Tentan Flashcards

1
Q

Härskartekniker (7 st)

A
  1. Osynliggörande
  2. förlöjligande
  3. dubbelbestraffning
  4. skuld/skam
  5. undanhållande av info
  6. objektifiering
  7. våld eller hot om våld
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Kriterier för socialt problem

A
  1. sociala problem har med samhället och struktur att göra
  2. stort avstånd mellan det önskade o det oönskade
  3. “sociala sfären”
  4. större antal personer berörs eller fenomen som ökar
  5. problemen är synliga
  6. åtgärder är nödvändiga och möjliga
  7. samhället bär ett ansvar för att förändra situationen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Habitus

A

Ens miljö, vardag, identitet, grupptillhörighet

Kulturellt kapital

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Anknytningsteori

A

John Bowlby.
Viktig förståelse för barns psykiska och sociala utveckling.
Barn har ett behov att anknyta sig till en i sin närmiljö.
Varierar kraftigt beroende på hur lyhört och samstämt det känslomässiga samspelet mellan barn och vårdare är.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Norm

A

Vad samhället anser man ska göra.

Intersubjektiva=allmänt delade, underförstådda regler som finns i samhället.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

symbolisk makt

A

Naturlig osynlig makt.
Abstrakt och svår att uppfatta.
Läkare i vit rock symboliserar makt bara genom den vita rocken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Trygg bas

A

Mary Ainsworth.
Beskriver förälderns förmåga att utgöra en “hamn” för barnet. Trygg bas ger barnet den frihet från ängslan som det behöver.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Konsensus

A

Talcott Parson - Agil (4 punkter)
Robert k. Merton - Anpassningsmodellen
Emelie Durkheim - Självmord

Gemensam värdegrund i samhället. Ser samhället som en enhet som fungerar i harmoni. Avvikelser “förstör” ordningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Dominant doskurs

A

Ett sätt att tala eller bete sig till ett visst ämne. Det är det språk och handlingar som är mest rådande inom ett samhälle

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Mentalisering

A

Föräldern ska förstå barnets handlingar. att det är en varelse med intentioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Mertons anpassningsmodell

A
  1. Konformism - anpassar sig till normen och lyder den.
  2. Ritualism - de som överger målen, men håller sig inom ramarna för de medel som är tillåtna
  3. Innovation - målen accepteras, men använder medel som inte är socialt accepterade.
  4. Retrealism - avvisar både målet och medlet. Undviker att göra det vanliga
  5. Rebellbeteende - Avvisar både mål och metod och ifrågasätter de och försöker aktivt förändra dessa.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Mesonivå (utvecklingsekologi)

A

Samspelet mellan närmiljöerna. Exempel skolan och familjen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Exonivå (utvecklingsekologi)

A

Indirekta interaktioner/samspel genom organisationer. Exempel politiska beslut som påverkar skolan.
Ex förälderns arbetsmiljö som påverkar barnets hemmiljö.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Makronivå (utvecklingsekologi)

A

Samspel mellan samhällets normer och samhällsförhållandet. Exempel om ett beslut tas i exo-nivå, ändras normerna, vilket leder till att individen vill anpassa sig dessa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Normalisering

A

Genomsnittligt, vanligt, det friska, ej avvikande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Strukturellt perspektiv

A

Ett perspektiv som analyserar mönster och normer i samhället vilka styr individernas handlingsutrymme.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Mikroperspektiv

A

Individnivå
Betraktar människans beteende, utveckling och livsvillkor som huvudsakligen är påverkad av inre strukturer. Och sådant som individuella egenskaper samt personlighets och identitetsutveckling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Resiliens

A
Motståndskraft.
Resiliens är det uttryck som beskriver de barn som klarat sig trots motstånd.
-Individens förmåga.
-Det nära närverket
-Det extrema stödsystemet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Tolkningsföreträde

A

Rätten/makten/privilegiet att tolka, rätten att förklara och rätten att bestämma vad saker och händelser egentligen är.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Materiellt och symboliskt motstånd

A

Materiellt - det vi möter först (bitringen)

Symboliskt - Exempel ett samtal där motparten inte förstår vad du menar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Generaliserande andre (mead)

A

Summan av människorna en person träffat i sitt liv skapar en föreställning om andra människor.
Erfarenheter av signifikant andre(=konkreta personer) skapar en abstrakt bild.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Signifikant andre

A

Konkret person.
Ens närmaste i omgivningen
Pratar om barnets vuxna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Karl Marx

A

Konfliktperspektivet - har sina grundtankar från marxismen och menar att sociala problem beror på orättvisor i samhället.
Var grundare för Marxismen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Goffmans

A

Teatermetafor.

