Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Byggproduktion 2 > Tentagenomgång > Flashcards

Tentagenomgång Flashcards

1
Q

(Arbetsmiljö)
*God Arbetsmiljö = Ökad hälsa
* Kan också ge flera följdeffekter:

A

(Arbetsmiljö)
Roligare
–> Effektivare
–> Billigare
–> Roligare
–> Effektivare
–> Billigare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

(Arbetsmiljö)
Vem ansvarar för att utse BAS-P/U

A

Byggherren

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

(Arbetsmiljö)
Vem har huvudansvaret vid arbetsmiljöansvar på bygget?

A

Byggherren

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

(Arbetsmiljö)
Vad handlar AFS 1999:3 om?

A

Föreskrifter för byggnads- och anläggningsarbeten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

(Arbetsmiljö)
Vilka har ansvar att ta hänsyn till arbetsmiljön vid byggnads och anläggningsarbete?

A
  • Byggherren
  • Projektörer (arkitekter, konstruktörer mm)
  • Byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (BAS-P)
  • Byggarbetsmiljösamordnare för utförandeskedet (BAS-U)
  • Arbetsgivare
  • Ensam- och familjeföretagare
  • Tillverkare av monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

(Arbetsmiljö)
Vem kan byggherren utse till BAS-P/U?

A

Byggherre kan utse sig själv.
Personen ska va lämplig (utbildning, kompetens & erfarenhet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

(Arbetsmiljö)
BAS-P ska se till att:

A
  • Projektörer samordnar ritningar och andra tekniska beskrivningar med varandra
  • Olika arbetsmoment inte orsakar risker pga att de måste utföras samtidigt eller efter varandra, eller på samma plats
  • En arbetsmiljöplan upprättas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

(Arbetsmiljö)
BAS-U ska se till att:

A
  • Inrätta personalutrymmen, toaletter och duschar
  • Se till att det bara är behöriga personer som kommer in på byggarbetsplatsen
  • Se till att arbetsmiljöplanen är uppdaterad och finns tillgänglig.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

(Arbetsmiljö)
Exempel på vanligt förekommande risker:

A
  • Risk för belastningsskador
  • Fysikaliska arbetsmiljörisker
  • Kemiska och biologiska arbetsmiljörisker
  • Organisatoriska och social arbetsmiljörisker
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

(Byggdrift)
Arbetsberedning ska i princip göras för alla arbetsmoment (nämn några exempel):

A
  • Arbetet innehåller stor arbetsmängd/arbetstimmar och pågår under längre tid
  • Arbetet har flera personer som ska samarbeta
  • Viktiga/Kritiska moment för projektet
  • Moment som är svåra att rätta till i efterhand
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

(Byggdrift)
Vanliga riskfyllda arbetsmoment (7 st)

A
  • Arbete med brandrisk
  • Rivning
  • Arbete intill vägar och spår
  • Arbete med tunga element
  • Arbete under jord, i tunnlar, brunnar och rör
  • Markarbete och grundläggning
  • Arbete på hög höjd
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

(Byggdrift)
När ska en AMP tas fram?

A

Om något av de 13 arbeten med särskild risk utförs i samband med arbetet

ELLER…

om arbetet beräknas pågå längre tid än 30 arbetsdagar och sysselsätta mer än 20 pers samtidigt vid något tillfälle

ELLER …

Totala antalet persondagar beräknas bli fler än 500

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

(Miljö)
Vilket av de globala målen passar in på denna kursen?

A

God bebyggd miljö

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

(Miljö)
Vad är samhällets krav på ny byggnation? Hållbart byggande

A

De tre cirklarna som överlappar

  • Sociala konsekvenser
  • Ekonomiska konsekvenser
  • Ekologiska konsekvenser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

(Miljö)
Vad finns det för sociala indikatorer?

A
  • Tillgänglighet till byggnaden
  • Brukarnas eller hyresgästernas grad av tillfredsställelse
  • Byggnadens grad av kulturellt bevarande eller utvecklande samt grad av estetisk kvalitet
  • Möjlighet för social sammanhållning och blandning av sociala & kulturella grupper
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

(Miljö)
Vad finns det för ekonomiska indikatorer?

A
  • Investeringskostnaden
  • Drift- och underhållskostnad och underhållsintervall
  • Kostnad för demontering alternativt rivning samt kostnad för material återvinning
  • Värdeförändring över tiden för byggnaden
  • Intäkter eller värden som byggnaden och dess verksamhet genererar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

(Miljö)
Vad finns det för ekologiska indikatorer?

