tentaplugg

Question 1

Skogliga ekosystem är i grunden stabila men klimatförändringarna kommer
förmodligen att påverka våra skogar på olika sätt. Den globala
uppvärmningen antas kunna utvecklas efter olika scenario. Ett scenario
kallas RCP 4,5 vilket motsvarar en temperaturhöjning på 2 ˚C till år 2100.
Hur har då det svenska klimatet ändrats under perioden 2071-2100 jämfört
med 1961-1990 beträffande;
a) Årsmedeltemperatur?
b) Vegetationsperiodens längd?
c) Årsnederbörd?

Answer 1

Svar: a) ökat med 2-4˚C, b) 1-2 mån längre, c) ökat med 15-20%

Question 2

Solinstrålningen driver livet på jorden genom fotosyntesen, men mycket av
solinstrålningen går förlorad i form av reflektion och värmeabsorption.
Ungefär hur mycket av solinstrålningen som når jordytan kan bindas av
fotosyntesen?

Answer 2

Svar: 1 – 2 %

Question 3

Klimatet har stor påverkan på mark och vegetation.
a) Temperaturklimatet brukar i skogliga sammanhang anges som
temperatursumma (T-sum). Vad är T-sum för något något?

Answer 3

Svar: antalet dygn med en medeltemperatur över + 5 ˚C

Question 4

Humiditeten påverkar tillgången på vatten i de övre marklagren samt
jordmånsbildningen. Definiera humiditet.

Answer 4

Svar: skillnaden mellan nederbörd och avdunstning. Beror på en
kombination av nederbörd och temperatur.

Question 5

Vad är ett mikroklimat?

Answer 5

meteorologiska förhållanden lokalt nära markyta och vegetation (skala
1m – 1km)

Question 6

Vad är högsta kustlinjen?

Answer 6

den nivå som havet nådde under den senaste istiden. Den markerar den högsta punkten där havsvattnet har stått innan det sjönk när isen smälte och haven steg.

Question 7

Vad är en morän?

Answer 7

en jordart som består av krossat berg och lös jord som isen fört med
sig och avsatt vid avsmältnngen.

Question 8

Vad är en svallad morän?

Answer 8

en morän som utsatts för ett vattenstadium. Ofta med en mindre
mängd finjord i de övre marklagren.

Question 9

Vad är ett sediment?

Answer 9

en jordart som sorterats, transporterats och avsatts i vatten.

Question 10

Vad är torv?

Answer 10

en organogen jordart som främst består av växtdelar.

Question 11

Hur bildas torv?

Answer 11

torv bildas i vattenrik och syrefattig miljö där nedbrytningen går
långsamt.

Question 12

Vittring kan man dela upp i fysikalisk och kemisk vittring. Till vilken hör
rotsprängning och frostsprängning?

Answer 12

fysikalisk vittring.

Question 13

Kalksten (CaCO3) vittrar genom hydrolys. Vad innebär det?

Answer 13

Svar: vätejoner (H+
) ersätter kalciumjoner (Ca2+) i mineralet.
Kalciumjonerna finns sedan fria i markvattnet.

Question 14

Vilken jordat vittrar lättast och varför? Grus eller mjäla?

Answer 14

mjäla p g hög vattenhållande förmåga och stor angreppsyta.

Question 15

Ge exempel på några basiska bergarter.

Answer 15

diabas, hyperit, gabbro, basalt.

Question 16

Vilken är den viktigaste skillnaden mellan en sur och en basisk bergart,
förutom kiselsyrahalt?

Answer 16

en basisk bergart är mer lättvittrad och är mer rik på baskatjoner
(kalium, kalcium, magnesium)

Question 17

. Förmågan hos en jord att hålla vatten och näring beror på hur stor yta
partiklarna har sammanlagt i jorden. Vilken jordart har störst yta; sand eller
finmo?

