Tentafrågor Flashcards
Beskriv skillnaden på en experimentell studie och en observationsstudie samt ge exempel på syften som passar till de två respektive typerna av studier.
● Observationsstudie: Man observerar uppkommandet av en studie till exempel, “hur många dog under Covid19 2022”. Det man gör är: 1.Räkna. 2. Observera. 3. Antalet är en kvantitativ studie.
I en observationsstudie observerar forskaren studieobjekten utan att aktivt manipulera någon variabel. Forskaren studerar samband mellan olika faktorer så som de naturligt förekommer
● Experimentell studie: 1.Ingripa. 2. Kontrollera. 3. Andelen. Kvalitativ studie, i andelen snarare än antalet. Exempel: “hur många dog i Covid19 2022 som hade tagit 3 eller flera vaccinationer?”.
I en experimentell studie manipulerar forskaren aktivt en eller flera variabler (den oberoende variabeln) för att undersöka effekten på en annan variabel (den beroende variabeln). Detta görs ofta genom att dela upp studieobjekten i minst två grupper: en experimentgrupp som utsätts för manipulationen och en kontrollgrupp som inte utsätts för den, eller som får en annan typ av behandling/manipulation.
Vilka är de tre nödvändiga villkoren för att man ska kunna prata om ett kausalt orsakssamband inom epidemiologisk forskning?
Inom epidemiologisk forskning, och vetenskap i allmänhet, krävs det mer än bara ett observerat samband för att fastställa ett kausalt orsakssamband. Det finns flera kriterier som traditionellt beaktas, varav tre brukar anses vara särskilt viktiga. Dessa tre nödvändiga villkor är:
● Tidsmässig relation (Temporalitet): Orsaken måste föregå effekten i tiden. Detta är logiskt; en händelse kan inte orsaka något som redan har inträffat. Om man exempelvis studerar sambandet mellan rökning och lungcancer, måste rökningen ha påbörjats innan lungcancer diagnostiseras. Att konstatera att en person både röker och har lungcancer räcker inte för att fastställa ett orsakssamband om man inte vet vilken av händelserna som inträffade först. Detta villkor är det mest fundamentala av de tre.
● Styrka i sambandet (Styrka/Associationens styrka): Ett starkt statistiskt samband mellan den misstänkta orsaken och effekten ökar sannolikheten för ett kausalt samband. Ju starkare sambandet är (t.ex. ett högt relativt riskvärde eller oddskvot), desto mindre troligt är det att sambandet beror på slumpen eller andra förväxlingsfaktorer. Om risken för lungcancer är betydligt högre hos rökare jämfört med icke-rökare, talar detta starkt för ett orsakssamband. Ett svagt samband kan fortfarande vara kausalt, men det är svårare att utesluta andra förklaringar.
● Biologisk plausibilitet (Konsistens/Biologisk rimlighet): Det bör finnas en biologisk eller teoretisk förklaring till hur den misstänkta orsaken kan leda till effekten. Detta innebär att det ska finnas en rimlig mekanism som förklarar sambandet. Till exempel, forskning har identifierat flera cancerframkallande ämnen i tobaksrök som kan skada DNA och leda till cellförändringar som i sin tur kan utvecklas till cancer. Denna biologiska plausibilitet stöder det kausala sambandet mellan rökning och lungcancer. Biologisk plausibilitet kan dock förändras i takt med att ny vetenskaplig kunskap tillkommer. Att en förklaring saknas idag utesluter inte att ett kausalt samband finns
Ett antal forskare är intresserade av att undersöka och utforma en studie för att ta reda på om arbetsrelaterad stress ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom bland män och kvinnor. Vad är exponeringen i en sådan studie?
Arbetsrelaterad stress
I en studie uppskattades det att risken att drabbas av diabetes var 4,34 per 1000 levnadsår för män och 3,16 per 1000 levnadsår för kvinnor.
Vilka typer av mått är detta ett exempel på?
- Incidens
En “blindad” randomiserad kontrollerad studie (RCT) genomfördes för att undersöka om ett nytt läkemedel för att behandla Atros är mer effektiv än ett preparat som redan finns på marknaden.
Vilket av följande påstående rörande en sådan RCT studien är felaktigt?
Studiedeltagarna byter läkemedelstyp under tiden då studien pågår.
Redogör för vad en kohortstudie är för något
En kohortstudie är en typ av observationsstudie inom epidemiologi och medicinsk forskning där en grupp individer (en kohort) med gemensamma egenskaper följs över tid för att undersöka hur olika faktorer påverkar deras hälsa och risken att utveckla specifika sjukdomar eller hälsotillstånd.
Exempel på vad en kohortstudie kan användas till:
● Studera sambandet mellan rökning och lungcancer: En kohort av rökare och en kohort av icke-rökare följs över tid för att se om det finns en skillnad i incidensen av lungcancer mellan grupperna. Detta var faktiskt hur det starka sambandet mellan rökning och lungcancer först etablerades.
● Undersöka effekten av kost på hjärt-kärlsjukdom: En kohort av individer med olika kostvanor följs för att se om det finns ett samband mellan specifika kostmönster och risken att utveckla hjärtinfarkt eller stroke.
● Studera effekten av exponering för miljögifter: En kohort av individer som har exponerats för en viss miljöförorening (t.ex. asbest) följs för att undersöka om det finns en ökad risk för att utveckla vissa sjukdomar, t.ex. cancer.
● Följa upp långtidseffekter av en behandling: En kohort av patienter som har genomgått en viss behandling (t.ex. en operation) följs för att utvärdera de långsiktiga resultaten och eventuella komplikationer.
I en studie där man har tagit hänsyn till en mängd confounders, uppskattades det att risken att få diabetes var 4 gånger högre bland elektriker jämfört med ekonomer. Detta påstående beskriver den….
Relativa risken
Beskriv hur en öppen kvalitativ intervju går till.
En öppen kvalitativ intervju syftar på att utforska individens upplevelser, åsikter, erfarenheter och perspektiv. till skillnad från de strukturerade intervjuerna där frågorna redan är bestämda och man har kommit överens om en ordning.
Innan intervjuerna påbörjas är det viktigt att ha ett tydligt syfte med studien och en eller flera forskningsfrågor som ska besvaras.
Deltagarna väljs ut baserat på deras relevans för forskningsfrågan
Istället för en detaljerad frågelista används ofta en intervjuguide.Ibland används ingen guide alls, utan samtalet styrs helt av deltagarens berättelse.
Intervjun genomförs oftast ansikte mot ansikte, men kan även ske via telefon eller videosamtal. Intervjuaren inleder med att skapa en trygg och avslappnad atmosfär och förklarar syftet med intervjun. Därefter uppmuntras deltagaren att berätta fritt om sina erfarenheter och åsikter. Intervjuaren ställer öppna frågor som “Berätta om…”,
Intervjun spelas oftast in med ljudinspelare
Det finns olika metoder för att analysera kvalitativa intervjuer, till exempel tematisk analys, innehållsanalys eller fenomenologisk analys. Gemensamt för dessa metoder är att de syftar till att identifiera mönster, teman och betydelser i deltagarnas berättelser.
Öppen kvalitativ intervju: Ange minst en eventuell nackdel och en eventuell fördel med en sådan typ av datainsamlingsmetod i jämförelse med mer strukturerade kvalitativa intervjuer
Nackdelar
Eftersom frågorna inte är standardiserade blir det svårare att jämföra svaren mellan olika deltagare och identifiera generella mönster. Metoden är också mer tidskrävande. Risk för subjektivitet i intervjuarens tolkning av deltagarnas svar, vilket kräver medvetenhet och metoder för att öka objektiviteten. Slutligen är resultaten från öppna intervjuer oftast inte generaliserbara till en större population på samma sätt som kvantitativa studier, eftersom fokus ligger på djupgående förståelse snarare än statistisk generalisering.
Fördel
Den kanske främsta fördelen är möjligheten att få en mycket djupare förståelse för deltagarnas erfarenheter, åsikter och perspektiv.Öppna intervjuer ger utrymme för att upptäcka oväntade teman och perspektiv som forskaren inte hade kunnat förutse i förväg.Intervjuaren har stor flexibilitet att anpassa frågor och samtalsflöde under intervjuns gång baserat på deltagarens svar. Deltagarna känner sig mer delaktiga. Rikare kontextuell förståelse.
De två begreppen överförbarhet och transparens används ofta inom kvalitativa studier. Vad innebär dessa båda begrepp och varför är dessa aspekter eftersträvansvärda i kvalitativa studier.
● Överförbarhet: Handlar om i vilken utsträckning resultaten från en kvalitativ studie kan appliceras eller överföras till andra sammanhang, populationer eller situationer.Därför handlar överförbarhet inte om att statistiskt bevisa att resultaten gäller för alla, utan snarare om att ge läsaren tillräckligt med information för att bedöma om resultaten kan vara relevanta och användbara i en annan situation.
● Transparens: Handlar om hur tydligt och detaljerad forskningsprocessen har redovisats. Det innebär att forskaren ska vara öppen om alla steg i forskningen, från formulering av forskningsfrågor till datainsamling, analys och tolkning av resultaten. Målet är att göra det möjligt för andra forskare att granska och bedöma studiens trovärdighet och tillförlitlighet.
En kvalitativ studie i omvårdnad söker efter följande kunskap:
Beskrivning av olika fenomen i patientens och vårdandets värld.
. Hur presenteras vanligen ett resultat av en kvalitativ empirisk studie? Två alternativ är korrekt.
- I form av en tematisk struktur
- I form av brödtext med ordrika beskrivningar
Datainsamling vid kvalitativ ansats kan ske på olika sätt. Nämn två datainsamlingsmetoder som skulle vara lämpliga för att studera människors upplevelser av tröst utöver djupintervjuer
Både observationer och fokusgrupper kompletterar djupintervjuer genom att erbjuda andra perspektiv på fenomenet tröst. Observationer ger en inblick i hur tröst uttrycks i handling och interaktion, medan fokusgrupper ger en möjlighet att utforska gemensamma och individuella perspektiv genom diskussion. Genom att kombinera dessa metoder med djupintervjuer kan forskaren få en mer holistisk och nyanserad förståelse för människors upplevelser av tröst. Det är viktigt att notera att valet av datainsamlingsmetod alltid bör baseras på forskningsfrågan och syftet med studien.
Empirism innebär att:
Kunskap grundas på våra erfarenheter som förmedlas via våra sinnen
