tenta Flashcards
Nukleotid
består av kvävebaser, socker och fosfatgrupp, enskilda byggstenar av DNA
mRNA
messenger-RNA, “budbärar” RNA, detta är arbetskopian av den speciella DNA-bit vars information ska utnyttjas i cellen
tRNA
transport-RNA, transporterar aminosyror till ribosomerna där de fogas ihop till proteiner. Det finns en eller flera olika varianter av tRNA för varje slags aminosyra.
Replikation
när DNA-molekylen kopieras, så att det bildas två uppsättningar dubbla spiraler istället för en. På så vis får dottercellen samma genuppsättning som ursprungscellen (modercellen)
DNA-polymeras
ett enzym som är verskamt vid replikationen. Efter att DNA-kedjorna har skiljts åt kopplas de sedan ihop med hjälp av DNA-polymeras till två nya spiraler. DNA-polymeras arbetar åt ett håll.
Transkription
kopiering från DNA till RNA. En del av DNA:t skrivs om till mRNA som sedan styr bildningen av ett protein.
RNA-polymeras
RNA-polymeras
Translation
processen där mRNA översätts till protein. Informationen i mRNA används för att tillverka protein. Detta sker vid ribosomerna. mRNA är budbäraren som överför informationen från genen i DNA-molekylen till ribosomerna i cytoplasman. Vid ribosomerna används mRNA som mall så att aminosyror fogas ihop i rätt ordning till ett fungerande protein.
Ribosom
här sker proteintillverkningen. sitter fästa på ER eller finns fritt i cytoplasman
Exon
de delar av en gen som används för att tillverka protein.
Intron
de delar av en gen som inte kodar för något protein. de kopieras till mRNA där de sedan klippts bort och resultatet blir trimmat mRNA
Kodon
“ordet” i mRNA för en viss aminosyra - tre kvävebaser långt. t.ex. AUG är ett kodon som kodar för aminosyran Met (startkodon). De olika kvävebaserna är A, U, G, C
Antikodon
spegelbilden av kodon” som sitter på tRNA. Också tre kvävebaser långt. A, T, G, C.
Genetiska språket (koden)
hur kvävebaserna C, G, U (T), A i en serie om tre, som ett ord, kodar för en viss aminosyra. Sambandet mellan ett visst kodon och en aminosyra.
Protein
stora molekyler i levande celler, uppbyggda som långa kedjor av mindre enheter, aminosyror. Bildas i proteinsyntesen. Proteiner bygger muskler, hud, hår och naglar.
Proteinernas uppgift är också att skynda på kemiska reaktioner i cellerna alltså fungera som katalysatorer. Den här typen av proteiner kallas enzymer. Det finns ett enzym för varje kemisk reaktion i en cell. Proteiner ska också bekämpa främmande ämnen, s.k antikroppar. De ska också transportera ämnen i blodet, t.ex. hemoglobin. De ska också fungera som signalämnen (hormoner, obs alla hormoner är ej protein.)
Tillverkas i ribosomerna vid translationen. Flera aminosyror bildar ett protein. Proteintillverkningen startar när mRNA är placerat så att startsekvensen finns i ett lämpligt “fack” på ribosomen. En speciell tRNA-molekyl som bär aminosyran metionin passar alltid på startsekvensen.
Aminosyra
ganska små molekyler som fungerar som en syra i ena änden och en bas i andra. Byggstenar till proteiner. Finns 20 st.
Epigenetik
ett vetenskapsområde inom genetiken som studerar mekanisermna för hur gener aktiveras och stängs av. Den så kallade genregleringen.
Differentiering/genreglering
fenomenet att celler i ett embryo utvecklas till olika celltyper. Detta händer för att en individ ska kunna utvecklas, annars hade resultatet blivit en stor cellklump. Detta är en följd av genreglering. Där en del gener blir aktiva och andra inte. Skillnaden i genreglering är skälet till att enäggstvillingar kan vara lite olika, olikheter som inte har med miljöpåverkan att göra. Störd genreglering kan leda till en del ovanliga sjukdomar.
