Tenta Flashcards
Ange tre olika typer av av proteiner/peptider samt vad de har för funktion.
Amylas: Ett enzym som bryter ner kolhydrater.
Albumin: Ett plasmaprotein vars uppgift att “hålla kvar” H2O i blodet, samt kunna transportera fettlösliga ämnen så som läkemedel och hormoner.
Insulin: Ett hormon som stimulerar transport av glukos (Utveckla
Ange två olika funktioner som gliaceller har (Du behöver inte ange de olika gliacellernas namn).
Astrocyter: Utgör en del av blod-hjärnbarriären.
Oligodendrocyter: Bildar myelin i CNS.
Schwannceller: Bildar myelin i PNS.
Mikroglia: Hjärnans immunceller.
Markera och namnge de fyra loberna i bilden och ange en funktion för varje lob. Markera även primära motorcortex och primära sensoriska cortex. I dessa områden finns en s.k. somatotopisk organisation - vad menas med det?
Frontalloben - planering och organisation av tankar.
Parietalloben - Uppfattning om kroppen och dess omgivning.
Temporalloben - Igenkänning av stimuli tex ansiktsigenkänning.
Occipitalloben - Bearbetning av synintryck.
Somatotopisk organisation = Ett sätt för hjärnan att organisera och representera olika delar av kroppen. Olika delar av hjärnbarken är kopplade till specifika delar av kroppen. Detta gör att hjärnan kan effektivt styra kroppsrörelser och känna av beröring på olika platser. Ju fler nervceller vid kroppsområdet desto större område motsvarar det i cortex.
Du jobbar som psykolog på en stressmottagning. Beskriv för en klient så detaljerat som möjligt, men ändå på ett begripligt sätt, vad som händer i kroppen när man får ett sympatikuspåslag och vad syftet är med det som händer i kroppen.
Sympatikuspåslag är en fysiologisk reaktion där sympatiska nervsystemet aktiveras. Det är alltså en del av det autonoma nervsystemet som aktiveras när vi upplever stress eller hot. Det har fysiologiska effekter som främjar vår förmåga att fly. Det aktiveras i situationer som upplevs hotfulla, exempelvis stressituationer.
Vid sympatikuspåslag:
Ökad hjärtfrekvens: Hjärtat bultar snabbare för att få mer blod till musklerna och hjärnan vilket ger dig mer syre och energi.
Ökad andningsfrekvens: Andningen blir snabbare och djupare vilket gör att mer syre kommer in i blodomloppet.
Utsöndring av hormoner: Vid stress skickar hjärnan signaler ut till kroppen som bland annat når binjurarna att frisätta adrenalin och noradrenalin vilket är två hormoner som hjälper kroppen förberedas för en “fight or flight” reaktion. Dessutom stimulerar dem nedbrytningen av glykogen till glukos, triglycerider till glycerol och fria fettsyror och proteiner till aminosyror. Dessa ämnen frisätts i blodet och kan användas till energi i form av ATP (tillsammans med O2) vilket främjar vår förmåga att fly.
Blodflödesdiregering: Blodet dirigeras till mindre viktiga funktioner såsom: matsmältning - blodkärlen dra ihop sig. Istället riktar blodet till musklerna och blodkärl i armar och ben vidgas. Blodet blir dessutom mer trögflytande så att vi inte ska förblöda vid en eventuell skada under flykten.
Muskelspänning: Muskelerna spänns och gör sig redo att kämpa eller fly.
Pupillerna utvidgas: Vi ser bättre i svagt ljus vilket kan vara nödvändigt i en kamp.
Beskriv hur neurotransmissionen i en synaps går till med hjälp av en figur. Ange 3 olika neurotransmittorer och vart de finns lokaliserade i kroppen.
3 neurotransmittorer:
Seratonin:
90% magtarmkanalen
10% blodet
1% hjärnan
Dopamin
Substania nigra
Acetylkolin
Hjärnstammen: pons & medulla oblongata
Motorneuronerna
Sympatiska och parasympatiska nervsystemet
Vad innehåller saliv och vad har de olika beståndsdelarna för funktion?
Mer än 99% vatten som blandar matinnehållet och gör det enklare att svälja.
Mukus som fungerar som smörjmedel vid sväljning.
Amylas - spjälkar kolhydrater stärkelse / bryter ner kolhydrater
Lusozym & antikroppar som förhindrar bakterietillväxt i munhålan
Bikarbonat - neutraliserar syra som produceras av bakterier i munhålan och motverkar därigenom att syrorna luckrar upp tandemaljen
Från vilket organ frisätts insulin och när frisätts det? Vad har insulin för effekter?
Insulin frisätts från pancreas (bukspottkörteln) när blodglukoset är högt och när kroppen är i vila. Insulin är ett protein som verkar genom att fästa på receptorer på cellmembranet. När insulinet binder till receptorer på membranet sker en kaskad av reaktioner i cellen och glukos kan tas upp genom transportprotein. Glukoset kan antingen lagras i levern och skelettmuskler i form av glykogen, eller användas vid tillverkning av energi i form av ATP, eller så kan det omvandlas till triglycerider.
Förklara hur lungorna skyddas från patogener och skadliga ämnen.
Lungorna skyddas från patogen genom flera olika processer i luftvägarna.
I näshålan värms luften upp och fuktas vid inandning. Näshålan har näshår som filtrerar luften samt producerar slem som fångar upp bakterier ännu mer. Detta gör att när luften når struphuvudet är luften filtrerad, fuktig, varm och delvis renad från mikroorganismer. Detta är viktigt för att skydda lungorna mot infektioner, uttorkning, och nedkylning.
Struphuvudet har stämband och hostreflex vilket skyddar lungorna när partiklar hamnar fel eller när bakterier tar sig nedåt.
Slemmet fångar upp patogener och andra mikroorganismer som vi inte bör andas in och flimmerhåren hjälper också till att fånga upp samt att de rör sig uppåt i luftstrupen så att vi kan få upp slemmet i svalget så att vi kan svälja ner partiklarna.
Bronkerna har även flimmerhår och slem. Dem delas upp i bronkioler och tillslut alveoler.
Alveolernas yta har makrofager som tillhör det ospecifika (medfödda) immunförsvaret och som fagocyterar partiklar/skadliga ämnen.
Redogör för hjärtats pumparbete med en enkel figur.
Hjärtats pumparbete är avgörande för cirkulationen av blod i kroppen. Den säkerställer effektiv transport av syresatt blod till vävnader och organ, samt återtransport av syrefattigt blod tillbaka till lungorna för syresättning.
Pumparbetet:
Hjärtat är indelat i 4 huvudkamrar:
Höger förmak: Tar emot syrefattigt blod från kropperna via venerna (övre och nedre hålvenerna)
Höger kammare: pumpar det syrefattiga blodet till lungorna via lungartären för syresättning.
Vänster förmak: tar emot syresatt blod från lungorna via lungvenerna.
Vänster kammare: pumpar det syresatta blodet ut till kroppen via aortan.
Pumparbetet kan delas in i flera delar:
Diastole:
Under diastole slappnar hjärtat av och kamrarna fylls med blod.
AV-klaffarna öppnas så att blod kan strömma från förmakarna ner till kamrarna.
Samtidigt stängs klaffarna till artärerna för att förhindra att blod sipprar ut.
Systole:
När kamrarna kontraherar det tack vare hjärtats retledningssystem, vilket stänger AV-klaffarna för att förhindra bakflöde upp till förmakarna.
Kamrarnas tryck ökar vilket gör att artärklaffarna öppnas vilket gör att blod pumpas ut via aortan och lungartären.
Höger kammare pumpar ut syrefattigt blod via lungartären till lungorna för att det ska syresättas. Vänster kammare pumpar ut syresatt blod via aortan ut till kroppen
Hjärtats retledningssystem:
Sinusknutan genererar aktionspotentialer som fungerar som hjärtats egna pacemaker. Den genererar elektriska impulser som sprider sig genom förmakarna vilket får dem att kontrahera vilket gör att kamrarna fylls med allt blod som fanns i förmakarna.
Impulsen når AV-knutan som fördröjer signalen något innan den går vidare till kamrarna via his-bunt och purkinjefibrerna vilket koordinerar kamrarsammandragningen.
Hormoner som adrenalin och noradrenalin kan öka hjärtfrekvensen och hjärtats kontraktionskraft. Samtidigt kan parasympatiska signaler sänka hjärtfrekvensen.
Hjärtatscirkulationssystem kan delas upp i 2:
Lilla kretsloppet som går från hjärtat till lungorna och sedan tillbaka till hjärtat.
Stora kretsloppet som går från hjärtat ut till kroppens alla kapillärer och sedan tillbaka till hjärtat.
Beskriv vad som händer vid en inflammation. Vilka vita blodkroppar ingår och vad har de för funktion?
Inflammation är kroppens svar på en infektion, irritation eller skada. Det är en del av kroppens försvarsmekanism och har som mål att eliminera orsaken till skadan.
När kroppen utsätts för en infektion, irritation eller skada så aktiveras immunsystemet. Celler i det drabbade område, inklusive makrofager, mastceller och andra immunceller känner av skadan och utsöndrar signalmolekyler som kallas cytokiner och kemokiner. Signalerna leder till ett ökat blodflöde till det drabbade området.
Blodkärlen vidgar sig vilket ökar blodflödet och gör att fler immunceller kan nå det skadade området.
Processen leder till att området kan bli varmt, svullet, rött och ibland göra ont.
Inflammationer kan se olika ut beroende på vart det sker i kroppen. Detta är ett exempel på vilka vita blodkroppar som ingår och vad de har för funktion.
Makrofager som är en typ av fagocyt, vilket innebär att det är immunceller som äter upp patogener genom att omsluta dem och skadliggöra dem, finns redan stationerade i vävnader på vissa ställen i kroppen, aktiveras när en skada eller infektion sker. Även dendritceller finns även på platser som är i kontakt med den yttre miljön såsom i huden, slemhinnor och luftvägar. När makrofagerna aktiveras börjar dem både fagocytera patogenerna samt frisätta (detta gör dendritiska celler också) cytokiner som fungerar som en alarmklocka för andra immunceller.
Cytokinerna sprider sig i vävnaderna och blodet och tillkallar fler immunceller. Dem skapar som en vägvisning för immuncellerna så att dem hittar till det skadade/infekterade området.
Neutrofiler kommer från blodomloppet och migrerar snabbt till det inflammerade området. Dem är specialiserade för att angripa patogener och döda infekterade celler. De frigör även bakteriedödande substanser vilket kan leda till vävnadsskada om inflammationen är för kraftig eller för långvarig.
När neutrofilerna gjort sin uppgift dör dem och makrofagerna städar upp. Makrofagerna städar upp genom fagocytos samt frisätter antiinflammatoriska faktorer som bidrar till läkningsprocessen.
Immunförsvaret kan delas upp i både det ospecifika (medfödda) immunförsvaret och det adaptiva immunförsvaret. Vid en inflammation träder först det ospecifika immunförsvaret in och om det sedan behövs träder det specifika/adaptiva immunförsvaret in. Anledningen är att det ospecifika immunförsvaret finns hela tiden i oss och kan aktiveras på en gång. Det har dock inget minne vilket innebär att oavsett om patogener är helt nya och färmmande för vår kropp eller om de har tagit sig in i vår kropp förut så kommer alltid det ospecifika immunförsvaret agera likadant och göra samma läkningsprocess varje gång. Det adaptiva är mer specifikt då B-cellerna producerar antikroppar som är specifikt för dem antigenerna som flaggat vilka patogener som finns i kroppen.
Aplastisk anemi innebär en brist på röda och vita blodkroppar samt blodplättar och kan uppstå som en biverkan av cytostatikabehandling vid cancer. Vilka symtom kan man förvänta sig uppstå?
Röda blodkroppar (erytrocyter) har till uppgift att transportera syre från lungorna till kroppens celler och koldioxid från kroppens celler till lungorna, mer specifikt alveolerna där gasutbytet sker. I dem röda blodkropparna finns hemoglobin med järn i som syret binder till. Syret är en förutsättning för bildande av energi i form av ATP i cellandningen i mitokondrierna. Trötthet är därför ett av symtomen man kan förvänta sig vid brist på röda blodkroppar.
Dem vita blodkropparna (leukocyter) är centrala för kroppens immunförsvar. De är av olika slag och har olika specialicerade funktioner och är nödvändigt för en fungerande immunförsvar. Vid brist på vita blodkroppar blir immunsystemet nedsatt då det kan leda till att vi blir mer infektionskänsliga och får det svårare att bekämpa patogener. Om produktionen av vita blodkroppar helt upphör vilket kan ske vid benmärgsdepression inträder inom dagar döden om inte behandling sätts in.
Beskriv cellmembranets uppbyggnad med en enkel figur. Förklara med hjälp av bilden tre olika sätt som ämnen kan passera genom cellmembranet.
Cellmembranets uppbyggnad:
Dubbellager av fosfolipider där varje fosfolipid har ett hydrofilt (vattenälskare) huvud som består av en fosfatgrupp och vänder sig mot den yttre eller inre vattenhaltiga miljön. Den har också två hydrofoba (vattenavstötande) svansar, som är gjorda av fettsyror, som vänder sig inåt mot varandra i membranets mitt vilket skapar en barriär mot vattenlösliga ämnen.
Kolesterol som är inbäddade mellan fosfolipiderna och bidrar till att stabilisera membranets struktur och upprätthålla dess flytande karaktär.
Kolhydrater som fungerar som identifieringsmolekyler. Dem hjälper celler känna igen varandra.
Olika proteiner:
- Jonkanaler
- Receptorer
- Transportproteiner
- Enzymer
Vad får en skada på cerebellum för effekt på motoriken?
Då cerebellum hjälper motoriken att finjustera våra rörelser medan vi utför dem kommer skador här göra så att vi till exempel missar objekt vi försöker plocka upp med vår hand, eller att vi går vingligt. Cerebellum jämför våra planerade rörelser med dem rörelser vi utför och finjusterar för att vi ska kunna utföra rörelser utifrån vår planering.
Förklara vad som händer under en aktionspotential
- Innan en aktionspotential befinner sig cellen i vilimembranpotential som vanligtvis ligger runt -70mV. Cellen är mer negativt laddad än utsidan vilket upprätthålls av natrium-kalium-pumpen som pumpar ut 3 stycken natriumjoner från cellen och in 2 stycken kaliumjoner till cellen. Natrium kalium pumpen är en pump som transporterar natrium och kalium med aktiv transport.
- En aktionspotential utlöses när membranpotentialen når tröskelvärdet som oftast ligger vid -50mV. Detta sker när en tillräcklig mängd stimulerande signaler når neuronen och orsakar en viss grad av depolarisering vilket innebär att membranpotentialen blir mindre negativ. Om depolariseringen är tillräckligt stark så att tröskelvärdet nås öppnas spänningsstyrda natriumkanaler vilket sätter igång aktionspotentialen.
- När de spänningsstyrda natriumkanalerna öppnas en för en flödar natriumjoner in i cellen pågrund av den negativa insidan hos cellen. Natriumjonerna blir fler och fler och rör sig längst axonet pågrund av skillnad i spänning.
- När membranpotentialen når sitt toppvärde vilket oftast är ca +30mV börjar processen som kallas repolarisering. Denna fas inkluderar att de spänningsstyrda natriumjonkanalerna stängs och spänningsstyrda kaliumjonkanaler öppnas. Vilket gör att kaliumjoner börja strömma ut ur cellen vilket påverkar membranpotentialen. Eftersom kaliumjoner är positivt laddade minskar membranpotentialen i cellen vilket leder till att cellen börjar återgå till sitt mer negativa värde.
- I slutet av repolarisationsfasen kan membranpotentialen bli tillfälligt mer negativ än vilomembranpotential vilket kallas hyperpolarisering och sker för att de spänningsstyrda kaliumkanalerna är långsammare att stängas än natriumkanalerna. Det leder till en mer negativ spänning än vilomembranpotentialen
- Hyperpolarisationen återställs med natriumkaliumpumpen och membranpotentialen återgår till vila.
Luften består till största del av kvävgas, syre och koldioxid. Berätta vilken gas som styr vår andning vid havsytenivå, var receptorerna är lokaliserade samt vad de detekterar.
Vid havsytenivå styrs vår andning främst av koldioxidhalten i blodet. Koldioxidhalten signalerar till kroppen när vi behöver andas mer för att bibehålla balans i blodets pH.
När vi andas in syre sker gasutbytet i alveolerna där syret binder till hemoglobinet i de röda blodkropparna. Syret förs genom kroppens blodomlopp till kroppens kapillärer där näringsutbytet sker. Cellerna får syret som blodets röda blodkroppar levererat och blodet tar emot koldioxid från cellerna som bildats som en biprodukt vid cellandningen. Syret och koldioxid transporteras mellan blodet och cellerna genom diffusion som innebär att dem rör sig automatiskt på grund av skillnad i koncentration. När koldioxidet når blodet reagerar det med vatten och bildar kolsyra. Men på grund av att kolsyra är ett instabilt ämne så omvandlas det till bikarbonat och väte som transporteras runt i blodet. Vätet gör blodet surare vilket minskar blodets pH värde.
Det finns 2 olika receptorer som känner av blodets pH värde, dels centrala kemoreceptorer och även perifera kemoreceptorer. Dem centrala är belägna i medulla oblongata och kontrollerar cerebrosspinalvätskan i CNS och mängden vätejoner. När det blir mycket vätejoner gör det blodet och cerebrosspinalvätskan sur vilket kan skada kroppen. När cerebrosspinalvätskan innehåller för mycket väte ser medulla oblongata att öka andningsfrekvensen så att vi blir av med mer koldioxid. De perifera kemoreceptorerna finns belägna främst i aortan och kontrollerar också blodets pH genom att skicka signaler till andningcentrum att öka andningsfrekvensen vid för mycket väte i blodet eller för lite syre.
