Tenta Flashcards
Kemi 1
Rent ämne
Grundämne eller kemisk förening, bara en typ av ämne ingår.
Ex på kemisk förening: jonförening eller molekylförening.
Ex på grundämne: metall, halvmetall (har både metall och icke metall egenskaper), icke metall.
Blandning
- 2 eller fler ämnen ingår
- Ämnena går relativt lätt att skilja från varandra.
- Ämnena bibehåller sina ursprungliga egenskaper.
Homogen blandning
Ser likadan ut genom hela blandningen.
Kommer i båda gas, flytande (s.k. lösning) och fast (s.k. legering) form.
Heterogen blandning
Ser inte lika ut genom hela blandningen. T.ex fisksoppa.
Emulsion blandning
” Mix” av homo och heterogen blandning. Ser till synes lika ut genom hela blandningen men är det ej på molekylnivå.
Ex. mjölk, fettpartiklarna är jämnt spridda över hela blandningen, ser jämt ut men är det ej på molekylnivå.
Separationsmetoder
Filtrering: lägg i filtertratt som separerar ämnena.
Destillering: Upphettar blandning, ämnen med olika kokpunkt övergår till gas vid olika temp och kan på så vis separeras.
Separation av faser: låter en fas av blandning (ex. vatten + olja) droppa ut genom ventil medan andra fasen blir kvar.
Indunstning: låter vätska avdunsta och resterande ämne av blandning bli kvar.
Aggregationsformer
Smältning: från fast till flytande
Förångning: från flytande till gas
Sublimering: direkt från fast till gas.
Deponering: direkt från gas till fast form.
Elementarpartiklar
Elektron: negativ laddning “e-“. Befinner sig i bestämda nivåer/skal runt kärnan.
Proton: positivt laddad partikel “p+”. Befinner sig i kärnan.
Neutron: netral partikel, ingen laddning “0”. Befinner sig i kärnan. Klistret som håller ihop kärnan. Alla atomslag utom väte innehåller neutroner.
Atomnummer
varje grundämne har ett eget nummer, baserat på antalet protoner i kärnan.
Masstal
Antalet protoner + antalet neutroner i kärnan. A= Z+N.
Nuklid
Ett atomslag med visst antal p+ och n.
Isotop
Olika variationer av nuklider av samma grundämne. D.v.s. lika antal p+ men olika antal n i kärnan.
Elektronskal
Finns flertal. Börjar från K,L,M osv.
K rymmer: 2 elektroner.
L: rymmer 8.
M: rymmer 18.
N rymmer 32.
Formel: 2n (upphöjt till 2).
Obs! Yttersta skalet (utom K) får max ha 8 elektroner.
Valenselektron
Den/de elektroner som befinner sig i det yttersta skalet på en atom.
Avgör mycket av grundämnets egenskaper eftersom en kemisk reaktion innebär att atomer byter elektroner med varandra. Detta sker främst i det yttersta skalet.
Ju längre bort från kärnan (och ju färre de är) desto lättare släpps valens e- iväg.
Oktettregeln- Ädelgasstruktur
Alla ädelgaser utom helium har 8 valenselektroner, helium har 2. Detta kallas ädelgasstruktur.
Ädelgasstruktur vill gärna alla atomer uppnå och därför sker kemiska reaktioner där atomer avger eller upptar e- för att uppnå den magiska 8:an.
Periodiska systemet, grupper
Grupper finner man i lodrät riktning.
Periodiska systemet, perioder
Perioder finner man i vågrät riktning. I riktning från vänster till höger avtar metallkaraktär.
Atomernas stl. minskar i samma riktning p.g.a. fler protoner som drar starkare i e-. Atomen dras ihopa av kärnladningen.
Alkalimetaller
Grupp 1: När dessa ämnen reagerar med vatten bildas en alkalisk/basisk lösning.
Reaktivitet ökar nedåt.
Har en valenselektron –> mycket reaktiva.
Ämnen: Väte, Litium, kalium, natrium, rubidium, cesium, frankium.
Alkaliska jordartsmetaller
Grupp 2: Beryllium, magnesium, stratsium, barium, radium.
Två valenselektroner.
Halogener
Grupp 7a (17) (saltbildare): Bildar salt när de reagerar med metall.
Har 7 valenselektroner. Mycket reaktiva= giftiga. Tar gärna upp en elektron.
Ämnen: Flour, klor, bron, jod, astat.
Ädelgaser
Grupp 8a (18) alla ämnen utom Helium som har 2, har 8 valenselektroner-
Ämnen: helium, neon, argon, krypton, xenon, radon.