Tenta Flashcards

1
Q

ASA 1 till ASA 6?

A

ASA 1: frisk patient
ASA 2: mild systemsjukdom
ASA 3: Svår systemsjukdom (tex diabetes, hypertoni med komplikation)
ASA 4: Svår systemsjukdom, livshotande (multisjuka patienter med tex hjärtsvikt med komplikationer)
ASA 5: Moribund patient som ej anses överleva 24 timmar utan op. Vitalindikation! Tex aneurysm, vissa trampat tex tarmischemi
ASA 6: Organdonation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad ingår i checklista inför op (elektiva patienter)?

A

Inband, givna lkm, ev preop tvätt, fasta, allergi, smycken (dolda smycken?), klagomål, hörapparat, glasögon…

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka ska sidomarkera patienten?

A

Det ska göras på avd, skall alltid vara gjort innan pat kommer till op

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad frågar jag som an.ssk patienten i mitt pre.op-samtal?

A
ID (idband måste va signerat)
Allergier
GNT
Fasta
PONV
Smycken
Pre-optvätt
Informerad om ingrepp
Informerad om anestesi
Hälsotillstånd
Läkemedel
Tidigare vårderfarenheter: sövts förr?
Elimination: Har du kissat?
Sidomarkering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad behöver jag som an.ssk kunna informera patienten om, preop?

A

Preoxygeneringens syfte
Läkemedelseffekter (propofol kan svida i armen, snurrig av rapifen, ben domnar av spinal..)
Intubation/larynxmask (ont i halsen efteråt)
Infarter
Spinalbedövning (varför, hur)
Epiduralbedövning (patientläge att de ska ligga ihopkurade med hakan mot knäna tex, instruktioner, bedövningens utbredning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad kan påverka pre-op-bedömning?

A

Fysiskt status: är pat sjuk sen innan? Konsulter, tex kardiologkonsult
Psykiska/kulturella/sociala situationer (rädsla, språk, religion)
Sjukvårdsresurser: platsläge, instrument, personal: har vi allt vi behöver?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är gemensamt för KOL/astma?

A

De kännetecknas av hyperreaktiva bronker, alltså att bronkerna snabbt dras samman vid olika stimuli som normala bronker inte reagerar på.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

De sex viktigaste faktorerna vid preoperativ bedömning av lungsjuka patienter?

A
  • Dyspné? (Bästa indikationen på sjukdomens svårighetsgrad och postop överlevnad)
  • Expektorat? (Tecken på infektion)
  • Hemoptys? (Tecken på infektion?)
  • Pipljud?
  • Hosta?
  • Bröstsmärta?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Preop behandling lungsjuka patienter?

A

De ska ta sina ordinarie mediciner.
Inhalationsmediciner med till op.
Profylaktisk andningsgymnastik (ska ha fått info innan)
De ska vara fria från luftvägsinfektioner
Ev extra sterioder innan op
Sövningsteknik som medger snabb mobilisering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Varför får patienter med astma/kol lättare bronkospasm?

A

De har hyperreaktiva bronker som lättare reagerar på stimuli tex intubation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka anestesimedel är gynnsamma för lungsjukdomar och varför?

A

Inhalationsanestetika och ketamin är bronkdilaterande och därför gynnsamma. (Ej desfluran eftersom det kan framkalla hosta och bronkospasm)
Histaminfrisättande lkm bör undvikas, tex vissa muskelrelax och tiopental.
Om indikation för muskelrelax ska kortverkande användas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilket är det största problemet med ventilation av patienter med obstruktiv lungsjukdom?

A

Att de har ökat luftvägsmotstånd och förlängd exspiration. De ska därför ha ett IE på typ 1:3 för att de behöver längre tid på sig att tömma lungorna.
När de övertrycksventileras vill man undvika för höga luftvägstryck samtidigt som man måste optimera tillförsel av syrgas och utvädring av co2.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är I:E?

A

Förhållandet mellan inspiration och exspiration

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Varför ska patienter med obstruktiv lungsjukdom ha en långsam exspiration (IE 1:3)?

A

Lungorna behöver längre tid på sig att tömmas (förlängd exspiration). Detta för att undvika barotrauma, tryckskada, som kan leda till pneumothorax och minskad hjärtminutvolym pga ökat intratorakalt tryck. Om lungorna inte töms på luft efter avslutad exspiration ökar trycket i lungorna (auto-peep)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad innebär auto-peep?

A

Att lungorna inte töms på luft efter avslutad exspiration vid övertrycksventilation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad ska vi tänka på vid bedömning och anestesi av angina-patienter?

A

Kan patienten gå i trappor???
Undvika stress! (Stress kan utlösa angina)
Håll patienten varm (hypotermi ökar vasokonstriktion och därmed hjärtats syrebehov)
Ge små doser hypnotika.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad ska vi tänka på vid sövning av patienter med hypertoni?

A
  • Hypertonikers kroppar har vant sig vid ett högt tryck och därför krävs ett högre blodtryck för att säkerställa perfusion av vitala organ. Utgångstrycket ska ungefär vara den nedre blodtrycksgränsen, eller inte lägre än 80% av det iaf.
  • Blodtrycket ska hållas stabilt och vid tex stimuli som gör ont och kan höja blodtrycket är det viktigt att ge extra smärtlindring.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är det bästa måttet vid preop-bedömning för hjärt-kärlsjukdomars svårighetsgrad?

A

Fysisk prestation! Kan de gå i trappor är det ok!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Nämn några viktiga faktorer att tänka på vid njursjuk patient

A

Diures!
Anemi, har de ofta
Kaliumretention, de har ofta högt kalium
Hypertension
Förändrad läkemedelseffekt: minska doser av lkm, undvika sevofluran?
Vid dialys: förbjudet att använda av-fistel, ta ej blodtryck i den armen. Om de har vätskerestriktioner kan det va schyst att låta dem dricka sin vätska istället för att ge iv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Att tänka på vid anestesi när det gäller patienter med endokrina sjukdomar?

A

Diabetes: PM! Man tar dem gärna på morgonen, de ska ej va fastande länge
Hypertyreos: vid struma kan de va svårintuberade, ha förskjutning av trakea. Rtg innan?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är speciellt med patienter med porfyri, vad är det och vad kan det ge för symtom?

A

De har brist på ett enzym som har med blodbildningen att göra. Kan ge buksmärtor, illamående och mentala förändringar.
De tål ej tex barbiturater (tiopental).
Finns en handbok för vilka mediciner man kan ge och inte!
Ger man fel mediciner kan det ge akut intermittenta porfyri.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad innebär 6-2-regeln?

A

Ingen fast föda 6 timmar innan op, innan två timmar före op heller inga klara drycker

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Kort om vad som gäller för patienter med ileus?

A

De räknas alltid som icke fastande pga stopp i tarmen.
Ofta nedsatt AT.
Ofta intorkade och anemiska, man ska vätska upp dem men inte för mkt…
Sond efter sövning! D-sond

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Att tänka på vid anestesi av patienter med sjukdomar i rörelseapparaten tex RA?

A

Stela. Om RA engagerar kommit till hals/nackkotor är det risk-anestesi.
GNT!
Medicinering, står de på kortison? Skör hud!
Smärtor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Lungvolym hos överviktiga, att tänka på?

A

De har minskad lungvolym pga minskad eftergivlighet pga ökat tryck från omgivande (fett)vävnad. Ventilation med mindre tidalvolymer och snabbare AF.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad försvårar ventilationen och gasutbytet hos överviktiga?

A
  • Små lungvolymer pga mekaniskt tryck från omgivande fettvävnad.
  • Större syreförbrukning och större koldioxidproduktion pga ökad metabolism.
  • Risk för atelektasbildning pga små tidalvolymer som understiger cc (obalans mellan ventilation och perfusion)
  • Liggande ställning och anestesi försvårar denna situation ännu mer och därför bör inte överviktiga ligga i plant ryggläge utan behöver helst ligga med överkropp och huvud höjda 20-30 grader
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Risker för anestesi för patienter med obesitas?

A
  • Minskade lungvolymer pga ökat mekaniskt tryck från omläggande fettvävnad
  • Ökad risk för atelektaser
  • Desaturerar fortare
  • Har större tendens till refluxbesvär
  • Ökad risk för nervskador pga sin tunga vikt mot op.bord som ej är till för tjockisar
  • Anti-trendelenburgläge alltså höjd huvudända 20-30 grader
  • Svårt att få in spinal/eda (nålen för kort och tunn för tjocksmockarna)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Evidensbaserade riskfaktorer för PONV?

A
  • Kvinna fertil ålder
  • ickerökare
  • Ponv vid tidigare anestesier
  • Tendens till åksjuka
  • Opioder vid postop-smärtlindring
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad ingår i riskinventering preop?