Answer 17

finmo

Question 18

Temperaturen i marken har stor betydelse för många processer. Hur ska en
jord vara beskaffad för att värmas upp snabbt?

Answer 18

torr, grovkornig och låg halt av organiskt material.

Question 19

Hur definierar man en jordmån?

Answer 19

en jordart påverkad av klimat och organismer.

Question 20

Ge exempel på vad som påverkar jordmånsbildning

Answer 20

geologiskt underlag, topografi, temperatur, nederbörd, vegetation,
brand, tidigare markanvändning.

Question 21

Kol är ett viktigt grundämne för alla växter. Det är en huvudbeståndsdel i
trädens uppbyggnad av cellulosa och vedämne. Var finns kolförrådet i
naturen och hur tas det upp av växterna?

Answer 21

kolförrådet finns i luften och tas upp i form av koldioxid genom
växternas klyvöppningar i blad och barr.

Question 22

Varför är kväve ofta ett begränsande ämne för växter trots att det finns i
stora mängder i både luften och marken?

Answer 22

problemet är tillgängligheten. Växter kan inte ta upp luftkväve och i
marken kan växterna bara ta upp det kväve som genom nedbrytningen har
mineraliserats till nitrat och ammoniumkväve.

Question 23

Fosfor är ett annat viktigt grundämne för växterna. Vilken är källan till
fosfor i naturen?

Answer 23

Svar: fosfor finns i små mängder i de flesta av våra bergarter och frigörs
genom vittring.

Question 24

Beskriv fotosyntesen med ord.

Answer 24

Svar: koldioxid + vatten + ljusenergi  glukos + syrgas

Question 25

. Marken blir surare och pH sjunker när träd växer. Det kallar man för
biologisk försurning. Hur kan man förklara det?

Answer 25

när en växt tar upp positiva joner, t ex kalium, kalcium, magnesium,
så måste rötterna avge vätejoner i motsvarande grad för att uppnå
laddningsbalans.

Question 26

Skriv en formel med ord för hur nedbrytningen går till

Answer 26

organiskt material + syrgas  koldioxid + vatten + mineralämnen +
energi.

Question 27

. Ge exempel på några biotiska faktorer som påverkar produktionen.

Answer 27

betning, konkurrens från andra växter, parasiter

Question 28

Vad består granit av?

Answer 28

Kvarts, uppbyggt av kisel och syre

Question 29

vad består kalifältspat av?

Answer 29

Kalium, aluminium, kisel, syre

Question 30

Vad består glimmer av

Answer 30

kisel, syre, kalium, magnesium, järn, aluminium.

Question 31

vilken slags bergart är granit

Answer 31

djupbergart

Question 32

nämn 3 basiska bergarter

Answer 32

pyroxen, plagioklas, amfibol

Question 33

vilka 3 grupper av bergarter finns

Answer 33

magmatiska, metamorfa, sedimentära

Question 34

varför vittrar bergarter så olika

Answer 34

Mineralsammansättning, klimat, textur, struktur, topografi

Question 35

vad är skillnaden mellan en sur och en basisk bergart definitionsmässigt

Answer 35

Olika halter av kiseloxidhalt. Sur mer än 65%, basisk under 52%. Intermediära däremellan.

Question 36

vilka delar består jordklotet av

Answer 36

Kärnan, inre och yttre. Mantel och jordskorpa.

Question 37

Beskriv kärnan

Answer 37

består mest av järn och nickel. inre - fast, yttre- flytande. Yttre delen bidrar till att skapa jordens magentfält

Question 38

Beskriv manteln

Answer 38

Har kemisk sammansättnig som påminner om olivin. Yttre delen är plastisk.

Question 39

Beskriv jordskorpan

Answer 39

Yttersta lagret är den del vi kan se. Kontinental och oceanisk del. Kontinental mkt tjockare, tunnare vid polerna.

