tentafrågor gruppsykologi Flashcards
Referent power
Makt som härstammar från att individen på något sätt identifierar sig med eller tycker om personen som utövar makten.
Entitativity
Entitativity är ett mått på i vilken grad en grupp betraktas som en enhet snarare än en samling individer. Det påverkas av tre faktorer; similarity (upplevd likhet), proximity (fysisk närhet) och common fate (gemensamma mål/riktning).
Hawthrone effect
Effekten handlar om att människors beteende förändras när de vet att de blir observerade/studerade.
Jigsaw metod
En “team-learning” teknik som innefattar att dela ut ämnen till alla studenter och dela in dem i grupper där alla har varsitt ämne. Sedan låter man studenter med samma ämne från olika grupper studera tillsammans, och sedan ska de studenterna lära ut sitt ämne till resten av sin ursprungliga grupp. Om detta används för att minska t.ex segregering i en skola så ger man studenter med olika bakgrund inom den variabel man vill motverka (t.ex etnisk bakgrund, skolresultat osv) samma ämne.
Equity norm
Equity norm handlar om att gruppen ska fördela sina resurser utifrån de individuella medlemmarna prestationer.
Extended contact hypothesis
Prediktionen att gruppöverskridande vänskaper inte bara ökar de två vännernas acceptans av deras respektive utgrupper, utan gör även att medlemmar i deras egna grupper blir mer positiva mot utgruppen.
Minimax-principen
Minimax-principen handlar om en generell preferens för relationer och medlemskap som ger maximalt med belöning för minsta möjliga kostnad. Relationer/medlemskap som ger mer än de tar.
Coercive power
Coercive power är en av de sex power bases som finns och den är baserad på förmågan att straffa eller hota andra som inte är villiga att uppfylla förfrågningar/krav (bestraffningen kan vara både opersonlig och personlig.)
Implicit leadership theory
ILT handlar om att gruppmedlemmar har antaganden om de egenskaper, karaktärsdrag och kvaliteter som de tar för givet genom vilka en ledare skiljer sig på från dem (även känt som leder prototyper). Det är kognitiva strukturer som beskrivs som implicita då de då de inte är uttalade och ofta kanske inte ens individerna är medvetna om dem. En ILT ser ungefär ut som ett kognitivt schema där ordet ledare är i mitten och relaterade begrepp är kopplade till det runt om. De är kontextbundna och kan ändra sig efter vad som är passande för en ledare i en viss kontext.
Free riding
Free ridning handlar om att människor presterar sämre i en grupp för att de vet eller tror att deras minskade ansträngning/prestation kommer att kompenseras för genom att andra arbetar hårdare.
Dark side traits
Dark side traits är extrema förlängningar av femfaktormodellens dimensioner, de överlappar alltså till en viss grad men dark side traits går utanför räckvidden för FFM. En för hög eller låg grad av FFM-dimension(speciellt emotional stability och agreeableness) är korrelerat med dark side traits vilka är maladaptiva för effektivt ledarskap. Dessa traits kan ge upphov till förvrängd perception och svårigheter att skapa goda sociala relationer. De kan vara fördelaktiga kortsiktigt men i längden är de kontraproduktiva och kan leda till totalt misslyckande för en VD. Vederbörande löper stor risk att överdriva de beteenden vilka utgör denna ledarstil. Optimalt är att ligga någonstans i mitten på darkside traits att ha för lågt av dem är inte heller bara och att ha dem behöver inte nödvändigtvis vara något negativt så länge som man lär sig att hantera dem.
Undvika att anställa någon med dark side traits
Man kan bland annat fråga tidigare kollegor och de som jobbat under den (om hen varit chef) om deras åsikter om personens beteende och person. Att anställa någon inom organisationen som man har bra koll hur den beter sig på en daglig basis. Både fråga folk som är över och under den rent hierarkiskt.
Moral exklusion
En psykologiskt process där fiender i en konflikt börjar se varandra som ovärdiga av moraliskt föreskrivna rättigheter och skydd. (judar och tyskar)
Realistic group conflict theory
Det är en konceptuell ram som argumenterar för att konflikt mellan grupper grundar sig grundar sig i tävlan om begränsade resurser, t.ex mat, territorium, rikedom, makt, naturresurser och energi. Forskare har hittat kopplingar mellan tävlan om resurser för en mängd olika konflikter som t.ex klass-konflikt, racism, övervåld av poliser, religösa konflikter etc.
