Tentafrågor Flashcards

1
Q

Hur fungerar radioaktivt sönderfall som en dateringsmetod?

A

Exempel på olika metoder som utnyttjar radioaktivt sönderfall vid datering: kol-14 datering, kalium-argon datering, uranium-datering och thermoluminescence (TL).
Det finns stabila och ostabila isotoper. De ostabila är de som kallas radioaktiva eftersom de sänder ut radioaktiv strålning vid sönderfall. När man använder sönderfall som dateringsmetod utnyttjar man det faktum att olika isotoper har olika halveringstid. Olika radioaktiva isotoper utnyttjas olika vid dateringsintervall och olika isotoper analyseras olika. Utifrån graden av sönderfall går det att beräkna ett materials ålder.
Den svagt radioaktiva isotopen kol-14 nybildas ständigt i atmosfären vilket gör att allt levande får samma halt kol-14 i sitt system som omgivningen. Men iom att kol-14 bildas i atmosfären varierar dess koncentration med tiden. Därför behövs en kalibrering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Nämn några detaljer i det mänskliga skelettet som kan användas för könsbedömning?

A

Den bästa indikatorn på vilket kön en individ har är bäckenet, pelvis, eftersom män och kvinnor har olika biologiska uppgifter/krav. Identifieringen är inte exakt, då mäns och kvinnors bäcken ser olika ut på olika individer och därmed också kan likna varandra.
Mäns ben är generellt större, längre och mer robusta än kvinnors ben. Män har generellt även större skallar med kraftigt markerade ögonbrynskant och med en framträdande skelettknöl bakom örat. Inte heller detta är en säker metod för att säkerställa en individs kön då både män och kvinnor kan ha typiskt manliga och kvinnliga drag, eller rentav ligga i gråsonen däremellan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Förklara varför det kan vara problematiskt att begränsa sig till platser med hög fyndfrekvens eller så kallade ’honey-pots’ (Cowley 2013: 80).

A

Betonar glapp i bevis som reflekterar underskott i distributionen istället för möjligheter av frånvarande mänsklig aktivitet förr. Ignorerar det som inte passar in, look without seeing.
Fokuserar man på de fyndrika platserna eller de platser med mycket synliga lämningar, kan man missa områden utan synliga lämningar. Man får inte heller någon ordentlig helhetsbild över området och inte heller en representativ bild över ett område med både välstuderade honey-pots och mindre eller ostuderade områden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilken roll har källkritik i arkeologin?

A

Gräslund: Människan försöker förstå världen genom förenklade begrepp. Klassifikation har begränsat värde i förståelsen av förhistoriska människor. De levde inte i perioder med skarpa brytningsgränser, vi har delat in det långt senare.
Johnson: Vi måste vara öppna med det vi gör, anledningarna varför och hur det görs, inte gömma undan dem. Vara ärliga i det som skrivs.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Beskriv hur dokumentationen på en arkeologiplats ska bedrivas?

A

Vilka artefakter man hittar beror på vart man gräver, hur man gräver och hur man skapar sitt källmaterial. Dokumentationsmetoder har varierat över tid och utvecklas ständigt i takt med att ny kunskap framkommer. Det finns flera dokumentationsmetoder.
Bebyggelseskiktsmetoden (komposit) slår samman flera lager till ett tidsskede. Man vill sammanföra fynd från en och samma stratigrafiska enhet. Metoden är beroende av tydliga rester i form av trä- eller lergolv, syllrester osv som utgör lock på väg ner genom kulturlagren. Effekten blir att flera händelser tillfaller samma fyndkontext. Insamlingen görs i 2x2 m rutnät. Man försöker även separera från olika funktionella rum, som i och utanför ett hus. Profil- eller sektionsritningar spelar stor roll. Metoden är problematisk i områden utan tydliga konstruktioner och heltäckande kulturlager.
Lagergrävning, eller kontextuell metod utgår från den enskilda händelsen som minsta dokumentationsenhet. Kulturlagren sätts i relation till andra händelser på platsen. Tillsammans benämns alla dokumenterade iakttagelser för stratigrafiska enheter. Lager och konstruktioners utsträckning i rummet dokumenteras, tolkningar om hur en enhet kommit till noteras också. För att bygga upp en sekvens av händelser över tid relateras olika laget till varandra.. Profiler spelar mindre roll i denna metod. Metoden öppnar upp för fler möjligheter till källkritik än en komposit (Roslund 2015:6)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilken roll spelar självinsikt och självreflektion i arkeologisk metodik?

A

Arkeologi och arkeologiska projekt kan vara koloniala i sin kontakt med urbefolkningen. Självinsikt & reflektion behövs för att se detta och skapa nya förhållanden mellan arkeologi & urbefolkning.
Postprocessualism: arkeologins politiska implikationer och hur fältet förhåller sig till och representerar sina ämnen/föremål (subjects).
Kontakt med allmänheten, urbefolkning samt delaktighet framför presentation. Dialog med andra skapar nya insikter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Beskriv hur den kontextuella metoden fungerar vid dokumentation, fördelar och nackdelar, samt varför man ofta väljer att implementera denna metod istället för bebyggelsemetoden i samband med arkeologiska utgrävningar (Roslund 2005: 6—10).

A

Kontextuell metod, lagergrävning, kom efter att man insett begränsningarna med bebyggelsemetoden. Den kontextuella metoden tar utgångspunkt i den enskilda ”händelsen” som minsta dokumentationsenhet. Ett kulturlager sätts i relation till andra ”händelser” på platsen som konstruktioner och nedgrävningar (mm). Tillsammans benämns alla dessa dokumenterade händelser för stratigrafiska enheter. Lager och konstruktioners utsträckning i rummet dokumenteras, tolkningar om hur en enhet kommit till noteras också. För att bygga upp en sekvens av händelser över tid relateras olika laget till varandra.
Fördelar: Profiler spelar mindre roll i denna metod. Metoden öppnar upp för fler möjligheter till källkritik än en komposit. Man får en grafisk återgivning av hela sekvensen. Mer detaljerad.
Nackdelar: Tar längre tid än den komposita.
Metoden används oftare eftersom bebyggelseskiftmetoden är grövre och klumpar ihop flera händelser till samma sekvens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Johnson (2010: 38–49) diskuterar arkeologi som en vetenskap och hur arkeologer presentera sin forskning ur ett positivt eller social konstruktivt perspektiv. Vilka skillnader finns mellan dessa?

A

Social konstruktivt perspektiv: Humanistiskt. Tron att vetenskaplig kunskap inte är enbart objektiv, men helt eller åtminstone delvis socialt konstruerad.
Positivt perspektiv: Vetenskapligt. Uppsättning övertygelser om hur vi bör utföra vetenskapliga utredningar, tron att de sociala vetenskaperna, inklusive arkeologi, bör försöka följa den historiska utvecklingsväg av naturvetenskap.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka metoder för ytkartering och hur de kan användas diskuterar Cowley (2013: 79–84) i sin text?

A

Aerial reconnaissance/flygfotografering: för att få en översiktsbild
Klassifikation och terminologi: för att få en relativ datering – kronologi
Gis (från början ett card index system) : databaser och inventering dit ovan sagda information läggs in
Kritisk analys av det egna arbetet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

En metod som arkeologer använder sig av vid kartering av ett område är flygfoton och observation i landskapet. Vilka faktorer kan tänkas påverka resultatet som presenteras? (Cowley 2013: 76-82)

A

Looking without seeing – fastnar i honey-pots och missar det runt omkring. Vädret – kan resultera i att arbetet måste skyndas igenom. Tid – behöver systematiskt gå igenom fotografierna/informationen. Vilka metoder som används. Förändringar i landskapet (människor, djur och natur). Vad man letar efter, vissa företeelser ser man bara om man verkligen letar efter just dem. Markens bevarande egenskaper, vad som finns kvar. Hur torr/blöt marken är, i torrare mark avtecknas arkeologiska platser på ytan. Hur mycket tid man har till att gå igenom materialet. Vilka avgränsningar som görs, vilket område utförs karteringen på, vilket område undersöks inte.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur kan flygfoto hjälpa en arkeologisk undersökning?

A

Det ger en översiktsbild – arkeologiska ting som identifierats från marken kan placeras i ett större perspektiv. ”Hantera utan att förstöra”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är, enligt Roslund (2005: 2), skillnaden mellan naturvetenskapliga och humanistiska metoder när man tolkar ett föremål?

A

Naturvetenskapliga metoder: används om man är intresserad av de medvetna handlingarna bakom en sak, teknik eller funktion. ”Ting är direkt avläsbara” - vill förklara
Humanistiska metoder: används om man söker underliggande tankemönster och strukturer. ”Ting är manipulerade rester ur det förflutna” - vill förstå

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad menas med ett diakront perspektiv?

A

Studiet av relationen mellan några specifika aktiviteter över tid. Är det under samma tid är det ett synkront perspektiv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är en överlappande cirkulation?

A

Är den tid under vilken två kronologiskt angränsande typer av samma kategori är i omlopp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Förklara begreppen seriation och engångsfynd (Seriation: Deetz 1996: 98-124; Renfrew & Bahn 2016: 135. Engångsfynd: Gräslund 1996: 28-31)

A

Seriation: ”lika går med lika”, en teknik för att sammanställa artefakter i en ordningsföljd eller serieföljd detta används sedan för att indikera deras ordning i tid eller deras relativa kronologi.
Enggångsfynd: är fynd som tillkommit vid ett och samma tillfälle, representerar ett ”ögonblickstillfälle” ex. mindre depåfynd. Annat ord för engångsfynd är slutna fynd.
Engångsfynd är fynd som antingen återfunnits ensamt eller tillsammans med andra fynd som representerar en separat, ögonblicklig händelse. Exempelvis en ensam yxa som återfinns i en åker eller allt som finns i en orörd grav.
Frekvensseriation ordnar typer i serier efter hur vanlig i % den varit under en viss period exempelvis jämfört med varianter av samma typ. Detta gör det möjligt att se övergångar från en period till en annan, en övergång som inte syns i typologisk indelning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är skillnaden på monoteitiska och polyteiska fynd enligt Gräslund (1996: 19–21)?

A

Monoteistiska typer: utmärks av att alla exemplar av typen har, respektive saknar vissa bestämda attribut. De uppvisar gränser mot andra typer.
Polyteistiska klassificeringar: bygger på att alla typernas innehåll av elementet bara delvis är gemensamt, medan de i övrigt kan representera en betydande mångfald av element. Varje artefakt behåller sin identitet samtidigt som den ingår i en flytande gruppering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Definiera engångsfynd respektive hopade fynd.

A

Engångsfynd: är fynd som tillkommit vid ett och samma tillfälle, representerar ett ”ögonblickstillfälle” ex. mindre depåfynd. Annat ord för engångsfynd är slutna fynd.
Hopade fynd: är fynd som ackumulerats under en viss sammanhängande eller inte sammanhängande tidsföljd ex. större offerdepositioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Förklara hur dendrokronologi fungerar.

A

Dendrokronologi går ut på att man undersöker ett träds ringar. Metoden är både en absolut och en relativ dateringsform. Träd producerar en mörk och en ljus ring för varje år de lever. Dessa ringar varierar i tjocklek och variationen beror dels på ålder på trädet då ringarna blir tunnare för varje år. Vid tunna cirklar har tillväxtförhållandena varit dåliga, vid breda har de varit bra. På olika platser i världen beror tillväxten på nederbörd, på andra på värme. Genom att studera cirklars bredd går det att räkna fram hur miljöförhållandena varit på platsen just det trädet växt. Samma arter av träd växer på samma sätt. Detta gör att de sista hundra åren på ett träd som är tvåhundra år överensstämmer med ett träd som är hundra år. Genom denna överlappning kan en kronologi fastställas. Därför kan fynd av äldre trä matchas med den redan etablerade kronologin och på så sätt kan datumet för fällandet för det trädet dateras till en precision inom ett år. Kronologin kan även användas för att datera det trämaterial som återfinns på arkeologiska platser. Detta är inte en global dateringsmetod då den enbart fungerar på platser som har tydligt avskilda säsonger, vilket skapar tydliga årsringar. För att absolut datera ett träd måste vissa förutsättningar uppfyllas: det måste tillhöra en art som har en etablerad kronologi, som leder tillbaka tillräckligt långt för att få en exakt matchning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är skillnaden mellan absolut och relativ datering?

A

Absolut datering ger ungefärliga (eller exakta beroende på vilken källa som används) årtal eller intervall genom naturvetenskapliga och humanistiska metoder.
Relativ datering berättar om något är äldre än, samtidigt med eller yngre än något annat. Skillnaden är att vid absolut datering kan vi fästa händelser och artefakter på en specifik punkt, eller intervall, på tidsaxeln, medan vi vid relativ datering bara kan säga huruvida en händelse eller artefakt är samtida, äldre eller yngre än en annan.
Inom arkeologin kombineras ofta dessa bägge dateringsmetoder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilken är den vanligaste dateringsmetoden inom svensk exploateringsarkeologi?

A

14C är den enda absoluta dateringsmetod som används i större utsträckning inom svensk arkeologi. Det är sällan alternativa metoder prövas. Delvis kan det förklaras med att Ångströmlaboratoriet i Uppsala är bland de bättre i Europa, men man skulle även kunna argumentera att det beror på bland annat bristande kunskap hos dem som undersöker och tar beslut. Luminescencedateringar av olika slag är mer vanligt att använda internationellt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Ge ett exempel på hur korsdatering kan användas inom arkeologi.

A

Genom att jämföra den minoiska keramiksekvensen (den ordning de kom i) med egyptisk historiekronologi kunde man datera en keramikstil som återfanns i minoiska palatser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är stratigrafi?

A

Stratigrafi är studiet av lager, med utgångspunkt att olika arkeologiska källmaterial deponerats eller ansamlats det ena på det andra eller i en annan avläsningsbar följd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Beskriv två dateringsmetoder.

A

Vid cross-datering använder man fyndkombinationer för att knyta samman fyndhorisonter från olika kulturområden, ibland över stora geografiska områden.
Vid typologisk datering ordnas typer på grundval av olikheter och likheter i en inbördes tidsföljd i en sekvens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Redogör för metoden korsdatering och eventuella för- och nackdelar.

A

Vid cross-datering använder man fyndkombinationer för att knyta samman fyndhorisonter från olika kulturområden, ibland över stora geografiska områden.
Fördelar: det ger en datering och ett sammanhang på artefakter som i sig själva inte går att datera.
Nackdelar: Vi vet inte brukningstiden på artefakten som dateras genom cross-datering, därför kan vi inte förlita oss på en exakt datering. Ett föremål kan vara i omlopp långt efter det att föremålstypen slutat tillverkats.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vilka var typologins grundare?

A

Hans Hildebrand var först med att formulera principen, Oscar Montelius vidareutvecklade typologin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad innebär en typologisk metod?

A

Typologisk metod kan sägas vara arkeologens sätt att fånga en kulturellt bunden stil genom definitionen av de delar som tillsammans i sin helhet bildar det enskilda föremålet. Typologi kan i sin tur beteckna dels en färdig arkeologisk klassicificering av artefakter i en grupp och dels ett sätt att upprätta en typologisk serie för relativ datering.”
”[…] den typologiska metoden är ett instrument att ordna upp källmaterialet utifrån likhet eller olikhet i stil samt (om det är möjligt) skillnader mellan dem över tid.”
”[…] alla typologier med bärkraft bygger på en fundamental kännedom om källmaterialet. Endast genom en förföreställning kan man bygga en god typologi.”
”[…] typologin baserar sig på premissen att föremål varierar i sin utformning över tid och i rum. I typologin ligger ett antagande om förändring som kan observeras som en sekvens av variation inom föremålsgruppen.”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Hur fungerar och används typologimetoden?

A

Typbegreppet används i många olika sammanhang och används särskilt för den interna grupperingen av en kategori, ex. yxa av typ a etc. Typbestämning är sammanförandet av flera liknande artefakter till en grupp och innebär en generalisering och sammanfattning av ting som inte är helt identiska. För att typbegreppet ska kunna användas ska typen definieras och typens karakteriserande drag ska anges. Reella (objektiva) och fiktiva (subjektiva) såväl som mono- och polyteistiska typer diskuteras även.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Det finns olika inriktingar inom typologi. Vilka är de och redogör för skillnaden mellan dem.

A

Hierarkisk typologi bygger på en indelning uppbyggd från en högre övergripande nivå till en allt lägre eller finare (undertyper). Metoden lämpar sig dåligt på keramik men bra på serietillverkade föremål. Det går att kontrollera vart i ett system källmaterialet ska placeras. Metoder är enkel och överblickbar. Källmaterialet bör vara stort så att nya föremål inte bryter sönder strukturen vid nya analyser. Indelningen är grov och det kan vara svårt att skilja två huvudgrupper åt då undergrupper börjar likna varandra.
Inom icke-hierarkisk typologi väljs några specifika delar ut på ett föremål som ska avgöra indelningen. Det första får nummer 1, om det andra har samma form får även det nummer 1, har det däremot en annan form får föremålet nummer 2. Man kan arbeta med små källmaterial och ansluta nya typer i takt med att de grävs fram. Källmaterialet blir lätt oöverskådligt och tungarbetat. Med ett datorbaserat register går det senare att bygga upp en mer specifik indelning. Metoden kan med fördel användas som grund till korrespondensanalyser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad innebär samtidighet i fyndsammanhang?

A

Ofta avser begreppet att saker och ting hamnat i jorden vid samma tillfälle. Andra gånger syftar begreppet till föremål som ackumulerats på en plats under en viss tid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Förklara skillnaderna mellan frekvensdatering och typologi.

A

Typologi ordnar upp fynd efter olikheter eller likheter, och ibland även övertid. Ofta i block, där en typ följer på en annan.
Frekvensseriation ordnar typer i serier efter hur vanlig i % den varit under en viss period. Detta gör det möjligt att se övergångar från en period till en annan, en övergång som inte syns i typologisk indelning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Beskriv hur C14 metoden fungerar, samt vilka faktorer man måste ta hänsyn till vid användningen av metoden.

A

Kol.14 är en absolut dateringsmetod som mäter förhållandet mellan kol-isotoper i organiska fynd. Before Present = 1950 tal pga atombomber som släppte ut en mängd kol i atmosfären och som gör mätningingar på fynd helt annorlunda om man skulle jämföra dagens mängd kol med med den för 10000 år sedan. Resultatet skulle alltså inte kunna jämföras med andra resultat som undersökts tidigare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vilken metod kan kalibrera/ korrigera C14-metoden och varför är det nödvändigt?

A

Dendrokronologi används för kalibrering därför att bakgrundsstrålning påverkar 14C nivån i ett material. C14 datering kalibreras genom att systematiskt mäta C14 i de trädringskronologier som redan är etablerade och sedan jämföra trädringsåldern med C14 åldern för att skapa kalibreringskurvor som gör att forskare kan rätta C14 dateringen efter kalenderår. Utan kalibrering kan åldersbestämningen bli flera hundra år fel.

33
Q

Förklara hur OSL-metoden fungerar, samt ge exempel på användning.

A

När energi frias med hjälp av ljus kallas det optisk stimulerad luminiscens. Energin mäts och laddningen kan bestämmas. Man kan då urskilja de korn av exempelvis kvarts som nollställts i provet och sedan göra en beräkning för att datera fyndet. Åldern (a) = den totala ackumulerade radioaktiva dosen (Gy) / den årliga radioaktiva dosen (Gy/a)
En del material laddar upp elektroner när de inte utsätts för solljus. Vid en OSL-analys utnyttjas detta genom att i laboratoriemiljö mäta den energi (laddning) som frisläpps ur material som kvarts och fältspat då de nollställs. Därefter går det att räkna ut hur länge materialet varit utan solljus, såvida allt material nollställts helt.

34
Q

Vad finns det för källkritiska problem gällande stratigrafi?

A

På grund av erodering kan skikt ha flyttats naturligt och det yngre hamnar under det äldre. Andra skikt kan blandas med kulturlagret och ge missledda resultat. Grävning i jord kan resultera i omvänd stratigrafi och nya gravar kan hamna i äldre skikt.
Kan vara svårt eller omöjligt att koppla ihop skikt för att få en klar bild.

35
Q

Hur kan arkeologer använda stratigrafisk datering, typologi och horisontell stratigrafi?

A

För datering.

36
Q

Vad finns det för fördelar med att involvera lokalinvånare i det arkeologiska arbetet? Vilka källkritiska aspekter kan finnas? (Colwell 2016: 113-127)

A

Deras erfarenheter och muntliga historia kan ge information till undersökningen.
Källkritik: gamla historier kan ha glömts bort eller förändras med tid. Historier kan vinklas.
Genom samarbete skapas och delas kunskap om det förflutna.
Samarbete med en grupp kan leda till att kunskap från en annan utestängs.
De inhemska samhällena har även de förändrats, så en direkt applicering av deras levnadssätt och etik på lämningar ska ske varsamt. Vår relation till det förflutna är inte konstant genom tid, så är inte heller inhemska relationer till det förflutna.

37
Q

Colwell (Colwell 2016: 115-119) presenterar ”community-based participatory research”, innebär detta och vilka för- och nackdelar finns med denna metod?

A

Arkeologer konfronteras direkt med problem av relevans för mångfalden och får dessutom identifiera och arbeta med en stor mängd publik vars fördelarna kan expandera.
Metoden omfattar ett kontinuerligt engagemang, där arkeologer och medlemmar av samhället tillsammans definierar frågeställningar, metoder och resultat av ett projekt. Metoden förespråkar en partnerskapsmetod som motiveras av de rättigheter ett samhälle har för att få vara aktiva deltagare i skapandet av kunskap.
Mål utvecklas och nås tillsammans med de etniska grupperna, information går mellan arkeologer och befolkning för bredare kunskap, de efterlevande får göra sina röster hörda och alla parters behov uppfylls. (Lilla rutan på 117)
Nackdelar: De inhemska samhällena har även de förändrats, så en direkt applicering av deras levnadssätt och etik på lämningar ska ske varsamt. Vår relation till det förflutna är inte konstant genom tid, så är inte heller inhemska relationer till det förflutna.

38
Q

Vad är en korrespondensanalys (wallin 2010: 66f; Haak et al 2008: 1-2)?

A

Korrespondensanalys utvecklades fram mellan 1960-70 som en metod för sociala studier (wallin 2010:66). CA undersöker relationerna mellan individer och variabler inom ett definierat fält. Det innebär att individen (the find unit) (fyndenheten?) behandlas på samma sätt som de variabler som den är kopplad till, och vise versa. Den grafiska presentationen av analysen presenterar en visuell och klar vy av relationerna detekterade i det studerade materialet. Majoriteten av analysen diskuterar och reflekterar över vikten av de givna relationerna.

