tentafrågor gruppsykologi Flashcards
Referent power
Makt som härstammar från att individen på något sätt identifierar sig med eller tycker om personen som utövar makten.
Entitativity
Entitativity är ett mått på i vilken grad en grupp betraktas som en enhet snarare än en samling individer. Det påverkas av tre faktorer; similarity (upplevd likhet), proximity (fysisk närhet) och common fate (gemensamma mål/riktning).
Hawthrone effect
Effekten handlar om att människors beteende förändras när de vet att de blir observerade/studerade.
Jigsaw metod
En “team-learning” teknik som innefattar att dela ut ämnen till alla studenter och dela in dem i grupper där alla har varsitt ämne. Sedan låter man studenter med samma ämne från olika grupper studera tillsammans, och sedan ska de studenterna lära ut sitt ämne till resten av sin ursprungliga grupp. Om detta används för att minska t.ex segregering i en skola så ger man studenter med olika bakgrund inom den variabel man vill motverka (t.ex etnisk bakgrund, skolresultat osv) samma ämne.
Equity norm
Equity norm handlar om att gruppen ska fördela sina resurser utifrån de individuella medlemmarna prestationer.
Extended contact hypothesis
Prediktionen att gruppöverskridande vänskaper inte bara ökar de två vännernas acceptans av deras respektive utgrupper, utan gör även att medlemmar i deras egna grupper blir mer positiva mot utgruppen.
Minimax-principen
Minimax-principen handlar om en generell preferens för relationer och medlemskap som ger maximalt med belöning för minsta möjliga kostnad. Relationer/medlemskap som ger mer än de tar.
Coercive power
Coercive power är en av de sex power bases som finns och den är baserad på förmågan att straffa eller hota andra som inte är villiga att uppfylla förfrågningar/krav (bestraffningen kan vara både opersonlig och personlig.)
Implicit leadership theory
ILT handlar om att gruppmedlemmar har antaganden om de egenskaper, karaktärsdrag och kvaliteter som de tar för givet genom vilka en ledare skiljer sig på från dem (även känt som leder prototyper). Det är kognitiva strukturer som beskrivs som implicita då de då de inte är uttalade och ofta kanske inte ens individerna är medvetna om dem. En ILT ser ungefär ut som ett kognitivt schema där ordet ledare är i mitten och relaterade begrepp är kopplade till det runt om. De är kontextbundna och kan ändra sig efter vad som är passande för en ledare i en viss kontext.
Free riding
Free ridning handlar om att människor presterar sämre i en grupp för att de vet eller tror att deras minskade ansträngning/prestation kommer att kompenseras för genom att andra arbetar hårdare.
Dark side traits
Dark side traits är extrema förlängningar av femfaktormodellens dimensioner, de överlappar alltså till en viss grad men dark side traits går utanför räckvidden för FFM. En för hög eller låg grad av FFM-dimension(speciellt emotional stability och agreeableness) är korrelerat med dark side traits vilka är maladaptiva för effektivt ledarskap. Dessa traits kan ge upphov till förvrängd perception och svårigheter att skapa goda sociala relationer. De kan vara fördelaktiga kortsiktigt men i längden är de kontraproduktiva och kan leda till totalt misslyckande för en VD. Vederbörande löper stor risk att överdriva de beteenden vilka utgör denna ledarstil. Optimalt är att ligga någonstans i mitten på darkside traits att ha för lågt av dem är inte heller bara och att ha dem behöver inte nödvändigtvis vara något negativt så länge som man lär sig att hantera dem.
Undvika att anställa någon med dark side traits
Man kan bland annat fråga tidigare kollegor och de som jobbat under den (om hen varit chef) om deras åsikter om personens beteende och person. Att anställa någon inom organisationen som man har bra koll hur den beter sig på en daglig basis. Både fråga folk som är över och under den rent hierarkiskt.
Moral exklusion
En psykologiskt process där fiender i en konflikt börjar se varandra som ovärdiga av moraliskt föreskrivna rättigheter och skydd. (judar och tyskar)
Realistic group conflict theory
Det är en konceptuell ram som argumenterar för att konflikt mellan grupper grundar sig grundar sig i tävlan om begränsade resurser, t.ex mat, territorium, rikedom, makt, naturresurser och energi. Forskare har hittat kopplingar mellan tävlan om resurser för en mängd olika konflikter som t.ex klass-konflikt, racism, övervåld av poliser, religösa konflikter etc.
Equality norm
Om en grupp har en equality norm så innebär det att resurserna gruppen har fördelas jämt oavsett vad individerna inom gruppen har bidragit.