Equality norm
Om en grupp har en equality norm så innebär det att resurserna gruppen har fördelas jämt oavsett vad individerna inom gruppen har bidragit.
Collective effort model
Det är en teoretisk förklaring av grupproduktivitet som spårar tillbaka minskningar i gruppens produktivitet till minskade förväntningar om framgångsrikt måluppfyllande och minskat värde av gruppmål (Steven Karau och Kipling Williams) Utgår ifrån klassiska expectancy-value teorier för motivation och föreslog att två faktorer avgör gruppmedlemmars motivation: förväntningar om att nå ett mål och värdet av målet, motivationen är högst om målet verkar vara inom räckhåll och är värdefullt.
Pluralistic ignorance
Flera medlemmar håller inte med om en åsikt eller en plan, vilken presenteras, men ingen ifrågasätter den då man felaktigt antar att man är ensam i sin ståndpunkt. Förklaringen är att ingen vill hamna i en sårbar minoritetsposition.
Cohesion
Cohesion innebär hur sammanhållen och livskraftig en grupp är. Det är en indikator på gruppens förmåga att klara av mål och motstå destruktiva krafter. “kraften som håller gruppen intakt, som gör att medlemmar stannar kvar i gruppen istället för att lämna den”
Group attribution error
Att felaktigt anta att specifika gruppmedlemmars personliga egenskaper och preferenser, inklusive deras övertygelser, attityder och beslut är samma som gruppens som de tillhör.
Ultimate attribution error
Att attribuera negativa handlingar av en utgrupps medlemmar till deras personligheter, och positiva handlingar till situationella faktorer.
Social dominans teorin
Det är en approach till förtryck och dominans som antar att konflikt mellan grupper kommer från dynamiska spänningar mellan hierarkiskt rankade grupper i samhället. I de högre skikten befinner sig de priviligierade samhällsgrupperna vilka ser uppdelningen som någonting naturligt. De upprätthåller ordningen, impicit och explicit, genom att reproducera myter. Dessa kallas för “Legitimizing myths”. Det är gemensamma föreställningar om att den egna gruppen har rätt till sina privilegier utifrån juridiska, historiska och t.om biologiska förklaringar. Mellangruppskonflikter uppstår då lägre grupper upplever förfördelning pga orättvisa uppfattningar och politiska verkställanden.
Internalisering av normer
Normer är inte enbart externaliserade regler utan också internaliserade standarder, vilket innebär att många följer normerna inte för att de måste utan snarare för att de vill (man tror att det är normalt som student att dricka varje helg och spy på fyllan)
Wisdom of crowds effect
WCE innebär att medelvärdet av många människors enskilda bedömningar (när det kommer till uppskattningar av ett värde av något) kommer vara närmre det faktiska värdet än de flesta enskilda bedömningarna och närmre än bedömningar av experter. Detta eftersom några människor kommer överdriva sin bedömning medan andra kommer underdriva. Det funkar dels pga att när en crowd gör enskilda bedömningar så kommer inte de som av olika anledningar är inflytelserika att påverka andras beslut. En annan anledning är att medelvärdet är baserat på en mängd bedömningar, vilket är något som oftast ger ett mer korrekt resultat, även när en enskild person gör upprepade bedömningar och man räknar på medvärdet av dessa. Studie av Galton med att gissa en oxes vikt, vissa överestimerar och andra underestimerade och därför blev resultatet nära den faktiska vikten och närmare än gissningarna av enskilda experter och individer. (anledningar compensatory methods är relativt immuna för process losses orsakade av dålig koordination, loafing och influenser av “the persuasive but unwise” och pga statistik - typ regression mot medelvärdet?) ← detta gäller dock inte när problemet är väldigt svårt och medlemmarna saknar saknar kunskapen som krävs för att lösa problemet (exemplet med hur många gånger man behöver kasta ett mynt som ska hamna på samma sida för att sannolikheten ska vara lika liten som att vinna på lotteri)
The dual concern model of conflict resolution
Den tar upp fyra olika sätt att göra det på vilka är: cooperating, fighting, avoiding och yielding (vissa har även med ett femte sätt som kallas conciliation som är någonstans mitemellan alla de övriga). Modellen menar att dessa alternativ ligger på olika platser på två skalor; hur mycket man bryr sig om sitt eget resultat (outcome) och hur mycket man bryr sig om den andras resultat. Tex om man bryr sig mycket om sig själv och vilket resultat man själv kommer få, men lite om den andre personens resultat så kommer man välja fighting.
