Tenta Flashcards
Anarki
Att det inte finns någon övergripande politisk ordning. Eftersom ingens makt är högre än statens, råder det anarki i världspolitiska systemet
Hegemoni
Betyder dominans eller ensidigt maktutövande. Kan vara politiskt, ekonomiskt eller kulturellt. Enligt Gamsci är det kapitalistiska systemet hegemoniskt.
Världssystem teori
I. Wallerstein, härledd från marxistisk teoribildning. Kapitalismen är endast en rad av olika system för dominans. Inom kapitalismen tävlar eliter om dominans över världen pga. ständigt sjunkande profitkvoten.
Demokratisk fred
Härledd från Kant som menade att om folk fick rösta om saken skulle inte krig uppstå. Empiriskt kan man se att etablerade demokratier har låg benägenhet att ingå krig mot varandra
Realism
Betonar stater som den principiella aktören. Staters främsta roll på den politiska arenan är självbevarelse och säkerhet. För att uppnå detta är de utlämnade till sig själva, de kan alltså inte räkna med andras hjälp. Klassisk realism betonar egoism och viljan att uppnå målet till varför krig kan uppstå. Krig ses som ett normaltillstånd och fred som något staten ska kämpa sig till. Inom neorealismen betonas det anarkiska som den formade faktorn, utan en världsregering måste stater ständigt vara bredda på att tävla för relativa fördelar. Att uppnå hegemoni eller i alla fall maktbalans är staters mål då det kan leda till fred. Internationella organisationer ses som underordnade staters vilja.
Liberalism
Betonar fred och samarbete. Människans strävan efter förverkligande och frigörelse kan bäst realiseras inom ett demokratiskt och marknadsekonomiskt system. Stater och institutioner är båda viktiga aktörer för att sprida dessa värderingar över världen. Klassisk liberal teori kom att inta ett idealistiskt perspektiv under mellankrigsåren och hoppades på att uppnå bestående världsfred genom instiftande av internationella organisationer (NF var den viktigaste). Andra världskriget gjorde ett starkt nederlag för liberalismen som gjort att teorin kallas för nyliberal på senaste. t.ex. genom Fukuyamas “the end of history” som förklarade att demokrati och marknadsliberalism tillslut vunnit ideologiernas kamp och nu sprider sig obehindrat över världen, spridandes fred och välstånd. Fokus ligger inom liberalismen inte bara på stater, utan även på organisationer och individer som ses ha en självständig roll.
Konstruktivism
Lägger vikt vid idéer, normer och kunskap. Lägger inte stor vikt i staters givna intressen eller identiteter. De menar att intressen är en del av processen där idéer, normer och kunskap sprids och etableras. De är alltså inte givna, utan sker i en process. Konstruktivismen betonar på olika sätt hur stater påverkar deras intressen och identiteter på grundläggande sätt. I interaktionen handlar det inte bara om maktspel utan hur också hur föreställningar, normer, idéer och kunskap m.m. skapas.
Redogör för Säkerhetsrådets struktur, uppgifter, och roller inom FN.
Säkerhetsrådet består av 5 permanenta och 10 tillfälliga medlemmar som roterar efter 2 år. Säkerhetsrådet är FN:s mäktigaste organ genom att de kan besluta om och godkänna militära interventioner. De 5 permanenta länderna har vetorätt, ett land kan också välja att lägga ned sin röst. De kan besluta om fredsbevarande uppgifter eller interventioner i enlighet med R2P (responsilby to protect).
Diskutera kort för- och nackdelar med Säkerhetsrådets roll för att främja fred och säkerhet i världen.
Under kalla kriget uppstod det ofta låsningar inom säkerhetsrådet då USA och dåvarande Sovjet lade sina veto för att blockera varandra. De senaste 3 decennierna har man varit mer eniga men ändå haft svårt i flera fall att agera tillräckligt snabbt för att förhindra humanitära katastrofer. I faller med Rwanda togs beslut för sent för att förhindra folkmordet. I och med införandet av en formaliserad stadga om R2P, har man hoppats på att förebygga liknande misstag, vilket varit framgångsrikt i t.ex. Centralafrikanska republiken eller Elfenbenskusten. Däremot misslyckats i Darfur. USA:s omstridda angrepp mot Irak gjordes utan godkännande i säkerhetsrådet vilket kan sägas försvagade institutionen.
Redogör för Generalförsamlingens struktur, uppgifter och roller inom FN
Generalförsamlingen består av en representant från var och ett av FN:s 193 medlemsländer. Deras uppgift är att besluta om FN:s stadgar samt vara ett forum för debatt. De godkänner även nya medlemmar.
Redogör för vad som menas med krig respektive en väpnad konflikt. Olika teorier har helt olika verktyg och bilder av orsaker och lösningar. Diskutera kort den postkoloniala tolkningens syn på orsaker och lösningar till krig och konflikter.
Att skilja krig från väpnad konflikt har sina gråzoner. Krig brukar definieras och erkännas som en öppen erkänd konflikt mellan 2 stater och definieras även som krig om det dör 1000 personer om året. Väpnad konflikt är av mindre skala och mer informell. En standard är att mäta att minst 25 människor dör om året, då klassas det som väpnad konflikt. Det finns flera möjliga teoretiska ramar att analysera orsaker och lösningar. Realismen ser krig och konflikter som något oundvikligt. När stater har sina egenintressen att följa blir det svårt att bevara fred i alla lägen då krig och konflikter är ett sätt att tvinga fram sin vilja igenom, på sina motståndares bekostnad. Konstruktivismen ser på konflikter som något mindre oundvikligt. Det är mycket realismens syn på att krig och konflikter är en del av egenintressen som formar en självuppfyllande profetia. Från ett postkolonialt perspektiv kan konflikter i t.ex. mellanöstern, Afrika och Indien-Pakistan ses som konsekvenser av västvärldens kolonialstyre. National statsbildning genomfördes inte på något organiskt sätt. En anledning till konflikter kan bygga på kolonialismens hegemoni och brist på hänsyn till det globala syds kontext. Iran behandlades mycket av britterna som en spelbricka för att säkra en tillgång till olja. Det blir mycket upp till länderna i de globala syd att lösa upp knutarna själva som de blivit lämnade med efter kolonialiseringen. Samtidigt behöver de globala nord få mer hänsyn till de globala syds kontext och förutsättningar om dess intresse är att vara med och motverka krig och konflikter.
Redogör för begreppen regionalt samarbete och regional integration. Redogör vidare för de centrala dragen inom EU:s integrationsprocess. Diskutera sedan integration utifrån ett överstatligt respektive ett mellanstatligt perspektiv.
Regionalt samarbete är när stater eller andra aktörer inom ett större geografiskt område samarbetar inom olika områden som t.ex. ekonomi eller infrastruktur. Regional integration är när dessa samarbetande parter börjar på likartat och t.ex. standardiserar en gemensam politik där de delar och konsoliderar ett område. EU har genomfört en integrationsprocess där de med Euron har standardiserat och kombinerat valutan i flera länder. Integration kan ses på en överstatlig nivå där länder går samman och bygger institutioner som politik mässigt har auktoritet över staterna som medlemmar. EU och dess inflytande tjänar som ett bra exempel på denna process. Mellanstatlig integration kan ses som i t.ex. USA, Mexiko och Kanada, där de enskilda mellanstatliga ekonomierna integrerar med varandra för ett ökat och förenklat ekonomiskt samarbete mellan de tre stormakterna.
Förklara vad ett säkerhetsdilemma är och beskriv ett konkret historiskt exempel på ett
säkerhetsdilemma:
Ett säkerhetsdilemma innebär att inom det anarkiska systemet som det internationella politiken representerar finns det en ständig makthunger. En stat som är makthungrig vill erhålla mer makt och yta och i det anarkiska systemet finns det ingen övermakt som kan hindra dem. Detta gör att en stats överlevnad måste skyddas då man ej kan lita på andra i det internationella systemet. Detta innebär att en stat kan börja rusta upp för skyddsåtgärder sås om de beskriver i Realismens tre S (statism, survival och self-help) och detta gör det internationella systemet osäkert, vilket leder till att andra stater gör detsamma. Ett exempel är bildandet v NATO av USA och Europa, samt Warszawa pakten av Sovjet som symboliserades som fredsavtal mellan medlemsländerna men också en extra allierad styrka vid ev. krig. Det var väst mot öst, västerländsk ideologi mot kommunismen, även kallat Kalla kriget (1945-1991).
Redogör för vad en internationell regim är och ge exempel på en sådan.
Principer, normer, regler och beslutsfattande som möjliggör och sätter gränser för staters agerande i specifika politikområden eller frågor. Exempel på detta är icke spridningen av kärnvapen. Regimen behandlas sedan av olika organisationer bl.a. FN:s säkerhetsråd.
Diskutera på vilket sätt miljöproblem kan utgöra ett globaliserande politikområde.
Utsläpp i luft och vatten påverkar andra stater och kontinenter eftersom de sprids via vind och vattenkällor. Detta gör att moln som fångat upp avgaser/utsläpp som sen blåser vidare och avdunstar över ett annat regionalt område kan orsaka t.ex. försurning. I och med att liknande händelser kan ske över världen kan miljöproblematiken behövas regleras så att det gynnar hela världen. Miljöpolitiken kan därför bli gynnsam om man arbetar tillsammans. Sker det via FN eller EU kan de bli ett globaliserande politikområde. Stater kan också använda sig av INGO så som Greenpeace uppmärksammande av problem. Miljön är delad och öppen och påverkar alla i världen på mer eller mindre sätt. Därför för generella regler och lagar etableras.