Question 40

Beskriv dolomit

Answer 40

Dolomit, kalsit, magnesit, siderit, aragonit. kristallin. bildas gnm kemisk omvandlig av kalksten. ofta i marina miljöer. vit, grå. rosa.

Question 41

Beskriv glimmer

Answer 41

Mineralen karakteriseras av sin perfekta spaltbarhet efter ett plan (mycket tunna, parallella skivor som lätt kan skiljas från varandra), elastiska folier, glänsande utseende och färg. Glimrarna utgör nästan 10 % av jordskorpan och förekommer till stor del (ofta insprängda) i magmatiska och metamorfa bergarter och i några sedimentära bergarter. Exempel på glimmermineral är muskovit (kaliumglimmer), biotit och klorit (magnesiumjärnglimmer), flogopit (magnesiumglimmer) samt lepidolit (litiumglimmer).

Question 42

Beskriv kalksten

Answer 42

sedimentär bergart. mer än 50% karbonatmineral, kalcit. bildas på sjöbotten. öland. mkt näringsrik. reagerar med koldioxid i vatten - vittrar bort. förekommer i många olika färgvarianter. Kalksten består huvudsakligen av mineralet kalcit eller kalkspat.

Question 43

vad betyder lera och vilken korn strl?

Answer 43

Betyder finkornigt sediment. Mindre än 0,002 mm.

Question 44

Beskriv olivin

Answer 44

mg rikt mineral. har förmåga att efter upphettning avge värme under lång tid. intermediär. vackert olivgrön färg, därav namnet olivin. Olivin är ett betydelsefullt bergartsbildande mineral, väsentligt mineral i basiska magmatiska bergarter.

Question 45

beskriv fältspat

Answer 45

bergartsbildande mineral. Fältspater utgör en mineralgrupp, omfattande silikat av aluminium med antingen kalium, natrium eller kalcium. Fältspatgruppen innehåller de vanligaste mineralen i jordskorpan. De utgör den viktigaste gruppen av bergartsbildande mineral. Den kontinentala jordskorpan består till c:a 60 % av fältspater av olika slag. De viktigaste fältspattyperna är dels ortoklas, adular och mikroklin, vilka utgörs av kalifältspat (KAlSi3O8), dels plagioklasgruppen. Plagioklas är en blandserie av två fältspater där det ena ändledet är albit (natriumfältspat, NaAlSi3O8), och det andra anortit (kalciumfältspat, CaAl2Si2O8). Färgen hos de olika fältspatmineralen kan variera från vit, mörkgrå, brun till olika röda varianter men mer sällan finns det gröna eller svarta varianter.

Question 46

vad påverkar att landskapet omformas

Answer 46

landhöjning, havsvågors bearbetning, vind, rinnande vatten

Question 47

vad påverkas jordmånen av

Answer 47

växtlighet och klimat

Question 48

hur definieras jordart

Answer 48

Benämns efter de två dominerande fraktionerna. Indelas efter korn strl, bildningssätt och bildningsmiljö.

Question 49

vad är kapillaritet

Answer 49

jordarters förmåga att suga upp vatten

Question 50

vad är permeabilitet

Answer 50

Jordarters förmåga att hålla kvar och släppa igenom vatten, varierar med korn strl och packningsgrad.

Question 51

beskriv lerors vattenförmåga

Answer 51

finkorniga jordar och leror- stor kapillär stighöjd - men suger upp vatten mkt långsamt. har låg permeabilitet, släpper igenom vatten långsamt.

Question 52

Beskriv siltiga jordarter

Answer 52

råkar lätt i flytning när de är vattenmättade, därför tjäl och skredfarliga.

Question 53

Beskriv finmo

Answer 53

Suger upp mest vatten / dygn. och förmåga att hålla kvar stora mängder vatten.