A
  • Byggnadens egen prestanda
  • Tillgänglighet till allmänna transportmedel
  • Byggnadens geografiska läge
  • Byggnadens läge i förhållande till omgivningen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

(Miljö)
Vad är en energideklaration?

A

Syftet är att få överblick av förbrukade energi/energiåtgång vid bruksskede samt ge förslag på energieffektivisering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

(Miljö)
Vad är en klimatdeklaration?

A

Syftet är att bidra till att minska klimatpåverkan från byggskedet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

(Tidplan)
Varför är produktionsplanering nödvändig?

A
  • För att beställarens tidskrav ska kunna uppfyllas
  • Projektet ska kunna uppnå god ekonomi och rätt kvalitet
  • Skapa god arbetsmiljö
  • Minska mängden störningar
  • Vara underlag för anskaffning av resurser til bygget (material, personal, utrustning och maskiner)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

(Tidplan)
Olika nivåer och omfattning av tidplan:

A
  • Projekttidsplan - projektstart, projektet översiktligt
  • Huvudtidplan - upphandlingsskede, produktionen översiktligt
  • Produktionsplan - byggstart, produktionen detaljerat
22
Q

(Tidplan)
Vilka är de tre typer av tidplan?

A

De två viktigaste:
* “stapeldiagram” (GANTT-schema)
* Nätplanering

Men finns också:
* Mängd-tid-program

23
Q

(Tidplan)
Nackdelar med GANTT-schema

A
  • Framgår inte sambanden mellan aktiviteterna
  • Man vet inte varför aktiviteterna ligger där de ligger
  • Man ser inte vilka aktiviteter som styr produktionstiden, saknar den “kritiska linjen”
  • Kan dölja brister i planeringen
  • Innehållet är svårt att förklara för de som inte var med i planeringsarbetet
24
Q

(Tidplan)
2 olika system för nätplanering:

A
  • CPM = Critical Path Metod, lämplig för planering av byggproduktion, aktivitetsorienterad
  • PERT = Program Evaluation and Review Technique, händelseorienterad
25
Q

(Tidplan)
Vad är den kritiska linjen?

A

De aktiviteter som bestämmer totaltiden.

Kritiska linjen har gett namn till “Critical Path Method” (CPM)

26
Q

(Tidplan)
Kännetecken för kritiska linjen:

A
  • Anger den kortaste projekttiden
  • Varje aktivitet på den kritiska linken är KRITISK
  • Försening av någon aktivitet på den kritiska linjen innebär försening av hela projektet
  • Det kan finnas flera kritiska linjer inom samma plan
  • Såväl beroendepil som överlappningspil kan vara kritiska
  • Utför kritiska aktiviteter snabbare än beräknat kan andra aktivitet (som tidigare hade glapp) bli kritiska
  • Utefter den kritiska linjen finns ingen reservtid = inget glapp
27
Q

(Planering inför byggstart)
Sammanfattning produktionsplaner (medel projekt)

A
  • Arbetsplaner
  • Varvschema
  • Huvudtidplan
  • Kontraktstidplan
  • APD plan
  • Organisationsplan
  • Maskinplan
  • Inköpsplan
  • Leveransplan
  • Uppföljningsplan
  • Kvalitetsplan
  • Miljöplan
28
Q

(Anbudskalkylering)
Anbudsskedet innehåller 3 processer, vilka?

A
  • Mängdberäkning
  • Anbudsplanering
  • Kostnadsberäkning
29
Q

(Anbudskalkylering)
Anbudskalkylering tar hänsyn till alla aktiviteter som krävs för att slutföra projektet. Vilka 3 nivåer delas dessa aktiviteter sedan in i?

A
  • Byggaktiviteter = direkta byggkostnader (mängdkostnader)
  • Gemensamma aktiviteter = gemensamma kostnader
  • Centrala aktiviteter = central administration
30
Q

(Mängdning och pris)
Prissättning av direkta kostnader utgår från…

A

Mängdförteckningen:

  • Kostnad för material (inköp och även hjälpmaterialet som formar, ställningar, skruv och spik)
  • Arbetskostnaden (egna yrkesarbetare)
  • Underentreprenader
31
Q

(Mängdning och pris)
Prissättningen sker i 2 faser:

A
  • Intagning av offerter för vissa material + UE
  • Beräkning av arbetskostnad (tid) efter att mängdförteckningen + strukturplanen är klar och fastställd
32
Q

(Mängdning och pris)
De gemensama kostnaderna består av vilka 2 huvudgrupper?

A
  • Den tillfälliga fabriken
  • Styrning och ledning av alla arbeten som utförs på arbetsplatsen
33
Q

(Mängdning och pris)
Vad betyder Slutsida och vad gör man här?

A

= Sammanställning av alla de kalkylerade kostnaderna

Här lägger man först ihop “direkta kostnader” + “gemensamma kostnader” = Total arbetsplatskostnad

34
Q

(Mängdning och pris)
Vad är Centrala administrationskostnader?

A
  • Centrala kostnader för företaget
  • Admin och ekonomi i form av lönehantering, fakturahantering
  • Vinsten (enklast att räkna som ett påslag på totala arbetsplatskostnaden, 15/20/40%, hur girig vill man vara?)
35
Q

(Mängdning och pris)
Vad är AMA MER och vad är det?

A

= “mät- och ersättningsregler”:

  • Svensk Byggtjänst i samarbete med myndigheter och organisationer
  • Uppdateras vart 3e år, nuvarande version är MER Hus 21 & MER Anläggning 23
36
Q

(Mändning och pris)
Vad är syftet med AMA MER böckerna?

A
  • Skapa underlag för enhetliga mängdförteckningar/mängdbeskrivningar
  • Uppmätning av arbete skall utföras på ett enhetligt sätt
  • Rreglering av reglerbara mängder samt ändrings- och tilläggsarbeten ska ske på enhetligt sätt
37
Q

(Mängdning och pris)
Vad är mängdbeskrivning?

A

mängdförteckning + föreskrifter på krav om visst utförande och/eller fabrikat

Används oftast vid installationsentreprenader (krav på speciell produkt/fabrikat mm)

38
Q

(Mängnind och pris)
Vad är Reglerbar mängd?

A

= preliminär mängd som efter utfört arbete byts ut mot den verkliga mängden:

Anges med ett tillgärande á-pris (kostnad/mängd)

39
Q

(Budget och uppföljning)
Vad är produktionskalkyl? När upprättas den och hur tar man fram den?

A

= de planerade resursinsatserna –> de planerade kostnaderna. Hjälper till att ta fram prognoser och slutkostnader

Upprättas när planeringen inför byggstarten är klar.

Ofta använder man anbudskalkylen som utgångspunkt vid framtagning.

40
Q

(Upphandling)
Vad är entreprenadjuridikens syfte?

A

Att minimera antalet tvister.
Tänk skillnad på bilköp och byggentreprenad (olika leverantörer för olika delar)

41
Q

(Upphandling)
Nämn 3 styrande faktorer inför val av upphandlingsform

A
  • Ekonomi
  • Projekttid
  • Risktagande
42
Q

(Upphandling)
Vad är “Upphandlingsform”?

A

= sättet för anbudsinfordran + entreprenadform + ersättningsform

43
Q

(Upphandling)
Vad betyder “Sättet för anbudsinfordran”?

A

Hur och när byggherren inbjuder till anbud (offentligt eller “privat”)

44
Q

(Upphandling)
Vad betyder “Entreprenadform”?

A

Ansvarsfördelningen mellan projektets olika parter

45
Q

(Upphandling)
Vad betyder “Ersättningsform”?

A

På vilket sätt utgår betalning för gjorda prestationer (fast pris eller löpande räkning)

46
Q

(Upphandling)
Hur väljer man val av upphandlingsform?

A

Väljs efter ens egna förutsättningar samt yttre påverkande faktorer som konjugatläge

47
Q

(AB - Lagar och regler inom entreprenadjuridik)
Vilka böcker finns det med lagar och regler?

A

AB = Allmänna Bestämmelser

  • AB 04
  • ABT 06
  • ABK 09
48
Q

(LOU)
Vad betyder Offentlig upphandling?

A

= de åtgärder som vidtas av en upphandlande myndighet för att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal avseende varor, tjänster eller byggentreprenader

49
Q

(LOU)
Vad är syftet med LOU & LUF?

A
  • Upphandlande myndigheter skall på bästa sätt använde de offentliga medel som finansierar upphandlingen genom att uppsöka och dra nytta av konkurrensen på den aktuella marknaden
  • Ge leverantörerna möjlighet att tävla på samma villkor i varje upphandling
50
Q

(LOU)
Vad betyder LOU och när gäller den?

A

= Lagen om offentlig upphandling.

  • Gäller kommunala och statliga bolag
  • Kallas för “Upphandlande myndighet”
51
Q

(LOU)
Vad betyder LUF och när gäller den?

A

= Lagen om upphandling i försörjningssektorn

  • Ansvariga myndigheter inom försörjningssektorerna - vatten, energi, transporter och posttjänster.
  • Kallas för “Upphandlande enhet”

Byggproduktion 2 (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions