Tenta 2023 Flashcards
Elin har precis kommit till den rehabiliteringsklinik där du är logoped. Logopeden på akutsjukhuset har gjort en bedsidebedömning av Elins afasi och också pratat med hennes dotter på telefon vid ett tillfälle. Det planeras för att Elin kommer att vara kvar på rehabiliteringskliniken som inneliggande patient under ca 2 månader och därefter fortsätta som öppenvårdspatient (och som sådan kunna komma för rehabilitering 2-3 dagar per vecka).
Beskriv din utredning inför planering av dina insatser. Vad undersöker du och hur?
Jag skulle börja med att gå igenom Elins journal och titta på vad för strukturer som skadats i stroken samt ifall det finns någon information på Elins kommunikation i tidigt läge. Jag skulle ta och utgå från bedsidebedömningen vilka hjälpmedel jag kan förbereda för mitt första möte. Jag skulle börja med att samla in anamnes av Elin när hon har som mest ork på dygnet och är uppgående. Jag börjar med att fråga om hennes situation just nu och hennes mående. Försöka avgöra vilka kommunikativa behov Elin har, och vilka kommunikativa krav som finns i hennes liv. Se till att Elin har ett sätt att kommunicera på, introducera AKK. Kan vara penna och papper. Även viktigt att involvera närstående i detta så de kan göra sig förstådda och Elin kan förstå dem. Fråga om hennes närstående, om det finns flera i hennes närhet som kan bli aktuella för att ha med i vidare behandling. Jag skulle fråga om hennes omgivning ifall hon har arbete eller intressen samt försöka avgöra ifall det finns hinder eller resurser för Elin i hennes omgivning för kommunikation. Även vad Elin själv har för hinder eller resurser som person att ta hänsyn till under behandling. Jag skulle också uppdatera mig om den senaste evidensunderlaget vi har för afasi behandling. Jag skulle även vilja göra en är och svälj bedömningen eller fråga om sköljningen då även denna kan bli påverkad efter en stroke.
Sen skulle jag genomföra delar eller ett helt språkbatteri av aktuell afasibedömning, kanske A- ning eller CAT.
Därefter skulle jag lägga upp en behandlingsplan för Elin och tillsammans försöka skapa gemensamma mål. Jag skulle involvera närstående i skapandet av behandlingsmålen och skapa SMARTA mål. Sen gemensamt utföra behandlingen.
Tre patienter med olika typer av afasi (Broca, Wernicke respektive Konduktionsafasi) får alla ungefär samma antal poäng på Boston Naming Test. En kvalitativ bedömning av resultatet visar dock att de olika personernas svar på testet skiljer sig åt.
a. Beskriv på vilket sätt personernas testsvar bör skilja sig åt utifrån vilken afasi de har.
b. Förklara varför skillnaderna uppstår utifrån kognitiv neuropsykologisk modell.
c. Diskutera hur skillnaderna inverkar på upplägget av din behandling (på funktionsnivå) av benämningssvårigheterna för var och en av patienterna.
Du har en ny patient på den rehabiliteringsavdelning där du arbetar. Han har en måttligt svår Wernickeafasi. God syn och hörsel.
a. Hur skulle du beskriva hans språkliga svårigheter för det interdisciplinära team du arbetar i? Svara så som du skulle formulera dig (”X har en s k Wernickeafasi. Det innebär att …”). (3 poäng)
b. Vilka råd ger du en teammedlem för att underlätta kommunikation med patienten? Använd du-form i svaret (”För att underlätta era samtal bör du …”). (2 poäng)
A) x har en såkallad wernickes afasi. Det innebär att man har svårigheter med att säga det man vill säga utan det blir ofta att man säger fel ord eller hamnar på fel ljud. Däremot finns det flyt i talet, patienten talar gärna j långa meningar och har inga svårigheter med själva ”pratandet”. Dock kommer man som lyssnare märka av att man inte helt lätt kan följa med i den röda tråden pga patienten kanske inte följer röd tråd, byter samtalsämne, ändrat orden eller ljuden eller så hör man nya ord som inte finns (neoglossism). Många gånger kan meningarna låta korrekta men man inser snabbt att man inte riktigt förstår pga parafasierna och neoglosism.
