Tenta

Question 1

Rent ämne

Answer 1

Grundämne eller kemisk förening, bara en typ av ämne ingår.

Ex på kemisk förening: jonförening eller molekylförening.

Ex på grundämne: metall, halvmetall (har både metall och icke metall egenskaper), icke metall.

Question 2

Blandning

Answer 2

• 2 eller fler ämnen ingår
• Ämnena går relativt lätt att skilja från varandra.
• Ämnena bibehåller sina ursprungliga egenskaper.

Question 3

Homogen blandning

Answer 3

Ser likadan ut genom hela blandningen.
Kommer i båda gas, flytande (s.k. lösning) och fast (s.k. legering) form.

Question 4

Heterogen blandning

Answer 4

Ser inte lika ut genom hela blandningen. T.ex fisksoppa.

Question 5

Emulsion blandning

Answer 5

” Mix” av homo och heterogen blandning. Ser till synes lika ut genom hela blandningen men är det ej på molekylnivå.

Ex. mjölk, fettpartiklarna är jämnt spridda över hela blandningen, ser jämt ut men är det ej på molekylnivå.

Question 6

Separationsmetoder

Answer 6

Filtrering: lägg i filtertratt som separerar ämnena.

Destillering: Upphettar blandning, ämnen med olika kokpunkt övergår till gas vid olika temp och kan på så vis separeras.

Separation av faser: låter en fas av blandning (ex. vatten + olja) droppa ut genom ventil medan andra fasen blir kvar.

Indunstning: låter vätska avdunsta och resterande ämne av blandning bli kvar.

Question 7

Aggregationsformer

Answer 7

Smältning: från fast till flytande

Förångning: från flytande till gas

Sublimering: direkt från fast till gas.

Deponering: direkt från gas till fast form.

Question 8

Elementarpartiklar

Answer 8

Elektron: negativ laddning “e-“. Befinner sig i bestämda nivåer/skal runt kärnan.

Proton: positivt laddad partikel “p+”. Befinner sig i kärnan.

Neutron: netral partikel, ingen laddning “0”. Befinner sig i kärnan. Klistret som håller ihop kärnan. Alla atomslag utom väte innehåller neutroner.

Question 9

Atomnummer

Answer 9

varje grundämne har ett eget nummer, baserat på antalet protoner i kärnan.

Question 10

Masstal

Answer 10

Antalet protoner + antalet neutroner i kärnan. A= Z+N.

Question 11

Nuklid

Answer 11

Ett atomslag med visst antal p+ och n.

Question 12

Isotop

Answer 12

Olika variationer av nuklider av samma grundämne. D.v.s. lika antal p+ men olika antal n i kärnan.

Question 13

Elektronskal

Answer 13

Finns flertal. Börjar från K,L,M osv.

K rymmer: 2 elektroner.
L: rymmer 8.
M: rymmer 18.
N rymmer 32.
Formel: 2n (upphöjt till 2).

Obs! Yttersta skalet (utom K) får max ha 8 elektroner.

Question 14

Valenselektron

Answer 14

Den/de elektroner som befinner sig i det yttersta skalet på en atom.

Avgör mycket av grundämnets egenskaper eftersom en kemisk reaktion innebär att atomer byter elektroner med varandra. Detta sker främst i det yttersta skalet.

Ju längre bort från kärnan (och ju färre de är) desto lättare släpps valens e- iväg.

Question 15

Oktettregeln- Ädelgasstruktur

Answer 15

Alla ädelgaser utom helium har 8 valenselektroner, helium har 2. Detta kallas ädelgasstruktur.

Ädelgasstruktur vill gärna alla atomer uppnå och därför sker kemiska reaktioner där atomer avger eller upptar e- för att uppnå den magiska 8:an.

Question 16

Periodiska systemet, grupper

Answer 16

Grupper finner man i lodrät riktning.

Question 17

Periodiska systemet, perioder

Answer 17

Perioder finner man i vågrät riktning. I riktning från vänster till höger avtar metallkaraktär.

Atomernas stl. minskar i samma riktning p.g.a. fler protoner som drar starkare i e-. Atomen dras ihopa av kärnladningen.

Question 18

Alkalimetaller

Answer 18

Grupp 1: När dessa ämnen reagerar med vatten bildas en alkalisk/basisk lösning.

Reaktivitet ökar nedåt.

Har en valenselektron –> mycket reaktiva.

Ämnen: Väte, Litium, kalium, natrium, rubidium, cesium, frankium.

