Tenta, begrepp

Question 1

Ontologi

Answer 1

Verklighetsuppfattning. Beroende på hur vi ser på verkligheten påverkar det hur vi forskar och vilken metod som används.
Läran om hur verkligheten är.
Finns två ståndpunkter. ”Objektivistisk” och ”konstruktionistisk”.

Question 2

Objektivistisk ontologi

Answer 2

En ståndpunkt inom ontologin. Verkligheten ÄR.
Vår tillvaro/verklighet är mätbar och finns oberoende av våra sinnen.
T.ex. tyngdkraften finns där oberoende på om du vill eller inte.

Question 3

Konstruktionistisk ontologi

Answer 3

En till ståndpunkt inom ontologin. Verkligheten GÖRS.
Vår tillvaro/verklighet konstrueras via våra sinnen, idéer & tolkningar. Den är personlig och egenkonstruerad och fokuserar på hur individen uppfattar verkligheten.
T. ex. kan en individ tycka att vatten är underbart samtidigt som en annan individ upplever vatten som hemskt. Det är byggt på deras egna erfarenheter.

Question 4

Epistemologi

Answer 4

”läran om hur man kan bilda kunskap om verkligheten”, hur kunskap legitimeras.
⦁ Vad är kunskap och vad kan man ha kunskap om?
⦁ Kan den sociala verkligheten studeras på samma sätt som naturvetenskapen? Samma metoder och tillvägagångssätt?
⦁ Olika ståndpunkter inom Epistemologin är ”empiricismen” och ”positivismen”
⦁ Empiricismen menar på att kunskap baseras på erfarenhet. Kunskap utvecklas genom observation och kritiska prövningar. Vanligt i enskilda intervjuer. Blir mer djupgående. Vill man nyansera det man vet
⦁ Positivismen menar på att kunskap är lagmässiga regelbundenheter som kan prövas. Står emot värderingar och normer. T. Ex. Tyngdkraften. Den finns oavsett synsätt.

Question 5

Induktion

Answer 5

”upptäckandets väg”: Man vill upptäcka, skapa nya teorier (eller utveckla och fördjupa redan befintliga teorier) och få ny information om sådant man inte vet mycket om.
Grundar sig i empiriska observationer och ett tolkande synsätt och har en konstruistisk ontologisk inriktning. Kvalitativt.
Ett mer öppet ingångssätt. ”HUR är det här?”

Question 6

Deduktion

Answer 6

”bevisandets väg”: Man har hypoteser man utgår ifrån som man vill stötta med forskning. Man vill bevisa sådant som tas för givet men som vi inte nödvändigtvis vet någonting om.
Grundar sig i logik/slutledningsförmåga och naturvetenskapen och är objektivistiskt ontologisk. Kvantitativt. Man har en hypotes om någonting, väljer sedan at försöka bevisa detta genom observationer.
En mer inriktat ingångssätt. ”ÄR det såhär?”

Question 7

Forskningsprocessen

Answer 7

Problembeskrivning; Syftesformulering; Kunskapsöversikt (tidigare forskning); Val av teoretiska och metodologiska utgångspunkter; Datainsamling; Tolkning och analys av insamlad data.

Question 8

Datainsamlingsmetoder

Answer 8

Observation; Intervju: Strukturerad intervju; Semistrukturerad intervju; Ostrukturerad intervju;Fokusgrupper; Dokument

Surveystudier; Experimentell design; Longitudinella studier; Fallstudier; Komparativa studier

Question 9

Population

Answer 9

De som berörs av ens studie. Kan vara en förening, organisation, grupp, eller samhället m.m.

Question 10

Urval

Answer 10

De i befolkningen som väljs ut för att delta i studien. Kan väljas ur på olika sätt.
Om ett urval från populationen ska göras behövs kunskap om populationen. Hur är fördelningen mellan klass/ålder/etnicitet o.s.v. Med den kunskapen kan man göra ett representativt urval.

Question 11

Problembeskrivning och syftesformulering

Answer 11

⦁ Vad behöver vi få kunskap om?

⦁ Varför vill vi få kunskap om detta?

Question 12

Kunskapsöversikt

Answer 12

⦁ Vad vet vi sedan tidigare?

⦁ Vad kan vi lära oss av tidigare erfarenheter?

Question 13

Val av teoretiska och metodologiska utgångspunkter

Answer 13

⦁ Vad för utgångspunkter har vi?
⦁ Hur vill vi nå kunskapen vi eftersöker?
⦁ Ta här hänsyn till ontologi, epistemologi samt induktion/deduktion.

Question 14

Kvantitativ approach

Answer 14

Formulerar storskaliga slutsatser baserat på data från många fall. Sifferbaserad data. Fokus är på förklarandet genom statistiska, kvantifierbara resultat. Man undersöker enskilda variabler.
En studie som fokuserar på mest/minst, bäst/sämst m.m. är ofta en kvantitativ studie.

Framföallt naturvetenskapligt inriktat

Question 15

Kvalitativ approach

Answer 15

Går på djupet. Man kommer nära det man vill undersöka och söker förståelse på ett djupare plan. Ordbaserad data. Syftet är att söka mening och förståelse genom tolkande.
En studie som söker förståelse i hur, varför m.m. är ofta en kvalitativ studie.

Question 16

Observation

Answer 16

Studerar när och hur någonting händer i sitt naturliga sammanhang.

Question 17

Intervju

Answer 17

Observera hur någon berättar vad han/hon vet, tycker, vill, känner. Här får man deltagarnas tolkade perspektiv (2:a ordningens perspektiv – d.v.s. information som man inte själv kan se utan får återberättat för en). Man kan få fram information om händelser i det förflutna eller tankar om nu-/framtiden.

Question 18

Strukturerad intervju

Answer 18

Kan beskrivas som en ”talande enkät”. En mall finns som följs till punkt och pricka.

Question 19

Semistrukturerad intervju

Answer 19

En mall finns som stomme men följdfrågor är tillåtna. Intervjun behöver inte nödvändigtvis tas i ordning men någon gång under intervjun ska frågorna gås igenom.

Question 20

Ostrukturerad intervju

Answer 20

Kallas även ”öppen intervju”. Här finns ingen försatt stomme utan man pratar fritt. Här sätter den som blir intervjuad stommen för vart samtalet går. Kan bli flertalet intervjuer för att få ”hela historien”.

Question 21

Fokusgrupper

Answer 21

En typ av gruppintervju som fokuserar på en viss frågeställning eller tema. Här går man även kunskap om hur individer diskuterar, hur gruppen interagerar samt hur deltagarna prövar och utvecklar varandras resonemang. I vissa fall kan detta även spara tid och pengar då man kan få mångas åsikt på en kortare tid. Dock får man vara försiktig för att gruppen kan påverka varandra medvetet eller omedvetet.

Question 22

Dokument

Answer 22

Dokumentstudier har fokus på dokuments innehåll och den kontext de producerades i. Dokumenten har, till skillnad från intervjuer, inte skapats i forskningssyfte.

Question 23

Surveystudier

Answer 23

⦁ T.ex. enkätstudier

⦁ Behövs ett stort urval för att få en aktuell bild av läget

Question 24

Experimentell design

Answer 24

⦁ T. ex. placeboeffekten
⦁ Ofta genomförd i labbmiljöer.
⦁ Manipulerande av variabler genomförs i en kontrollerad miljö.

Question 25

Longitudinella studier

Answer 25

⦁ T. ex. undersökningen om p-programmets anpassning till yrkeslivet
⦁ En stor mängd data/faktorer undersöks och uppföljningar görs över tid.

Question 26

Fallstudie

Answer 26

⦁ T. ex. Mariental (?): hur avsaknaden av arbete påverkar ett samhälle vid nedläggning av större arbetsplats.
⦁ Man studerar särskilda fall. Väljer ett specifikt område av intresse.

Question 27

Komparativa studier

Answer 27

⦁ Comparing. Jämförande studier.

Question 28

Externt bortfall

Answer 28

Individer som väljer att inte delta i undersökningen. Om det blir för stort extern bortfall behöver man ta hänsyn till att resultatet kan vara missvisande.

Question 29

Internt bortfall

Answer 29

Individer som av någon anledning väljer att inte svara på frågor i enkäten. Om det är ett stort internt bortfall kan man behöva syna enkäten. Är det samma fråga som ej blivit besvarad? Är frågan för svår/känslig/illa formulerad? Kan undvikas genom t. ex. pilotenkät för att få en 2nd opinion på frågorna.

Question 30

Validitet

Answer 30

Mäter jag det jag vill mäta med studien? Är frågor relevanta för slutresultatet?
Validitet handlar om att använda rätt verktyg vid rätt tillfälle.
T. ex. om man vill mäta hur tunga lyft påverkar arbetare på en arbetsplats men utför undersökningen på en arbetsplats där tunga lyft inte är speciellt aktuellt uppfyller man inte en hög validitet.

Question 31

Reliabilitet

Answer 31

Mäter jag det jag vill mäta på ett tillförlitligt sätt? Har data samlats in till en studie på så sätt att slumpen inte påverkar resultatet? Är kunskapen som kommit fram framtagen på ett tillförlitligt sätt? Kommer man få ett liknande resultat om man genomför undersökningen igen?
T. ex. om man ska undersöka stress på ett företag behövs kunskap om företaget. Mäter man vid ett rättvist tillfälle? Är det för tillfället en högsäsong på företaget och stress är mer förekommande? Är situationen en annan om man undersöker två månader senare?

Question 32

Generaliserbarhet

Answer 32

Man vill kunna generalisera resultatet är giltigt även för deltagare som inte deltog i studien i fråga.

Question 33

Korrelation

Answer 33

Samband/överensstämmelse. Kan visa enbart skenbara förklaringar.
Det finns ett påvisat samband mellan glassförsäljning och drunkningsolyckor. Det finns korrelation.
Enbart för att det finns ett samband (korrelation) mellan två ting behöver inte detta betyda att det finns ett orsakssamband (kausalitet), att det ena ger verkan till det andra.

Question 34

Kausalitet

Answer 34

Orsaksförhållande/orsakssamband.
Man kan tänka sig att sambandet beror på temperaturen när glassätning förekommer. Det är sommar, det är fler som badar. Drunkningsolyckorna beror altså inte på glassätandet, det finns inte kausalitet.
T.ex granförsäljning,