Tenta ??? Flashcards
Beskriv hur Spearman’s korrelationskoefficient beräknas.
Spearman’s korrelationskoefficient, r_s, beräknas genom att man först anger rank för varje tal i datamängden, alltså ordningsföljden börjat från det minsta värdet.
r_s = 1 - (6*sum(d_i ^2))/n(n^2 - 1) där d_i är differens mellan rankerna för varje observation och n är antalet observationer.
Säger något om sambanden mellan dessa rangordnade parametrar.
Beskriv arbetsgången vid “forward stepwise regression” när man ska utföra en multipel linjär regression.
Man börjar med att göra en enkel regression för varje oberoende variabel för sig. Sedan tittar man på den variabeln med starkast lutning och association till den beroende variabeln och lägger till den till modellen.
Sen gör man en enkel linjär regression mellan dessa, beräknar residualerna och ser vilken av de kvarvarande oberoende variablerna som har störst korrelation till residualerna (och förklarar variabiliteten).
Den läggs till modellen.
Upprepa tills ingen signifikant skillnad syns när en ny parameter läggs till.
Du vill undersöka hur cancerincidens beror på exponering för joniserande strålning (mSv), ålder och kön. Av dessa oberoende variabler är kön en kvalitativ variabel. Hur hanterar du det?
Jag skulle hantera det genom att göra om variabeln “kön” till kategoridata. Detta genom att om det är en man är variabeln lika med 1 och om det är en kvinna är den lika med 0. Med kategoridata kan man beräkna korrelation och regression för att ta reda på om ett beroende finns.
Gör alltså om den kvalitativa variabeln till en kvantitativ.
Vid ett försök bestrålas tre odlingslådor med sädeskorn så att kornen i de olika lådorna får olika absorberad dos. Efter en tid mäts strålängden för de korn som grott och resultatet analyseras med en-faktor ANOVA.
a) Vilken är nollhypotesen i analysen?
b) Vilken information ger analysen?
c) Varför bör man inte testa de tre grupperna mot varandra parvis?
a) Nollhypotesen i ANOVA är att stickproven är oberoende och har samma varians! Alla medelvärden är samma och inget beroende mellan absorberad dos och strålängd finns.
b) Om teststorheten F är större än det kritiska värdet som fås i tabell för F(k-1,N-k) där N är antal datapunkter och k är antal absorberad dos nivåer så innebär det att minst ett av medelvärdena skiljer sig från de andra. Men det går inte att säga vilket eller om det är flera som skiljer sig.
c) För det innebär att man behöver göra fler test vilket ökar risken för typ 1 fel. Ju fler test som görs desto större blir risken för dessa fel. Kallas för family wise error. (Typ 1-fel: Förkastar nollhypotesen trots att den är sann).
Vad är h-index inom bibliometrin? Ange definitionen för h-index och vad parametern används till. Diskutera begränsningar och osäkerheter i h-index.
Ett värde som visar på hur produktiv en forskare är.
En forskare har ett h-index på n om hen publicerat minst n artiklar med minst n citeringar per publikation.
För att få ut h-index plottar med citeringar per publikation mot artikel och ser vart x=y skär kurvan. Där har du ditt h-index.
H-index tar inte hänsyn till vetenskaplig ålder, antal författare för de olika artiklarna, självciteringar eller kurvans utseende.
Ange de fyra övergripande kvalitativa forskningsansatserna och beskriv kort vad som kännetecknar dem.
Grundad teori: Innebär att man inte gör någon litteraturstudie innan man börjar samla in någon data och information. Man samlar in data först och börjar leta mönster/sammanhang/relationer med vanliga analysmetoder. Efter att man fått ett resultat gör man en litteraturstudie för att jämföra. Kan ge friare forskning där man inte utesluter någon parameter baserat på kunskapsläge. Använder ofta mycket material.
Fenomenologi: Man vill undersöka hur olika människor upplever olika eller samma fenomen. Är ofta en bred frågeställning där man vill ha olika aspekter.
Hermeneutik: “Läran om tolkning”. Vill undersöka hur människor uppfattar saker mer än att se vad som är sant. Man vill ofta generalisera och använder mycket material. Vill hitta t.ex. fördomar.
Innehållsanalys: Analys av skriftligt material. Man vill kunna beskriva innehållet. Kan beskrivas både kvantitativt (t.ex. hur många ord, hur långa meningar..) och kvalitativt (t.ex. lättläst, svårläst, vad består innehållet av osv).
Du har blivit tillfrågad av en redaktör för en tidskrift om du vill åta dig att granska ett manuskript för eventuell publicering i tidskriften.
a) Vilka frågor av personlig karaktär bör du överväga innan du fattar beslut om du ska åta dig uppdraget eller ej?
b) Om du åtar dig uppdraget, vilka faktorer utvärderar du när det gäller manuskriptet?
a) Bör överväga om jag har kompetensen att granska ett manuskript inom det aktuella ämnet, om man är duktig på att granska. Har jag tid att granska? Det tar mycket tid om det ska göras bra.
b) Jag hade tittat på följande faktorer:
- Språket: Lätt/svårläst? Stavfel? Lättförståeligt? Förkortningar?
- Metodval: Rätt metod för typen av studie? Hade en annan metod varit bättre?
- Värdesiffror?
- Hur presenteras osäkerheter?
- Presenteras data på ett lättförståeligt sätt?
- Rimlig diskussion?
- Rimlig slutsats?
- Relevant info och bakgrund med i introduktionen?
- Ger abstract en bra sammanfattning av artikeln?
Vad står förkortningen CV för och vad betyder det? Vilka huvudsakliga delar består ett CV av? Ge ett par praktiska exempel på information som kan finnas under respektive del.
CV = Curriculum Vitae = Livets lopp
CVt består av 4 huvudsakliga meritportföljer:
- Pedagogisk meritportfölj: Om man t.ex. gått en pedagogisk utbildning/kurser, varit med vid läromedelsframställning, om man har lärarerfarenhet.
- Vetenskaplig meritportfölj: Inom det område man är kunnig, ta med utbildning (t.ex. forskarutbildning), projekt (t.ex. examensarbete). Om man varit handledare.
- Lednings och administrativ portfölj: Om man suttit i någon styrelse eller jobbat inom administration? Har man varit arbetsledare eller gått ledarkurser?
- Klinisk meritportfölj: Om man jobbat kliniskt och om man gjort några kliniska studier t.ex.