Question 54

beskriv grovkorniga jordarter

Answer 54

tex grus och sandjordar. mkt permerabla. släpper lätt igenom vatten, torkar snabbt. stor betydelse för grundvattenförsörjning. har störst genomsläpplighet. men mkt känsliga för föroreningar.

Question 55

vilka 2 huvudgrupper av jordarter finns

Answer 55

Glaciala och postglaciala. Glaciala har avsatts av inlandsisen lr dess smältvatten. morän, isälvs och issjö sediment. samt glacial lera avsatt i havet. Postglaciala- har bildats utan inlandisens avsmältning och efter att isen lämnat området.

Question 56

Vilken typ av jordart är morän, och beskriv den.

Answer 56

osorterad lr fullständigt osorterad jordart. bildades när inlandsisen slipade /bröt bitar och blandades med äldre jordarter. Varierande mängder block, sten, grus, mo, mjäla, ler.

Question 57

vad beror kornstrl och blockighetshalt i morän på

Answer 57

vilka bergarter som ingår, transportsträcka, ev inblandning av äldre sediment.

Question 58

Vilken är den vanligaste moräntypen

Answer 58

sandig moig med måttlig blockfrekvens

Question 59

vad är en drumlin

Answer 59

formad som en valrygg. formad under inlandsis som rörde sig över terrängen. består av äldre avlagringar som formats av isen.

Question 60

vad är en ändmorän

Answer 60

vall av jord och sten bildad vid kanten av glaciär. isen har smält och dragit sig tillbaka om vartannat under lång tid. lämnar kvar material som samlats vid glaciärens slut. visar var glaciären en gång nådde sin största utbredning.

Question 61

nämn 3 sorters moräner

Answer 61

Rogen morän, veikimorän, oregelbunden dödismorän

Question 62

beskriv en dödismorän

Answer 62

bildats i uppsprucken stillastående is. där isresterna legat - nu sjöar och torvmarker.

Question 63

beskriv isälvssediment

Answer 63

block, stenar, grus, sand, mo som transporterats sorteras och avsatts av smältvatten från inlandsisen. Sorterade i skikt lr lager med 1 lr ett fåtal korn strl. rullstensåsar

Question 64

Beskriv glaciallera

Answer 64

lera som härrör från det finaste slammet från en isälv och som avlagrats i sjöar eller hav. Genom att isälvarnas transport av ler-, silt- och finsandspartiklar varierar med årstiden och är som intensivast under sommaren, kommer glacialleran att byggas upp av tunna lager där fraktionerna avlöser varandra. Denna lagerföljd blir särskilt tydlig när slammet avsätts i sjöar och glacialleran kallas då varvig lera. Glaciallerorna utgör odlingsmark på landets stora lerslätter längs kusterna och i den mellansvenska sänkan.

Question 65

beskriv varvig lera

Answer 65

vanligen röd eller brunaktig lera som transporterats av isälvar och sedan avsatts i sötvattenssjöar, ibland i havsvikar med bräckt vatten, och undantagsvis i hav under inlandsisens avsmältning. Genom att vattenflödet var intensivare under den varmare sommaren än under vintern kom större mängder slam med olika sammansättning att avsättas i ett tjockt, grovkornigt lager (sommarvarv) vilket sedan överlagrats av ett tunt, finkornigt lager slam från vinterflödet (vintervarv). Varma somrar med intensiv smältning gav tjocka varv, medan kalla somrar gav tunnare varv. Gränsen mellan vinterskiktet och sommarskiktet blev skarp genom att det senare betingades av den plötsligt igångsatta vårfloden. På detta sätt kom en tydlig varvighet att bildas. Vid avsättning i saltvatten blir varven otydliga och syns inte alltid på grund av flockning. Lervarvens tjocklek varierar från några millimeter till flera centimeter. Varvigheten används för datering av inlandsisens avsmältning och kallas lervarvskronologi.