B) för att underlätta era samtal bör du prata som du vanligtvis pratar men i kortare och enkla meningar. Var gärna tydlig från början med vad för slags samtal ni ska ha. Använd dig gärna av bilder eller annat hjälpmedel som t.ex papper och penna. Markera eller stryk gärna under eller över order som ni pratar om. Det hjälper att peka på bilden/skrivna ordet på pappret samtidigt som ni pratar. Förberedd ett sätt för patienten att kunna svara säkert på. Använd mycket gester. Ibland är ja och nej frågor bra att ställa men dubbelkolla alltid att du förstått rätt.
Du har två patienter som uppvisar i stort sett identiskt resultat på A-ning; de har följaktligen samma typ och svårighetsgrad av afasi. Du väljer dock att utforma behandlingen på två helt olika sätt: för patient A väljer du att fokusera dina insatser på behandling på funktionsnivå; för patient B väljer du istället att inrikta behandlingen på de övriga delarna av A-FROM. Vilka olika faktorer skulle kunna motivera ditt val av så olika fokus för behandlingen? Förklara grundligt och exemplifiera.
Motiveringen till två olika upplägg för behandlingen kan ha att göra med patient A och patient Bs motivationsnivå, ålder och förutsättningar. Patient A där jag väljer att rikta mig in på behandling på funktionsnivå kan t.ex. vara mer motiverad till behandling, ha den tid som krävs för intensiv behandling och ha ett syfte med att förbättra någon eller några av funktionerna. Jag tänker att detta skulle kunna röra sig om en anomisk afasi exempelvis eller en generellt lättare form av afasi där personerna kan få behandling om de finner ett behov av det och i sådana fall vilket behov som är störst. För patient B kan det finnas faktorer som exempelvis det egna måendet dvs depression eller ångest som ställer till det för motivationen, det kan finnas en omgivning som har möjlighet att med exempelvis SCA och KPT se över sitt kommunikationssätt och på så sätt stötta PMA. Behandlingen för patient B kan således ha en mer funktionell inriktning där man talar om total kommunikation och ge personen verktyg för att på egen hand i sin omgivning fortsätta träna på de svårigheter som finns. För patient A är det såklart viktigt att ha alla andra områden i A-FROM också men för hen kan det kännas viktigare att exempelvis träna på ordmobiliseringen mer inriktat för att i ett senare skede gå över till att arbeta med omgivningen etc. Jag tänker att jag kommer lägga upp behandlingen olika utifrån vad som framkommer i kartläggningen av patienternas liv, omgivning, eget mående, förutsättningar och behov. Även om testresultat och afasityp kan vara samma är de fortfarande två separata individer med helt olika liv och unika omständigheter. Jag tänker att detär viktigast att ta hänsyn till. Jag skulle dock implementera AKK för båda patienterna och ge stöd till anhöriga oavsett vilken behandlingsinriktning patienten har. Patient A är kanske yngre än patient B och vill t.ex. återgå till jobbet vilket kan förklara att de har olika behov i vardagen. Ytterligare faktor kan vara att patient A och patient B befinner sig i olika stadier i rehabiliteringen eller har olika prognos. Den ena kan ha en prognos att hen förväntas tillfriskna om afasin tillkommit till följd av exempelvis en stroke, detta kan motivera varför man arbetar mer med behandling på funktionsnivå. En person som har en neurodegenerativ sjukdom med ett progredierande förlopp där behandling på funktionsnivå inte förväntas ge samma resultat kan behöva ha ett större fokus på kompensatoriska strategier som vänder sig till omgivningen och personen. Man behöver hela tiden ha i åtanke att både patent A och patient B ska ha en så god livskvalité som möjligt och att de har rätt till aktivitet och delaktighet på sina villkor.
Ange en grundläggande neurofysiologisk skillnad mellan vad som orsakar dysartri och vad som orsakar förvärvad talapraxi. Ge också (minst två) exempel på hur detta tar sig uttryck och kan observeras/höras som olika symtom i talet hos en person med dysartri jämfört med en person med förvärvad talapraxi.
Dysartri orsakas av en skada på övre eller nedre motorneuron, basala ganglier och dess förbindelser eller cerebellum och dess förbindelser.
Talapraxi å ena sidan, orsakas av skada i planerandet och programmerandet av talsignalen som skickas över till muskulaturen. Det är alltså inte nedsättning i styrkan utan planerandet och programmerandet som skickar signaler till muskulaturen är påverkad.
Två exempel på hur detta tar sig uttryck och kan observeras/höras:
Slapp dysartri - hypernasalitet, läckande röst och oprecisa konsonanter
Hyperkinetisk dysartri (dystoni) - varierad röststyrka, förvrängda vokaler
Talapraxi - svårigheter med att upprepa flerstaviga sekvenser (pa-ta-ka), ljudförvrängningar, mödosamt, svårt att byta artikulationsställe, hör-eller synbart trevande artikulation, långsamt tal, är dock medveten om detta och kan försöka göra omtagningar för att få till det rätt.
Följande kombinationer av perceptuella symtom är typiska för en viss typ av dysartri, ange vilken:
a. Läckande, skrovlig röstkvalitet och svag röststyrka, varierande taltempo, odistinkt artikulation
b. Odistinkt artikulation och monotoni, långsamt tal, pressad röstkvalitet, hypernasalitet, skrovlig röstkvalitet
A) Hypokinetisk
B) blandad slapp-spastisk
Att inkludera bedömning av artikulatorisk diadokokinesi kan vara till hjälp vid differentialdiagnostik mellan dysartri och talapraxi. Beskriv vilken information uppgiften kan ge och hur det kan vara till hjälp differentialdiagnostiskt.
Eftersom att det inkluderar en bedömningen av flerstaviga sekvenser (pa-ta-ka) som patienter med talapraxi vanligtvis har svårt för.
Personer med dysartri kan ha svårt med både enkla och flerstaviga sekvenser men personer med talapraxi har svårt med flerstaviga eftersom att det kräver byte av artikulationsställe vilket blir mer mödosamt för talapraxi pga den motoriska komplexitet som utförandet innebär.
Hur definieras begreppet ”förståelighet” (i strikt bemärkelse)? Beskriv hur du går tillväga när du mäter förståelighet med STI (ord- eller meningsnivå).
Förståelighet defineraa i strikt bemärkelse som den auditiva signalen. Hur väl förståelig den auditiva signalen är. Utan ledtrådar. Som att lyssna på en inspelning t.ex.
För att mäta förståelighet med STI så skulle jag spela in när jag ber personen att läsa upp nonsens ord eller ord skrivna på papper som jag inte kan se och därefter transkribera det jag hör, hur ordet låter. Därefter jämför jag mitt resultat med den verkliga orden för att se hur pass mycket det stämmer överens för att räkna ut hur välförståelig personens talsignal är.
Ge exempel på tre sätt att påverka talproduktionen (s k ”global dysarthria treatment techniques”) som kan användas i syfte att förbättra förståeligheten hos en person med dysartri. Förklara också på vilket sätt respektive teknik kan göra att förståeligheten förbättras.
Loud, slow and clear speech.
De är de tre sakerna man fokuserar på och översatt ungefär “starkt”(som i röststyrka), sakta
och överdriven artikulation. Den förstnämnda är den som har mest evidens eftersom den är huvudfokuset i den mest forskade på metoden för patienter med parkinson, LSVT.
I LSVT metoden fokuserar man på röstintensiteten och det ger också effekt på hur sakta p talar och gör artikulationen tydligare. Det är enligt samma princip i de andra metodernanär man fokuserar på att göra talet långsammare eller överdriva artikulationen förhoppningsvis även det finns mindre underlag och evidens för de metoderna. Att avgöra vad patient spontant tar till förstrategi när man ber dem förtydliga sig kan avgöra vilken metod som kommer mest naturligt till dem och kommer påsåvis hjälpa dem i att öka sin förståelighet i talet. Att sakta ner talet gör ofta att man lägger mer tid på varje stavelse och ger på så vis lyssnaren mer tid att analysera talsignalen men också mer tid för artikulationen att förtydligas. Vid överdriven artikulation blir rörelserna i munnen ofta större och ger personen som ser talet en hint om vad det är för ljudsignal som eftersträvas men det är också mer tidskrävande och på så vis saktas talet ner. Röstintensitet eller röststyrka har förutom de generaliserande effekterna också fördelen att ljudsignalen tar sig längre i och med att det är högre röst och mer luft helt enkelt.