Genom
individens/cellens samlade DNA-molekyler, allt DNA, den totala arvsmassan
Mitos
den vanliga celldelningen. En cell blir till två dotterceller som båda innehåller exakta kopior av de kromosomer som modercellen hade och alltså samma gener
Meios
den typ av celldelning som bildar könsceller, alltså celler med enkel kromosomuppsättning
Faserna vid meios/mitos
Interfas, profas, metafas, prometafas, anafas, telofas, cytokines
Kromosom
en DNA molekyl och olika proteiner som bildar en enhet. I kromosomen är DNA:t upplindat på proteinet histoner. Den blir synligt vid celldelningen då den är särskilt tätt packad.
Systerkromatid
När två DNA kopior sitter ihop i samma kromosom kallas de systerkromatider. De skiljs sedan åt under mitosen.
Homologa kromosomer
två kromosomer av samma slag, på så vis att de innehåller samma gener på samma position inom kromosomen
Kromosompar
Kromosomer sitter i par. En människa har 23 par kromosomer och alltså 46 st kromosomer. En har 22 vanliga kromosompar och samt könskromosomerna Y och X eller X och X.
Haploid
haploid kromosomuppsttning, enkel kromosomuppsättning som i könsceller
Diploid
diploid kromosomuppsättning, dubbel kromosomuppsättning, som i kroppsceller
Telomer
en bestämd DNA sekvens i kromosomernas början och slut som förkortas för varje celldelning
Histoner
proteiner som DNA lindas upp på
Homozygot
om allelerna är identiska → homozygot för den genen
Heterozygot
om allelerna inte är identiska → heterozygot
SRY-gen
Sex-determining Region on the Y chromosome, påverkar utvecklingen av det manliga könsorganet. Har man SRY genen utvecklas manligt könsorgan.
Genmutation
förändring i någon enstaka kvävebas i DNA, förändringen syns inte i mikroskop. Kan se ut på tre sätt, en enstaka bas byts ut, en bas läggs till, en bas tas bort. Kan orsakas av fel när enzymer ska foga in kvävebas, även pga strålning och kemikalier.
Kromosommutation
förändring av kromosomuppsättningen i en cell, det kan uppstå under celldelningen då kromosomerna fördelas till dottercellerna, till kromosommutationer räknas också att en del av en kromosom faller bort eller flyttas. Olika slags, en fördubbling av antalet, en extra, en för lite eller att en del av en kromosom saknas (deletion) eller har flyttats till en annan kromosom.
Tyst mutation
en kvävebas har bytts ut men den fungerar fortfarande som innan, eftersom många aminosyror kodas av mer än en kombination av baser.
Trisomi
istället för två exemplar av homologa kromosomer finns tre stycken av någon kromosomtyp. Man har alltså en extra kromosom. En typ av kromosom mutation.
Syndrom
en samling olika symptom
Programmerad celldöd
cellernas mekanism som kopplas på vid en mutation som inte går att reparera för att inte fler celler ska påverkas av mutationen
Tumör
en cellklump som är resultatet av celler som delar sig okontrollerat
Godartad tumör
tumören stannar på ett ställe och invaderar inte andra vävnader och organ, kallas benign tumör
Elakartad tumör
Malign tumör, de som vanligtvis kallas cancer, växer in i omgivande vävnader och bildar ofta fler tumörer på andra ställen i kroppen, det sker genom att celler från den ursprungliga tumören lossnar och sprids med blodomloppet till andra delar av kroppen
Allel
variant av en gen, alla människor har två alleler av varje gen
Locus (loci)
genens plats på kromosomen
Dominant
dominanta alleler ger individen sina egenskaper även om de bara finns på den ena av två homologa kromsomer, om det på den andra kromosomen finns en recessiv allel så märks den inte
Recessiv
recessiv allel behöver finnas på de båda homologa kromosomerna för att ge individen “sina” egenskaper
Intermediär nedärvning
en individ har två olika alleler och båda allelernas egenskaper visar sig, den ena är alltså inte dominant över den andra
Överkorsning
tidigt i meiosen lägger sig de homologa kromosmerna intill varandra och byter ut delar så att det kan bli nya kombiantioner av alleler
Epistasi
en gen styr hur en annan kan komma till uttryck
Könsberoende arv t.ex. röd-grön färgbilndhet, blödarsjuka
hos människan främst beteckning för nedärvningsmönstret i gener i X-kromosomen, av dessa har kvinnor två stycken så recessiva och dominanta alleler fungerar ungefär som i andra kromosomer, män däremot har endast en x-kromosom och hos mön kommer därför även alleler som hos kvinnor fungerar som recessiva alltid till uttryck
Sköldpaddsfärgade djur
genen för pälsfärg ligger på x-kromosomen, det finns alleler för svart respektive orange färg, slumpmässigt inaktiveras den ena x-krosmomen tidigt i utvecklingen och beroende på vilken som är aktiv får katten den färgen på det området, detta gäller alltså endast hon katter då han katter endast har en x-kromosm, detta gäller endast om katten är heterozygot och har båda färgallelerna.