Question 19

Alkaliska jordartsmetaller

Answer 19

Grupp 2: Beryllium, magnesium, stratsium, barium, radium.

Två valenselektroner.

Question 20

Halogener

Answer 20

Grupp 7a (17) (saltbildare): Bildar salt när de reagerar med metall.

Har 7 valenselektroner. Mycket reaktiva= giftiga. Tar gärna upp en elektron.

Ämnen: Flour, klor, bron, jod, astat.

Question 21

Ädelgaser

Answer 21

Grupp 8a (18) alla ämnen utom Helium som har 2, har 8 valenselektroner-

Ämnen: helium, neon, argon, krypton, xenon, radon.

Question 22

Bor, kol och kväve och syregruppen

Answer 22

Grupp 3a-6a: Fått namn efter första atom i respektive grupp. Har respektive 3,4,5 och 6 valenselektroner.

Question 23

Övergångsmetaller

Answer 23

Samtliga b-grupper i systemet.

Question 24

Jonföreningar

Answer 24

Jonförening= salt. När metaller reagerar med halogener.

Metallen bildar en positiv jon.
Halogenen bildar en negativ jon.

Egenskaper: kan leda ström om partiklarna är fria, rörliga och laddade. D.v.s. i smält eller lös form.

Question 25

Reagens

Answer 25

Innebär att man behöver ämne1 för att ta reda på om en lösning innehåller ämne 2.

Question 26

Fällning

Answer 26

När två ämnen möts i en lösning och jonerna från bägge bildar ett nytt ämne i fast form.

Question 27

Lättlösliga salter (löses lätt till fällning)

Answer 27

Alla salter av natrium, kalium och ammonium joner.
Alla nitrater.
Alla klorider (UTOM silverklorid)
Alla sulfater (UTOM bariumsulfat, blysulfat)

Question 28

Svårlösliga salter

Answer 28

Karbonater, Fosfater och hydroxider.

(Förutom om de är tillsammans med natrium, kalium och NH4+)

Question 29

Jonbindningar

Answer 29

Saltkristaller sitter ihop med jonbindningar. Bindningar mellan joner där en viss struktur bildas. Plus dras mot minus.

Det är starka bindningar eftersom:
det frigörs mycket energi när de uppstår, det krävs mycket energi för att bryta dem. Tecken på detta är en hög smältpunkt.

Question 30

Saltkristaller

Answer 30

Består av jonbindningar. Är spröda. Om delar av kristallen förskjuts ändras strukturen och plus hamnar mot plus och minus mot minus, det tycker de inte om –> kristallen repellerar/spricker.

Question 31

Atomjoner

Answer 31

Består av ett enda atomslag.

Question 32

Sammansatta joner

Answer 32

Består av två eller fler atomslag.

Question 33

Metallbindningar

Answer 33

Alla metaller som bildar joner bildar positiva joner.

Finns i mitten och till vänster i periodiska systemet.

Kännetecknas av: glans, leder ström, leder värme, smidbara, hög smält/kok-punkt.

Struktur: elektronmoln från atomerna går in i varandra. Elektronerna kan byta plats med varandra. Kan tolkas som positiva joner i ett stort gemensamt elektronmoln.

Question 34

Delokaliserade joner

Answer 34

Samma som utspridda joner = stabilt! Ju fler delokaliserade joner desto lägre energi har elektronerna, desto starkare bindning.

Question 35

Kovalent bindning

Answer 35

När atomer delar lika på elektroner för att få ett fullt yttre skal.

Question 36

Elektronegativitet

Answer 36

Olika atomer drar till sig elektroner olika mycket.

Ju mer elektronegativitet desto mer drar en atom till sig elektroner.

Två atomer med samma elektronegativitet= fullständigt kovalent bindning.

Två atomer med olika elektronegativitet= Laddning förskjuts, bindningen blir polärt kovalent eller en jonbindning.

Question 37

polär kovalent bindning

Answer 37

När två atomer har olika elektronegativitet förskjuts laddningen och kallas upp till en viss gräns för polär kovalent bindning.

Question 38

Skillnad elektronegativitet

Answer 38

0,0 _< delta < 0,9: Rent kovalent bindning–> svagt polär kovalent bindning

0,9 _< delta < 1,8: Polär kovalent bindning.

1,8 _< delta: jonbindning

Question 39

Dipol

Answer 39

En molekyl som består av två olika ämnen och är asymmetriskt byggd är en dipol.

Elektrontäta områden vill vara så långt ifrån varandra som möjligt vilket ger olika strukturer för olika molekyler.