  • Roller
  • Framträdande
  • Intryckstryning
  • Front och backstage
  • Publik, aktör och medspelare samarbetar
  • Team, samarbete och takt
25
Q

John Bowlby

A

Teorin om samspel mellan aktning och omvårdnad.
Barnpsykiatriker, psykoanalytiker.
Beskriver samspelet mellan barnet och omvårdnadspersonen.
-“- förutsättning för utveckling av olika typer av anknytning

26
Q

Robert Collin

A

Emotionell energi

27
Q

Tre maktaspekter

A

Symbolisk makt
Kunskap som makt
Pastoralmakt

28
Q

Diskurs

A

Framställning av världen eller tillvaron som presenteras eller beskrivs och uppfattas på ett visst sätt

29
Q

Mikronivå (utvecklingsekologi)

A

Samspelet mellan individ och närmiljö exempel barnet och familjen

30
Q

Howard Becker

A

Stämplingsteorin

31
Q

Talcott Parson

A

Konsensustänkare.
Menade att förutsättningarna för ett samhälle handlar om gemensamma värdegrunder som präglar normer och värderingar.
AGIL-systemet

32
Q

Makroperspektivet

A

samhället betraktas som en helhet. Där delarna får sin betydelse genom sina relationer till helheten.
Institutionell nivå

33
Q

Mesoperspektiv

A

Beskriver mellannivån. Relationen mellan individen och relationen mellan individer och organisationer. Interaktionsnivå.

34
Q

Pastoralmakt

A

Pastoralmakt är en makt som ursprungligen utövades av de kristna institutionerna.
Det är en både hjälpande och kontrollerande makt som riktar sig till samhället i stort såväl som till den enskilde.

35
Q

Symboliskt våld

A

Till skillnad från det fysiska våldet beskriver han det symboliska som “ett milt, omärkligt våld som huvudsakligen utövas på ren symbolisk väg, via kommunikation och kunskap.

36
Q

Filantropi

A

Filantropin var då en verksamhet som syftar till att osjälviskt hjälpa människor i nöd. Begreppet filantropi tycks ha fungerat som ett övergångsbegrepp till begreppet socialt arbete.

37
Q

Välfärdssamhället

A

-Ojämlikhet
-Arbetslöshet vid ekonomiska kriserm dålig bostadsstandard, missbruk, grupper som ställs utanför arbetsmarknaden och den generella välfärden
Statens hållning - Transfereringar, socialpolitik, välfärdstjänster.

38
Q

Industrisamhället

A

-Den sociala frågan
-Fattigdom, tiggeri, familjevåld, dryckenskap, dåliga bostäder, skador och påfrestningar i arbetslivet
Statens hållning - Reformering av fattiglagar, tvångslagar, krav på sociala reformer, filantropi, sociala kartläggningar, socialt arbete

39
Q

Konfliktperspektivet

A

Konfliktperspektivet - har sina grundtankar från marxismen och menar att sociala problem beror på orättvisor i samhället.

40
Q

Doxa

A

sina regler, rutiner och föreställningar om vad som är rätt och fel, normalt och onormalt, naturligt och onaturligt.
Doxa inom socialt arbete: den professionella förståelsen, socialarbetarnas uppfattning om sina viktigaste funktioner och typiska samarbetspartner

41
Q

Exit - processer

A

Går ut ur rollen och lämnar identifikations möjligheter och förväntningar som är knutna till denna.
4 faser:
1. Första fasen utgörs av början till ett ifrågasättande av och tvivel på det som man håller på med. Vantrivseln med tillvaron växer sig allt starkare och depressiva och uppgivna känslor kan förekomma. Så småningom börjar sökandet efter alternativ ta form, vilket är kännetecken för fas två.
2. Detta är en jobbig period då personen allt mer börjat ta avstånd från andra som hen brukar umgås med och självtviveln är stora.
3. Den tredjefasen kallas vändpunkten, och där är processen som tydligast. Den kan oftast innehålla starka känslor av både positivt och negativt slag, ibland även i form av en kris. Smärtor, oro och djupa ifrågasättanden kan förekomma tillsammans med en lättnad över att steget är taget, att beslut är fattade och det inte finns någon återvändo.