Genbank
en beteckning för en plats för förvaring av frön oh ven fårdar för att hålla gamla raser av husdjur vid liv, syftet är att bevara värdefulla arvsanlag för framtida behov, öven om inte de sorterna används så mycket just nu
GMO
genmodifierade organismer, har fått minst en gen från någon annan art
Transgen
en organism som fått en ny gen, genom att man har fört in främmande DNA, annat ord för GMO
Kloning
traditionellt har ordet betytt könlös förökning för att bilda ett stort antal individer med samma arvsanlag, en klon, nu menas även masskopiering av en speciell gen, en speciell DNA-sekvens
PCR
metod för att få en liten mängd DNA att bli betydligt större, det går ut på att man låter DNA-fragment gå igenom flera cykler av uppvärmningar med efterföljande kylningar i ett bad av enzymer, PCR ger en så stor mängd DNA-kopior att det är möjligt att studera DNA:t med olika metoder
Restriktionsenzym
klipper DNA på speciella ställen, olika för varje restriktionsenzym
Plasmid
små DNA ringar i bakterier, utöver den stora bakterie kromosomen, kan lätt överföras mellan olika bakterier
Genetiska fingeravtryck
STR sekvenser fungerar som genetiska fingeravtryck därför att alla människor skiljer sig åt, de är långa sträckor av upprepande ordningsföljder mellan kvävebaserna, det är ungefär en på miljonen att dessa sekvenser är identiska
Gelelektrofores
analysmetod som bygger på olika stora DNA molekyler vandrar olika snabbt i ett elektriskt fält
DNA-sekvensering
sekvensering innebär att man tar reda på och bestämmer exakt i vilken ordning kvävebaserna sitter i en DNA molekyl
Stamcell
celler vars uppgift är att vara beredda att producera nya celler för kroppens behov, de är alltså inte specialiserade som de vanliga kroppscellerna i olika vävnader
Pluripotent
pluripotenta stamceller är stamceller som kan utvecklas till vilken celltyp som helst
Genterapi
att föra in genmodifierade stamceller i människor för att på så vis bota sjukdomar
Fossil
bevarade rester, spår eller avtryck från tidigare livsformer
Åldersbestämmning, kol-14
man bestämmer den absoluta åldern på fossil med hjälp av kol-14 och dess halveringstid som är 5700 år
Homologa organ
organ som har gemensamt ursprung men som har olika funktioner, tex. våra armar och fåglarnas vingar
Analoga organ
organ som har olika ursprung men som har samma funktion, t.ex. fåglarnas vingar och insekters vingar
Rudimentära organ:
organ som förlorat sin ursprungliga funktion men finns kvar som rest
Kontinentaldrift
förflyttning av jordens kontinenter
Prokaryot
cell som saknar cellkärna och ofta är små till storleken
Eukaryot
en cell som har cellkärna och andra smådelar, organeller, den är ofta betydligt större än prokaryot
cyanobakterier
cyanobakterier är fotosyntetiserande bakterier
Trilobit
en djurgrupp som var mycket utbredd och vanlig under Kambrium, jordens forntid, de var ett slags leddjur men inte förfäder till leddjursgrupperna idag då de senare dog ut
Formel för djur i ordningen de uppkom
Mamma tar bort snön fast alla redan dragit dit
Kambriska explosionen
s.k. livets Big Bang, inträffar under Kambrium, jordens forntid, mängder av nya livsformer bildades som är föregångare till nästan allt liv idag. Explosionen inträffade pga jordskorpan rörde sig mycket → vulkaner blev aktiva → koldioxid frigjordes och växthuseffekten förstärktes och havet strömmande in mellan kontinenterna
Kvastfening