Collective effort model
Det är en teoretisk förklaring av grupproduktivitet som spårar tillbaka minskningar i gruppens produktivitet till minskade förväntningar om framgångsrikt måluppfyllande och minskat värde av gruppmål (Steven Karau och Kipling Williams) Utgår ifrån klassiska expectancy-value teorier för motivation och föreslog att två faktorer avgör gruppmedlemmars motivation: förväntningar om att nå ett mål och värdet av målet, motivationen är högst om målet verkar vara inom räckhåll och är värdefullt.
Pluralistic ignorance
Flera medlemmar håller inte med om en åsikt eller en plan, vilken presenteras, men ingen ifrågasätter den då man felaktigt antar att man är ensam i sin ståndpunkt. Förklaringen är att ingen vill hamna i en sårbar minoritetsposition.
Cohesion
Cohesion innebär hur sammanhållen och livskraftig en grupp är. Det är en indikator på gruppens förmåga att klara av mål och motstå destruktiva krafter. “kraften som håller gruppen intakt, som gör att medlemmar stannar kvar i gruppen istället för att lämna den”
Group attribution error
Att felaktigt anta att specifika gruppmedlemmars personliga egenskaper och preferenser, inklusive deras övertygelser, attityder och beslut är samma som gruppens som de tillhör.
Ultimate attribution error
Att attribuera negativa handlingar av en utgrupps medlemmar till deras personligheter, och positiva handlingar till situationella faktorer.
Social dominans teorin
Det är en approach till förtryck och dominans som antar att konflikt mellan grupper kommer från dynamiska spänningar mellan hierarkiskt rankade grupper i samhället. I de högre skikten befinner sig de priviligierade samhällsgrupperna vilka ser uppdelningen som någonting naturligt. De upprätthåller ordningen, impicit och explicit, genom att reproducera myter. Dessa kallas för “Legitimizing myths”. Det är gemensamma föreställningar om att den egna gruppen har rätt till sina privilegier utifrån juridiska, historiska och t.om biologiska förklaringar. Mellangruppskonflikter uppstår då lägre grupper upplever förfördelning pga orättvisa uppfattningar och politiska verkställanden.
Internalisering av normer
Normer är inte enbart externaliserade regler utan också internaliserade standarder, vilket innebär att många följer normerna inte för att de måste utan snarare för att de vill (man tror att det är normalt som student att dricka varje helg och spy på fyllan)
Wisdom of crowds effect
WCE innebär att medelvärdet av många människors enskilda bedömningar (när det kommer till uppskattningar av ett värde av något) kommer vara närmre det faktiska värdet än de flesta enskilda bedömningarna och närmre än bedömningar av experter. Detta eftersom några människor kommer överdriva sin bedömning medan andra kommer underdriva. Det funkar dels pga att när en crowd gör enskilda bedömningar så kommer inte de som av olika anledningar är inflytelserika att påverka andras beslut. En annan anledning är att medelvärdet är baserat på en mängd bedömningar, vilket är något som oftast ger ett mer korrekt resultat, även när en enskild person gör upprepade bedömningar och man räknar på medvärdet av dessa. Studie av Galton med att gissa en oxes vikt, vissa överestimerar och andra underestimerade och därför blev resultatet nära den faktiska vikten och närmare än gissningarna av enskilda experter och individer. (anledningar compensatory methods är relativt immuna för process losses orsakade av dålig koordination, loafing och influenser av “the persuasive but unwise” och pga statistik - typ regression mot medelvärdet?) ← detta gäller dock inte när problemet är väldigt svårt och medlemmarna saknar saknar kunskapen som krävs för att lösa problemet (exemplet med hur många gånger man behöver kasta ett mynt som ska hamna på samma sida för att sannolikheten ska vara lika liten som att vinna på lotteri)
The dual concern model of conflict resolution
Den tar upp fyra olika sätt att göra det på vilka är: cooperating, fighting, avoiding och yielding (vissa har även med ett femte sätt som kallas conciliation som är någonstans mitemellan alla de övriga). Modellen menar att dessa alternativ ligger på olika platser på två skalor; hur mycket man bryr sig om sitt eget resultat (outcome) och hur mycket man bryr sig om den andras resultat. Tex om man bryr sig mycket om sig själv och vilket resultat man själv kommer få, men lite om den andre personens resultat så kommer man välja fighting.
Legitimate power
Legitimate power är makt som är baserad på en individs socialt sanktionerade anspråk på en position eller roll som inkluderar rätten att kunna kräva att andra följer ens direktiv. Lydnad till personer som har legitimate power behöver inte tvingas utan den uppkommer ur en internaliserad känsla av lojalitet till gruppen snarare än en önskan efter belöningar/att undvika bestraffningar. Exempel på personer med legitimate power är Poliser, chefer, präster, militärer etc. etc.
I vilken omfattning utövar kvinnor och män olika slags ledarskap?
Boken menar på att det fortsatt finns stereotyper kring detta område men att det inte finns någon kategorisk skillnad eftersom att skillnader mellan män och kvinnor synts mer i laboratorieexperiment och på självskattningsenkäter än vad det har gjorts i organizational contexts och att skillnader därmed kan sägas överdrivas om man granskar studier genom t.ex. meta analyser
De skillnader man har funnit i olika studier handlar om hur pass “task oriented” eller “relationally oriented” ledarskapet skulle vara. Kvinnor har visat sig vara mer “relationsfokuserade” och män har varit mer fokuserade på att “prestera på uppgiften”. Män är mer “agentic” och kvinnor mer “communal”.
Konkreta exempel på detta om man generaliserar, skulle kunna vara att när man spelar exempelvis brännboll är män mer fokuserade på att alla ska stå på rätt plats och uppmärksamma bollen (om man är utelag) eller att alla slår så långt som möjligt och åt rätt håll samt stannar i tid (om man är innelag) (målinriktade/uppgiftsfokuserade) medan kvinnor skulle vara måna om att alla förstår vad som förväntas av dem och känner att de är med på tåget (hjälpsamma/förstående). Kvinnor har en tendens att upprätthålla relationerna i gruppen och kommunicera dvs. engagera sig i “relationship maintenance”, “conflict management”, ögonkontakt osv. och detta skulle i sin tur kunna leda till större flexibilitet under bakningens gång vad gäller att byta roller/uppgifter och hjälpas åt, medan män skulle antagligen inte tänka på de relationella aspekterna av uppdraget i lika stor mån och istället vara mer “decision-focused”, “independent”, “competetive” och försöka välja den mest effektiva metoden för att nå målet utan att nödvändigtvis be om någon annans åsikt i frågan och möjligen känna stolthet över att ha löst ett problem på egen hand t.ex.
Vilka samband finns det mellan dark side traits och syndrom enligt DSM-systemet.
För att kunna kartlägga olika dark side characteristics/traits så har man utgått från olika personlighetsstörningar i DSM-5, specifikt Axis II-disorders. En personlighetsstörning är en diagnos som stör vardagslivet hos en person och gör att hen inte kan fungera normalt. Dessa personlighetsstörningar har fungerat som en guide för att kartlägga mönster av dysfunktionella beteenden vilka alltså benämns som dark side characteristics. Dessa är inte kliniska diagnoser utan snarare beteendemönster som kan ha negativ påverkan på en persons liv, relationer och arbete, men inte i samma utsträckning som en diagnos. Det behöver inte nödvändigtvis vara något dåligt, det handlar om huruvida man kan reglera dem eller inte. Oftast visar människor upp sina dark side traits när de t.ex. är stressade och “släpper garden”.
Hederskultur
Kulturer där strävar efter att undvika att förolämpa andra, men kommer att svara aggressivt om de känner att de själva eller deras grupp blivit förolämpad på något sätt. Denna kultur uppmanar inte aggression i allmänhet men den stöttar personer som är villig att skapa förödelse och själva riskera skada eller död om de blir förolämpade. Denna typ av kultur växer fram i “rural economies” där auktoriteten är för svag för att skydda människor från skada
Vilken/vilka dimensioner i femfaktormodellen av personlighet är dark-side characteristics främst relaterade till?
Dark side characteristics har kopplats till alla fem dimensioner av femfaktormodellen, men de som man har hittat starkast relation till är emotionell stabilitet/neuroticism samt agreeableness. Neuroticism påverkar hur väl man kan reglera sina emotioner, och i förlängningen hur man kan reglera sina dark side characteristics. Människor med hög neuroticism (alltså låg emotionell stabilitet) är sämre på detta; emotionell stabilitet är alltså en modererande faktor vad gäller dark side characteristics. Agreeableness är som sagt också relaterat till dark side characteristics, eftersom det är en dimension som påverkar hur väl man fungerar i sina interpersonella relationer. Låg agreeableness kan göra att en individ blir fientlig och misstänksam mot sina medmänniskor. Värt att notera är att både låga och höga poäng på dessa dimensioner är relaterade till dark side characteristics.
bona-fide grupp
En naturligt förekommande grupp, exempelvis publiker, klubbar eller lag i jämförelse med ad hoc grupper som skapats i forskningssyfte
group-reference effect
Det är tendensen för gruppmedlemmar att ha bättre minnen för handlingar och event som är kopplade till deras grupp på något sätt.