A
Ingreppet och pars fysiska status
Narkosform
Intubationssvårigheter? Aspirationsrisk?
Blödningsrisk?
Barnanestesi?
Operationsupplägg, påverkan/riskfaktorer?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Varför är operationspatienter i anestesi mer känsliga för lägesändringar?

A

Baro-receptorerna som brukar kompensera för detta i cirkulationen är också påverkade av anestesin och därför kan lägesändringar få stora konsekvenser för cirkulationen hos patienter i regional eller generell anestesi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Inverkan på ventilation och hemodynamik vid ryggläge?

A

Leder sällan till stor hemodynamisk påverkan.
Observandum gravida som kan få ett ökat tryck på v.cava och man ska rotera dem 15 grader åt vänster. Annars minskar venösa återflödet till hjärtat och blod/vätska stannar kvar i benen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Risker med bukläge?

A

A: om tuben åker ut,, hur reintuberar vi? TEJPA!
B: Ofta reducerad compliance i bröstkorgen vilket medför sämre ventilation. Observandum obesitas och lungsjuka patienter som redan har dålig compliance och små lungvolymer. Trycket mot buken måste därför avlastas med kuddar under bröstkorgen.
C: sjunker i blodtryck när man vänder dem i bukläge.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Varför vill man ha trendelenburg läge (tippat läge) vid gynekologiska och urologiska operationer?

A

Man vill få bort tarmarna från området som ska opereras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Varför krävs ett högre luftvägstryck vid tippat läge?

A

Tyngdkraften och gas som fylls i buken vid laparoskopiska ingrepp pressar bukorganen mot diafragma så att lungorna får mindre utrymme att expandera.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Risker med sidoläge?

A

De blir kalla.
Extra stor risk för nervskador pga alla stöd som trycker.
Kan bli obalans mellan ventilation och perfusion vid övertrycksventilation eftersom de lägst liggande alveolerna trycks ihop.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vad är syftet med anestesiapparaten?

A

TILLFÖRA patienten gaser (syrgas, luft, anestesigaser)
EVAKUERA koldioxid och överskottsgaser
MEDGE ARTIFICIELL VENTILATION, manuellt eller med ventilator

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad ska man alltid kontrollera på anestesiapparaten mellan varje patient?

A

Läckagetest
Att sugen funkar
Tillgång till andningsblåsa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Hur räknar man ut hur mkt syrgas som finns kvar i en flaska?

A

Trycket x flaskans volym.

Ex 5-litersflaska med 200 bar innehåller 1000 liter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Färg på gas-slangar?

A
Syrgas: vit
Lustgas: blå
Andningsluft: vit-svart
Instrumentluft: vit-svart
Koldioxid: grå
Medimix: vit-blå
Överskottgas: gul
Blandningsgaser: röd
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Vad är flödesmätarens funktion?

A

Att kunna dosera gasblandningen exakt.
Man ställer in färskgasen i liter/minut och därefter hur stor andel syrgas och anestesigas man vill ha i %. Resten blir då luft eller lustgas vilket man också väljer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vad är flushventilens funktion?

Att tänka på?

A

Att snabbt kunna fylla patientsystemet med syrgas. En nödventil som leder syrgas förbi det vanliga doseringssystemet.
Får ej användas på intuberade patienter pga att det kan bli för höga tryck, risk för barotrauma. Den ger nämligen vanligen 35 l/minut. Dessutom sköljs anestesigaser bort fort och pat får mindre anestesigaser än tänkt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Vad är förgasarens funktion?

A
  • Innehåller flytande anestesigas, och här förångas anestesigaser genom färskgasen. Färskgasen går alltså genom här, och är den avstängd går färskgasen bara rakt igenom utan att förånga någon anestesigas.
  • Ju högre flöden färskgas som går igenom desto mer anestesigas förångas.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Ge exempel på olika andningssystem/patientsystem/ventilationssystem?

A
  • Envägssystem tex laerdal/rubens. Ett icke åternandingssystem, gaser går alltså bara in. Kräver höga flöden, 15 liter brukar det vara. Patienten blir kall.
  • Ventilationssystem utan co2-absorber tex bains och mapelson-D. Här måste man också ha höga flöden, aldrig under 4 liter/minut för att kunna vädra ut co2.
  • Cirkelsystem, återandningssystem. De moderna apparater vi använder. Narkosgasen går runt i en kontrollerad cirkel och patienten återinandas gaserna, därför måste en co2-absorber finnas.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Vad är envägsventilens funktion?

A

Att styra åt vilken riktning gasen ska gå.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Vad är syftet med överskottsventil/APL-ventil?

A

Att förhindra att trycket i systemet överstiger det önskvärda eller nödvändiga trycket.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Vad är syftet med co2-absorbern?

A

Att avlägsna co2

Att värma/fukta gasen som ska återinandas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Varför behöver man öka på gasflödet när man precis har bytt co2-absorber?

A

För att absorbern innehåller gaser när den är mättad och dessa får man ju också i sig. En ny absorber innehåller inga gaser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Fördelar med cirkelsystem?

A

Man kan använda låga flöder av gaser.

Gaserna blir uppvärmnda och återfuktade vilket är gynnsamt för patienten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Vilka olika ”andningsmode” finns?

A

Tryckkontrollerad: gasen ges med ett bestämt tryck oberoende av hur mkt volym det blir. Volymen bestäms av patientens andningsmotstånd.
Volymkontrollerad: gasen ges med en bestämd volym oberoende av trycket. Varierande tryck i lungorna, risk för barotrauma. Fördel konstant minutvolym.
Volymkontrollerad tryckstyrning: bästa volymen till bästa trycket
Tryckunderstödd: Kan användas vid väckning när man vill kunna låta patienten andas själv också

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Vad är PEEP?

Vilka patientgrupper behöver ett högre PEEP?

A

Ett motstånd vid utandning som behövs för att alveolerna inte ska sjunka ihop helt.
Patienter med obesitas eller hjärtsvikt behöver högre PEEP

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Vad är risken med höga PEEP?

A

Risk för pneumothorax
Försämrat venöst återflöde
Blodtrycksfall
Stigande pCo2

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Kliniska övervakningar du gör under en anestesi?

A

Ser, lyssnar, känner. Tittar på huden, färg? Känner på huden, kall, svettig? Lyssnar: fri luftväg?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Varför är allens test viktigt att göra när man satt en artärnål?

A

Man kan orsaka nervskador (modet är negativt). Man trycker i 8 sek för att sedan se återfyllnaden och därmed cirkulationen i handen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Indikation för artärnål/IBP?

A
Hemodynamiskt instabila patienter
Hjärtsjuka patienter
Traumapatienter
Pat med förhöjt intrakraniellt tryck
Och vid viss kirurgi tex hjärtkirurgi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Risker med artärnål?

A

Skador på artärväggen, tromboser, embolier, sepsis, felaktig injektion av lkm som kan leda till vävnadsnekros

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Vart ska tryckomvandlaren vid mätning av artärtryck placeras?

A

I höjd med höger förmak.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Hur mäts artärtryck?

A

Ett vätskefyllt artärset kopplas mot nålen. Vätska spolas därifrån in och trycket i vätskan omvandlas i tryckomvandlaren till en elektrisk signal som visas på monitorn.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Varför och när ska man va uppmärksam på felvärden när man mäter cvp?

A

Om patientens läge förändras i förhållandet till tryckomvandlaren ger detta ett ganska mkt större utslag än vid lägesändringar när man mäter artärtryck.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Indikationer för att mäta cvp?

A

Vid op där stor blodförlust förväntas eller vid instabila patienter. För att ha koll på vätskebalans.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Normalfördelad cvp?

A

0-8 (8-10??) mmHg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Hur kan jag som an.ssk ha koll på blödning/förväntad blödning?

A

Förväntad blödning ska anges av kirurgen vid time out.
Håll koll på sugen, prata med op.ssk.
Håll koll på kompresser. Tuss innehåller 5 ml, kompress 25 ml, bukduk 50 ml.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Hur kan vi kliniskt observera att en patient sover tillräckligt djupt?

A
Puls och blodtryck sjunker.
Pupillerna blir små och centrerade.
Blinkreflexen försvinner.
Avsaknad av tårar.
Torr hud.
Avsaknad av spontana muskelrörelser.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Varför kan betablockerare vara en felkälla vid mätning av anestesidjup?

A

Vid en för ytlig anestesi brukar blodtryck och puls höjas men står man på betablockerare hämmar det den ökningen av blodtryck och puls.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Vad är excitationsstadiet?