Utgångspunkten för enkel korrespondensanalys (CA) är en korstabulering av två kategoriska variabler. Resultatet är en uppsättning koordinater för variablernas kategorier, vilka på ett geometriskt sätt representerar hur dessa kategorier förhåller sig till varandra.

39
Q

Hur kan korrespondensanalys komplettera andra metoder enligt Petersson (2004:94–113)?

A

Den ger en möjlighet att studera den definitiva strukturen hos data som finns i en tabell. Alltså data som samlats in med andra metoder.
När man vill jämföra ett stort material på ett sort antal variabler, exempelvis begravningsmönster, kan korrespondensanalysen komplettera andra metoder. I de fall där en typologi inte är möjlig på grund av väldigt stor variation i fynden kan analysen också användas.

40
Q

Nämn för- och nackdelar med korrespondensanalys enligt Petersson (2010: 94–113).

A

Fördelar: Korrespondensanalysen har, till skillnad från andra metoder, inte några inbyggda antaganden om fördelningen av data för enheter och typer. Metoden baseras på en samlad värdering av relationerna mellan alla enheter (t.ex. platser) och alla variabler (t.ex. typer). Materialet behöver inte vara normalfördelat. (94)
Det är ett relativt enkelt analysinstrument för att uppnå en god statistisk signifikans av frågor ställda till ett stort material. Det går att analysera material som har en inbördes korrelation till varandra. Går att använda vid stora mängder material eller material utan tydliga uppdalningar. Analysmetoden gör inga kulturhistoriska förantaganden när det jämför material, som arkeologer medvetet eller omedvetet kan göra. Det är enkelt att förstå programmet. (112)
Nackdelar: Mönstret påverkas av brus, material som inte passar in. Dessa kan behöva sorteras bort.

41
Q

Vad är skillnaden mellan etnohistorisk forskning och etnoarkeologi (Burenholt 2010: 132-133).

A

Vid etnohistorisk forskning studeras mönster i de materiella lämningarna och deras förhållande till samtidens sociala och ekonomiska system utifrån texter. Etnoarkeologer går ut i fält och undersöker samma område genom att studera levande samhällen.???

42
Q

Beskriv några etiska aspekter man måste ta hänsyn till när man bedriver etnografiska och etnoarkeologiska studier (Lane 2006: passim).

A

Det kan argumenteras att etnoarkeologer står inför två etiska problem i synnerhet, utöver de som är typiska för arkeologi och som delas med sociala och kulturella antropologer (405). Det första problemet rör ”representation” och akten att undersöka ett annat samhälle än sitt eget med avsikt att hitta analogier till forna kulturer. Det andra problemet berör etnoarkeologernas roll och ansvar gentemot de samhällen med vilka de arbetar, med avseende på aktivt deltagande i program för ekonomisk utveckling.
Det finns ett visst missnöje med att etnoarkeologins bidrag i arkeologin förvandlar det förflutna till något “främmande” än den egna världen, från vilka vi är skilda från både tidsmässigt och rumsligt (417). Det förflutna blir alltså en främmade plats där saker görs ”annorlunda”. Lätt uppstår då tanken på att senare kulturer är bättre än de tidigare, enligt ett evolutionärt tänkesätt.
Det har diskuterats möjligheterna och fördelarna med en ökning av icke-västerländska etnoarkeologer som tillför vetenskapen nya synvinklar och insikter (Lane 2006:406). Det är alltså ett problem att majoriteten av etnologiska undersökningar utförs av människor uppväxta i västerländska samhällen och som genom västerländskt inspirerade tänkesätt och värderingar sätter en stämpel på allt ”främmande”.

43
Q

Ge ett exempel på vad etnoarkeologi kan bidra med inom arkeologi (Burenhult 2010).

A

Stenåldern kan på många platser i världen dokumenteras även i modern tid (132f). På dessa platser finns alltså en obruten traditionskontinuitet i vilken utgrävda arkeologiska material kan studeras mot bakgrund av levande samhällen. Genom sådana studier kan arkeologer bland annat lära sig hur olika fynd, som verktyg, möjligen brukats under sin samtid.
Etnoarkeologiska insikter/lärdomar om människor rörelser, rumsliga uppbyggnad osv har förändrat arkeologins sätt att tolka fyndplatser och ökat förståelsen för rumsliga förhållandens komplexitet (Lane 2006:408).
Endast genom att studera det i ”nutid”, då både orsak och verkan kan observeras, är det möjligt att klargöra huruvida olika användning av utrymme, sociala relationer och aktiviteter, som t.ex. slakt, lämnar tillräckligt (diagnostiska) fysiska signaturer för att arkeologer ska kunna skilja dem åt och tolka dem korrekt (133 & Lane 2006:410). Vad av samhällen blir kvar för oss att tolka och vad försvinner?

44
Q

Vad är etnoarkeologi och i vilket syfte används det (Burenhult 2010: 132f)?

A

Etnoarkeologi är tolkning av fornhistoriska fyndmaterial baserat på studiet av levande traditionella samhällen ur en arkeologisk synvinkel och med arkeologers frågeställningar. Det är studiet av levande samhällsprocesser.
Man vill förstå mönster i de materiella lämningarna och deras förhållande till samtidens sociala och ekonomiska system genom studie av levande samhällen.

45
Q

Varför är den kulturella kontexten (cultural context) viktig för etnoarkeologin enligt Lane (2006:410–412)?

A

Inom etnoarkeologi söker man ofta generaliseringar som går att applicera på flera samhällen med liknande struktur. Detta är dock riskabelt enligt Lane då samhällen kan ha liknande strukturer, fast med olika orsaker. Exempel på detta är mönster på keramik; två folkgrupper kan ha likadana eller liknande mönster på sin keramik vilket många skulle påstå beror på påverkan och liknande traditioner, MEN Lane är tydlig med att detta kan vara ett rent sammanträffande; orsakerna kan vara olika och traditioner behöver inte likna varandra för att den materiella kulturen gör det. Man ska därför inte anta att kulturer hade liknande traditioner och samhällen för att de har liknande materiell kultur, utan man ska ta hänsyn till den kulturella kontexten och vara medveten om att liknande folkgrupper med liknande materiell kultur fortfarande kan fungera helt olika samt inneha olika betydelser och symboliker för liknande föremål.

46
Q

Diskutera svårigheter med att göra en åldersbestämning av skelett (Molnar Appelblom 1997:88).

A

Den biologiska åldern påverkas av hur kroppen har använts. Om någon arbetat hårt med kroppen kommer skelettet se ut att vara äldre än individen egentligen var. Vanliga åldersindiktaioner syns bland annat i tänderna, i slitage och antal. Om de benelement som normalt används saknas eller är skadade försvåras bedömningen. En åldersbestämning blir oftast en intervall och det blir lättare att bestämma specifik ålder ju fler ben som finns tillhanda. På samma sätt blir det då svårare desto färre ben som finns bevarade. Det finns även möjligheter att skelettet uppvisar varierande åldersindikationer. Problemet är att vi mäter “normalt” åldrande enligt våra premisser vi lever under idag. Alla åldras inte på samma sätt, även om de växer upp på samma sätt, även om de växer upp under lika förhållanden.

47
Q

Hur kan man beskriva fysiska karaktärsdrag hos en individ med hjälp av skelettet? Nämn tre infallsvinklar (ålder, kön, hälsomässiga defekter, längd, vikt) (Renfrew & Bahn 2016:435–441; Appelblom 1997: 88 – 90 i Burenhult 1997; Eriksson et al. 2008).