Question 66

vad krävs för att en sedimentär bergart ska bildas

Answer 66

Vittring (mekanisk- frost/ nötning) kemisk - oxidation /hydrolys. Transport - floder, bäckar, åar, ev vind. Avsättning - hav sjöar och andra vattensamlingar.

Question 67

Nämn några ombildningar som kan ske (bergarter)

Answer 67

Granit blir gnejs, sandsten blir kvartsit, gabbro och diabas blir amfibolit. Kalksten omvandlas till marmor.

Question 68

Beskriv podsoleringsprocessen

Answer 68

Kvar i översta lagret blir mest svårnedbrutna organiska ämnen. Lignin. Sur förna - inte daggmaskar, svampar och bakterier sköter nedbrytningen. Långsamt. vid nedbrytningen frigörs organiska syror. podsolering gynnas av hög humiditet. Svag mineralogi, granit, gnejs. ofta grovkoringa jordarter. blekjord - svårvittrad, kvarts, färltspat - blir kvar. Rostjord. Olika lager. Utfällning av järnoxid och aluminiumoxid pga mättade metall-syra kompelx och ökat ph neråt i prfofilen. Successiv nedbrytning av de organiska syrorna.

Question 69

Beskriv brunjordsbildning

Answer 69

Låg humiditet gynnar brunjordsbildning. Mindre sur förna, löv, örter, gräs- daggmaskar bryter ner & bakterier, org. syror frigörs. God mineralogi, grönsten, kalksten, gott om vittringsbara mineral. amfiboler, pyroxener. Direktutfällning av mättade metallsyrakomplex, pga högt ph och gott om fe, ai. Mull, mineraljord & org material omblandat. Aggregatstruktur.ofta finkorniga jordarter.

Question 70

Beskriv nedbrytning och mineralisering

Answer 70

Nedbrytning och mineralisering
Förna
(dött organiskt material t ex barr, kvistar etc)
↓
Nedbrytning
(sker i jordmånens övre skikt, i en väv av näringskedjor, av
olika insekter och insektslarver, spindeldjur, maskar,
svampar och bakterier)
↓
Mineralisering (och respiration)
Organiskt material + syrgas → energi + koldioxid + vatten +
mineralnäringsämnen
↓
Växttillgängliga mineralnäringsämnen
Mineralnäringsämnena frigörs i jonform och är därmed
växttillgängliga, t ex kalium (K+
), magnesium (Mg2+), nitrat
(NO3
-
) osv

Question 71

Beskriv kvävefixering

Answer 71

Kvävefixerande växter kan inte ta upp kväve direkt, måste tas upp i ngn jonform. frilevande bakterier i symbios med andra växter, tex klibbal. Mossa har kvävefixerande egenskaper, när den dör - kväve i marken- blir växttilgängligt. Förna innehåller kväve - bryts ner - frigörs kväve. Kväve bundet i aminosyror. förnan bryts ner - aminosyror frigörs - bakterier kan bryta ner, en del aminosyror kan trädrötterna ta upp direkt.

Question 72

Beskriv nedfall av kväve

Answer 72

deposition från luften, över hela sverige men stor skillnad beroende på vart. beror på förhärskande vindriktning, nederbörd för med sig kväve. surt regn. stort nedfall i södra sverige, stor betydelse för tillväxten. Atmosfärisk fixering - blixt. vid åskoväder kan luftkväve bli till kväveoxider mha blixturladdning. kväveoxider reagerar med vatten - blir salpetersyra som regnar ner på marken.

Question 73

Beskriv biologisk försurning

Answer 73

naturlig process där växten tar upp näring. när de tar upp kalium tex - måste sparka ut en vätejon. träden växer - marken blir surare. när trädet dör och ramlar ner - näringsämnen figörs tillbaka till marken. nedbrytningsprocessen använder då vätejonerna. Naturlig skog- balans på lång sikt. men - skogsbruk - tar ner träden, tar bort näringsämnen. Mkt näring i barr, kan lämna barr kvar.