Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

SOPA11 > Tenta > Flashcards

Tenta Flashcards

1
Q

De 4 övergripande principerna för socialt arbete

A
  1. Respektera människors värde och värdighet
  2. Att inte göra skada
  3. Visa respekt för mångfald
  4. Värna om de mänskliga rättigheterna och social rättvisa
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Mary Richmond

A

Individinriktat
Problemformulering
Socialpolitik som identifierade och diagnostiserade sociala problem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Jane Addams

A

Strukturinriktat
Samhällsförändring inte individförändring
Drabbade inte ansvariga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Människovärdet är

A

Högt
Lika för alla
Värderas högre än djur
Givet utan meriter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

3 saker som identifierar MR

A

Universiella
Odelbara
Samverkande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

De 7 diskrimineringsgrunderna

A
  1. Könsidentitet, könsuttryck
  2. Kön
  3. Ålder
  4. Etnicitet
  5. Trosuppfattning/religion
  6. Sexualitet
  7. Funktionsnedsättning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

6 former av diskriminering

A
  1. Indirekt
  2. Direkt
  3. Bristande tillgänglighet
  4. Trakasserier
  5. Sexuella trakasserier
  6. Instruktioner att diskriminera
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Moral

A

Handlar om själva handlingen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Etik

A

Reflektion bakom själva handlingen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Pliktetik

A

Något absolut
Det goda är följd av att vi gör det rätta
Följer handlingen så som vi tänkt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Konsekvensetik

A

Tänker på följderna

Vill nå maximalt gott

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Empati

A

Objektivt, tittar utifrån

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Sympati

A

Subjektivt, sätter sig in i individens skor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Paternalism

A

Expert som vet bäst
Inskränkande valmöjligheter för individen
Sträng fader, upphöjande stödjande moder
Inser inte sitt eget bästa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Underlåtenhetsmakt

A

Låter bli att agera

Erkänner inte problemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Sociala risker

A

livssituationer som hotar individens försörjning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Sociala problem

A

Risksituationer som är speciellt hotfulla för individen eller samhällets välfärd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Olika aktörer inom socialpolitik

A

Offentlig sektor
Privat sektor
Ideell sektor
hushållssektor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Omfördelning av ekonomiska resurser

A

Vertikal omfördelning - mellan olika inkomstnivåer

Horisontell omfördelning - mellan hushåll och/eller mellan olika behov vid olika perioder av en individs liv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Socialpolitik som normgivande

A

Påverkar de organisatoriska förutsättningarna och drar gränder mellan olika insatser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Universiella förmåner

A

riktade till alla eller alla i en bred kategori

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Selektiva förmåner

A

Riktade till begränsad kategori som anses utsatta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Olika modeller för socialpolitik

A

Insitutionella modellen - omfattar alla medborgare

Residuala modellen - människor förväntas tillgodose sina behov i det sociala nätvärket

Prestationsmodellen - förmåner knutna till prestationer i arbetslivet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Olika sociala behov

A

Objektiva - behöver bostad

Subjektiva - vill ha villa med stor pool

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Socialpolitikens kärnverksamheter

A

Inkomstöverföring och välfärdsservice

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Socialförsäkring

A

Verksam när individen tillfälligt eller permanent lämnar arbetslivet
Bortfallsprincipen - ersättning motsvarar en viss procent av tidigare inkomst

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Ekonomiskt bistånd

A

Ytterst försörjningsstöd när andra möjligheter inte räcker till
Skälig levnadsnivå
Behovsprövning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Välfärdsservice

A

Icke-materiella dimensionen - stöd, omsorg, kuratorsarbete. Tillsynsmyndigheter som socialstyrelsen

Materiella dimensionen - administration och handläggning av socialförsäkring och ekonomiskt bistånd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Charles Tilly

Bestående ojämlikhet

A

Den som blir utsatt för segregering anpassar sig och accepterar det
Blir en sanning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Charles Tilly

Kategorier i socialt arbete

A

Inre kategorier - hur en organisation organiseras

Yttre kategorier - hur vi tänker och organiserar samhället

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad är en maktstruktur

A

ojämlikhet som vi kan se i olika grupper

kollektiv kraft

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Intersektionella samspel

Konstruktion

A

De erfarenheter och tolkningar vi utbyter skapar en gemensam förståelse för verkligheten. Språket är centralt. Ju mer överens vi är ju mer anpassar vi oss till det

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

3 sätt att kategorisera

A
  1. Allmän - för samman saker som liknar varandra, en grupp som skiljer sig från en annan grupp
  2. Motsatspar - olikheter, något som det andra inte är
  3. Hierarkisering - tillskriver olika värden
34
Q

Växelverkan mellan struktur och individnivå

A

De olikheter som finns mellan olika grupper uppstår på individnivå men påverkar på samhällsnivå

35
Q

Strukturnivå

växelverkan

A

Samhällsnivå
pratar om hur människor lever
Skapar samhället tillsammans

36
Q

Individnivå

växelverkan

A

Vår identitet, normer, erfarenheter

kan skapa ojämlikheter men kan också skapa motstånd

37
Q

Yvonne Hirdman

A

Olikhet/isärhållandets logik
- kvinnor och män är olika, ska göra olika. när vi tänker återskapar vi det

Över/underordningens logik
- mannen är norm som kvinnan mäts mot. Kvinnan definieras ständigt utifrån mannen

38
Q

Judith Butler

A 
Lär oss att bli våra kön
Kön är ständiga upprepade handlingar
Kön - genus - begär
handlingar skapar feminitet/maskulinitet
Heterosexuella matrisen - kvinnan ska begära mannen, mannen ska begära kvinnan
39
Q

Stuart Hall

A

Historisk koppling mellan kolonialism och etnisk diskriminering/rasism/othering även i nutid

Subjektskonstruktion
- motsatspar för att förstå världen genom historia och språk men också hur vi skapar oss själva genom den andra

Othering
- vi skapar en gräns mellan oss själva och det som är den andra

Psykoanalys
- identitet genom spegling. Vi skapar vår identitet genom att spegla oss i andra

Konstruktivism
- språkets binära funktion, stereotyper. Tänker genom att bilda motsatspar

Postkoloniala tillståndet
‘‘vi och de’’ har uppkommit efter kolonialismen och lever kvar än idag

40
Q

Pierre Bourdieu

A

Ekonomiskt kapital - inkomst och tillgångar

Kulturellt kapital - kunskaper om hur samhället fungerar, röra sig i utbildningssystemet, vet olika värden

Socialt kapital - nätverk, kontakter

Symboliskt kapital - en viss utbildning kan ha ett stort värde inom en viss krets men i en annan är värdet lågt

HABITUS

Fält - sociala rum med specifika regler och värderingar

41
Q

Förklara 1 av 5 positioner för socialt arbete

Socialt arbete knyts till bestämda kriterier eller definitoner

A

Försöker skapa definition av vad socialt arbete är, försöker avgränsa.
Finns olika kriterier att uppfylla för socialt arbete
Varje avgränsning ständer ute något annat

42
Q

Förklara 1 av 5 positioner för socialt arbete

Socialt arbete knyts till förgrundsgestalter eller idéströmningar

A

Mary Richmond och Jane Addams

Idéströmningar - kopplas till politiska eller religiösa ideologier

43
Q

Förklara 1 av 5 positioner för socialt arbete

Socialt arbete knyts till sitt användningssammanhang

A

Socialt arbete utvecklas genom de sammanhang där man använt socialt arbete i sociala problem (i sitt användningssammanhang).

44
Q

Förklara 1 av 5 positioner för socialt arbete

Socialt arbete knyts till dess samhällsfunktioner

A

Handlar om samhällets organisering.
Vad har det sociala arbetet haft för funktion och roll under olika tidsperioder och under olika välfärdsregimer i relation till ekonomiska, politiska och ideologiska krav.

En invändning till denna position är att man glömmer det holistiska perspektivet och enbart fokuserar på samhällsnivå. Man räknar bort direkt kontakt mellan socialarbetare och brukare (individnivå).

45
Q

Förklara 1 av 5 positioner för socialt arbete

Socialt arbete som produkt av en lång ras historiska processer

A

Socialt arbete utvecklades för länge sen. Kopplat till filantropi (allmännyttig välgörenhet utan krav på motprestation).
Man ser det sociala arbetets utveckling som ett konglomerat där man behöver förstå alla de enskilda elementen enskilt för att kunna beskriva vad nutida socialt arbete faktiskt är.

46
Q

Michael Lipsky

A

Lagar och regler är ramverk men ger socialarbetaren tolkning och handlingsutrymme = gräsrotsbyråkrati.

Tjänstemän som jobbar direkt med klienter. Socialarbetarens kunskap, syn på samhället och sociala problem spelar roll för hur socialpolitiken verkställs.

47
Q

Centralisering

A

Handlar om att något är toppstyrt och makten utövas centralt.

48
Q

Decentralisering

A

Handlar om att det är en platt organisation där man delegerar ut olika uppgifter och ansvar.

49
Q

Specialisering

A

Handlar om att klienter delas upp utifrån problem och att det finns enheter för olika områden.

50
Q

Integration

A

Handlar om integrerande organisationer med utbredd och generalistkompetens.

51
Q

Multipla välfärdsproblem

A

Olika sociala problem som uppträder samtidigt. Detta förstärks när de sker samtidigt och skapar problemkonstellationer.

52
Q

Socialpolitik som begrepp

A

Socialpolitik är enkelt uttryckt en ram för det sociala arbetets praktik.

53
Q

Tre domäner inom välfärdssektorn

A

Den politiska domänen
Lednings-och administrationsdomänen
Den professionella domänen

54
Q

Tre kategorier av organisationer

A

Offentliga (styrs av lagar och politiska beslut, utan vinstintresse
Privata (styrs av privatpersoner och eventuell ekonomisk vinst tillfaller enskilda
Ideella - (Intressestyrda, icke vinstgivande drivs av föreningar eller liknande)

55
Q

Vad är rättighetsskälet?

A

Brukarna ska ha samma rättigheter som alla andra grupper i samhället. Tex kriminella som vill göra revansch ska kunna få jobb men dom får ingen anställning.

56
Q

Vad är förändringsskälet?

A

Brukarnas erfarenhet är en lika viktig kunskap som de professionellas. Det ska underlätta samarbete och tillit mellan brukare och socialarbetare.

57
Q

Vad är Empowerment?

A

Målet är att få klienten att få kontroll och makt över sitt egna liv. Man vill stärka klientens självkänsla genom att lägga fokus på att klienten själv skulle ta sig ur den situation den befinner sig med stöd och hjälp från socialarbetaren.

58
Q

Kommodifiering

A

Handlar om att ansvaret ligger hos individen, att ens individuella välfärd baseras på ens plats på arbetsmarknaden och ens arbete. Hårddraget kan man säga att individen och dess arbetskraft ses som en vara.

59
Q

Dekommodifiering

A

Handlar om att staten går in och tar över ansvaret och frikopplar individens välfärd från dess relation till arbete. Staten går in med en trygghet och blir en garant för ett drägligt liv.

60
Q

Absolut fattigdom

A

Individen/hushållet med ekonomiska tillgångar som faller under en förutbestämd fattigdomsgräns. FNs mått är att man har under 1,9 USD per dag.

61
Q

Relativ fattigdom

A

Om inkomsten ligger under 60% av medianen för landets befolkning.

62
Q

Avsaknad av kontantmarginal

A

Skulle du kunna skaffa fram 14000 kr inom en vecka? 20% fattiga i Sverige.

63
Q

Materiell fattigdom

A

Definieras genom att man inte har råd med 3 av dessa
Betala oförutsedda utgifter
En veckas semester per år
En måltid kött, kyckling, fisk eller liknande veg varannan dag
Tillräcklig uppvärmning av bostaden
Betala skulder
Kapitalvaror som TV, tvättmaskin, telefon

64
Q

1 av 4 grundpremisserna för socialkonstruktivism

Att man har en kritisk inställning till “självklar” kunskap.

