Tenta-P Flashcards

1
Q

Vad krävs för att en molekyl ska kunna absorbera ljus i det synliga och ultravioletta våglängdsområdet?

A

Molekylen måste innehålla dubbelbindningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Kromofor

A

Strukturelement (t.ex. en dubbelbindning) som orsakar absorption av ljus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Molär absorptivitet (E)

A

Den molära absorptiviteten (E) uttrycker hur hög sannolikheten är för att absorption av en foton ska ske. Ett högt värde på E innebär hög sannolikhet för absorption.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur påverkas E av antalet dubbelbindningar?

A

Ju fler dubbelbindningar, desto kraftigare absorption (högre E)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur påverkas lambda-max av konjugationsgraden?

A

Ju större grad av konjugation, desto lägre energi krävs för elektronövergång (högre lambdamax)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Auxokrom

A

Strukturelement som bidrar till att öka E och/eller öka lambda-max (minska energin) utan att själv absorbera ljus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Varför bör man inte utföra kvantitativa bestämningar vid A > 0,9?

A

Det ljus som träffar detektor utan att ha passerat provet (t.ex. pga. att ljus från lampan reflekteras, går runt kyvetten och träffar detektorn) kallas för ströljus. Ströljus orsakar störst mätfel vid höga absorbanser (låga transmittanser).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Varför bör man inte utföra kvantitativa bestämningar vid A < 0,2?

A

Om absorbansen är för låg (transmittansen hög) innebär det att absorbansen bestäms av skillnaden mellan två nästan lika stora tal eftersom I är nästan lika stor som I0. En liten felmätning i I eller I0 kommer då att ge ett stort fel i A.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka egenskaper ska en molekyl ha för att ha god förmåga att fluorescera?

A

Konjugerad
Stel
Plan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Applikationer för AES

A

Kvantifiering av alkalimetaller (litium) i salter, infusionslösningar och dialysvätska.
Bestämning av metalliska föroreningar i andra oorganiska salter som används vid tillverkningen av ovanstående lösningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Fördelar med AES

A

Robust, billig och selektiv metod

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Nackdelar med AES

A

Kan bara användas på alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Fördelar med AAS

A

Känsligare än AES

Specifik metod - användbar för kvalitetskontroll av läkemedel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Nackdelar med AAS

A

Kan bara analysera metaller

Varje ämne kräver en hålkatodlampa coatad med den metall som ska analyseras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Applikationsområden för AAS

A

Undersökning av metaller i farmaceutiska blandningar innan formuleringar

Undersökning av metaller i färdiga produkter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Le Châteliers princip

A

Om en kemisk jämvikt utsätts för en störning, så svarar reaktionen så att störningen motverkas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Buffertkapacitet

A

Buffertkapaciteten anger mängden syra/bas som måste tillsättas för att åstadkomma en pH-förändring på en enhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

När är buffertkapaciteten som högst?

A

Buffertkapaciteten är som högst då pH är nära pKa samt vid höga buffertkoncentrationer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är en pH-indikator?

A

En pH-indikator är en svag protolyt som har olika färg i syra- och basform pga. strukturella förändringar.

20
Q

Val av pH-indikator

A

En bra indikator ska ha ett omslagsintervall vars pH innefattar titrerkurvans pH i ekvivalenspunkten

21
Q

Simultantitrering

A

Flera syror kan titreras samtidigt om deras pKa skiljer sig mer än 4 enheter. Den starkaste syran titreras först, och sedan den svagare.

22
Q

Begränsningar med titrering

A

Är en icke-selektiv teknik
Kräver snabb och fullständig reaktion
Är tidsödande
Kräver större noggrannhet och kunskap hos laboranten än många andra analystekniker
Är inte en teknik för analys av låga koncentrationer

23
Q

Varför används intern standard?

A

För att kompensera för provförluster under provupparbetningen eller variationer i injektionsvolym

24
Q

Vad krävs för separation med gaskromatografi?

A

GC kräver flyktiga och termostabila ämnen

25
Q

Vid vilka tillfällen använder man sig av standardadditionsmetoden?

A

Standardadditionsmetoden används när komplexa prover som innehåller komponenter som kan interferera med detektorresponsen ska analyseras. Standardaddition kan också användas när ”ren” referenslösning inte finns att få tag på.

26
Q

Varför ska man validera en metod?

A

För att få ett mått på kvaliteten på analysdata. Är metoden tillräckligt bra för sitt ändamål?

27
Q

Riktighet

A

Hur nära det experimentella värdet det ”sanna” värdet ligger

28
Q

Precision

A

Hur väl resultaten från en analys kan upprepas

29
Q

Repeterbarhet

A

Precision under samma förhållanden under ett kort tidsintervall.

30
Q

Selektivitet

A

Metodens förmåga att endast mäta det som den är avsedd att mäta.

31
Q

Utbyte

A

Hur stor andel av provsubstansen förloras under upparbetningen? Hur stor andel av analyterna försvinner under ”hela” metoden?

32
Q

Level of detection (LOD)

A

Den lägsta halt av ett ämne där förekomst av ämnet kan fastställas.

33
Q

Level of quantification (LOQ)

A

Den lägsta halt av ett ämne som kan bestämmas kvantitativt med acceptabel riktighet och precision

34
Q

Användningsområden för LLE

A
Isolering
Separation
Koncentrering
Bedömning av läkemedels adsorption i tarmen 
Upprening inför vidare analys
35
Q

Reglering av extraktionsgrad

A

Lösningsmedel
pH (gäller för protolyter)
Tillsats av komplexbildare
Fasvolymsförhållande (Vaq/Vorg)

36
Q

Fördelar med LLE

A

Enkelt att utföra
Möjlighet att reglera utbyte och selektivitet
Generell metod

37
Q

Nackdelar med LLE

A

Svårt att automatisera
Tidsåtgång
Lösningsmedelsåtgång

38
Q

Användingsområden för kromatografi

A

Analys av läkemedel (ren substans och i kroppen)
Analys av läkemedelsmetaboliter
Analys av prover från farmakodynamiska och farmakokinetiska studier
Upprening av ämnen från extrakt av naturprodukter

39
Q

Vilket värde ska Rs ha för att två toppar med samma basvidd ska vara baslinjeseparerade?

A

1,5 eller högre

40
Q

Reglering av retention i reversed phase

A

Andel organiskt lösningsmedel i mobil fas
Typ av organiskt lösningsmedel (t.ex. metanol, acetonitril, 2-propanol)
Ändring av pH (gäller för protolyter)
Tillsats av motjon till den rörliga fasen (gäller för laddade ämnen)
Byte av stationär fas (annan typ av kolonn)

41
Q

Reglering av selektivitet i reversed phase

A

Typ av organiskt lösningsmedel (t.ex. metanol, acetonitril, dioxan)
Ändring av pH (gäller för protolyter)
Tillsats av motjon till den rörliga fasen (gäller för laddade ämnen)
Byte av stationär fas (annan typ av kolonn)
Andel organiskt lösningsmedel i mobil fas (om retentionen är väldigt låg)

42
Q

Mjuka joniseringstekniker

A

Mjuka joniseringstekniker ger molekyljoner. Detta används ofta för kvantitativa analyser.

43
Q

Hårda joniseringstekniker

A

Hårda joniseringstekniker ger fragment av molekyler. Detta kan användas för kvalitativa analyser.

44
Q

Exempel på mjuka joniseringstekniker

A
Chemical Ionization (CI)
Electrospray Ionization (ESI)
Atmospheric Pressure Chemical Ionization (APCI)
45
Q

Exempel på hårda joniseringstekniker

A

Electron Impact (EI)