under jordens forntid och devon, en trolig föregångare till de landlevande ryggradsdjuren
Tetrapod
alla ryggradsdjur med fyra fötter, även djur som under evolutionen förlorat sina fötter t.ex. valar och sirendjur
Dinosaurie
stor grupp reptiler, levde under jordens medeltid, mesozoikum och dog ut i slutet
Selektion
urval
Stabiliserande urval
när miljön är stabil under en lång tid kommer en populations egenskaper med tiden att stabiliseras och inte förändras nämnvärt, individerna får “medelegenskaper” som är mest gynnsamma för överlevnad
Riktat urval
en egenskap som inte har haft någon betydelse kan om miljön förändras bli gynnsam och få stor betydelse för populationens överlevnad
Splittrande urval
två skilda egenskaper hos en art klara sig lika bra i det naturliga urvalet, “medelmåttorna” har sämst möjlighet att överleva, t.ex. både svarta och mönstrade huggormar
Samevolution
när olika arter påverkar varandras egenskaper i det naturliga urvalet, t.ex. blommor och pollinerande bin
Flaskhalseffek
slumpmässigt urval där en plötslig händelse gör att populationen plötsligt minskar kraftigt i storlek
Art
en art är en population inom vilken individerna kan få fertil avkomma
Genetisk drift
slumpmässigt urval som beror på att en grupp individer skiljs från övriga av någon anledning som inte är att de har egenskaper som är bäst lämpade
Artbildning
en art bildas genom antingen geografisk isolering eller genom att olika grupper inom en population utvecklar olika vanor och olikheter som tillsist gör att de inte kan para sig med varandra. kan t.ex. bero på en kromosommutation
Endemisk art
en art som lever inom ett relativt litet och begränsat område
Konvergent evolution
två olika obesläktade organismer utvecklar likartade egenskaper
Divergent evolution
två närbesläktade organismer som utvecklar olika egenskaper
Primat
en grupp bland däggdjur, människor och apor
Homo sapiens
människan, från östra Afrika, god kommunikativ förmåga, kulturell utveckling, inte päls, går rakt
Neandertalare
mindre hjärna, före homo sapiens, mer utstickande och annan skallform,
Instinkt
medfött beteende som inte kräver inlärning, t.ex. en fjäril som flyger dirket efter den kommit ut ur puppan
Prägling
en form av snabb och definitiv inlärning, den blir fastlåst, t.ex. ankungar som följer efter det första rörliga den ser
Stimuli
kallas även retning, ett sinnesintryck som ett djur tar in, detta leder till att djuret utför ett beteende, en form av startsignal som utlöser ett beteende
Nyckelretning
en kraftig form av stimuli som nästa alltid utlöser en reaktion, med hög sannolikhet en instinktiv handling, en nyckelretning leder till ett bestämt beteende,
Överslagshandling
ett ologiskt beteende som kan komma som svar på att djuret stimuleras på flera sätt samtidigt, t.ex. gråtrut som sätlls för valet att fly eller slåss mot en annan fågel kan istället börja picka efter gräs på marken
Varningsfärg
tydliga signalfärger som visar att att individen är oätlig eller giftig
Mimikry
att härma varningsfärg, kan dels vara att en ofarlig art liknar en farlig art eller att flera olika farliga arter liknar varandra
Feromon
doftsignaler, ämnen som djur skickar ut i luften som doftsignaler, mest kända är inseksters feromoner men det förekommer även hos bland annat däggdjur,
Monogam
en hane och en hona bildar par under den tiden det tar att föda upp ungarna
Polygam
en hane har flera honor (vanligast) eller en hona har flera hanar