A

Ålder: DNA. Dock är detta en relativt ny metod och är inte helt utarbetat ännu vilket medför felkällor. Fördelen: DNA kan även åldersbedömma barn vilket är nästintill omöjligt osteologiskt (Burenhult). Barn kan även åldersbestämmas med hjälp av tänderna, man studerar då förkalkningen, framväxten och ersättningen av mjölktänder. Tänder kan även användas för att åldersbestämma vuxna individer då emaljen och tänderna växer på förutsägbara sätt. Kroppens övriga ben, mer specifikt fusionen av benen är också hjälpsamma, då olika ben växer samman vid olika stadier i livet. Benens skick indikerar också ålder då de tenderar att bli tunnare och lättare ju äldre individen är. Även mikroskopiska delar, osteoner, i benen kan bidra med åldersbestämning eftersom benens mikro-struktur förändras på distinkta och mätbara sätt.
Kön: Generellt: manliga skelett större och kraftigare byggda än kvinnliga. Den tydligaste könsindikatorn hos vuxna individer är formen på bäckenbenet, då män och kvinnor har olika biologiska krav. Mätningar av delar av lårben och överarmsben och storlek kan ge en indikation av kön där män generellt sett har större ben än kvinnor. Män tenderar även att ha större skallar, med mer framträdande käke och större tänder. När det gäller barn är det mycket svårare, ibland kan mätning av tänder ge resultat. Den bästa möjligheten är genom DNA analyser, en metod under utveckling.
Hälsomässiga defekter: överansträngda eller felaktigt belastade muskler → förstorade och förändrade muskelfästen (Burenhult).
Längd: Mått på ben + x antal cm för brosk, hud, hår och leder m.m. (Burenhult). Både längd och vikt kan kalkyleras från intakta kroppar. Längd kan beräknas genom en regressionsekvation- det metriska förhållandet mellan benlängd och kroppslängd- som utförs på rörbenen. Olika populationer behöver dock olika ekvationer eftersom de kroppsliga proportionerna skiljer sig beroende på ursprung.
Vikt: kan också räknas ut från intakta kvarlevor då torrvikt är 25-30% av normalvikten. Vikt kan även estimeras utifrån andra mått och kunskaper om individen. I och med modern kunskap om mänsklig normalvikt för båda könen vid specifika längder kan vikten med stor säkerhet gissas.

48
Q

Vad är skillnaden mellan kronologisk och biologisk ålder (Appelblom 1997: 88; Renfrew & Bahn 2016: 435-436)? 437-439

A

Kronologisk ålder syftar på hur gammalt skelettet är, eller vilken tidsålder individen levde under. Biologisk ålder är individens faktiska ålder då hen avled. T.ex australopithecus skalle som tillhörde ett barn på ca 3 år, men är 1-2 miljoner gammalt. Skallens biologiska ålder är då 3 år, men dess kronologiska ålder är 1-2 miljoner. Individens biologiska dödsålder är det som osteologer kan bedöma utifrån skelettet.
Biologisk ålder bestäms utifrån hur skelettet ser ut och utgår från ett normalt åldrande med normal påfrestning. Individens kronologiska ålder (alltså antal år hen var vid liv) går inte att mäta utifrån skelettet.

49
Q

Ge exempel på arkeologers mål med att identifiera djurben (O’Connor & Barret 2013: 282).

A

För att identifiera vilka djur som levde/existerade i ett visst område under den period den arkeologiska platsen användes. Vilka djur som var vilkiga. Om något djur främst förknippats med vissa aktiviteter. För att hur matfördelningen kan ha sett ut. Vem åt vad? Åt alla allt? Hade populationen tamdjur (störst andel unga djur) eller jagade de? För att se hur djur förändrats ed tiden och under domesticering. Har djur/kött importerats?

50
Q

Vad står MIND för och hur kan det användas i utgrävningssammanhang (Burenhult 2010: 2)? RB, 274, 294–295

A

MNI = minimum number of induviduals. Ett sätt att fastställa minsta antalet individer som finns representerat i ett analysmaterial.
ingår inte i kurslitteraturen

51
Q

Ge exempel på tre tekniker som används vid en osteobiografisk analys (Molnar Appelblom 1997: 87).

A

Könsbedömning - formrelaterade metoder (kranium, höftben), mätmetoder (långa rörben), molekylära metoder (DNA).
Åldersbedömning - På barn och ungdomar (bentillväxt, tandframbrott), på vuxna (kraniesömmarnas sammanväxt och tandslitage).
Kroppslängdsberäkning - Mått av långa rörben.
Skelettförändringar
Isotopanalyser
Spårämnesanalyser
DNA-analyser

52
Q

Vad menas med en osteobiografi? Hur skiljer den sig från osteologi i metoder och analyser? (Appelblom 1997: 87) 85-87

A

Termen osteobiografi innebär en livshistoria skriven ur ben och har som mål att upptäcka mer information om levnadssättet hos forntida människor, och tar till skillnad från osteologin ett bredare perspektiv som blandar in andra metoder för att uppnå detta mål. Den använder sig av så många osteologiska metoder och analyser som möjligt för att få en klarare och mer uniform bild inte bara av individen, men också familjen, boplatsen och samhället och deras relationer. Osteobiografin har också som grundprincip att alla fynd är viktiga, inte bara skelettet och gravfynden. Förutom osteologiska metoder bör även dietrekonstruktion, analyser av bebyggelsemönster och etnoarkeologiska studier användas, ingen information bör uteslutas.

53
Q

Vilken övergripande information kan utläsas ur ett mänskligt skelett (Burenhult: 2010)?

A

Redan i fält: preliminära köns- och åldersbedömningar och mätning för kroppslängdsbemätningar.
I laboratoriet: detaljerad undersökning → kön, ålder, kroppslängd, sjukdomar och skador.

54
Q

Vad kan arkeoosteologin få för information från studiet av försörjningsstrategier (Burenhult 2010: 131)

A

Analyser av försörjningsstrategier kan ge svar på frågeställningar om människors ekonomi, jaktstrategier, boskapsskötsel, fiske och slakttekniker. Rester av djur kan även indikera ett djupare förhållande med djurvärlden (det religiösa).

55
Q

För att bestämma ursprunget av vissa arkeologiska material kan spårämnesanalyser användas. Ge en översiktlig beskrivning av hur man använder sig av metoderna OES, XRF och NAA (Renfrew & Bahn 2016: 368f.)

A

OES Optical emission spectrometry –används på fasta solida prov av stål och metallegeringar. Analysen använder en gnista för att smälta en del av provet och göra så att atomer tar upp energi, flyttar elektroner utåt. När elektronerna faller tillbaka till sin ursprungliga plats avges ljus som kan delas upp i specifika våglängder, vilka visar på provets innehåll. Ljusets intensitet visar hur mycket av varje element som finns i provet.
XRF X-ray fluorescence analysis – används på både fast prov och prov i pulverform. Bärbar utrustning som sänder ut röntgenstrålning. När provet utsätts för strålning återkastar vissa ämnen olika energier, dessa visar vad provet innehåller.
NAA Neutron activation analysis – ett prov utsätts för en mängd neutroner, när neutronerna träffar atomkärnorna blir de instabila och sönderfaller. Energin och intensiteten från gammastrålningen, som avges vid sönderfallen, mäts och kan sedan användas för identifering. Analysen går att använda på de flesta ämnen.

56
Q

Renfrew and Bahn beskriver mikroskopisk undersökning av tunnslip (thin section). Förklara metoden och ge ett exempel på användning (Renfrew and Bahn 2016: 365–366; Clark et al. 2014:10492–10493).

A

Mikroskopisk undersökning av tunnslip (thin section) ingår i de så kallade analytiska metoderna där bland annat visuell examination ingår. Däremot innebär mikroskopisk undersökning att utav ett prov av något slag skärs en liten sektion bort för att ta reda på vart materialet har sitt ursprung. Detta prov slipas så tunt så att ljus kan skina igenom det. Det placeras under ett mikroskop där mineraler möjligtvis kan kännas igen och tillhör en specifik källa.
Denna metod har använts på stenobjekt över stora delar av världen, exempelvis monument. Däremot lämpar sig denna metod bäst på vissa typer av sten, exempelvis olika typer av flinta, och den vita marmorn.
Så denna metod kan visa på möjlig interaktion och kontakt mellan olika platser världen över när ett material upptäcks ha ursprung från någon annan plats.