42
Q

Generellt perspektiv

A

Rättighets baserad, riskhantering för större grupper i befolkningen. Samhällsorienterad begreppsapparat,. Hantering av risker som samhällsomvandlingar skapar vid ex ekonomiska kriser.

43
Q

Selektivt perspektiv

A

Individbaserat och insatserna baseras på varje individs behov. Bedömmer om man är värdig,/ovärdig, motiverad/omotiverad. Exempel är fattigvård, försörjningsstöd, missbruksvård, social barnavård.

44
Q

Proccessuellt synsätt

A

Inom detta synsätt studerar man profesionalliseringsprocessen i relation till de samhälleliga sammanhangen inom vilka professionen formeras.

45
Q

Essentialistiska synsättet

A

Inom det essentialistiska och normativa angreppssättet försöker man med hjälpa av vissa kriterier bestämma vad som ska räknas som en profession. Man försöker se skillnaden mellan icke-professionela yrkesgrupper med professionella.

46
Q

Judith Butler

A

Feministisk filosof. lika känd som focault.

Forskat inom genus kön och sexualitet.

47
Q

CSA

A

Centralförbundet för socialt arbete.
I och med bildandet av CSA var det första gången i Sverige som socialarbetare organiserades. Genom att organisera sig fick socialarbetarna större makt och bättre möjligheter att göra sina röster hörda. Man hade ingen gemensam ideologi inom förbundet, men man enades i ståndpunkten om att statlig intervention krävdes för att komma tillrätta med problemen i samhället.

48
Q

Tredje rummet

A

Det tredje rummet innebär öppenhet för komplexitet och karakterisera av rörlighet mellan universalism, partikularism och att ta situationella faktorer i beaktande. Det innebär att söka efter olikhet inom grupper, och likheter mellan grupper och inkludera föreställningar om vithet, svarthet, rasism och diskriminering som betydelsefulla faktorer i Sverige.

49
Q

stämplingsteorin

A

Enligt denna måste en handling bli avvikande eller kriminell definieras eller stämplas som sådan av omgivningen. Becker menar att “avvikandet är inte en egenskap hos handlingen personen utför utan snarare en konsekvens av att andra tillämpar regler och sanktioner på en “förbrytare”.

50
Q

Självet

A

Jaget och mig:et är två olika faser av självet i en given situation.

51
Q

Jaget

A

Jaget är den spontana fria och kreativa delen av självet som handlar när vi möter på motstånd/hamnar i nya situationer försöker jaget lösa situationen. Jaget är alltså problem lösaren som kommer med förslag.

52
Q

George Herbert Mead

A

Symboliska interaktionismens fader. Tanken bakom den symboliska interaktionismen är att “vi blir oss själva genom att vara andra”.

53
Q

Centrala begrepp inom den symboliska interaktionismen

A
  1. Motståndets betydelse
  2. Rollövertagande
  3. Signifikant andre
  4. Generaliserande andre
  5. Lek och spel
  6. Självet, jaget
54
Q

Symbolisk interaktionism

A

Dom symboliska interaktionisterna menar att människan bör ses som en tolkande och reflekterande varelse som kommunicerar med hjälp av olika symboler.

55
Q

Urie Bronfenbrenner

A

Utvecklingsekologi.
Hans teorier tillkom som en reaktion på den gängse utvecklingspsykologin där utveckling studerades enbart utifrån den enskilda individen.
Mikro, Meso, Exo, Makro

56
Q

Fält

A

Ett fält enligt Bourdieu är ett socialt rum avgränsat med egna värderingar, koder och regler. Ett system av sociala relationer i institutioner eller bland människor som strider om något gemensamt.

57
Q

Kunskap som makt

A

Foucault menar att kunskap är makt, till exempel sätter vi stor tilltro till expertutlåtanden (dessa kan få en väldigt stor betydelse tex i beslut som huruvida någon skall dömas till fängelse eller institutionsvård).

58
Q

Kategorisering

A

Kategorisering innebär indelning i grupper. Kategoriseringen är ofta uppdelade i två ex man respektive kvinna, detta ger en betydelse hur vi ser andra i socialt arbete.

59
Q

Vilka lagar styr socialt arbete?

A

Den yttre ramen för socialt arbet utgörs av SoL. Tvångslagstiftning till kommer i form av LVM, LVU, LPT och LSS.