Tenta 4/10 Instuderingsfrågor Flashcards
Vilka är Sveriges officiella minoritetsspråk? När och hur blev de officiella?
jiddisch
romani chib
samiska
finska
meänkieli
De blev officiellt erkända år 2000 i samband med att Sverige anslöt sig till Europarådets ramkonvention som syftade att skapa ett skydd åt nationella minoriteter. Målet med detta var att öka skyddet för nationella minoriteter samt ge dem chansen att få inflytande i samhället.
Vad menas med den indoeuropeiska språkfamiljen?
Den indoeuropeiska språkfamiljen är basen och grunden för i stort sett alla språk som talas i Europa och nordamerika idag. Även vissa asiatiska och afrikanska språk klassas under den indoeuropeiska språkfamiljen. De afrikanska språken har främst utvecklats ur den europeiska kolonialismen. Den indoeuropeiska språkfamiljen har sedan utvecklats till olika språkfamiljer såsom romanska språk (Sydeuropa), germanska språk (väst- och nordEuropa). Anledningen till att det kallas just indoeuropeiska språk är för att huvuddelen av de språk som talas i Indien (indo) och Europa (Europeiska) ingår i den.
Sammanfatta kort de germanska språkens utveckling (rita gärna ett ”språkträd”)
Utvecklades från urgermanska till västgermanska språk, nordgermanska språk och östgermanska språk.
De östgermanska språken, där det mest kända och det längst kvarlevande var gotiskan, dog ut helt under 1700-talet med krimhalvön som språkens sista kända anhalt.
De västgermanska språken utvecklades och består idag av Tyskan, Engelskan, Frisiskan (talas i delar av nederländerna och Tyskland) och Nederländskan.
De nordgermanska språken utvecklades till att idag bestå av Danskan, Svenskan, Norskan och Isländskan.
Sammanfatta kort de slaviska språkens utveckling
rita gärna ett ”språkträd”
Utvecklades från den Slavo-baltiska grenen ur det indoeuropeiska språkträdet. De baltiska språken blev Litauiska och Lettiska och de Slaviska språken blev Polska, Ryska, Tjeckiska, Bulgariska och Serbokratiska. Det sistnämnda blev efter Jugoslaviens fall 2003 tre olika språk. Serbiska, Kroatiska och Bosniska. Ytterligare lite senare utvecklades också montenegrinska ur denna gren.
Vad är skillnaden mellan s.k. ”etnisk” och ”politisk/medborgerlig” nationalism?
Den etniska nationalismens fokus ligger på just nationen och det är med hjälp av den som man identifierar sig. Markörer för den etniska nationalismen är en gemensam kultur, språk, etnicitet och religion. Det största hotet mot allt detta anses vara invandring och ett mångkulturellt samhälle.
Den politiske/medborgerliga nationalismen lägger staten och samhället som det primära fokuset när det kommer till hur människor identifierar sig. Viktiga markörer för den här typen av nationalism är lagar, individens frihet, pluralism, neutralitet samt rationalitet. Det största hotet mot detta anses vara kränkande av individen samt monokultur.
Vem var professor Anthony D. Smith?
Anthony D Smith var en känd förespråkare för Etno-symbolismen. Han baserade sitt tillvägagångssätt på kritik mot modernismen. Hans mest betydande och centrala tes handlar om att moderna nationer inte kan bli förstådda utan att att ta hänsyn till redan existerande etniska komponenter.
What are the main differences between economic and social liberalism?
Social Liberalism: Den framstående förespråkaren för social liberalism var John Stuart Mill. Han ansåg att samhället bör vara uppbyggt på ett vis som underlättar för individens personliga utveckling. Handlar om en process och en utveckling framåt. Staten har alltså ett ansvar för människors välbefinnande därav är en social- och arbetsmarknadspolitik viktiga inslag i den socialliberastiska politiken.
Economic (Classical?) Liberalism: Huvudförespråkaren för den klassiska liberalismen anses vara Adam Smith. Här är det ett större fokus på det ekonomiska tänkandet och man anser att kapitalet ska kunna röra sig fritt, därav är det en viktigt prioritet. Possessive individualism, handlar om rätten till egendom. Adam Smith ansåg att välståndet ökar när människors egenintresse får fritt spelrum.
Den grekiska (atenska demokratin):
Den grekiska demokratin introducerade folkstyre i Europa. Under antiken innebar det att vuxna män fick lägga sin röst, slavar och kvinnor hade inte någon rösträtt. Den atenska demokratin bestod av diverse institutioner, det var följande : Ekklesia som var den legislativa delen, Boule som var en kommitte bestående av slumpmässigt lottade personer, Heliaia som fungerar som en jury.
Politisk kultur
Ett system av interagerande förställningar, attityder, identiteter och beteendemönster
Sammanfatta huvudidéer inom humanismen
Humanismen uppstod under renässansen och är en rörelse där människan sätts i fokus. Delanty skriver att humanismen är ett synsätt på människans natur utifrån hur den har formats av kultur. Inom humanismen var det viktigt med tolerans, speciellt i religiösa sammanhang. En av de viktigaste förespråkarna för humanismen var Erasmus, han förespråkade utbildning. Erasmus var även emot krig. Det handlade mycket om uppkomsten av universitet och mycket fokus låg på just humanistiska ämnen som retorik, etik, grammatik, poesi samt historia. Retorik var extra viktigt eftersom det var ett argumentativt verktyg som kunde nå sanning utan våld, istället krävs det tålamod och övertalning. Kapaciteten att kritisera och reflektera över en själv var något som uppstod under renässansens humanism. Religionen fick också mindre spelrum, i och med att människan sätts i fokus blev det vanligare med tanken att “människor inte är guds varelser.” Följaktligen väcktes tankar om hur samhället var skapat, Shakespeare var med och byggde på iden att samhället är en produkt av människan, alltså något som vi har skapat. Ytterligare en viktigt aspekt av humanismen är även uppkomsten av boktryckarkonsten med Gutenberg, eftersom detta skapade nya kommunikativa möjligheter som inte alla var kyrkligt beroende. Det blir alltså lättare att tänka själv och friheten att göra det blir större.
- Vetandet måste göras levande av retoriken för att bli nyttigt i det moraliska och politiska livet.
- Befordrade uppkomsten av metoder för studiet av språk, texter och historia.
- humanismen – ett bildningsprogram där människans förädling antas bäst bli förverkligad genom studiet och efterliknandet av den grekisk-romerska antiken.
- Människan i fokus.
What do you think constitutes the legacy of antiquity for Europe today? Why? Present
independently relevant examples and reflections.
Filosofi
Den atenska demokratin
Utbildning
Politisk filosofi
Rationalitet, att kunskap kan hämtas genom systematisk observation
Plato och Aristotoles tankar om att staten inte bara existerar för sig själv utan även för folket. Mer politisk organisation.
Sammanfatta kort Thomas Hobbes politiska tänkande (huvudsakliga ideer, viktigaste antaganden, Exempel på publikationer.) Vad tycker du om T. Hobbes politiska tänkande?
Thomas Hobbes politiska idéer och tankar utvecklades under 1600-talet efter Englands inbördeskrig. Därav handlar en del av hans tankar mycket om att undvika krig och konflikter. Han ansåg därför också att demokrati inte var nödvändigt, det enda som spelade någon roll i samhället var att det skulle vara fred. Av den här anledningen var säkerhet och trygghet viktigt för Hobbes och han förespråkade för att lägga makten hos en auktoritär person för att säkerhetsställa ett tryggt samhälle. Hans syn på det naturliga tillståndet var att samhället skulle vara anarkistiskt, isolerat, fattigt, brutalt och kort.
- Pessimistisk människosyn. Förutsätter att människor först och främst vill överleva och för det andra vill
- Ha ett behagligt och bekymmersfritt liv + vill människor uppnå makt och ära.
- Leviathan
- Radikal konservatism
- Läran om den oinskränkta (enväldig?) statsmakten
*Förklara kortfattat begreppen ’Naturtillståndet och det sociala kontraktet/samhällskontrakt’. Hänvisa gärna till den europeiska filosofin, exempelvis till filosofer som Thomas Hobbes, John Locke och/eller Jean- Jacques Rousseau.
Naturtillståndet syftar till det tillstånd som skulle uppstå om det inte fanns någon stat, det är alltså ett samhälle där vi lever utan de lagar och regler vi lever efter nu. Det är oklart om människan någonsin levt i ett naturtillstånd. Olika filosofer har olika ideer om naturtillståndet. T.Hobbes menar att det naturliga tillståndet skulle vara anarkistiskt, fattigt, brutalt, isolerande och inte särskilt långvarande. John Locke ser på naturtillståndet lite annorlunda, han anser att det är ett tillstånd av full frihet att handla och bestämma över sin egendom och sig själv. Han fortsätter att argumentera för att människan kommer Inse vikten av samarbete när det inte finns någon “stat” som minimerar våld och bråk. Lite mer likt Locke så är Rousseaus syn på människan i det naturliga tillståndet att hon är fri, harmonisk och frisk. Han ansåg däremot att civilisationen med sin kultur och vetenskap har fördärvat människan. Det måste höra ihop med hans kända citat om att människan föds fri men överallt är hon i bojor.
Det sociala kontraktet: En föreställning av att samhället och staten är ett resultat av en frivillig överenskommelse eller ett kontrakt, där människor sagt upp sina friheter från naturtillståndet i syfte om att ha politisk ordning. Rousseau menar då att allmänhetens vilja ska styra, han är därför även mer för demokrati dock anser han att demokrati kan vara krångligt. Locke är på lite samma spår eftersom han anser att man ska vara försiktigt med att ge staten för mycket makt, eftersom människan är född med en fri vilja och rättigheter. Hobbes är tvärtemot eftersom han gärna ger staten eller en specifik person all makt för att säkerhetsställa den kollektiva tryggheten.
DE ANDRA FILOSOFERNA
John Locke (1632-1704) var för individens frihet, han ansåg att vi alla föds med fri och rättigheter som vi sedan också bör få tillgång till. Han ansåg att individen ska “the fruit of her labor”. Vi människor äger rätten till våra egna tankar. Med det här i åtanke är det inte helt förvånande att Locke ses som upplysningens portalfigur, samt även en viktig aktör inom liberalismen. Hans syn på naturtillståndet var väldigt ljus. I en av hans böcker Andra avhandlingen om styrelseskicket menar han att naturtillståndet är ett tillstånd av full frihet att handla och bestämma över sin egendom och sig själv. I naturtillståndet kan man enligt Locke inte straffa dem som bryter mot dess lagar, för den otrygghet som skulle finnas i naturtillståndet är inget jämfört med otryggheten i en oinskränkt statsmakt.
Han anser även att människor har samma natur, därför kan det inte finnas någon över- eller underordning.
Vad saknas i naturtillståndet enligt Locke?
en etablerad, känd lagstiftning
en känd, opartisk, rakryggad domare
makt att sätta bakom domsluten
Oinskränkt statsmakt kan inte vara legitim: otryggt.
Vad måste individen avstå ifrån?
Rätten att utgå från sitt egna omdöme i alla frågor, samhällets lagar måste respekteras.
Mer:
Religiösa uppfattningar tolereras bara det inte strider mot den rådande politiska ordningen
Det ska vara åtskillnad mellan lagstiftande och verkställande myndighet.
Locke ansåg även att styret inte måste vara demokratiskt, det handlar framförallt om att den styrande myndigheten ska styra med allmänhetens bästa i åtanke. Gör den inte det så förlorar den folkets förtroende.
Sammanfatta kort Jean-Jaques Rousseau’s poltiska tänkande (huvudsakliga ideer, viktiga antaganden, exempel på publikationer.)
Jean-Jaques Rousseau (1712-1778) ansåg att makten ska ligga nära folket, samhället bör vara litet och okomplicerat för att det här ska lyckas. Lite likt de grekiska stadsstaterna. Ju större och mer folk, desto svårare är det att avgöra allmänviljan. I och med begreppet allmänviljan kan det vara värt att nämna att det inte fanns mycket utrymme för individualism i Rousseau’s samhällsvision. Hans människosyn var relativt positiv eftersom han menade att människan föds god och har möjlighet att utföra goda handlingar, däremot gör samhället oss onda och fördärvar oss. Hans kända citat “Man is born free but everywhere he is in chains” relaterar tillbaks till det. Hans politiska filosofi påverkade franska och amerikanska revolutionen, vilket ändå kan anses säga något om hans syn på staten (?)
Upplysningskritiske filosofen
Han delade upplysningens tilltro till utbildning, men var kritisk till deras förnufts- och framstegstänkande. Han var mer än samvetskille.
Han anser att samhällsbildningen bottnar i våra instinkter, samhällsbildningen är därför inte utav ondo men ändå blir många samhällen onda enligt Rousseau.
Förespråkar direktdemokrati, alla människor ska vara med och stifta de lagar vi lyder under. Har dock en invändning mot det: kommer ej vara tillräckligt handelskraftig.
Om samhällsfördraget
Som bakgrund till ingåendet av ett samhällskontrakt anser Rousseau att människor har kommit till en punkt där de inte kan överleva utan samarbete. Kontraket har två syften: att främja friheten och tillgodose nyttan.
Rousseau anser att en valartisokrati ger de bästa möjligheterna för ett samhälle.
Naturtillståndet enligt Rousseau skulle människan vara fri och harmonisk.
Lutar åt det socialistiska hållet.
Man brukar säga att demokratins vagga ligger i Grekland. Varför då? Hur växte den grekiska (atenska) demokratin fram och hur fungerade den? Vad ansåg Platon och Aristoteles om det demokratiska styrelsesättet? Diskutera deras respektive åsikter om stater och politik, och fundera över vilken bäring dessa tankar har på dagens (svenska/europeiska) samhälle/n. Vilka av filosofernas tankar bör enligt dig skrotas och vilka förtjänar att bevaras?
Platon hatade demokrati. hans drömland har professionella soldater och filosofer som bestämmer. Strikt utbildningssystem med idrott, matematik och filosofi. Kvinnor ses som barn. Tipptopp med andra ord.
Aristoteles skrev av 158 olika politiska system. Den perfekta stadsstaten kan inte existera eftersom människor inte är perfekta. Han gillar aristokrati, utbildad övre medelklass. Han gillar inte oligarki, tyranni och demokrati.
Inom nationalismforskning finns det tre stora teoririktningar: Primordialism, Etnosymbolism och Modernism. Redogör för och diskutera huvuddragen inom teoriskolan ”Modernism”. Ange gärna flera exempel på forskare som anses representera denna teoririktning.
Innan 1700-talet kände folk ingen nationell tillhörighet för man bodde bara i sin lilla by och såg inte så mycket mer av landet.
Modernismen menar att det först är när man får till utbildningssystem, myndigheter och massmedia som medborgare blir medvetna om att att man är en del av en nation.
Dra upp industrialiseringen
Få med språk!!!
Uniformisering av språk, historia
Gemensam bild av vad ens land är
