Tentamen i politisk teori Flashcards
3 olika sorters grupprättigheter
- Rätt till självstyre
Till nationella minoriteter, ursprungsbefolkning. De är en nation i sig och har rätt till politiskt självbestämmande.
2) Polyetniska rättigheter
- Till invandrargrupper. Syftar till integration i samhället, men innebär skydd för gruppernas utövande av sin kultur.
3) Rätt till särskild representation
- Till båda grupperna. Handlar om att de ska ha representanter i politik.
Beskriv Paltons politiska filosofi
Grottliknelsen
“Den riktiga myten” - järn, silver, guld
Samhället uppdelat i tre skikt likaså själen
Samhället styrs av filosoferna (guld), väktarna(silver) fungerar som militär och längst ner är bönderna(järn/brons)
Själen är uppdelad i förnuftet, passionen och drifterna vilket också hör ihop med de olika samhällsskikten.
Vad är rättvisa? En av Platons stora frågor och legitimerar sin elitiska uppdelning av samhället och människans själ med att alla har en plats i ett maskineri eller en människokropp och fungerar tillsammans som en enhet. Alla människor är menade för olika uppgifter i livet. Likaväl anser inte Platon att ett demokratiskt styre är det bästa alternativet för en stat då alla invånare inte är kapabla till att styra och vara med att fatta beslut som gäller allmänheten. Endast filosoferna har den utbildning och befinner sig i idévärlden där de tar del av alltings ursprungliga form, de godas form. Bönder som befinner sig i sinnevärlden ser endast skuggor av former av riktiga objekt. De når aldrig riktig kunskap när de befinner sig i sinnevärlden och endast ser skuggor av objekt.
3 principer i Nozicks berättigandeteori
The entitlement theory (”berättigandeteorin”)
En historisk och omönstrad teori om rättvisa.
1.Principen om rättmätigt (ursprungligt) förvärv.
2.Principen om rättmätig överföring.
(Nozick: ”Vad som än uppstår ur en rättvis situation genom rättvisa steg är i sig själv rättvist”, s. 207)
3.Principen om korrigering.
Den minimala staten:
En stat: en skyddssammanslutning som (1) har monopol på rättsskipning och (2) skyddar alla inom ett territorium.
En minimal stat ägnar sig endast åt att upprätthålla negativa rättigheter, skyddar sina medborgare från stöld, våld, bedrägeri, kontraktsbrott.
Nozick: Endast minimal stat är förenlig med, och bra för, individers rättigheter.
Rättigheter som absoluta sidorestriktioner:
Varje individ är självägande. Hon har negativa rättigheter som utgör sidorestriktioner på andras handlingar (till liv, frihet, sin kropp och vad hon kan skapa med den).
Rättigheter får ej brytas bara för att det är bättre för andra. Människor är separata.
”Dessa rättigheter är så starka att de reser frågan vad, om något, staten får göra” (s. 21)
Arisoteles politiska djur
Här uppvisar han en betydligt mer pragmatisk, och till viss del konservativ, inställning än Platon. Han var positiv till den atenska demokratin – trots att han inte själv fick rösta eftersom han inte var född i staden – men försvarar den då rådande synen på kvinnor och slavar som lägre stående. Demokratin var en angelägenhet endast för fria män, menade han.
Han utgick från att människan var en social varelse, ett politiskt djur som önskade leva tillsammans med andra människor. För att detta skulle fungera krävdes en strikt hierarki; längst ner slaven därefter barnen, hustrun och högst upp mannen. Detta var den naturliga ordningen och systemet skulle leda till det goda och trygga livet. När individen accepterat sin roll blir hon också lycklig. Statens uppgift var att hjälpa varje familj, och i förlängningen varje individ, att nå detta goda liv.
hobbes, locke och rosseaue likhet
Alla tre:Vi drar slutsatser om vem som kan ha legitim makt över fria individer och varför, genom att jämföra med hur det skulle vara om det inte fanns någon sådan makthavare eller samhälle.
I ett naturtillstånd finns ingen makthavare eller lagar. Ett samhällskontrakt med rättigheter och skyldigheter för medborgare och makthavare.
Regelutilitarisms problem
- Irrationell regeldyrkan?
Om vi kan maximera lyckan genom att bryta mot en regel, varför skulle en utilitarist följa den? - Kvalificerade regler vetter mot aktutilitarismen
Om vi bygger in undantag i reglerna – stjäl inte organ, såvida inte X, Y och Z – så är man tillbaka i aktutilitarismen.
Rättigheter Mill
Rättigheter är ”speciella kort som individen sitter med på hand och som (…) ’trumfar över’ omsorgen om det allmänna goda, den allmänna välfärden eller regeringspolitiken” (Robets & Sutch, s. 203)
Positiva vs. negativa
Juridiska vs. moraliska
Generella vs. särskilda
Mill om rättvisa 6 principer
Rättvisa kan betyda många saker:
1.Skydda/inte kränka någons lagliga rättigheter
2. Skydda/inte kränka någons moraliska rättigheter
3. Ge folk vad de förtjänar
4. Håll löften och ingångna avtal
5. Opartiskhet
6. Likabehandling
Gemensamt för rättviseplikter är (a) de berör personers moraliska rättigheter, (b) de får tvingas fram, (c) brott mot dem bör på något sätt straffas.
Nyttan löser konflikter mellan motstridiga rättviseuppfattningar
Mill: rättviseuppfattningar hamnar ofta i konflikt med varandra.
Exempel: vissa menar att skickliga arbetare ska tjäna mer än oskickliga.
Pro: de skickliga bidrar mer; alltså är samhället skyldiga dem mer i ersättning.
Contra: de skickliga förtjänar inte sin skicklighet/det viktiga är hur mycket man ansträngt sig/de skickliga åtnjuter redan mer status.
”Det samhälleliga nyttan är det enda som kan fälla avgörandet” (Mill, s. 81)
Skillnad mellan handlingsutilitarism och regelutilitarism
Handlingsutilitarism sägs gå ut på att man ska utföra de handlingar som ger de utilitaristiskt bästa konsekvenserna. Detta brukar ställas i motsatsställning till regelutilitarism. Regelutilitarism sägs på ut på att man ska handla enligt de regler som ger de utilitaristiskt bästa konsekvenserna.
Hur argumenterar John Stuart Mill för värdet av individuell frihet?
Ett av de mest kända argumenten för frihet går ut på ingen har rätt att, med våld eller hot om våld, hindra en individ från att göra vad denne vill, … John Stuart Mill tar upp skadeprincipen i sin bok On Liberty, i vilken han diskuterar hur långt individens frihet bör få sträcka sig utifrån ett utilitaristiskt perspektiv.
Okunngighetens slöja
Okunninghetens slöja - ett tankeexperiment för att belysa de grundläggande rättviseprinciper som ett samhälle bör vila på
Bakom okunnighetens slöja måste vi utvärdera samhället vi ska grunda från varje tänkbar social position.
Vilka principer skulle vi, som ömsesidigt ointresserade och rationella parter, då enas kring?
Primära nyttigheter är nyttigheter som alla har ett intresse av (dvs. oavsett vilka de är).
Sociala primära nyttigheter är sådana som grundstrukturen fördelar.
Rättigheter, friheter och möjligheter, inkomst och förmögenhet, samt de sociala grunderna för självrespekt.
Naturliga ojämlikheter varken rättvisa eller orättvisa. Det som är (o)rättvist är hur grundstrukturen låter dessa påverka innehav av sociala primära nyttigheter.
Rättviseprinciperna rawls
Första rättviseprincipen: Alla ska ha samma rätt till det mest omfattande system av grundläggande friheter som är förenligt med att alla har ett liknande frihetssystem.
Andra rättviseprincipen: Sociala och ekonomiska ojämlikheter ska ordnas så att de är både:
Till största möjliga förväntade fördel för de minst gynnade
och
Knutna till ämbeten och befattningar som står öppna för alla under förhållanden som ger alla skäligt jämngoda möjligheter.
