäker, undvikande anknytning enligt Ainsworth

A

Visar få eller inga tecken på att vara bunden till vårdnadshavaren överhuvudtaget.

153
Q

Varför anknyter man enligt Bowlby?

A

Överlevnad
Ge en säker bas för inlärning och undersökande av omgivningen
Utveckla in inre modell för relationer

154
Q

Anknytningsprocessens olika stadier enligt Bowlby

A

Odiskriminerad anknytning - Beteendet riktas mot alla.
Diskrimineras anknytning - Vänder sina anknytningsbeteenden mot vårdnadshavaren i högre grad än mot andra
Specifik anknytning - Anknytningen riktas mot en eller två särskilda vårdare. Barnet ler mot dessa och skriker när de lämnar hen. Främlingsfientligheten utvecklas (Rädsla för främlingar).

155
Q

Osäker, ambivalent anknytning enligt Ainsworth

A

Barnet präglas av misstro mot vårdnadshavaren, tar sig uttryck i klängigt beteende.

156
Q

Desorienterad/Desorganiserad anknytning enligt Ainsworth

A

Obegripligt beteende som resultat av extremt störda vårdnadshavare, exempelvis missbrukare. Kopplas samman med trauma.

157
Q

Orala stadiet enligt Eriksson

A

Tillit kontra Misstro.

158
Q

Anala stadiet enligt Eriksson

A

Autonomi kontra Skam

159
Q

Genitala stadiet enligt Eriksson

A

Initiativ kontra Tvivel/Skuld

160
Q

Latensstadiet enligt Eriksson

A

Arbetsflit kontra Mindervärde

161
Q

Ungdomstiden enligt Eriksson

A

Identitet kontra Splittring/Förvirring

162
Q

Tidig vuxenstadiet enligt Eriksson

A

Närhet kontra Isolation

163
Q

Vuxenstadiet enligt Eriksson

A

Generativitet/Produktivitet kontra Stillastående

164
Q

Ålderdomen enligt Eriksson

A

Integritet kontra Förtvivlan

165
Q

Prekonventionella stadiet enligt Kohlberg

A

Straff och Lydnad - Ingen moral, följa regler för att undvika
straff.
Instrumentell relativism - Egocentrisk moral, som på en marknad, säljare-köpare

166
Q

Konventionella nivån enligt Kohlberg

A

Good boy/nice girl - Behaga och få godkännande av andra. Moralen baseras på vad andra tycker.

Lag- och ordningsstadiet - Man underkastar sig auktoritet, samhällets lagar samt upprätthållandet av social ordning. Moral kopplat till rätt/fel.

167
Q

Postkonventionella nivån enligt Kohlberg

A

Legalistisk och utilitaristisk - Moralen baseras på abstrakta principer. Följa lagar men dessa är föränderliga av samhället.

Universella, etiska principer - Moralen baseras på abstrakta principer såsom mänskliga konventioner, som står över lagarna. Människans rätt till liv viktigare än lagar t.ex.

168
Q

Vilka faktorer påverkar på moraliskt handlande enligt Kohlberg?

A

(MAKK)
Moralisk motivation - Prioriteringar
Moralisk atmosfär - Hur rättvis och moralisk miljön runtomkring en är.
Moralisk känslighet - Tolkningar. Hur en situation tolkas och empati uppstår.
Moralisk karaktär - Personlighetsdrag, som jagstyrka och självdisciplin.

169
Q

Epigens enligt Eriksson

A

Vi går igenom relativt liknande stadier i livet

170
Q

Utvecklingszoner enligt Vygotskij

A

Vissa perioder styrs barnet av känslor och vissa av förstånd.

Det jag kan, jag inte kan, jag kan med hjälp av andra.

171
Q

Sociogenes enligt Vygotskij

A

Alla komplexa mentala fenomen uppkommer först i interaktion innan det internaliseras.

172
Q

Närutvecklingszon enligt Vygotskij

A

Utvecklingszonen där barnet kan något med hjälp av andra.

173
Q

Stabila perioder enligt Vygotskij

A

Präglas av lugn och gradvis utveckling. Skapande perioder mellan kriser.

174
Q

Kritisk period enligt Vygotskij

A

Uppstår plötsligt och slutar lika fort. Känslomässig instabilitet och nedsatt inlärning. Det finns fem kriser.

175
Q

Födelsekrisen enligt Vygotskij

A

Man börjar leva utanför livmodern och bl.a. tappar vikt.

176
Q

Ettårskrisen enligt Vygotskij

A

Skiljer spädbarn från småbarn. Framsteg i språk och gång.

177
Q

Treårskrisen enligt Vygotskij

A

Trots och envishet leder till konflikt med omgivningen. Positiva konsekvenser är ökad självständighet och stabilisering av sin identitet.

178
Q

Sjuårskrisen enligt Vygotsij

A

Skiljer förskola från skolåldern. Psykisk obalans, svag viljestyrka.

179
Q

Trettonårskrisen enligt Vygotskij

A

Tidigare intressen försvagas och arbetsförmågan försämras.

180
Q

Kognitiva triaden enligt Beck

A

Hur jag ser på andra Hur jag ser på framtiden >

Beck menar att om du har ett felaktigt tänkande kan du få psykiska problem. Förändra på triaden för att ta bort problemet.

181
Q

Beskriv de två behoven enligt Maslow

A

Bristbehov (Kan mättas men behövs fyllas på vid obalans) - Mat, sömn, vätska > Kärlek och tillhörighet > Uppskattning > Kognitiva behov

Växtbehov (Kan aldrig mättas och är unika för människan) - Estetiska behov (Skönhet) > Självförverkligande (Intellektuella och konstnärliga behov)

182
Q

Klientcentrerad terapi enligt Rogers

A

Klienten uppfattar att terapeuten har en obetingat positiv inställning och förståelse för hen, vilket leder till att en förändringsprocess sätts igång.

183
Q

Rogers två mänskliga behov

A
  1. Behovet av uppskattning från andra

2. Behovet av självaktning

184
Q

Kongruens enligt Rogers

A

Symboliserade erfarenheter = Verkliga erfarenheter

185
Q

Inkongruens enligt Rogers

A

Motsatsen till kongruens, dvs de verkliga erfarenheterna stämmer inte överens med de symboliska.

186
Q

Modellinlärning enligt Bandura

A

Vi lär beteenden genom att observera andras beteenden.

187
Q

Vad menar Bandura med att det finns tre olika förebilder?

A

Likhet - Man tar efter de som är lik en, t.ex. kulturellt, kön etc.
Närhet - Man tar efter de som står en nära, t.ex. familj, vänner etc.
Auktoritet - Man tar efter de som bestämmer, t.ex. elev/lärare eller överordnad/underordnad

188
Q

Själveffektivitet enligt Bandura

A

Individens föreställning om hur hen kommer att klara av beteendet för att uppnå vissa mål. Uppnås genom modellinlärning, verbal påverkan (pepptalk) och emotionell arousal.

189
Q

Recriprok determinism enligt Bandura

A

Självuppfyllande profetian!

190
Q

Självreglering enligt Bandura

A

T.ex. Katinka eller Jehovas Vittnen (Sorry Emma!)

191
Q

Piagets utvecklingsdrivkrafter

A

Fysisk mognad
Sociala samspel
Aktiva handlingar
Adaption (strävan mot anpassning, innefattar tankescheman dvs assimilation och ackommodation)

Sopa21 Psykologi & Socialpsykologi (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions