Tenta Flashcards

1
Q

Varför används kalkyler? Varför används de inom personalekonomi?

A
  • Hjälper oss fatta beslut
  • Huvudpoäng: få argument för ett visst alternativ
  • Ekonomisk kalkyl = koppling mellan en förändring och lönsamhet
  • Personalekonomisk kalkylering = vanlig svenska –> ekonomiska
  • Koppla fördelar till verksamhetseffekter
  • Kalkyler förenklar komplexa verkligheter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur fungerar baklängeskalkyler?

A
  • Utgångspunkt: Vi väljer mellan att genomföra en viss åtgärd eller inte. Vi vet vad den kostar och vill nu veta vilka fördelar som behövs för lönsamhet
  • Visar vad som behöver uppnås för att insatsen ska vara ekonomisk försvarsbar.
  • T.ex: Vi vill satsa på konflikthantering. Vad kan detta ge oss? Ekonomiskt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är alternativkostnader och hur används de? Varför?

A
  • Alternativkostnad är den intäkt eller vinst man går miste om när man väljer ett visst handlingsalternativ. T.ex värdet av det arbete som medarbetaren skulle ha utfört om hen inte var på utbildningsdag.
  • Genom detta kan man t.ex. synliggöra att det kan kosta att göra ingenting.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Förklara vad personallivscykeln är

A
  • Personallivscykeln handlar om människans tid inom organisationen.
  • Personal varar ej för evigt
  • All personal utbildas, rekryteras, introduceras, utvecklas och lämnar sedan organisationen
  • Förklarar hur ens produktion ser olika ut under olika tider i organisationen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Varför använder man sig av personallivscykeln?

A
  • Används för att den visar en bild av hur det ser ut under perioden som medarbetaren är anställd i organisationen och att man som medarbetare genomgår olika faser med olika produktivitet.
  • Från noll produktion till full produktion; och sedan?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Ge minst 3 olika exempel på personalekonomiska mått och beräkningar som är lämpliga i olika faser av personallivscykeln.

A
  • Arbetskraftskostnad
  • Sjukfrånvaro
  • Anställningsgrad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Lyft fram nyttan av att använda mått och beräkningar i personallivscykeln

A
  • Synliggöra och visa på alternativ och effekter
  • Fullgott arbete är värd 600 000 kr/år. Halvdant är värt hälften, men kostar fortfarande lika mycket.
  • Räkna på kostnaden för att 1. Lyfta till fullgott arbete, 2 lyfta ut – fasa ut till noll eller 3, göra ingenting.
  • Det kostar även att göra igenting!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är ett personalnyckeltal?

A
  • Ett tal som är intressant
  • Kan jämföras
  • En förenkling av verkligheten gällande personalfrågor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka krav ska man ställa på ett nyckeltal?

A
  • Ska vara intressant och skapa en bild hos mottagaren
  • Hjälpa skapa förståelse eller känsla
  • Ska kunna ställas i relation till något
  • Ambition ska vara att ge en bild eller indikation av verkligheten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Ge exempel på minst 3 personalnyckeltal och hur du som personalvetare kan använda dem

A
  • Personalomsättning
  • Chefstäthet
  • Sjukfrånvaro
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka olika kostnader ingår i kalkylen för anställningskostnader?

A
  • Rekryteringskostnader (annonsering, rekryteringstiden)
  • Introduktionskostnader (utbildningskostnader)
  • Inskolning (minskad effekt hos nyanställd samt handledare)
  • Övriga händelser (övriga kostnader och övriga intäkter)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Beskriv hur man jobbar igenom kalkylen för anställningskostnader

A

För att beräkna totala kostnader för att anställa en person så ska alla dessa kostnader summeras och eventuella intäkter (t.ex. om den nyanställda tar med sig gamla kunder) dras ifrån.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Kommentera vilka delar av anställningskostnaderna som ofta blir stora och analysera varför.

A

Ofta blir inskolningskostnaderna störst. Detta pga att det kan ta väldigt lång tid innan en anställd når full produktion, men den kostar fortfarande som om den gör det. Under tiden för inskolning behöver även den nyanställda handledning av kollegor vilket gör att även deras produktion minskas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Förklara användningen av kostnader för tidsåtgång samt kostnader för utlägg.

A
  • Kostnader för utlägg = sådant som genererar en faktura.
  • Tidsåtgång = arbetade timmar. Därför smartare att någon med längre lön gör sådant som kan ta längre tid och inte behöver t.ex. chefens uppmärksamhet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är personalbilden?

A

Grund för personalredovisning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad innehåller personalbilden?

A
  • Antalet anställda
  • Uppdelning anställningsform
  • Kvinnor/män inom respektive anställningsform
  • Sysselsättningsgrad antal deltid/heltid/årsanställningar för kvinnor/män
  • Åldersfördelning/anställningsform
  • Medelålder totalt – kvinnor/män
  • Personalrörlighet/anställningsform – chefsrörlighet
  • Chefstäthet
  • Pensionsavgångar
  • Tidsanvändning (ordinarie arbetstid – bemannad tid – fakturerad tid)
17
Q

Hur beräknas personalrörlighet?

A

Personalrörlighet = lägsta av började el. slutade / på total antal anställda i början av perioden

18
Q

Vad används kalkylen tidsredovisning/tidsanvändning för?

A
  • Arbetad tid och frånvaro

- Hur används egentligen arbetstiden?

19
Q

Vad består tidsredovisning/tidsanvändningskalkylen av?

A

Består av följande i timmar och procent:

  • ordinarie arbetstid
  • frånvaro därav (summering av samtlig frånvaro)
  • semester
  • sjukfrånvaro
  • lagstadgad ledighet
  • övrig frånvaro
  • arbetad tid (ordinarie arbetstid minus frånvaro därav)
  • övertid och mertid (inarbetad ÖT och MT minus komp)
  • arbetad tid inkl. ÖT och MT minus komp
  • antal anställda redovisningen avser
20
Q

Vad beskriver Arbetskraftskostnad vid närvaro?

A
  • Besvarar vad det kostar att ha en anställd per timme vid närvaro
21
Q

Vad innehåller den Arbetskraftskostnad vid närvaro?

A

Innehåller följande:

  • Tjänsteman eller arbetare?
  • Månadslön (kr/månad)
  • Timlön (kr/timme) oftast 165h/månad om ej annat anges

Samt även följande i % och SEK/timme

  • Lön (100% och full timlön)
  • Semesterlön (ofta 12% och vad detta sen är av timlönen)
  • Soc. avg. (lagstadgat 31,42%. Beräknas på lön och semesterlön)
  • Summa lönekostnader (tre ovan)
  • Personalkringkostnader
  • Summering av personalkringkostnader
  • Summa arbetskraftskostnader (allt ovan)
22
Q

Vad visar arbetskraftskostnad vid frånvaro?

A

Besvarar vad det kostar att ha en anställd sjuk i olika tidsperioder

23
Q

Vilka olika sjukfrånvaro perioder finns?

A
  • Dag 1
  • Dag 2-14
  • Dag 15-90
  • Dag 91-180
  • Dag 181-365
24
Q

Vad visas under tidsperioderna i arbetskraftskostnad vid frånvaro?

A
  • Ersättningsnivå (sjuklön i %. 0% i första period, 80% i andra, ev. 10% i tredje beroende på avtal. Sen går försäkringskassan in)
  • Sjuklön (i pengar per timme. Följer alltså ovan %)
  • Semesterlön (betalas t.o.m. dag 180)
  • Soc. avg. (beräknas på sjuklön + semesterlön)
  • Personalkringkostnader/overhead (samma samtliga perioder)
    Summa arbetskraftskostnader (per period)
  • Antal frånvarotimmar (per period)
  • Total arbetskraftskostnad vid frånvaro (per period och sedan en total)
25
Q

Vad är syftet med ”Hur marknadsför personalchefer sina idéer till företagsledningen?”

A

att undersöka och beskriva hur personalchefer kommunicerar med företagsledningen vad gäller personalinvesteringar, samt vilket innehåll i kommunikationen de anser fungerar bäst.

26
Q

Vad är huvudbudskapet i ”Hur marknadsför personalchefer sina idéer till företagsledningen?”?

A
  • Personalspecialisten måste lära sig mer ekonomi i form av terminologi samt ekonomiska beräkningar.
  • Personalspecialister måste ha koll på hur verksamheten ser ut i praktiken
27
Q

Beskriv hur personalchefernas kommunikation med företagsledningen fungerar!

A
  • Förberedelser för att förmedla budskap.
  • Väl genomarbetat budskap. Kort och koncist och det bör inte heller finnas några oklarheter
  • Vara intressant att lyssna på
  • Presentera budskap på ett sådant sätt som engagerar ledning (koppla till verksamhet, använda siffror och rationella argument)
  • Argumentera utifrån fakta och visa vad verksamheten får ut av satsningar
28
Q

Vad är speciellt med ekonomifrågor när det gäller personalchefernas kommunikation med företagsledningen?

A

Ekonomins betydelse för att få gehör för sina tankar och idéer är stor. Ekonomins betydelse för en organisation, framförallt i den privata sektorn, är vital för dess överlevnad. Det är därmed av betydelse att personalchefen samt övriga medarbetare i personalavdelningen besitter ekonomiska kunskaper samt förstår sig på verksamheten.

29
Q

Vilka kompetenser behöver personalcheferna?

A
  • Ekonomikunskaper

- Verksamhetskunskap

30
Q

Vad visar ”Friska siffror i Hälsobokslutet”?

A
  • Hälsobokslutet ger en samlad bild. Strävar efter att besvara om sjukfrånvaron är hög, hur hur arbetsmiljön ser ut samt organisationens konkurrenskraft.
  • Kärnan är inte de egentliga siffrorna utan att uppnå ökad förståelse för arbetsmiljö och hälsa inom verksamheten med stöd av siffrorna.
  • Ovan hjälper med personalekonomiska satsningar och att kunna t.ex. sänka sjukfrånvaro genom att höja arbetsmiljön.
  • Hur gör vi en värdefull satsning i personal och deras arbetsmiljö och hälsa? Hur fungerar vår kompetensutveckling? Är det viktigt att ha tillräcklig bemanning på enheterna?
31
Q

”Socialförsäkring i förändring - Företagens erfarenheter av sjukförsäkringen och sjukfrånvarons utveckling”

Vad visar de två diagrammen?

A

Analys av diagram 3
Diagrammet visar olika sektorers sjukfrånvaro. Samtliga sektorers sjukfrånvaro har sjunkit sedan 2004, dock har den börjat öka igen sedan 2010/2011. Staten och privata sektorer står för den längsta sjukfrånvaron medan kommuner och landsting står för de högsta. Dessa befinner sig på varsin sida av samtliga. Denna trend har varit så sedan 2004, med undantag från när landsting gick över kommun ett tag.

Analys av diagram 6
Jämför sjukfrånvaro inom vård och omsorg mellan privat och offentlig sektor. Sjukfrånvaron i båda sektorer inom dessa yrken är hög, men de som gör samma jobb inom den offentliga sektorn har högre sjukfrånvaro.