A

Stadiet när patienten är på väg in eller ur en djup narkos. Patienten är generellt mkt känslig för stimuli, host och kräkreflexerna är förstärkta och risk för laryngospasm finns.
Viktigt med lugn och ro runt patienten i denna fas och man vill fort förbi den.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Vilka löper lite större risk för awareness?

A

Urakuta snitt eftersom man börjar operera så fort.

Missbrukare som kan ha ökad toleransnivå mot lkm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Hur förebygga awareness?

A

Kunskap om lkm. Ge tillräckligt med lkm.

Kliniska observationer. I kombination med hjälpmedel tex BIS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Var ligger ofta nedre gränsen för FiO2?

A

Under 30%. Om det är under 30 är det fara för patienten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Vad kan ge hypokapne (gradvis sjunkande)?

A

Hyperventilation

Hypotermi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Vad kan ge hyperkapne?

A
Hypoventilation
Hypertermi
Återinandning av co2
Stress
Smärta
Släppt blodtomt fält: när man släpper på blodet igen släpps även sura metaboliter på och co2 höjs tillfälligt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Vad kan ge plötsligt sjunkande co2?

A

Felintubation eller tubförskjutning
Apné
Lungemboli
Kraftigt nedsatt hjärtminutvolym pga tex hypovolemi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Skillnad på staplarna i TOF av depolariserande och icke depolariserande muskelrelax?

A

Vid depolariserande är sade fyra staplarna lika höga. När de är helt relaxerade är det inga staplar för att sedan gradvis höjas.
Vid icke depolariserande är staplarna inte lika höga utan de är nedåtgående.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

I vilket fall kan man vilja intubera utan muskelrelax och hur gör man då?

A

Vid op av Thyroidea. Då vill man inte ha en muskelskada patient men den måste ändå va intuberad, då ger man hög dos ultiva istället.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Vilka muskler blir slappa först när man relaxerar?

A

Musklerna i farynx. Sedan huvud, hals, perifer skelettmuskulatur, diafragma. Och när relaxen släpper är det tvärtom, det släpper längre ner först, tex i bukmusklerna och de tär därför kirurgen kan märka av att patienten spänner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

På vilka sätt elimineras förluster under anestesi?

A

Feber
Urin
Hud (hur mkt beror på hur stor del av huden som är bar)
Operationsområde (vid öppen kirurgi större förluster)
Blödning
Perspiration

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

När är tempmätning viktigt och varför?

A

Vid långa ingrepp där pat löper större risk att bli kall. Vi kan inte väcka kalla patienter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

Åtgärder mot kall patient?

A

Salsvärme
Täcka kroppen så gott det går
Patientvärmare
Varma vätskor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

Färg på läkemedelsetiketter på sprutor?

A
Grön: antikolinergika
Blå: opioid
Gul: sömnmedel
Röd: muskelrelax
Ljuslila: katekolamin
Lila/svart: adrenalin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
78
Q

Vad är barbiturater?

A

Samlingsnamn för tiopental.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
79
Q

Tiopental.
Anslagstid?
Duration?
Dos?

A

10-45 sekunder anslagstid = snabbt!
Duration 10-15 min.
Dos: 3-5 mg/kg.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
80
Q

Till vilka ska man undvika tiopental?

A

Vid hypovolemi, hjärtsvikt, koronarsjukdom, astma och till patienter med porfyri.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
81
Q

Varför kan det vara bra att söva EP-patienter med tiopental?

A

Det är antikonvulsivt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
82
Q

Propofol.
Anslagstid?
Duration?
Dos induktion?

A

Anslagstid 30 sekunder.
Duration 5-10 min.
Induktionsdos ca 1-3 mg/kg.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
83
Q

Propofoldoser TIVA?

A

Induktion 1-3 mg/kg

Underhåll 10-8-6-5 mg/kg/h. Trappsteg!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
84
Q

Propofoldos TCI?

A

Med plasma som mål (marsch):
Induktion 2-8 mikrogram/ml
Underhåll 3-4 mikrogram/ml

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
85
Q

Ketalar:
Anslagstid?
Duration?
Dos?

A

Anslagstid: iv 1 minut, im 3-5 min
Duration: iv 5-15 min, im 15-25 min
Dos: iv 2mg/kg, im 10 mg/kg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
86
Q

Dos midazolam?

A

0,035-0,05 mg/kg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
87
Q

Fentanyl:

Anslagstid, duration, dos?

A

A: 5 min
Du: 30-60 min
Dos: Bolus 100-300 mikrogram, underhåll 100-200 mikrogram/timme

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
88
Q

Alfentanil (rapifen): anslagstid, duration, dos?

A

A: 1 minut
Du: 15-20 min
Dos: Bolus 7-15 mikrogram/kg, underhåll infusion 20-40 mikrogram/kg/h

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
89
Q

Remifentanil (ultiva): anslagstid, duration, dos?

A

A: jättefort
Du: 3-6 min
Dos: TIVA 0,2-0,3 mikroGram/kg/min.
TCI: induktion 4-8 nanogram/ml, över 6 nanogram/ml. Pat under op har ej under 6! Typ 6-15.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
90
Q

Suxameton (celocurin): anslagstid, duration, dos?

A

A: 5-15 sekunder
Du: 5-10 minuter
Dos: 1 mg/kg (dubbel dos till barn!)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
91
Q

Observandum ang suxameton (celocurin)

A

Går ej att reversera
Ökning av K i serum, obs till brännskadepat
Kan ge bradykardi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
92
Q

Rokuronoium (esmeron): anslagstid, duration, dos?

A

A: 60-90 sekunder (kan förkortas med dubbel dos)
Du: 30 min
Dos: Bolus 0,6 mg/kg. Underhåll 0,15 mg/kg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
93
Q

Atracurum: anslagstid, duration, dos?

När är det ett bättre alternativ att ge?

A

A: 90 sekunder
Du: ca 35 min
Dos: Bolus 0,5 mg/kg, underhåll 0,1-0,2 mg/kg

Eftersom det utsöndras via hofmannelimination påverkas varken lever-eller njurfunktion och är därför bra att ge till njur- eller leversjuka patienter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
94
Q

Hur reverserar man muskelrelax?

A

Går endast att reversera de icke depolariserande som rokuron och atrakurium. Då ger man robinul-neostigmin. 1 ml ger man. Eventuellt behöver det upprepas.
Man kan också ge sugammadex som är oberoende av njur och leverfunktion. Men mkt dyrare!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
95
Q

Efedrin: när och hur ges det, och hur mkt?

A

Ges vid hypotension. Man har det alltid i beredskap vid ryggbedövningar. Ger takykardi och bör undvikas till hjärtsjuka patienter.
Spädes med nacl till 5 mg/ml och man ger 5-10 mg iv som upprepas vb.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
96
Q

Fenylefrin, när ges det och dosen?

A

ges vid hypotension, är en vasokonstriktor med enbart alfa-effekt. Påverkar alltså inte pulsen.
Kan ges som Bolus eller infusion.
Bolusdos: 1-2 mikrogram/kg
Infusionsdos: 0,05-0,5 mikrogram/kg
Får absolut ej ges sc pga risk för nekros

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
97
Q

Noradrenalin, när ges det, hur och doser?

A

Ges vid hypotension när vätska, efedrin eller fenylefrin ej funkat.
Ges helst i centrala vener. Ges som infusion ihop med nacl, titreras upp och ges alltså ej som bolusdos!
Dosering i cvk: 0,03-1,5 mikrogram/kg/min.
Kontraindikation svår hjärt-kärlsjukdom och obehandlad hypokalemi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
98
Q

Ang donation: hur länge får medicinsk behandling pågå efter att döden inträtt?

A

24 timmar, om det inte finns synnerliga skäl för det. (Tex gravid kvinna där fostret lever)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
99
Q

Vad kan vara ”annat medicinskt ändamål” när man pratar om donation?

A

Utvinning av ö-celler från pancreas
Blodprover
Lungstudier
Hjärtstudier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
100
Q

Kontraindikationer för organdonation?

A

Sepsis (om man vet vilken bakterie det är och den är behandlad kan det gå)
Blodsmitta (HIV. Hepatit kan gå)
Malignitet (beror på vad för malignitet. Om spridd: nej)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
101
Q

Vilka ingår i operationsteamet vid organdonation?

A

Det lokala operationsteamet.
Transplantations-teamet
De som ska omhänderta organen..

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
102
Q

Vad säger lagen om människans död om dödsbegreppet?

A

En människa är död när hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
103
Q

När kan en organdonation vara möjlig?

A

På en intensivvårdsavdelning när en patient avlider av total hjärninfarkt och samtidigt vårdas i respirator.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
104
Q

Skillnad indirekta och direkta kriterier för död?