Question 40

Dipol-dipol

Answer 40

Syftar till bindningen mellan molekyler som är dipoler. Laddningen och strukturen i molekylerna får dem att organisera sig i ett visst mönster med en viss bindning.

Question 41

Van der Waals bindningar

Answer 41

Är tillfälliga dipol-dipol bindningar där molekylerna påverkar varandra för att skapa balans i laddning mellan varandra. Detta kan ske eftersom elektroner aldrig är stilla och därför kan resonera mellan olika elektrontillstånd.

Molekylerna kan alltså påverka andra molekyler runt om till att bilda tillfälliga dipoler.

Question 42

Resonansstrukturer

Answer 42

Molekylerna resonerar mellan olika elektrontillstånd och kan på så vis organisera sig med varandra i en viss gynnsam struktur.

Question 43

Opolär kovalent bindning

Answer 43

Atomerna har lika mycket elektronegativt och skapar därför en symmetrisk laddning.

Question 44

INTRAmolekylära bindningar

Answer 44

Bindningar som existerar INOM en molekyl, jonkristall eller metallkristall. Det är starka bindningar.

Typer: Jonbindning, metallbindning, kovalent bindnig.

Question 45

INTERmolekylära bindningar

Answer 45

bindningar som existerar MELLAN molekyler. Även kallad intermolekylär kraft.

Typer: Van der Waals bindning, dipol-dipol, vätebindning. Bindningarna ökar i styrka från vänster till höger.

Question 46

Universella massenheten

Answer 46

Enheten kalla U eller Da (dalton). 1u=1da= m12c/12. En kol 12-atom väger exakt 12u.

Eller, uttryckt i g: 1 u = 1 Da = 1,6605·10 upphöjt till -24 g

1g = 6,022·10 upphöjt till 23 u

En proton väger ca: 1u
En neutron väger ca: 1u
En elektron väger ca 1/1800 u.

Question 47

Molekylmassa

Answer 47

Massan av en molekyl i enheten u. Samtliga atommassor i en molekyl adderas ihop och anges i enheten u.

Question 48

Formelmassa

Answer 48

vissa ämnen/joner sitter i kristallstruktur och inte molekylstruktur, det är därför nödvändigt med begreppet formelmassa.

Formelmassan beräknar alltså massan av atomer och joner i en struktur/formelenhet.

Question 49

Molmassa

Answer 49

Antalet av någonting.

molmassa= massa/substansmängden

M= m/n

M= molmassan g/mol
m= den totala massan (gram)
n= substansmängden (mol)

Molmassa har samma värde som atommassa.

För att räkna ut en molmassa för exempelvis en molekyl, går du till periodiska systemet och kollar vilken atommassa de olika komponenterna har. Addera ihop dessa och du får en molekylmassa (eller formelmassa).

Av anledningar vi inte ska gå närmare in på just nu, så kan man konvertera enheten u till g/mol. I vårt exempel med syrgasen är molekylmassan 32 u, vilket betyder att molmassan är 32 g/mol.

Question 50

Andra antalsord

Answer 50

1 par = 2st
1 triss = 3st
1 dussin = 12st
1 tjog = 20 st.
1 gross = 144 st.

Question 51

Substansmängd

Answer 51

Har enheten 1 mol. En mol är ett exakt antal atomer, molekyler joner osv.

En mol är mer specifikt 6,022⋅10 upphöjt till 23
st enheter av någonting.

Question 52

Avogadros tal

Answer 52

Motsvarar 6,022⋅10 upphöjt till 23/mol. Används för att räkna ut mängd atomer eller molekyler från en substansmängd.

𝑁A=𝑁/𝑛

NA är Avogadros tal, vilket har enheten mol−1 eller /mol.
N är antalet atomer, molekyler, joner, enheter av salt, och så vidare.
n är substansmängden av ämnet i fråga.

Question 53

Mängd och massberäkning

Answer 53

För att räkna med mängd och massa använder man inom kemin sig av formeln: m=𝑀⋅𝑛
Där m står för massa och har enheten g (gram).
M står för molmassa och har enheten g/mol.
n står för substansmängd, och har enheten mol.

Question 54

Koncentration

Answer 54

För att räkna på volymer och koncentrationer av lösningar används inom kemin följande formel: 𝑛=𝑐⋅𝑉
Där n står för substansmängd och har enheten mol.
c står för koncentration och har enheten mol/dm3.
V står för volym och har enheten dm3.

Formeln ovan har med andra ord enheterna: m𝑜𝑙=𝑚𝑜𝑙/𝑑𝑚3⋅𝑑𝑚3