Tenta Flashcards
De 4 övergripande principerna för socialt arbete
- Respektera människors värde och värdighet
- Att inte göra skada
- Visa respekt för mångfald
- Värna om de mänskliga rättigheterna och social rättvisa
Mary Richmond
Individinriktat
Problemformulering
Socialpolitik som identifierade och diagnostiserade sociala problem
Jane Addams
Strukturinriktat
Samhällsförändring inte individförändring
Drabbade inte ansvariga
Människovärdet är
Högt
Lika för alla
Värderas högre än djur
Givet utan meriter
3 saker som identifierar MR
Universiella
Odelbara
Samverkande
De 7 diskrimineringsgrunderna
- Könsidentitet, könsuttryck
- Kön
- Ålder
- Etnicitet
- Trosuppfattning/religion
- Sexualitet
- Funktionsnedsättning
6 former av diskriminering
- Indirekt
- Direkt
- Bristande tillgänglighet
- Trakasserier
- Sexuella trakasserier
- Instruktioner att diskriminera
Moral
Handlar om själva handlingen
Etik
Reflektion bakom själva handlingen
Pliktetik
Något absolut
Det goda är följd av att vi gör det rätta
Följer handlingen så som vi tänkt
Konsekvensetik
Tänker på följderna
Vill nå maximalt gott
Empati
Objektivt, tittar utifrån
Sympati
Subjektivt, sätter sig in i individens skor
Paternalism
Expert som vet bäst
Inskränkande valmöjligheter för individen
Sträng fader, upphöjande stödjande moder
Inser inte sitt eget bästa
Underlåtenhetsmakt
Låter bli att agera
Erkänner inte problemet
Sociala risker
livssituationer som hotar individens försörjning
Sociala problem
Risksituationer som är speciellt hotfulla för individen eller samhällets välfärd
Olika aktörer inom socialpolitik
Offentlig sektor
Privat sektor
Ideell sektor
hushållssektor
Omfördelning av ekonomiska resurser
Vertikal omfördelning - mellan olika inkomstnivåer
Horisontell omfördelning - mellan hushåll och/eller mellan olika behov vid olika perioder av en individs liv
Socialpolitik som normgivande
Påverkar de organisatoriska förutsättningarna och drar gränder mellan olika insatser
Universiella förmåner
riktade till alla eller alla i en bred kategori
Selektiva förmåner
Riktade till begränsad kategori som anses utsatta
Olika modeller för socialpolitik
Insitutionella modellen - omfattar alla medborgare
Residuala modellen - människor förväntas tillgodose sina behov i det sociala nätvärket
Prestationsmodellen - förmåner knutna till prestationer i arbetslivet
Olika sociala behov
Objektiva - behöver bostad
Subjektiva - vill ha villa med stor pool
Socialpolitikens kärnverksamheter
Inkomstöverföring och välfärdsservice
Socialförsäkring
Verksam när individen tillfälligt eller permanent lämnar arbetslivet
Bortfallsprincipen - ersättning motsvarar en viss procent av tidigare inkomst
Ekonomiskt bistånd
Ytterst försörjningsstöd när andra möjligheter inte räcker till
Skälig levnadsnivå
Behovsprövning
Välfärdsservice
Icke-materiella dimensionen - stöd, omsorg, kuratorsarbete. Tillsynsmyndigheter som socialstyrelsen
Materiella dimensionen - administration och handläggning av socialförsäkring och ekonomiskt bistånd
Charles Tilly
Bestående ojämlikhet
Den som blir utsatt för segregering anpassar sig och accepterar det
Blir en sanning
Charles Tilly
Kategorier i socialt arbete
Inre kategorier - hur en organisation organiseras
Yttre kategorier - hur vi tänker och organiserar samhället
Vad är en maktstruktur
ojämlikhet som vi kan se i olika grupper
kollektiv kraft
Intersektionella samspel
Konstruktion
De erfarenheter och tolkningar vi utbyter skapar en gemensam förståelse för verkligheten. Språket är centralt. Ju mer överens vi är ju mer anpassar vi oss till det
3 sätt att kategorisera
- Allmän - för samman saker som liknar varandra, en grupp som skiljer sig från en annan grupp
- Motsatspar - olikheter, något som det andra inte är
- Hierarkisering - tillskriver olika värden
Växelverkan mellan struktur och individnivå
De olikheter som finns mellan olika grupper uppstår på individnivå men påverkar på samhällsnivå
Strukturnivå
växelverkan
Samhällsnivå
pratar om hur människor lever
Skapar samhället tillsammans
Individnivå
växelverkan
Vår identitet, normer, erfarenheter
kan skapa ojämlikheter men kan också skapa motstånd
Yvonne Hirdman
Olikhet/isärhållandets logik
- kvinnor och män är olika, ska göra olika. när vi tänker återskapar vi det
Över/underordningens logik
- mannen är norm som kvinnan mäts mot. Kvinnan definieras ständigt utifrån mannen
Judith Butler
Lär oss att bli våra kön Kön är ständiga upprepade handlingar Kön - genus - begär handlingar skapar feminitet/maskulinitet Heterosexuella matrisen - kvinnan ska begära mannen, mannen ska begära kvinnan
Stuart Hall
Historisk koppling mellan kolonialism och etnisk diskriminering/rasism/othering även i nutid
Subjektskonstruktion
- motsatspar för att förstå världen genom historia och språk men också hur vi skapar oss själva genom den andra
Othering
- vi skapar en gräns mellan oss själva och det som är den andra
Psykoanalys
- identitet genom spegling. Vi skapar vår identitet genom att spegla oss i andra
Konstruktivism
- språkets binära funktion, stereotyper. Tänker genom att bilda motsatspar
Postkoloniala tillståndet
‘‘vi och de’’ har uppkommit efter kolonialismen och lever kvar än idag
Pierre Bourdieu
Ekonomiskt kapital - inkomst och tillgångar
Kulturellt kapital - kunskaper om hur samhället fungerar, röra sig i utbildningssystemet, vet olika värden
Socialt kapital - nätverk, kontakter
Symboliskt kapital - en viss utbildning kan ha ett stort värde inom en viss krets men i en annan är värdet lågt
HABITUS
Fält - sociala rum med specifika regler och värderingar
Förklara 1 av 5 positioner för socialt arbete
Socialt arbete knyts till bestämda kriterier eller definitoner
Försöker skapa definition av vad socialt arbete är, försöker avgränsa.
Finns olika kriterier att uppfylla för socialt arbete
Varje avgränsning ständer ute något annat
Förklara 1 av 5 positioner för socialt arbete
Socialt arbete knyts till förgrundsgestalter eller idéströmningar
Mary Richmond och Jane Addams
Idéströmningar - kopplas till politiska eller religiösa ideologier
Förklara 1 av 5 positioner för socialt arbete
Socialt arbete knyts till sitt användningssammanhang
Socialt arbete utvecklas genom de sammanhang där man använt socialt arbete i sociala problem (i sitt användningssammanhang).
Förklara 1 av 5 positioner för socialt arbete
Socialt arbete knyts till dess samhällsfunktioner
Handlar om samhällets organisering.
Vad har det sociala arbetet haft för funktion och roll under olika tidsperioder och under olika välfärdsregimer i relation till ekonomiska, politiska och ideologiska krav.
En invändning till denna position är att man glömmer det holistiska perspektivet och enbart fokuserar på samhällsnivå. Man räknar bort direkt kontakt mellan socialarbetare och brukare (individnivå).
Förklara 1 av 5 positioner för socialt arbete
Socialt arbete som produkt av en lång ras historiska processer
Socialt arbete utvecklades för länge sen. Kopplat till filantropi (allmännyttig välgörenhet utan krav på motprestation).
Man ser det sociala arbetets utveckling som ett konglomerat där man behöver förstå alla de enskilda elementen enskilt för att kunna beskriva vad nutida socialt arbete faktiskt är.
Michael Lipsky
Lagar och regler är ramverk men ger socialarbetaren tolkning och handlingsutrymme = gräsrotsbyråkrati.
Tjänstemän som jobbar direkt med klienter. Socialarbetarens kunskap, syn på samhället och sociala problem spelar roll för hur socialpolitiken verkställs.
Centralisering
Handlar om att något är toppstyrt och makten utövas centralt.
Decentralisering
Handlar om att det är en platt organisation där man delegerar ut olika uppgifter och ansvar.
Specialisering
Handlar om att klienter delas upp utifrån problem och att det finns enheter för olika områden.
Integration
Handlar om integrerande organisationer med utbredd och generalistkompetens.
Multipla välfärdsproblem
Olika sociala problem som uppträder samtidigt. Detta förstärks när de sker samtidigt och skapar problemkonstellationer.
Socialpolitik som begrepp
Socialpolitik är enkelt uttryckt en ram för det sociala arbetets praktik.
Tre domäner inom välfärdssektorn
Den politiska domänen
Lednings-och administrationsdomänen
Den professionella domänen
Tre kategorier av organisationer
Offentliga (styrs av lagar och politiska beslut, utan vinstintresse
Privata (styrs av privatpersoner och eventuell ekonomisk vinst tillfaller enskilda
Ideella - (Intressestyrda, icke vinstgivande drivs av föreningar eller liknande)
Vad är rättighetsskälet?
Brukarna ska ha samma rättigheter som alla andra grupper i samhället. Tex kriminella som vill göra revansch ska kunna få jobb men dom får ingen anställning.
Vad är förändringsskälet?
Brukarnas erfarenhet är en lika viktig kunskap som de professionellas. Det ska underlätta samarbete och tillit mellan brukare och socialarbetare.
Vad är Empowerment?
Målet är att få klienten att få kontroll och makt över sitt egna liv. Man vill stärka klientens självkänsla genom att lägga fokus på att klienten själv skulle ta sig ur den situation den befinner sig med stöd och hjälp från socialarbetaren.
Kommodifiering
Handlar om att ansvaret ligger hos individen, att ens individuella välfärd baseras på ens plats på arbetsmarknaden och ens arbete. Hårddraget kan man säga att individen och dess arbetskraft ses som en vara.
Dekommodifiering
Handlar om att staten går in och tar över ansvaret och frikopplar individens välfärd från dess relation till arbete. Staten går in med en trygghet och blir en garant för ett drägligt liv.
Absolut fattigdom
Individen/hushållet med ekonomiska tillgångar som faller under en förutbestämd fattigdomsgräns. FNs mått är att man har under 1,9 USD per dag.
Relativ fattigdom
Om inkomsten ligger under 60% av medianen för landets befolkning.
Avsaknad av kontantmarginal
Skulle du kunna skaffa fram 14000 kr inom en vecka? 20% fattiga i Sverige.
Materiell fattigdom
Definieras genom att man inte har råd med 3 av dessa
Betala oförutsedda utgifter
En veckas semester per år
En måltid kött, kyckling, fisk eller liknande veg varannan dag
Tillräcklig uppvärmning av bostaden
Betala skulder
Kapitalvaror som TV, tvättmaskin, telefon
1 av 4 grundpremisserna för socialkonstruktivism
Att man har en kritisk inställning till “självklar” kunskap.
- Ingenting är absolut och självklart - man kan dekonstruera saker i olika delar för att se hur de faktiskt ser ut
1 av 4 grundpremisserna för socialkonstruktivism
Att man har historisk och kulturell specificitet
Kontextberoende. Allting är beroende av tid och rum. Var är du? När är du? När i historien? Vilket land?
1 av 4 grundpremisserna för socialkonstruktivism
Att man kan se samband mellan kunskap och sociala processer
Bygger på gemensamma sanningar. Det man pratar om tillsammans skapar tillsammans en gemensam sanning.
1 av 4 grundpremisserna för socialkonstruktivism
Att man kan se samband mellan kunskap och social handling
Det vi vet gör
vi - man handlar utefter det man tror/vet
Social mobilisering
Verksamheter med målsättning att få en socialt mobiliserande betydelse och bidra till sociala förändringar. Detta är vad Jane Addams gjorde. Brukarinflytandet är centralt.
Social mobilitet
Att det är möjligt att göra en klassresa och röra sig mellan de olika klasserna.
Gapmending
Ett koncept som används för reflektion och analys av klyftor som finns mellan olika aktörer i socialt arbete. En modell som används för att människor som möts ska kunna reflektera över samhället och se på olika klyftor som finns.
Etnicitet kan ses från två olika nivåer, förklara strukturellt nivån
Innebär att man kopplar kategorin till ens möjligheter i samhället och maktrelationer mellan majoriteter/minoriteter. Tex om man tillhör en majoritet har man en annan makt än de som tillhör en minoritet
Etnicitet kan ses från två olika nivåer, förklara kulturella nivån
Den kulturella nivån innebär att man kopplar kategorin till en upplevelse av gemenskap och där omgivningen uppfattar de som tillhör kategoriseringen som en homogen grupp - man får den så kallade “vi och dom”- identiteten.
Två olika förståelser av etnicitet förklara den essentialistiska förståelsen
Man ser det som en verklig reell kategori som finns i verkligheten naturligt - den är statisk och består av homogena grupper.
Två olika förståelser av etnicitet konstruktivistiska förståelsen
(utgångspunkt vid intersektionella analyser) är en skapad föreställning om skillnad och blir därför föränderlig och kontextberoende. Via den ser man dikotomier som i sin tur leder till stereotyper. Detta grundar sig i den postkoloniala teorin som Stuart Hall förde fram.
Kohort
En grupp människor med vissa gemensamma kännetecken. Tex en grupp som är födda ungefär samtidigt. Varje ny kohort skapar nya förutsättningar. Tex är 90-talister födda in i teknologin men 70 åringar är inte det och det skapar skilda förutsättningar mellan dom.
“Compassionate ageism”
Nedvärdering av förmåga hos äldre. Man tänker generellt på äldre som utsatta.
De tre p:na (barnkonventionens tre nyckelbegrepp)
Provision - Barns rätt till mat, hälsovård och utbildning
Participation - Barns rätt till delaktighet och rätt att komma till tals
Protection - Barns rätt till skydd mot övergrepp, misshandel, skada och försummelse
Artikel 2 barnkonventionen
Barnets rätt till likvärdiga villkor
Konventionen ska tillförsäkra lika villkor och rättigheter för alla barn oavsett ras, hudfärg osv
Artikel 3 barnkonventionen
Barnets bästa (Barnkonventionens etiska grundregel, en tolkningsfråga)
Alla åtgärder som berör barn - både offentliga och privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa eller lagstiftande organ så skall barnets bästa komma i första hand.
Artikel 6 barnkonventionen
Barnets rätt till liv och utveckling
Konventionsstaterna ska tillförsäkra barnets överlevnad och utveckling
Artikel 12 barnkonventionen
Barnets rätt att komma till tals
Konventionsstaterna ska tillförsäkra att barn som vill får uttrycka sina åsikter i förhållande till dess ålder och mognad.