57
Q

Hur kan artefakters ursprung utrönas när de förekommer utanför sina associerade områden (Renfrew & Bahn 2016: 374-379)?

A

Genom skriftliga källor, exempelvis vad som importeras och exporteras, eller varit en gåva. Stämplar och sigill. Distributionskartor. Kvantitativa studier ( större område, mindre noggrant) kvalitativa studier (mindre områden, mer noggrant). Handelsmönster. Mycket handlar om att kartlägga distributionen och på så sätt ta reda på hur artefakten bytt ägare och därmed plats. För att uppnå detta används spridningskartor. En kvantitativ distributionsstudie visade ett mönster av exponentiella avvikelser vilka är en indikation på linjär handel. Man går direkt till källan för varan istället för att handla genom andra. Thin section. Bly isotopanalyser om det är silver eller koppar. Skeppsvrak.

58
Q

Beskriv vad O’Conner och Barret ser för användningsområden i metoderna ”Judgemental sampling” och ”Systematic sampling” (O’Conner och Barret 2013: 270–271)

A

Judgemental sampling: används när det är möjligt att rangordna olika kategorier av depositioner. Man riktar in sig på dem som mest troligt kan ge en användbar mängd ben och som kan bidra till platsens arkeologiska förståelse. Även att sålla kontrollprover från ytliga oproduktiva kontexter. Man måste se till de bedömningar man gör i fältet blir testade för att se om de är bra eller mindre bra bedömningar.
Systematic sampling: man tar prover av en mängd depositioner på en plats när det är omöjligt testa hela området. Ju noggrannare man är ju mindre mängd prover behöver man ta.

59
Q

Hur kan vi få kunskap om släktskap genom DNA-analyser? (Renfrew & Bahn 2016: 230-232; Haak et al. 2008: 18227-18229)

A

mtDNA visar på släktskap i kvinnligt led. Kan exempelvis ta reda på om en kvinnar är modern till ett barn.
Y-kromosom visar på manligt släktskap. Den visar på relationer i allmänhet. Detta DNA kan vara mer problematisk än mtDNA. Man kan använda nu levande individer för att rekonstruera relationer av stor antikvitet. Man kan hitta gemensamma förfäder.

60
Q

Hur kan mänskliga kvarlevor bidra till vår kunskap om migrationsmönster som t.ex “Out of Africa” (Renfrew & Bahn 2016: 474f)?

A

DNA prov tas av nu levande populationer kan vi jämföra dem med aDNA för att se hur DNA-sekvenser har spritt sig, därigenom se förflyttningar. Genom att göra detta stegvis med äldre och äldre material kan vi, i stora drag, spåra hur människan förflyttat sig.
aDNA: prover dras från forntida kvarlevor, ben, tänder mm. ofta är dessa DNA rester inte kompletta. Man får då välja ut en viss del av DNA-sekvensen och se om den finns bevarad, alternativt återskapa den.
DNA kan berätta om släktskap via moderligt mtDNA och manligt y-kromosom. Detta visar vilka individer som är mer lika andra, har närmare släktskap.

61
Q

Vilka lämningar kan vi göra DNA prov på (Renfrew & Bahn 2016: 474)?

A

Välbevarade mänskliga (animallämningar såsom ben, hår och tänder, men även avföring. Ju nyare kvarlevor som arbetas med desto svårare är det att inse om teknikerna själva har kontaminerat provet. DNA bevaras bäst i kalla klimat.

62
Q

Vad kan isotopen kol 13 berätta om en individs diet (Eriksson et al 2008: 522-523)?

A

Isotopen kol-13 särskiljer på proteiner från markbundna eller sötvattenmöljöer från saltvattenmiljöer eller C4 plantor (C4 plantor är typiska för tropiska eller subtropiska miljöer).
Däremot måste man komma ihåg att stabila isotopanalyser inte kan skilja mellan vilda och inhemska resurser.

63
Q

Vad kan strontium-isotoper i tandemaljen berätta om individen (Haak et al 2008: 18229)?

A

Stronsium-isotoper i tandemalj reflekterar stronsium i dieten som härstammar från jorden under barndomen och varierar mellan individer från distinkta geologiska regioner. Det kan användas för att antyda en individs geologiska ursprungsplats och därmed identifiera senare rörelser, vilket kan leda vidare till senare beteende, traditioner av exogami (äktenskap utanför den egna stammen) eller massmigration.

64
Q

Hur kan isotopanalyser visa på förflyttningar i landskapet (Haak et al 2008: 4; Eriksson et al 2008: 2-4)?

A

Haak: Strontiumisotoper - moderna geokemiska fingeravtryck av Strontium och andra isotopanalyser kan ge avgörande data om ursprungsområden, rörlighet och migration, likväl ”traditions of residence” och giftemål utanför klanen/gruppen/samhället. Strontium (Sr) isotoper i tandemalj reflekterar/speglar strontium i jordarter som kan finnas i dieten (som barn, se Eriksson), vilket i sin tur kan tala om var dieten upptogs då jordarter kan spåras. Kan endast spåra barndomslokal - om hen inte befinner sig där längre = movement/förflyttningar. Exempel: Kvinnor i en grupp visade sig vara ingifta i samhället då de spenderade barndomen på en annan plats än där de befann sig under död. Eriksson: Tand visar endast barndom, då tänder slutar utvecklas. Ben är ständigt föränderligt och ger därför en mer samtida redovisning. Därför reflekterar ben de senaste årens diet innan död. Översiktligt kan man beskriva det som att skelettvävnad är skapad/utgjord av komponenter från dieten och därför kommer analys av ben att reflektera dieten. Viktig substans för analys av ben är kollagen - ett protein i både ben och tänder som kan överleva i skelettet i flera tusen år under gynnsamma förhållanden.
Kol-isotopvärdet (13C) urskiljer protein från markbundna (”terrestrial”)- eller sötvattenmiljöer från marina miljöer eller C4-växter. C4-växter = typiskt för tropisk och subtropisk miljö.

65
Q

Vad är GIS och i vilka två nivåer inom arkeologi används det till (Svedjemo 2010:1-2)?

A

GIS: är databaserat och med hjälp av GIS kan man analysera, lagra och visa rumsliga data, med andra ord var saker finns. Det är digitala kartor men med mer kapacitet och funktionalitet än de gamla papperskartor. När information lagras i databaser lagras de i olika teman eller med andra ord lager. Dessa lager placeras på varandra med olika data exempelvis vägar för sig, byggnader för sig mm. Men sedan för man dem samma till en karta över ett område. Däremot måste inmatning av data ske manuellt (en person måste mata in den), men efter man gjort det är programmet ganska lätthanterligt. Med andra ord kan man göra helt anpassade kartor med exakt den information man vill ha.
Nivå 1: utgrävningar som dokumentation av en arkeologisk plats (intra-site). Man hanterar data från själva utgrävningen.
Nivå 2: dokumentation på landskapsnivå, större områden exempelvis en socken (landskapsanalyser).

66
Q

Vad är skillnaden mellan retrogressiv och retrospektiv metod (Karsvall 2013:412, 414-416)?

A

Retrogressiv metod: man använder sig av att belysa och förklara äldre förhållanden med hjälp av yngre källmaterial. Denna metod brukar användas när ett yngre och mer fullständigt källmaterial på ett konkret sätt kompletterar ett äldre och mer fragmentariskt material. Det retrogressiva hittar det fossila landskapet, det som inte finns idag och gör att det även inte har någon funktion idag.
Retrospektiv metod: Denna metod står för en motsatt analys. Här handlar det inte om att förklara dåtid utan tvärtom att ge historiska förklaringar till variationer i dagens landskap. Så det handlar med andra ord om att ta reda på varför det ser ut som det gör idag genom att använda sig av historiska förklaringar. Det retrospektiva ser på det som används idag men det har modifierats, exempelvis från en grusväg till en asfaltsväg. Det lever i en funktion men inte i den ursprungliga funktionen.

67
Q

Nämn tre fördelar med GIS och förklara kortfattat hur det fungerar (Svedjemo 2010: 1f)

A

Fördelar: Det är ett snabbt verktyg för att få fram den information som önskas. Information mo fynd och fyndplatser går att lagra i programvaran. Det går att lägga in mycket material i de olika lagren.
GIS är ett datorpaserat kartverktyg där olika lager lagrar olika geografiska data, exempelvis landskapet, vägar, byggnader, historiska kartor, arkeologiska fynd mm.

68
Q

Vilka material undersöks i mikro- och makrofossilundersökningar och vilken information kan analyserna ge (Ekblom 2013:1-7)?

A

Mikrofossilundersökningar: mikrofossiler är sådant man inte kan se med blotta ögat, exempelvis pollen. De är botaniska rester, med andra ord på material som är organiska.
Pollenkorn från olika arter har individuella kännetecken; bestämning sker på basis av form, storlek, antalet och form av öppningar och skulptering. Det är ett svårt arbete som kräver erfarenhet och mycket tid. Preparering av pollen måste göras i ett laboratorium, det är alltså inget man kan göra själv.
Pollen speglar inte bara vad som skett på platsen eller växtligheten på en plats eftersom det alltid ett bakgrundsbrus från regional växtlighet. Pollenanalyser används oftast som verktyg när det gäller vegetationsrekonstruktioner. Den förståelse vi idag har när det gäller vegetationsförändring i Skandinavien är baserad på ett flertal pollenanalyser. Man kan tolka markutnyttjande. Jämförelsen mellan regional vegetationsförändring och lokala vegetationförändringar på en plats är viktiga för vår förståelse av hur människor på en plats har använt och brukade landskapet. Man kan exempelvis få fram när en viss trädsort kommit till Sverige.
Makrofossilundersökningar: makrofossiler är sådant man kan se med blotta ögat, exempelvis fröer och ben. De utförs med andra ord på material som är botaniska eller animaliska, med andra ord organiska material.
Makrofossilanalys svara på frågor kring resursutnyttjande generellt, rumslig organisation på en plats eller i ett hus, sociala skillnader eller hur växtmaterial har ingått i vardaglig och rituell praxis. Preparering av makrofossilprover är mycket enkla och de görs ofta med hjälp av ett stereomikroskop, exempelvis handlar det om att identifiera fröer. Däremot bör dessa prover analyseras redan i fältfasen så att man kontinuerligt kan utvärdera olika provers potential. Vad analyserna ger för information beror helt på vad för frågeställning man har valt: vad är kontexten som provet tas ifrån och vad är det för frågeställning du vill ha svar på? Exempelvis, i våta miljöer där bevaringsförhållanden är mycket goda (brunnar) brukar det räcka med små prover.

69
Q

Hur preparerar man ett makrofossilsprov (Ekblom 2013:4).

A

Preparering av makrofossilprov är mycket enkelt:

  • såll med 1.25-0,5 mm siktvidd, en 10 liters hink och rinnande vatten.
  • sätt jorden i rörelse genom att spruta vatten i hinken.
  • rörelsen får det organiska materialet att lägga sig på ytan av vattnet.
  • rörelsen får det minerogena (sten och sand) att sjunka ned till botten av hinken, pga. tyngden.
  • häll av det organiska materialet från ytan i sållet.
  • upprepa flera gånger.
  • det tar tid innan det organiska materialet flyter upp.
  • jorden ska röras om ordentligt.
  • lerigt prov: lägg det i varmt vatten under 1 dag innan preparering, pga. att lera är lättlösligt så det sjunker inte ned till botten. Lerpartiklarna är dock små så de går igenom sållet.
  • om det ej funkar, använd kaustiksoda på provet (gör det dock ej själv pga. den är farlig).
70
Q

På vilket sätt kan urlakning påverka arkeologisk data (Lindman 2004:118-128)?

A

En utgrävning kan avslutas vid närvaron av ”orörd” sandbotten medan det älva verket isjfinns mer material under sandlagret. Detta för att jorden har urlakats av humusämnen och lagret ser ut att vara orört av människan medan det i själva verket bara varit utsatt för urlakning av olika anledningar. Därför bör man inte utgå från att ”orörd” botten verkligen är orörd utan man bör ställa sig frågan om jorden kan vara utsatt för urlakning och om man bör fortsätta gräva. Kunskapen om urlakning ställer även tidigare utgrävningar i fokus om de verkligen har nått botten i sina utgrävningar.
”[…] de arkeologiska utsagorna behäftas med felaktigheter angående t.ex. vilka områden som varit bebodda, hur platskontinuiteten utvecklats, vad gravarna innehållit o.s.v.”
Feltolkning av material över en större yta om man inte föreställer sig urlakningsprocessens verkan över en större yta, ex. ett gravfält.

71
Q

Vilka konsekvenser kan urlakning av humusämnen få (Lindman 2004: 125-127)?

A

Urlakning av humusämnen kan leda till att det i lagerbildningar uppträder lager som ser ut som om det var naturliga sandlager eller vad som ibland felaktigt kallas sterila grus- och sandlager.
De övre delarna av arkeologiska material kan ha försvunnit p.g.a. urlakning à arkeologer ser det inte i utgrävningar och kan tro att de har nått botten när det i själva verket finns mer material att hitta. Övre delar av stolphål kan ha urlakats vilket gör att arkeologer inte ser dem à konstruktioner blir felaktigt beskrivna.
Se även föregående fråga.

72
Q

Vilka konsekvenser kan urlakning av humusämnen få (Lindman 2004: 125-127)?

A

Urlakning av humusämnen kan leda till att det i lagerbildningar uppträder lager som ser ut som om det var naturliga sandlager eller vad som ibland felaktigt kallas sterila grus- och sandlager.
De övre delarna av arkeologiska material kan ha försvunnit p.g.a. urlakning à arkeologer ser det inte i utgrävningar och kan tro att de har nått botten när det i själva verket finns mer material att hitta. Övre delar av stolphål kan ha urlakats vilket gör att arkeologer inte ser dem à konstruktioner blir felaktigt beskrivna.
Se även föregående fråga.

73
Q

Vad innebär erosion? Ge exempel på faktorer som påverkar erosionen (Bevan and Connoly 2013: 38f).

A

Erosion är när berg, jord, eller annat material lossnar från dess ursprungsplats. Med andra ord är det en nednötning och transport av materialet på grund av en mekanisk eller kemisk påverkan. Vanligast är vatten (regnfall), men sedan är det inte ovanligt att vinden och människor eller djur är orsaken för erosionen.
Vissa landskap är mer påverkade än andra av erosion, exempelvis är medelhavslandskapen väldigt känsliga för erosion på grund av kombinationen av säsongsburet regnfall som koncentreras i höst och vinterstormar, deras aktiva tektoniska historia, lågt skydd och högre nivåer av agrikultur.

74
Q

Förklara metoden pollenanalys och hur den kan hjälpa till vid datering (Ekblom 2013: 4-5).

A

Pollen är en mikrofossil och det krävs mikroskop för att undersöka pollenkorn. Pollenkorn från olika arter har individuella kännetecken; bestämning sker på basis av form, storlek, antalet och form av öppningar och skulptering. Arbetet är svårt och kräver mycket erfarenhet och tid. Preparering av pollen måste göras i ett laboratorium och är inget man kan göra själv.
Pollen bevaras bäst i fuktiga förhållanden, d.v.s. sjöar, mossar, brunnar och vattendrag. Pollen speglar inte bara vad som skett på platsen eller växtligheten på en plats eftersom det alltid är ett bakgrundsbrus från regional växtlighet. Dessutom är pollenkorn så små att de lätt rör sig i jorden, t.ex. genom regn eller maskars magkanaler. Undantaget är slutna kontexter, ex. gravar eller kärl.
Pollenanalys används oftast som verktyg när det gäller vegetationsrekonstruktioner à datering genom kunskap om vegetationshistorien.
Datering: avsaknad och närvaro av vissa växttyper kan indikera tidsperiod?
Man måste ha en pollenprofil för att kunna tolka pollendiagrammet.

75
Q

Vad är en fytolit? (Ekblom 2013: 6)

A

Fytolit: bildas av vissa växter, bl.a. gräs och örter när växterna tar upp vatten. Fytoliter, eller kisel/växtstenar som de också kallas, bildar vad man kan kalla växternas skelett. De är uppbyggda på kisel.

76
Q

Vad är den viktigaste felkällan man måste komma ihåg vid kombinationen av vedartsanalys och 14C (Ekblom 2013: 3)?

A

Vedartsanalys är vanligt i samband med urval av material för 14C. Om träkol från t.ex. ek används, ett träd som i sig kan bli flera år gammalt, har provet en egenålder. Veden, eller träet kan ha varit mycket gammalt redan när det användes. Eftersom arkeologer inte är intresserade av åldern på själva träet, utan på konstruktionen, är det viktigt att välja material för datering som har en så låg egenålder som möjligt.
Så den viktigaste felkällan är att man väljer material med för hög egenålder.

77
Q

På vilket sätt kan begreppet kulturlager anses vara problematiskt, och hur kan det påverka arkeologers arbete negativt (Lindman 2004: 126f)?

A

Otillräckliga kunskaper kan leda till att t.ex. naturliga myllalager kallas för kulturlager. Naturliga myllalager kan felaktigt tolkas som människors verk. Begreppet kulturlager är lämpligt när det rör sig om lager av t.ex. rasmassor i en stad eller feta lager av kraftigt organiskt innehåll. Naturliga lager av mull borde dock aldrig kallas kulturlager. Färg och halt av organiskt material är inte den rätta grunden för att fastställa om lager är påverkat av människor.

78
Q

Redogör för två metoder för att rekonstruera ett landskap (Ekblom 2013; Lindman 2004: 118–119).

A

Makrofossilanalys, d.v.s. analyser på alla botaniska och animaliska rester som kan urskiljas med blotta ögat, oftast botaniska rester. Preparering av makrofossilprov är enkelt och kan göras i fält (för detaljer, se svar på tidigare fråga). Proverna analyseras oftast med hjälp av ett stereomikroskop i 10-40 x förstoring men vissa fröer kan identifieras med blotta ögat. Till skillnad från pollenanalys kan man med bra bestämningslitteratur eller en bra referenssamling bestämma fröer och kärnor till art. Makrofossilprover bör helst analyseras redan i fältfasen så att man kontinuerligt kan utvärdera olika provers potential. Ofta tas rutinmässigt 2 liter ut i fält. För provtagning gäller samma regler som för arkeologiska utgrävningar i stort; vad är det för kontext du provtar och va där det för fråga du vill besvara med makrofossilanalysen?
- Vedartsanalys (Anthrakologi) är vanligt i samband med urval av material för 14C. Preparering sker på samma sätt som makrofossilanalys. Trä kan ha en hög eller låg egenålder och för att inte 14C-dateringen ska analysera träts egenålder utan konstruktionens ålder bör ett material med låg egenålder väljas. Vissa träslag är härdigare än andra och vedartsanalys kan därför hjälpa till i tolkningen kring funktion och teknik när det gäller konstruktioner. Olika träslag har också olika bra brännverkan och vedartsanalys kan användas för att närma sig teknologi och funktion. En jämförelse mellan pollenanalys i ett område och vedartsanalys kan också svara på frågor kring tillgänglighet och urval av träslag som inte bara är funktionella utan som kan ha andra orsaker. Genom jämförelse mellan pollenanalys i ett område och vedartsanalys blir det också lättare att diskutera eventuella samband mellan vegetationsförändring och markutnyttjande.
Mikrofossilanalys åsyftar botaniska rester som inte kan ses med blotta ögat, ex. pollen, diatomeer och fytoliter. För mikrofossilanalys behövs generellt mycket små prov. Eftersom det alltid sker en viss transport av mikrofossil upp och ned i en stratigrafi är en viss andel mikrofossil alltid sekundära. Man behöver profiler av materialet för att kunna tolka diagrammen. Även om det inte går att preparera mikrofossil själv kan du ändå snabbt utvärdera provet med ett ljusmikroskop. Man lägger då en mycket liten mängd jord på ett mikroskopglas och skannar igenom det i låg förstoring (x100).
- Pollenanalys (se svar på tidigare fråga).
- Diatomeer är blågröna alger som förekommer i alla typer av vattendrag. Sammansättningen av olika arter kan besvara frågor om salthalt, Ph, näringsförhållande och syreförhållande. Diatomeer är en av de viktigaste redskapen för att rekonstruera strandlinjer. Analys av diatomeer används även för att identifiera vid vilken tidpunkt en sjö blev isolerad från havet. Förändringen i salthalt från havsvatten till sötvatten avspeglas mycket tydligt i diatomefloran. Diatomeer kan också användas som indikatorer på mänsklig påverkan i vattendrag.
- Fytoliter kan prepareras med samma metod som diatomeer och de grupperas ibland under det gemensamma namnet kiselmikrofossil. Fytoliter kan vara ett viktigt komplement till pollen, eller makrofossilanalyser eftersom växter som inte sprider pollen eller fröer däremot bildar fytoliter. Vanligt att man fokuserar på den rumsliga utbredningen. Provtagning sker då ofta i ett rutnät.

79
Q

Hur kan jordbrukets introduktion spåras och då även förändringar i människors kostvanor (Eriksson et. al 2008: 520f, 539-541)?

A

Vill formulera till ”hur kan förändringar i människors kostvanor tala om/spåra jordbrukets introduktion?”
Finns inga bevisade komponenter som visar på övergången till jordbruk. Eriksson et al antar att övergången från främst marina resurser till markbundna resurser tyder på domesticering av djur - alltså jordbrukets introduktion. De använder stabila isotopanalyser av ben och tänder för att se denna övergång samt c14-datering för att se möjliga förändringar i dieten som skulle kunna bero på jordbruksövergång. De använde käkar för att undvika dubletter. Isotoper: stabila kol och nitrogen (kväve?). Tar ut kollagen ur skelettet som kan sedan ge ut isotopanalyser. Kollagen är ett protein i skelettet, se fråga ovan. Kollagen ger främst ut spår av protein i en diet. Kol (C) används för att urskilja markbundna/terrestrala och marina isotopvärden (de visar olika värden, antingen lågt eller högt, vilket gör att man kan urskilja den). Man resonerar att man inte kunde tämja vattendjur/marina djur - därför tyder en marin diet på jägar/samlar-samhällen. Kväve (N) kan ge ledtrådar om var i näringskedjan objektet stod. Med hjälp av isotopanalyserna kunde man se en tydlig övergång från huvudsakligen marin kost till huvudsakligen markbunden kost. Detta kompletterar man sedan med andra bevis såsom tillkomst av domesticerade djurarter (t.ex. get som inte fanns på ön innan människans domesticering) samt spår av antika fält.