A

Indirekta: hjärtstopp som inte ger cirkulation till hjärnan vilket ger syrebrist, ödem, tryckstigning, inklämning, hjärnans funktioner upphör oåterkalleligt

Direkta: hjärnan skadas av allvarlig blödning eller skallskada, trycket i hjärnan stiger, inklämning, hjärnans funktioner upphör oåterkalleligt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
105
Q

Vilka organ kan doneras från levande människa?

A

Njure, del av lever, livmoder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
106
Q

Vad ingår i donationsprocessen på iva?

A
Vård av patient
Brytpunktssamtal
Samtyckte
Dödförklaring
Vård av avliden för donation
Uttagsoperation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
107
Q

Orsaker till total hjärninfarkt?

A

Vanligaste orsaken 70% är en spontan hjärnblödning.

Andra orsaker: olycksfall, hjärtstopp, drunkning, förgiftningar, hjärnhinneinflammation, hängning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
108
Q

Vilka kriterier ska man uppfylla för att va en möjlig donator?

A

Nytillkommen svår hjärnskada RLS 6 eller mer
Vårdas i respirator
Ej metabolt eller farmakologiskt påverkad
Hög sannolikhet för utvecklande av total hjärninfarkt
Bortfall av en eller flera kranialnervsreflexer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
109
Q

Hur bedömer man bortfall av kranialnervsreflexer?

A

Dilaterade pupiller
Cornealreflex
Svalgreflex
Ingen reaktion på smärtstimulering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
110
Q

Vilka tre sätt för en levande människa att ta ställning till donation finns?

A

Tala med närstående
Donationsregistret
Donationskort

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
111
Q

Vad säger lagen om man inte uttalat sig till närstående eller registrerat sig för organdonation?

A

Då utgår lagen från att man är positiv till donation och det kallas för förmodat samtycke.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
112
Q

Vad innebär vetorätt vid donation?

A

Om patienten inte uttryckt sin vilja angående donation kan anhöriga tolka den avlidnes vilja som negativ och då blir det ingen donation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
113
Q

Vad finns i lagen angående donation och rättsmedicin?

A

Om en donation kan äventyra resultatet av en rättsmedicinsk undersökning eller obduktion får inte donationen göras.

114
Q

Hr diagnosticerar man en total hjärninfarkt inför donation?

A

Med klinisk neurologisk undersökning, som man utför två gånger med minst två timmars mellanrum.

115
Q

När måste man utföra en cerebral angiografi som diagnostik?

A

För att undersöka total hjärninfarkt om:

  • Patientens hjärnfunktioner är metabolt eller farmakologisk påverkade (tex vid intox)
  • Patienten har kroppstemperatur under 33 grader
  • Patienten har total hjärninfarkt av oklara orsaker
  • Bakre skallgropsblödning

Dock måste det finnas klinisk neurologisk undersökning gånger 2 också. Man gör även angion två ggr med minst 30 minuters mellanrum.

116
Q

vad innebär autonom storm?

A

Att kroppen förlorar sina styrsystem vid inklämning av hjärnan.

117
Q

Hur vårdas en donator?

A

Symtomatisk behandling av den autonoma stormen för att vårda organen som ska doneras.
Optimera cirkulationen och andningen och eventuellt behandla infektion, man sätter ofta in AB-profylax.

118
Q

Varför kan man inte ge atropin vid vård av en donator? Vad ger man istället för att behandla bradykardi?

A

För att n.vagus är utslagen och atropin har då ingen effekt. Man ger istället isoprenalin.

119
Q

Varför får ofta en donator diabetes insipidus och hur behandla?

A

Pga upphörd produktion av ADH. Därför leder detta till väldigt stora urinmängder och man ger minirin.

120
Q

Vad innebär total hjärninfarkt?

A

Att det pga olika orsaker (oftast spontan blödning) blivit en inklämning i hjärnan och inte ett enda kärl i hjärnan fungerar. Hjärnans funktioner har oåterkalleligt försvunnit.

121
Q

Hur utför man bedömning av mallampati och vad innebär de olika klasserna?

A

Patientens ansikte ska vara mitt framför er, den ska gapa stort och sträcka ut hela tungan långt. Insynen graderas enligt:

Klass 1: Man ser hela munhålan, mjuka gommen och uvula
Klass 2: Man ser halva munhålan, mjuka gommen men uvula maskeras av tungbasen
Klass 3: Mjuka gommen ses
Klass 4: mjuka gommen ses ej

122
Q

Vad är ariebrosken?

A

Två ärtformade strukturer som sitter nedanför trakea. Ser man dessa vid laryngoskopi är det lugnt, för då vet man att trakea ligger precis ovanför.

123
Q

Vad är viktigt att tänka på när man intuberar ”blint”?

A

Att hålla sig i medellinjen. Annars hamnar man i esofagus.

124
Q

Hur mäts det tyreomentala avståndet vara och hur stort ska det vara?

A

Mäts från underkäkens insida till struphuvudet (sköldbroskets övre del). Skall vara över 6 cm

125
Q

Ge exempel på över luftvägshinder

A

Svullnader pga angioödem, getingstick
Peritonsillit (halsböld)
Tumörer i ÖNH-regionen
Strålskador och postop-skador efter tumörer

126
Q

Vad är den största utmaningen vid ansiktsfrakturer/ansiktstrauma när det gäller luftvägen?

A

Blödningar

127
Q

Varför ska man använda två laryngoskop vid blödning?

A

En för att tillsammans med sugen suga bort blod. Och sen ett rent för bättre insyn när blodet är bortsuget

128
Q

Varför är patienter med bechterews riskpatienter när det gäller fri luftväg?

A

De är oförmögna att böja nacken. Och kan inte ligga rakt. Hör brukar man använda vaken fiberoptisk intubation.

129
Q

På vilket sätt lär barn upp till tre år annorlunda när de gäller luftvägar, fri luftväg?

A

De är annorlunda anatomiskt: stort huvud, annorlunda hästskoformad epiglottis, stor tunga, larynx ligger ventralt. De desaturerar också mkt fortare än vuxna och har små marginaler.

130
Q

Sammanfattning av bedömning av luftvägen (tips):

A
Var noga, ta inget för givet
Väg samman resultatet av undersökningar (mallampati, GNT osv)
Gå igenom med övrig personal
Ha hjälpmedel framme
Förbered dig mentalt för svår luftväg
131
Q

Hur ska vi hantera den svåra luftvägen, tips/tricks?

A

Laryngoskopera riktigt
Kunna hantera de hjälpmedel vi har
Begränsa antalet tillgängliga alternativ (av hjälpmedel)
Känna till den aktuella luftvägsalgoritmen som är planen för den svåra luftvägen.
Ha en plan för missad intubation innan vi sätter igång
Optimera förutsättningarna!!!

132
Q

Hur går vi tillväga när vi laryngoskoperar?

A

Var lätt på handen, håll inte för hårt i laryngoskopet utan använd snarare fingrarna än hela handen. Vänster hand är det som gäller!
Gå in i höger mungipa och för bestämt tungan åt vänster.
Håll dig sedan i medellinjen.
Gå inte för långt ner med bladet. Ofta kan man behöva backa det lite.. Lyft laryngoskopet uppåt (ej hävstång!). Eventuellt kan ett yttre tryck behövas för bättre insyn.

133
Q

Vad gör vi om stämbanden är stängda när vi har laryngoskoperat?

A

Ofta har vi då haft för bråttom och vi behöver bara vänta in det lite så att pat blir mer djup och relaxerad

134
Q

Vilka luftvägshjälpmedel finns vid svår luftväg?

A
Olika typer av ledare
LMA
Videolaryngoskop
Fiberoptik/bronkoskop
Koniotomi
Specialtuber
Tracheostomi
Jetventilation
Retrograd intubation
135
Q

Vad är i det flesta fall det första vi ska ta till när det inte går att intubera?

A

prova med larynxmask. Förutom vid blödning eller de som kräver höga luftvägstryck.

136
Q

När är fiberoptisk vaken intubation förstahandsval?

A

När vi känner till den svåra luftvägen, eller vid stor misstanke om det. Tex vid bechterews, epiglottit, önh-tumörer. Ej aktuellt vid patienter som blöder i luftvägen.

137
Q

Vad är jetventilation?

A

Att man med hjälp av en grov venflon i trakea blåser in höga flöden syrgas 15 liter/min. Ventilerar ju dock ej, endast oxygenerar. Kan köpa lite tid typ 20-30 min.

138
Q

Hur verifierar man tubläget?

A

Bröstkorg som höjer sig och andningsljud är goda tecken men kan även förekomma vid esofagusintubation.
Kapnograf är bästa mätvärdet. Tips att ge andetag för då ska där finnas co2-utbyte

139
Q

Vanliga orsaker till svår luftväg hos traumapatienter?

A

Skador i ansikte och hals (blödning)
Halskotpelarskador (MILS). Luftvägen går före kotorna, lossa på kragen….
Svullnad nu och senare: våld mot halsen, penetrerande halsskador, inhalationsskador

140
Q

Hur ska vi göra vid en mkt svår luftväg?

A

Optimera förutsättningarna eftersom vi nog bara har ett försök
Flytta patienten
Dubbla laryngoskopblad!
Kapnograf redo
Reducera buller, tänk över ljuset, rätt arbetshöjd
Informera omgivningen om vad du tänker göra så de är med på banan
Hög beredskap för alternativ luftväg!

141
Q

Hur definieras en allvarlig händelse?

A

En händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna inom hälso- och sjukvården måste organiseras, ledas och användas på ett särkilt sätt.

142
Q

Definition katastrofmedicinsk beredskap?

A

Beredskap att bedriva hälso- och sjukvård i syfte att minimera följderna vid en allvarlig händelse.

143
Q

Definition extraordinär händelse?

A

En sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för de ti viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting

144
Q

Definition kris?

A

En händelse i en fredstid som hotar grundläggande funktioner och värden i samhället. Många drabbas och de vanliga resurserna är inte tillräckliga för att hantera händelsen.

145
Q

Risker för allvarlig händelse eller kris i Sverige som kan behöva katastrofmedicinsk beredskap?

A

Brand i särskilda objekt, sjukdomar, naturkatastrofer, systemsammanbrott, oluuyckor, social oro, felaktig hantering…

146
Q

Vilka nivåer av geografiskt områdesansvar finns? Och hur används dessa?

A

Nationell nivå (regeringen)
Regional nivå (länsstyrelser)
Lokal nivå (kommuner)

Man börjar underifrån (kommuner). Först när de inte klarar av det själv ber de om hjälp steget ovanför

147
Q

Vilka resurser och beredskap finns i samhället vid kriser?

A

Räddningstjänst (kommunal (räddningstjänsten östra skaraborg) och statlig (polis, luftfartsverket, sjöfartsverket, kustbevakningen), försvarsmakten,
Samt frivilliga organisationer, industribrandkår..

148
Q

Vad är MSB?

A

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Vars uppgift är att utveckla samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. EN statlig tillsynsmyndighet för både statlig och kommunal räddningstjänst.

149
Q

Vad står METHANE för?

A
Misstänkt allvarlig händelse
Exakt plats
Typ av händelse 
Hot faror/risker
Ankomstväg, brytpunkt
Numerär av drabbade
Enheter totalt

Ett sätt att rapportera ska ta 2 min ”vindruterapport”

150
Q

Vad är l-tibens funktion?

A
Ta emot larm
Verifiera uppgifter
Larma vidare
Initiera och samordna det inledande arbetet
Informera om händelsen
151
Q

Vilka tre beredskapsnivåer finns?

A

Stabsläge
Förstärkningsläge
Katastrofläge

152
Q

Skillnaden på allvarlig händelse, extraordinär händelse och kris?

A

Allvarlig: så omfattande eller allvarlig att sjukvården måste omstruktureras o användas på annat sätt
Extraordinär: händelse som avviker från det normala som kan ge överhängande risk för samhällsstörning och kräver skyndsamma insatser av kommun och landsting
Kris: Händelse i fredstid som hotar grundläggande funktioner i samhället. Många drabbas o vanliga resurser ej tillräckliga för att hantera händelsen

153
Q

Vad är cormack och Lehane?

Vad ser man i de olika stadierna?

A

Graden av insyn vid korrekt laryngoskopi; ”facit”.
Grad 1: Man ser hela rima glottidis, alltså springan mellan stämbanden
Grad 2: Man ser en del av stämbanden
Grad 3: Ser epiglottis, ej stämbanden
Grad 4: Ser endast tungbasen

154
Q

Vilken skänkel i cvk ska man använda för att mäta cvp? Varför?

A

I den proximala skänkeln, alltså den närmast förmaket. Cvkn ska mynna ut strax ovanför höger förmak.

155
Q

Var ska tryckdomet (tryckomvandlaren) vid mätning av artärtryck placeras?

A

I höjd med höger förmak ca 5 cm under bröstbenet nivå, i fjärde interkostalrummet (alltså strax ovanför fjärde revbenet uppifrån, mellan tredje o fjärde revbenet). Blir ungefär i höjd med axeln då.
Alltså: i höjd med axeln och mellan tredje o fjärde revbenet. Där är ungefär höger förmak.

156
Q

Doser celocurin, esmeron, atracurum?

A

Celo: 1 mg/kg (dubbel dos till barn)
Esmeron: 0,6 mg/kg, underhåll 0,15 mg/kg
Atracurum: 0,5 mg/kg, underhåll 0,1-0,2 mg/kg

157
Q

Doser efedrin och fenylefrin?

A

Efedrin: 5-10 mg. Upprepas vb.
Fenylefrin: 1-2 mikrogram/kg bolusdos. Underhåll 0,05-0,5 mikrogram/kg/minut som infusion

158
Q

Dos noradrenalin?

A

0,03-1,5 mikrogram/kg/minut. Ges som infusion ej bolus, titreras upp.

159
Q

Dos till mig tiopental? 60 kg

A

180 mg hade jag gett. (3-5 mg/kg)

160
Q

Dos till mig celocurin? 60 kg

A

60 mg

161
Q

Propofoldos TIVA till mig? 60 kg

A

Induktion 120 mg (1-3 mg/kg).

Underhåll 600-480-360-240 mg/timme..trappsteg

162
Q

Antidot opioder? Varför späder man?

A

Naloxon (narcanti).

Man späder för man vill ha bort andningdepressionen ej smärtstillningen

163
Q

Antidot benso?

A

Lanexat (flumazenil). Dosen behöver upprepas eftersom benso har längre duration.

164
Q

Vad reverserar sugammadex/Bridion?

A

Rokuron och vekuron. sitter i länge och ska därför ej ges om re-op kan behövas. (I dessa fall när det ändå sker får man ge atracurum till nästa op)

165
Q

Vad är en restriktiv lungsjukdom?

A

Sjukdom där lungornas totala volym är mindre än normalt. Tex lungfibros, lungcancer

166
Q

Orsaker till ökat luftvägstryck under anestesi?

A
Laparoskopisk kirurgi med co2 i buken
Bronkospasm
Pneumothorax
Bristfällig muskelrelaxation
Kirurgisk manipulering/tryck mot bröstkorg o diafragma
Trendelenburgläge
Sekretansamling
Ökad tidalvolymer eller kortare inspirationsdag
Brott på trakealtuben
167
Q

Vad är människans basala syrgasbehov?

A

3 ml/kg/min

168
Q

Vilka nivåer (tryck) kan PEEP ligga på?

A

3-20 mmHg

169
Q

Vilka lagar finns angående katastrofmedicinsk styrning och planering?

A

HSL
Socialstyrelsens föreskrifter om kommuners och landstings åtgärder vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap
Regional kris och katastrofmedicinsk plan
SÄS/Skas kris och katastrofmedicinsk plan

170
Q

Principer för Sveriges krishantering?

A

Ansvarsprincipen
Likhetsprincipen
Närhetsprincipen

171
Q

Vad innebär sektorsansvar (inom krishantering)?

A

Varje myndighet och organisation ansvarar för sitt verksamhetsområde.
Nationellt: socialstyrelsen
Regionalt: landsting
Lokalt: skas/säs

172
Q

Vad är ESB?

A

Enheten för säkerhet och beredskap

173
Q

Vad är RBL?

A

Regional beredskapsläkare

174
Q

Vad är RKML?

A

R-tib och RBL initialt, utökas efter behov. Stödjer, leder, samordnar

175
Q

vad är verifieringsrapport?

A

Rapporten efter methane vindruterapport när man vet lite mer. Ska ta typ 10 min. Hur många röda osv. Efter snabb triagering (?)

176
Q

Skillnad sållningstriage/sorteringstriage?

A

Sållningstriage är första snabba triagen på skadeplats. Innehåller: gående? Andning. Af. Puls. För att snabbt få fram antal rödtriagerade
Sorteringstriage sker senare när man har lite mer tid. Skall ha skett innan pat kommer till akuten. Samma som sållning men innehåller blodtryck och GCS också.

177
Q

Vad är tof-ratio?

A

Förhållandet mellan den den fjärde och första responsen i tof-kurvan. När ratio är 100% är patienten inte längre relaxerad.

178
Q

Hej

A

Hej

179
Q

Vilka komponenter ingår i anestesiapparaten?

A
Gasförsörjning med tryckvakt
Flödesmätare
Oxygenventil (flush)
Envägsventiler
Andningssystem/slangsystem
Övertrycksventil/apl/överskottsventil
Förgasare
Ventilator 
Absorber
Sugutrustning
Laerdal-blåsa
180
Q

När kan det vara dags att reversera muskelblockad?

A

När kirurgin är avslutad och man vill kunna extubera. Muskelrelax måste dock brytas ned spontant och därför kan reverseringen ges först när det är två, tre eller helst fyra utslag på tof:en. TOF över 90% rekommenderas för extubation.

181
Q

ASA´s klassifikation på svår luftväg?

A

A clinical situation in which a conventionally trained anestheologist experiences difficulty with face mask ventilation of the uppger airway, difficulty with tracheal intubation or both.

182
Q

Identifierar mallampati alltid intubationsproblem?

A

Vid grad 1 och 4: ja. Grad 2 och 3 endast 50% träffsäkerhet.

183
Q

Hur korrelerar mallampati och cormack&lehane?

A

Klass 2 och 3 korrelerar dåligt. Kan bjuda på obehagliga överraskningar! Klass 1 och 4 korrelerar dock bra: 1 inga problem och 4 svår luftväg garanterat1

184
Q

Hur stor roll spelar mandibelns storlek och rörlighet (alltså hur mkt man kan skjuta den fram och tillbaka)?

A

Inte så jättestor roll, förutom vid flyende haka som kan vara ett problem då man får mindre utrymme för laryngoskopi och intubation.

185
Q

Hur mäts tyreomentalt avstånd?

A

Mellan sköldbroskets övre del (struphuvudet) och underkäkens insida och det ska vara minst 6-7 cm.

186
Q

Varningsklockor angående halsen och luftvägen?

A

Peritonsillit vilket kommer ge trängre förhållanden. Känn med fingrarna! Har man kommit förbi bölden brukar det va lugnt sen.
Tumörer.

187
Q

Varningsklockor angående yttre kompression (trauma)?

A

Inre blödningar kan missas. Obs tex synlig hudblödning som sträcker sig mot halsen!
Nackkrage, eftersom munnen ej går att få upp. Då måste kragen lossas.

188
Q

När är nackkrage nödvändigt?

A

Vid neurologiska symtom/medvetslöshet tillsammans med nacksmärtor och trauma som tex högt fall

189
Q

Orsaker till höga (övre) luftvägshinder?

A
  • Infektion (tex epiglottit, peritonsillit)
  • Allergi (angioödem, getingstick)
  • Mekaniskt hinder (främmande kropp)
  • Trauma (frakturer, blödning)
  • Tumörer i ÖNH-området eller post-tumör (strålskador, ärr m.m.)
190
Q

Varför ska man försöka reponera ansiktsfrakturer?

A

För att minska blödningen.

191
Q

Vad är floating face?

A

När hela ansiktsskelettet är av- Känns väldigt konstigt, fel men är egentligen ingen risk för luftvägen.

192
Q

Vad ska man tänka på angående luftvägen för barn under 3 år?

A
  • Annorliunda anatomiskt (stort kranium, stor tunga, annorlunda epiglottis, mjukt trachealbrosk, ventral larynx)
  • Desaturerar mkt fort!
  • Små marginaler.
  • Huvudet ska ligga framåtböjt pga kraniets storlek och tyngd, palla upp med kuddar under skulderbladen.
  • Räkna lkm-doser på papper
  • Ha aldrig bråttom!
193
Q

Orsaker till blödning i luftvägen?

A
  • Ansiktstrauma (frakturer).
  • Tumörer
  • Post ÖNH-kirurgi
  • Ulcus
  • Esofagusvariver
  • Näsblödningar
194
Q

Fördelar ledare?

A
  • Tillgängliga överallt.
  • Påverkas ej av blod/sekretion.
  • Många av dem kan böjas till önskad form, tex J-form som är en fördel när larynx ligger längre ner, då kan ledaren tvinga upp tuben.
195
Q

Att tänka på angående LMA?

A
  • Använd din fria hand(tumme) som laryngoskop.
  • Kräver att pat kan gapa minst 2 cm
  • fungerar att ventilera med men är ingen säker luftväg
  • Det första vi ska ta till när vi inte kan intubera
  • Fungerar ej vid blödning eller vid de som kräver höga luftvägstryck
196
Q

Vad är fasttrach-LMA?

A

LMA som går att intubera genom. Spridd träffsäkerhet 20-100%

197
Q

Att tänka på (nackdelar) angående videolaryngoskop?

A

Tuben kan vara svår att få ner trots att vi ser, för den svåra anatomin finns ju fortfarande kvar.
Fungerar dåligt vid blödningar.

198
Q

När är fiberoptik förstahandsval och när är det ej aktuellt?

A

1: Vid kända intubationsproblem tex cormack 3-4 eller vid stor misstanke om intubationsproblem tex vid tumörer, epiglottit.
2: Vid blödning i luftvägen och vid akuta intubationssvårigheter för då tar det för lång tid.

199
Q

Att tänka på ang koniotomi?

A
  • Det är ändstationen, efter det finns inget mer att tillgripa!
  • Bestäm innan vilken sida du ska stå på, vilket grepp du ska ha, går ej att byta sen.
  • Mental förberedelse!
200
Q

Att tänka på angående penetrerande halsskador?

A
  • De kan ha snabb ödemutveckling pga kärlskada och emfysem, snabb intubation krävs pga att de svullnar så fort!
  • De kan ha stora inre blödningar som knappt syns utanpå (tänk skruvmejsel-stick)
201
Q

Att tänka på angående främmande kropp?

A
  • Vid total ocklusion måste föremålet upp eller ner! Om föremålet sitter långt ner kan man trycka ner det i ena bronken och intubera i den andra.
  • Vid partiell ocklusion kan man ibland avvakta.
  • Skapa höststöt antingen heimlich eller hjärtkompressioner.
  • Inspektera mun och svalg!
  • Om främmande kropp i eller nedom larynx är det koniotomi eller bronkintubation som gäller.
202
Q

Vad är anestesisjuksköterskans ansvar när det gäller anestesiapparaten?

A
  • Kontrollera utrustningen före sövning, dokumentera att du gjort det! Dokumentera att testerna gått igenom, att sugen funkar, att gas finns. Även läckagetesterna mellan varje patient dokumenteras.
  • Bevaka utrustningen under operationen.
  • Kunna göra en effektiv felsökning i akuta situationer och reagera när något händer.
203
Q

Vad kontrolleras i testet av apparaten före användandet?

A
  • Tillgång till luft, lustgas och syrgas
  • Larmfunktioner vid syrgasbortfall
  • Narkosapparatens funktion
  • Täthet i slangar och kopplingar
  • Funktion av gasevakuering
  • Sugens funktion!
  • Tillgång till andningsblåsa
204
Q

Varifrån får anestesiapparaten tillförsel av gaser?

A

Antingen från en central gasanläggning via vägguttag eller från tryckflaskor.
Centralgasanläggningen ligger utanför sjukhuset eller typ i källaren och där förvaras gasen. Gasen går sedan förbi tryckvakter för att få ner trycket innan det tillförs apparaten och patienten.

205
Q

Vad är tryckvaktens funktion?

A
  • Att reducera gastrycket till ett lämpligt arbetstryck för anestesiapparaten, vilket är ca 5-7 bar. Sen övervakar tryckvakten trycket på syrgas, luft och lustgas. Tryckvakterna finns placerade på ett fler flera ställen på avd och där kan trycket läsas av.
  • Tryckvaktens viktigaste funktion är att den ger möjlighet att ansluta reservflaskor vid bortfall av gasleveranser från centralgasanläggningen.
  • Har en inbyggd slavventil som stänger av lustgas vid bortfall av oxygen.
206
Q

Vad är nödavstängningslåda och när kan den bli aktuell att använda?

A

En låda som finns utanför varje sal där man kan stänga av gasen till de olika operationssalarna. Avstängning kan bli nödvändigt vid tex brand eller gasläckage på operationssalen.

207
Q

Vad är slavventilens/avstängningsventilens funktion?

A

Två olika konstruerade ventiler men med samma syfte:
Att förhindra att patienten får en hypoxisk blandning med lustgas vid bortfall av oxygen. Om syrgastrycket sjunker stryps tillförseln av lustgas.

208
Q

Vad är en o2sensor/hypoxispärr?

A

Ett säkerhetssystem som finns i elektroniska apparater, som när fiO2 sjunker under 25% kopplar bort lustgas och luft.

209
Q

Vad är flödesmätarens funktion?

A

Att kunna ge patienten en gasblandning med olika koncentrationer av syrgas, luft och lustgas med exakt dosering. Läsa av inställda värden. På de elektroniska apparaterna ställs färskgastillförseln in i liter/minut och gaserna fördelas därefter i procent. Ser även till att det inte går att ge luft och lustgas samtidigt.

210
Q

Vad är flushventilens funktion, hur mkt kan den ge och när ska den inte användas?

A

Att leda oxygen förbi det vanliga systemet genom ett separat rör som snabbt kan fylla patientsystemet med syrgas.
Ger minst 35 liter/minut och max 60 liter/minut. Alltså höga flöden som ger höga tryck, risk för barotrauma, får ej användas på intuberade patienter. Då är det bättre att fylla på med syrgas från flödesmätaren.
Sköljer ju även ur anestesigaserna vilket inte är bra om det är en gasnarkos.

211
Q

Hur fungerar bains system, vilka delar innehåller den och hur doserar man färskgasen?

A
  • Det är ett partiellt återandningssystem utan co2-absorber. Graden av färskgasflöde avgör graden av återandning. Man ger dock aldrig under 4 liter/minut pga att man vill vädra ut CO2.
  • Doseringen av färskgas varierar från system till system, men baseras ofta på detta:
    Spontanandning 100-140 ml/kg.
    Vid kontrollerad ventilation 70 ml/kg.
  • Innehåller patientanslutning, färskgasuttag,, överskotts/apl-ventil och andningsballong.
212
Q

Vad är en Berner-ventil?

A

Ventilen som sitter på bains system. Den gör att man kan kontrollera patientens ventilation (spontan, volymkontrollerad, tryckkontrollerad eller stängd). Man kan även ombesörja utsug av överskottgas.

213
Q

Vad är minimum av färskgastillförsel i ett cirkelsystem?

A

Patientens basala syrgasbehov som är 3 ml/kg.

214
Q

Vad är andningsballongens funktion?

A
  • Används när patienten andas själv, vid manuell ventilation eller när man vill assistera eller understödja en patient som andas spontant
  • Hjälpmedel vi spontanandning för att se hur mkt patienten andas själv, man ser på ballongen i vilken grad den andas
  • Pga sin elasticitet fungerar även ballongen som en säkerhetsventil vid övertryck i systemet, om den blir överfylld expanderar den utan någon betydande tryckökning i systemet.
215
Q

När används närutsug?

A

Den ”dammsuger” där utsläppet av gaserna sker, tex:

  • För att evakuera gaser vid gasinduktion på mask
  • Vid användning av lustgas tex vid förlossning
  • På postop där pat andas ut anestesigaser
  • Avlägsna ångor, diatermirök, laserrök
216
Q

Vad är punktutsug?

A

Ett slutet utsugssystem för evakuering av överskottsgaser via överskottsventilen i patientsystemet .

217
Q

Definition av ”flow”, vad händer vid hög/låg flow?

A

Hastigheten, hur volymen kom in i patienten.
Hög flow: fara för turbulenser, högt topptryck, ojämn ventilation av lungan. Bättre i början, sämre i slutet av lungan.
Låg flow: lågt topptryck, mer ojämn ventilation av lungan

218
Q

vad är topptryck?

A

Det högsta uppmätta luftvägstrycket under andningscykeln (ett andetag). Om topptrycket är för högt under en längre tid kan barotrauma uppstå.

219
Q

Vad är stigtid/triggnivå?

A

Tiden tills det inställda trycket uppnås (vid tryckkontrollerad ventilation). Höjer man stigtiden/triggnivån får man in en större volym eftersom ventilationen får mer tid på sig och därmed blir minutvolymen större.

220
Q

Vad ät Ti/Te?

A

Ti: inspiratorisk tidalvolym
te: exspiratorisk tidalvolym

221
Q

Vad säger arbetsmiljöverket om anestesigaser?

A
Måste finnas:
Utbildad personal
Täthetskontroll dokumenterad
Överskottsutsug
Närutsug/punktutsug
Årlig teknisk översyn
Miljömedvetet arbetssätt
222
Q

Ungefär hur lång tid tar en donatorsoperation? Vilka börjar och avslutar?

A

3-6 timmar. Bukteamet börjar och avslutar, thoraxteam ansluter.

223
Q

Vad kontrollerar transplantationskirurgen innan man påbörjar operationen?

A

ID, blodgrupp, virus, donationskaraktärisering, utfärd klinisk diagnostik och utrett samtycke.

224
Q

Hur lägger man upp donatorn inför op?

A
  • Ryggläge
  • Armar utåt sidorna
  • ID-bandet lätt åtkomligt
  • Grova nålar och förlängningar som gör infarterna åtkomliga
  • Värmedyna eller värmetäcke
  • Narkosbåge högt upp
225
Q

Hur omhändertar och övervakar man patienten under donatorsoperation?

A

På samma sätt som på IVA, att vårda donatorn för att optimera organfunktionen:

  • EKG, vid ev arytmier elkonvertering direkt med spatlar på hjärtat
  • Temp följs noga pga den upphörda temperaturregleringen
  • Diures, upphöjd ADH-produktion ger stora diureser
  • Arteriellt blodtryck
  • Metabolismen kontrolleras, ev insulin behöver ges pga upphörd insulinproduktion
  • Blodprovstagning
  • Expiratorisk apné
  • Avstängning av ventilatorn i samråd med transplantationskirurgen
226
Q

Aktuella lkm under donatorsoperationen?

A
  • Muskelrelaxantia för att dämpa de spinala reflexerna, eftersom man har cirkulation kvar i ryggmärgen där omkopplingarna sker
  • Inhalationsanestesi
  • Vasoaktiva lkm för att kunna bromsa/gasa
  • Kristalloider hellre än kolloider. Dock ej helst RA för det innehåller mkt Natrium vilket inte är bra
  • ge helst ej blod, plasma eller kolloider
  • Heparin 400E/kg innan spolning för att förhindra trombotisering
  • Mannitol kan vara bra att ge i slutskedet
227
Q

I vilken ordning tar man ut organen i donatorsoperation?

A

Först tar man ut thoraxorganen (hjärta först sedan lunga) och sedan bukorganen.

228
Q

Hur tar man hand om organen efter de är uttagna?

A

De spolas innan man tar ut dem, sedan förvaras de i kylbox med is som är 4-6 grader.

229
Q

Ischemitid (maxtid för att vara utan cirkulation) för de olika organen?

A
Hjärta: 4 timmar
Lunga: 6-8 timmar
Lever: 8-12 timmar
Pankreas: 10-12 timmar
Njure: 12-18 timmar
230
Q

Vilken information kan de anhöriga till donatorn få efter donationen?

A

Vilka organ och vävnader som kunde omhändertas
Vilka organ som blev transplanterade
Om organen fungerar
Man eller kvinna samt ungefärlig ålder på mottagarna

231
Q

Överlevnad i % för olika transplantationer?

A

Hjärt: 1 år 95%, 5 år 75%
Lung: 1 år 85%, 5 år 70%
Lever: 1 år 95%, 5 år 70-80%
Njur: över 65%… graftöverlevnad 10 år..

232
Q

Vad är DCD?

A

Donation after circulatory death. Donation efter död till följd av cirkulationsstillestånd som leder till total hjärninfarkt. SKillnad mot DBD. Man jobbar på att donation DCD ska vara möjligt men det är det inte idag.

233
Q

Skillnad på vilka organ som kan deras DCD/DBD?

A

Samma organ kan doneras förutom tarm som inte kan doneras vid DCD.

234
Q

Vad är förutsättningarna för att man ska kunna vara med i DCD-processen?

A

En döende patient som vårdas pga allvarlig sjukdom på IVA där den aktiva vården inte längre är till någon medicinsk nytta för patienten.
Beslut tas om att avbryta den livsuppehållande behandlingen, journalföring.
Beslut förankras hos närstående
Bedömning om DCD skulle kunna vara möjligt
Samtyckesutredning
Medicinsk utredning: tidigare sjukdomar, vävnadstypning, virusserologi m.m.

235
Q

Vilka vävnader kan man donera?

A
Hjärtklaffar
Hornhinnor
Hud
Benvävnad
Blod
Kärl
236
Q

Vad innebär ansvarsprincipen?

A

Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation.

237
Q

Vad innebär likhetsprincipen?

A

Verksamheten ska fungera på liknande sätt vid en kris som vid normala förhållanden, så långt det är möjligt. Ska skötas på samma plats som normalt också om det är möjligt.

238
Q

Vad innebär närhetsprincipen?

A

En kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Tex kommun. Först när de lokala resurserna inte räcker blir det aktuellt med regionala och statliga insatser.

239
Q

Vad finns det för statliga räddningstjänster?

A

Polis, luftfartsverket, sjöfartsverket, kustbevakningen.

240
Q

Hur hjälper försvarsmakten samhället vid allvarliga händelser?

A

Stöd till samhället vid översvämningar, stormar eller bränder
Skydda människor, miljö, samhällsfunktioner
Eftersök av person
Arbetar förebyggande
räddningsinsatser
Sjuktransporter

241
Q

Syftet med triage?

A

Att få rätt patient till rätt plats i rätt tid.

242
Q

Vilka ingår i särskild sjukvårdsledning på skadeområdet? Och vad gör dom?

A

Sjukvårdsledare (SL) och medicinskt ledningsansvarig (ML). Samt den prehospitala sjukvårdsledningen (PS-konceptet).
Det är de som bland annat skickar vindruterapport (METHANE) och verifieringsrapport till akutmottagning/tib. Skickar sedan fördelningsnyckel till akm/tib när människorna är triagerade (med antal röda, gula, gröna)

243
Q

Vad är PS-konceptet?

A

Prehospital sjukvårdsledning

244
Q

När och hur utförs sållningstriage?

A

I allvarliga händelser med många skadade. Medicinskt ansvarig tar beslut om sållningstriage. Det innebär:

  • Att gående människor får vänta på bedömning till förmån för tysta, liggande, sittande.
  • Skapa fri luftväg och stoppa blödning vb är de prioriterade åtgärderna

Gående?
Andning?
AF
Puls

245
Q

Vad innebär geografiskt områdesansvar?

A

Att det inom ett område (tex kommun) alltid ska finnas ett organ som ser till att alla aktörer i krishanteringssystemet är samordnade. En kommuns geografiska områdesansvar är alltså att verka för att olika aktörer i kommunen samverkar, att krishanteringsåtgärder samordnas och att informationen till allmänheten samordnas. Kontaktpunkt, rapportör, pådrivande, initiativtagare. Samt rapportera till länsstyrelsen!

246
Q

Vad innebär sektoransvar?

A

Att varje myndighet och organisation ansvarar för sitt verksamhetsområde vid kris (och i alla situationer).

247
Q

Vad ingår i ”katastrofmappen”?

A
  • Katastrofjournal
  • Katastrof-idband
  • Katastrofregistreringskort
  • Identifieringsblankett
  • Röntgenremiss, labremiss, etiketter
248
Q

Vad händer med de avlidna på en katastrofplats?

Och de som avlider under transport till akuten eller på akuten?

A

De transporteras direkt till bårhuset och polisen ansvarar för registrering och identifiering.
För de som avlider under transport eller på akuten så dödförklaras de av läkare och sedan sker transport till bårhuset.

249
Q

Vad är PKL´s uppgifter?

A

Psykiatrisk-psykologisk krisledning.
De är stödtjänst (första hjälpen, krisstöd)
De är upplysningstjänst
De ger personalstöd (planering för avlastningssamtal)

250
Q

Dos naloxon?

A

0,04-0,1 mg. Späds!!

251
Q

Dos flumazenil/lanexat?

A

0,2 mg (max 1 mg)

252
Q

Dos neostigmin?

A

2,5 mg

253
Q

Dos glykopyrron/synstigmin (robinul/neostigmin)?

A

1 ml av 0,5/2,5 mg/ml

254
Q

Dos atropin?

A

0,5 mg

255
Q

Vilka gaser går inte att sätta på samtidigt?

A

Luft och lustgas

256
Q

Dos glykopyrron?

A

0,2-0,4 mg

257
Q

Hur långt upp ska bedövningen ta vid ett kejsarsnitt?

A

Till bröstnivå (t3, t4)

258
Q

Vad är våra uppgifter vid eda/spinal?

A

Kunna få pat att ligga på ett optimalt sätt.
Kunna svara på pats frågor.
Kunna utvärdera bedövningen och dess utbredning
Handlingsberedskap! För bltrfall/total spinal

259
Q

Hur bedömer vi utbredning av eda/spinal?

A

Man testar med kyla. Börjar på obedövat område. Det är kylan man ska känna, ej beröringen. Man testar alltid diagonalt och börjar distalt. Dokumenterar. Th4 sitter vid bröstvårtorna. T6 under th4.

260
Q

Vad är lungrekrytering?

A

Ett sätt att förhindra atelektaser och öka syresättning.

261
Q

Vad försämras vid höga peep?

A

Det venösa återflödet.

262
Q

vad kan ge vasokonstriktion?

A
Smärta
Rädsla
Hypotermi
Hypovolemi
Hyperventilation
263
Q

vad kan ge vasodilatation?

A

Anestesi
Sedering
Hypoventilation

264
Q

När flushar man en artärnål/artärtryckset? Att tänka på efteråt?

A

Tex efter man tagit prover från nålen.

Kurvan ser annorlunda ut efteråt. Ska komma som en vertikal linje efter flush.

265
Q

Betydelse av proximal, distal, Dexter, sinister?

A

Proximal: nära kroppens mittpunkt
Distal: långt bort från kroppens mittpunkt
Dexter: höger
Sinister: vänster

266
Q

Möjliga felkällor när man vill kontrollera narkosdjup?

A

Betablockerare
Hypovolemi
Anestesiform

267
Q

BIS: vilka världen motsvarar kirurgisk anestesi och vakenhet?

A

40-50 kirurgisk anestesi

90-100 vaken

268
Q

Skillnad implicit/explicit awareness?

A

Implicit: de som varit vakna men inte vet om det. Kan ev ha mardrömmar.
Explicit: de som varit vakna och muskelrelaxerade

269
Q

Normalt co2-värde?

A

4,5-6

270
Q

Vid vilken grad av hypoxi uppträder cyanos?

A

Det beror på hb-värdet. Vid pat med hb på 150 kan cyanos observeras vid spo2 på 80 procent men vid hb på 90 observeras cyanos först vid spo2 på 66 procent.

271
Q

Ungefär vilket Map behövs för diures?

A

Över 70

272
Q

Hur kompenserar man för att alveolärt deadspace ökar under anestesi?

A

Genom att öka andelen oxygen i inandningsluften under anestesi jämfört med luftens normala oxygen.

273
Q

Hur kan diffusionshinder under anestesi övervinnas och ge bättre syrgaskoncentration i blodet?

A

Om luftvägstrycket inte tillåts sjunka till noll under exspirationsfasen. Det gör man genom att ha ett positivt tryck i utandningen, peep. Peep förebygger atelektaser genom att en större gasvolym behålls i lungorna och förhindrar att alveolerna sammanfaller.

274
Q

Hur skiljer sig ventilation och perfusion mellan spontanandning och övertrycksventilation?

A

Vid spontanandning ges bäst ventilation av den basala delen av lungorna där också perfusionen är bäst.
Vid övertrycksventilation blåses luften in med övertryck och tar minsta motståndets väg till de översta delarna av lungorna och därmed blir ventilationen bäst i de översta delarna men perfusionen är fortfarande bäst i de basala delarna av lungan. Alveolärt dead space ökar då.

275
Q

Hur stimuleras andningen från förlängda märgen?

A

Av högt pco2, lågt po2 och lågt pH. Det stimulerar andningen och leder till djupare och tätare andetag.

276
Q

Vart finns de olika ledningarna vid katastrofhändelse och vilka ingår i dom?

A

Ledning på skadeområde (sjukvård, polis, räddningstjänst)
Ledning på sjukhus (SSL, pkl, ledning på enhetsnivå)
Regional katastrofmedicinsk ledning

277
Q

Att tänka på angående absorbern?

A

Den blir lila när den är förbrukad men strax (typ dagen efter) färgas den vit igen och kan alltså se ”ny” ut igen
När man bytt behöver man öka på anestesigasen om man kör på gas för absorbern innehåller anestesigaser när den är mättad
Absorbern förbrukas snabbare vid låga flöden

278
Q

Olika säkerhetssystem som finns i anestesiapparaten?

A
Tryckvakt
Nödavstängningslåda
Ballongens elasticitet 
Backventiler
Slavventil/avstängningsventil
02sensor/hypoxispärr
Larm(o2 tryck)
Överskottsventil
Säkerhetsventil
279
Q

Hur elimineras värmeförluster periop?

A
Huden
Fasta?
Preop-tvätt
Regional blockad 
Periop-tvätt
280
Q

Att tänka på vid anestesi hos patienter med hjärtinsuff?

A

Orsaken till insuffen ska utredas innan och patienten ska optimeras innan operation.
Behöver ett högre peep.

281
Q

Att tänka på vid anestesi av patienter med arytmier?

A

Ytlig anestesi, hypoventilation.

Kan få hypoxi, huperkapne, elektrolytrubbningar…