Tentafrågor bettfysiologi Flashcards
Vad är ocklusion? IP och RP
Tändernas kontaktförhållande när underkäken är stilla.
- IP: Underkäkens läge när vid maximal ocklusionskontakt
- RP: Ocklusionsläge när underkäken är maximalt retruderad
Vad är artikulation?
Tändernas kontaktförhållande när underkäken är i rörelse.
- Laterotrusion
- Protrusion
- Retrusion
Vad är optimal ocklusion?
- Stabila kontaktförhållanden på så många tänder som möjligt i IP.
- Samtidigt bilaterala (ömsesidigt förpliktigande) kontakter i RP.
- Jämn glidning mellan RP och IP. Helst litet avstånd. (Gärna <1 mm vertikalt o/e sagittellt, utan lateral komponent)
Vilka är de anatomiska riktningarna?
- Sagittalplan: Ser kroppen som sidobild, snitt framifrån-bak
- Frontalplan: Ser kroppen framifrån eller bakifrån, snitt från sida till sida
- Transversalplan: Ser kroppen uppifrån eller nerifrån, snitt horisontellt
Hur skiljer IP och RP?
Definition IP:
* Det vanemässiga ihopbitningsläget
* Förläggs till det läge där flest tandkontakter kan fås
* Varierar beroende på muskeltonus
Definition RP:
* Kondylen är i sin översta och bakersta position i käkleden
* Framtvingat läge
* Referensläge
* Oftast endast 1-2 tandkontakter (helst bilateralt)
Är optimal ocklusion samma som normal ocklusion?
Nej.
Normal ocklusion:
Bygger på genomsnittliga normer.
Kan inkludera mindre avvikelser.
Fokus på funktion och komfort.
Mer realistisk och ofta tillräcklig för hälsa och funktion.
Optimal Ocklusion:
Bygger på en teoretisk idealmodell.
Kräver perfekt balans i tandkontakter.
Fokus på att minimera belastning och maximera funktion.
Sällan förekommande naturligt och används som riktlinje i behandlingar.
Är avvikelse från optimal ocklusion patologisk?
Nej, en avvikelse från optimal ocklusion är inte nödvändigtvis patologisk. Många människor har fungerande bett trots avvikelser, och det blir endast patologiskt om det leder till symtom som smärta, slitage eller käkledsproblem.
När använder man RP-index vid bettregistrering?
- När ocklusionsläget (IP) är instabilt eller saknas. Ex. om patient är helt eller delvis tandlös. (?)
- Vid framställning av vanliga bettskenor, helproteser, omfattande protetiska konstruktioner, islagning i artikulator för bettanalys.
- Vid stora brokonstruktioner i kraftigt reducerade bett
- Framställning proteser i tandlösa käkar
- När det inte finns tillräckligt med kvarvarande tänder som kan ange ett säkert IP-läge
Hur stor är en normal gaprörelse? (Mätt mellan incisialskären)
Det ligger mellan 40-60 mm. Snittet för män är 58mm och kvinnor 53 mm.
Hur stor är en normal sidorörelse av underkäken?
Laterotrusion - mellan 10-12 mm (normalt > 7 mm)
Vad är en balansinterferens?
Kontakt på balanssidan men inte på arbetssidan
Balansinterferens är då en eller flera kuspar utgör glidhinder på balanssidan vid underkäkens sidorörelse, dvs. det förhindrar kontakt på arbetssidan.
Vad är TMD?
Tempomandibulär dysfunktion / disorder
TMD är ett samlingsnamn för smärta och funktionsstörningar i käklederna, tuggmusklerna och de närliggande strukturerna (käkledkapseln, ligament, nerver, tänder, svalg och övre luftvägar, huvud- och nackmuskulatur osv…).
Symptom inkluderar smärta, stelhet, knäppande ljud vid käkrörelser, begränsning i käkrörelser och huvudvärk.
Nämn fem vanliga TMD-diagnoser. (2p)
- Myalgi/myofaciell smärta (Muskelsmärta)
- Artralgi (Ledsmärta)
- Huvudvärk tillskriven TMD
- Diskdisplacering
- Degenerativ ledsjukdom (artros)
Nämn minst två riskfaktorer för TMD och orofacial smärta. (2p)
Multifaktoriellt (samband med smärtspiral)
- Trauma (micro, macro)
- Andra långvariga smärtor, tex fibromyalgi, inflammatoriska sjukdomar
- Stress och andra psykosociala faktorer
- Oro, ångest, depression
- Genetik, ex hormonellt (östrogen)
- Bruxism (vaken och sömn)
Hur vanligt är det med TMD? (2p)
Vuxna: 12-15%
Ungdomar: 4-7%
10-12% av befolkningen
Vanligast hos kvinnor mitt i livet
Myket underbehandlat / underdiagnostiserat (0,5-1,5% får behandling och diagnos)
Nämn minst tre vanliga bettfysiologiska diagnoser enligt DC/TMD och beskriv typiska kliniska fynd för var och en av diagnoserna. Beskriv slutligen vilken/vilka behandling/behandlingar du rekommenderar för dessa tre diagnoser. 5p
**1. Myalgi/myofaciell smärta (Muskelsmärta) **
Kliniska fynd:
- Stelhet, trötthet,
- dov/molande smärta regionalt.
- Smärta vid palpation av tuggmuskler.
- Känns igen vid käkrörelser.
- Ibland inskränkt gapförmåga.
Behandling:
Stabiliseringsskena (4)
Rörelseträning (5)
Akupunktur (6)
- För avslappning
Mjuk skena (6)
Frontal Skena (7)
2. Artralgi (Ledsmärta)
Kliniska fynd:
- Smärta regionalt över käkleden
- Smärta påverkas/känns vid käkrörelser
- Smärta ökar vid applicering av tryck
Behandling:
Stabiliseringsskena (4)
* Minska belastning
* Om patienten vaknar med smärta på morgonen
Farmaka NSAID (4)
* För att minska inflammation
* Vid minskat rörelseomfång
Rörelseträning (5)
- Viktigast om patienten är rädd för att röra käke (KBT)
-stretch
-underkäksrörelser mot motstånd
- Huvudvärk tillskriven TMD
Kliniska fynd:
* Lokalisation till tinning.
- Molande karaktär, känns av speciellt på morgonen.
- Patient har redan myalgi eller artralgi, kan inte förklaras bättre av annan huvudvärksdiagnos.
- Känns igen vid palpation i tinningområdet eller vid underkäksrörelser
Behandling:
Bettskena (5)
NSAID (5)
Akupunktur (6)
- Diskdisplacering med återgång
Kliniska fynd:
* Smärta vid käkled vid gaprörelser.
- Klickande eller knäppande ljud vid gaprörelser.
- Ofta reciproka knäppningar vid underkäksrörelse
- Intermittenta (ojämna, ryckvis) upphakningar, låsningar kan förekomma
- Oregelbunden käkrörelse
- Ibland smärta
Behandling:
Asymptomatisk
Bara information
Symptomatisk
Stabiliseringsskena (5)
Rådgiving (6)
Individanpassad motorisk aktivering (6)
NSAID (4)
-akut
- Diskdisplacering utan återgång
Kliniska fynd:
* Tidigare låsning med begränsad gapförmåga
* Störd tuggförmåga
* Tidigare käkledsknäppningar som upphört i samband med inskränkt gapförmåga
* Deviation till den affekterade sidan vid gapning
* Minskad laterotrusion till kontralaterala sidan
* Smärta vid forcerad gapning
Behandling:
Asymptomatisk
Bara information
Symptomatisk
Stabiliseringsskena (6)
Individanpassad motorisk aktivering (4)
-passiv töjning
NSAID (4)
-akut
- Degenerativ ledsjukdom (artros)
Kliniska fynd:
* Knastrande i käken när man tuggar.(grusgång)
- Ledförslitning pga belastning eller genetik (vanligare kvinnor jämf män / äldre jämf yngre)
- Värk och stelhet i käken.
Behandling:
Stabiliseringsskena (5)
Farmaka NSAID (6)
-akuta tillstånd
Intraartikulär kortisoninjektion (7)
-äldre patienter
Intraartikulär injektion med hyaluronsyra (8)
Vilka tandkontakter är önskvärda vid laterotrusion i det naturliga bettet? 2p
På arbetssidan tänder 3-8
Gruppfunktion:
Hörntandslyft:
Beskriv de ideala kontaktförhållanden i det naturliga bettet vi protrusion, retrusion, laterotrusion och interkuspidation
Protrusion
-Fronttandslyft
- Minst en taand på varje sida om mittlinjen
- Dvs kontakt på framtänderna och inte längre bak i munhålan
Retrusion
- Oftast endast 1-2 tandkontakter (helst bilateralt)
Laterotrusion
- Hörntandslyft eller gruppkontakt
- Alltså kontakt på arbetssidan men inte balanssidan
Interkuspidation
- är det maximala kontaktläget, alltså ihopbitningsläget.
- Det ideala är att ha så många kontakter som möjligt i IP. Minst en kontakt per tand
Vad är bruxism?
Tandpressning dag- och/eller nattetid
* Statisk muskelkoncentration
* Orsakar syrebrist (ischemi) i tuggmuskeln
Tandgnissling nattetid
* Dynamiska muskelkontraktioner
* Muskeln får viss tid för återhämtning
* Mindre risk för ischemi (syrebrist i vävnad)
Nämn två olika indelningar av bruxism och vad de associeras med.
Sömn-och vaken-bruxism – Två olika tillstånd med olika etiologi
* Sömn-bruxism associeras med arousal fenomen (sömnstörning)
* Vaken-bruxism associeras mestadels med stress/oro (utrycks i tandpressning)
Hur vanligt bruxism?
7% av befolkningen nattetid
14-20% av barn
3% av äldre
20% uppger att de dagsbruxar
Vad menas med följande? Rita eller beskriv med ord. 2 p
a. Korsbett?
b. Saxbett?
Vad menas med följande? Rita eller beskriv med ord. 2 p
a. Korsbett?
En typ av bettavvikelse i transversalled; överkäkständer mot buckala sidan står för smalt inåt eller underkäkständer mot buckala sidan står för brett utåt så att det inte biter ihop ordentligt / ojämn ocklusion.
b. Saxbett?
En typ av bettavvikelse i transversalled; underkäkständer mot buckala sidan biter innanför tänderna i överkäken.
De flesta tänderna har två antagonister. Vilka tänder har bara en antagonist i det ideala bettet? (2p)
Alla tänder utom 31 och 41 och bakersta tanden i överkäken har två antagonister
Vad är en reponeringsskena och vid vilken diagnos gör man en reponeringsskena?
- En reponeringsskena är en hård bettskena i varmpolymeriserat akrylat som placeras i överkäken.
- Den har en ramp från 13-23 som tvingar underkäken att glida fram till ett icke-knäppande läge vid sammanbitning.
- Syftet med skenan är att normalisera relationen mellan käkledshuvud och käkledsdisk för att avlasta vävnader i käkleden.
- Skenan ska enbart användas nattetid, vilket innebär att låsningsrisken enbart hävs när skenan används.
- Reponeringsskenan är enbart tänkt som korttidsanvändning, och kräver ett ökat behov av efterkontroller av bettet
DIAGNOS: Reponeringsskena rekommenderas vid symtomatisk diskförskjutning med återgång.