A
  • Ingenting är absolut och självklart - man kan dekonstruera saker i olika delar för att se hur de faktiskt ser ut
65
Q

1 av 4 grundpremisserna för socialkonstruktivism

Att man har historisk och kulturell specificitet

A

Kontextberoende. Allting är beroende av tid och rum. Var är du? När är du? När i historien? Vilket land?

66
Q

1 av 4 grundpremisserna för socialkonstruktivism

Att man kan se samband mellan kunskap och sociala processer

A

Bygger på gemensamma sanningar. Det man pratar om tillsammans skapar tillsammans en gemensam sanning.

67
Q

1 av 4 grundpremisserna för socialkonstruktivism

Att man kan se samband mellan kunskap och social handling

A

Det vi vet gör

vi - man handlar utefter det man tror/vet

68
Q

Social mobilisering

A

Verksamheter med målsättning att få en socialt mobiliserande betydelse och bidra till sociala förändringar. Detta är vad Jane Addams gjorde. Brukarinflytandet är centralt.

69
Q

Social mobilitet

A

Att det är möjligt att göra en klassresa och röra sig mellan de olika klasserna.

70
Q

Gapmending

A

Ett koncept som används för reflektion och analys av klyftor som finns mellan olika aktörer i socialt arbete. En modell som används för att människor som möts ska kunna reflektera över samhället och se på olika klyftor som finns.

71
Q

Etnicitet kan ses från två olika nivåer, förklara strukturellt nivån

A

Innebär att man kopplar kategorin till ens möjligheter i samhället och maktrelationer mellan majoriteter/minoriteter. Tex om man tillhör en majoritet har man en annan makt än de som tillhör en minoritet

72
Q

Etnicitet kan ses från två olika nivåer, förklara kulturella nivån

A

Den kulturella nivån innebär att man kopplar kategorin till en upplevelse av gemenskap och där omgivningen uppfattar de som tillhör kategoriseringen som en homogen grupp - man får den så kallade “vi och dom”- identiteten.

73
Q

Två olika förståelser av etnicitet förklara den essentialistiska förståelsen

A

Man ser det som en verklig reell kategori som finns i verkligheten naturligt - den är statisk och består av homogena grupper.

74
Q

Två olika förståelser av etnicitet konstruktivistiska förståelsen

A

(utgångspunkt vid intersektionella analyser) är en skapad föreställning om skillnad och blir därför föränderlig och kontextberoende. Via den ser man dikotomier som i sin tur leder till stereotyper. Detta grundar sig i den postkoloniala teorin som Stuart Hall förde fram.

75
Q

Kohort

A

En grupp människor med vissa gemensamma kännetecken. Tex en grupp som är födda ungefär samtidigt. Varje ny kohort skapar nya förutsättningar. Tex är 90-talister födda in i teknologin men 70 åringar är inte det och det skapar skilda förutsättningar mellan dom.

76
Q

“Compassionate ageism”

A

Nedvärdering av förmåga hos äldre. Man tänker generellt på äldre som utsatta.

77
Q

De tre p:na (barnkonventionens tre nyckelbegrepp)

A

Provision - Barns rätt till mat, hälsovård och utbildning
Participation - Barns rätt till delaktighet och rätt att komma till tals
Protection - Barns rätt till skydd mot övergrepp, misshandel, skada och försummelse

78
Q

Artikel 2 barnkonventionen

A

Barnets rätt till likvärdiga villkor

Konventionen ska tillförsäkra lika villkor och rättigheter för alla barn oavsett ras, hudfärg osv

79
Q

Artikel 3 barnkonventionen

A

Barnets bästa (Barnkonventionens etiska grundregel, en tolkningsfråga)
Alla åtgärder som berör barn - både offentliga och privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa eller lagstiftande organ så skall barnets bästa komma i första hand.

80
Q

Artikel 6 barnkonventionen

A

Barnets rätt till liv och utveckling

Konventionsstaterna ska tillförsäkra barnets överlevnad och utveckling

81
Q

Artikel 12 barnkonventionen

A

Barnets rätt att komma till tals
Konventionsstaterna ska tillförsäkra att barn som vill får uttrycka sina åsikter i förhållande till dess ålder och mognad.

SOPA11 (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions