tenta Flashcards
Nukleotid
består av kvävebaser, socker och fosfatgrupp, enskilda byggstenar av DNA
mRNA
messenger-RNA, “budbärar” RNA, detta är arbetskopian av den speciella DNA-bit vars information ska utnyttjas i cellen
tRNA
transport-RNA, transporterar aminosyror till ribosomerna där de fogas ihop till proteiner. Det finns en eller flera olika varianter av tRNA för varje slags aminosyra.
Replikation
när DNA-molekylen kopieras, så att det bildas två uppsättningar dubbla spiraler istället för en. På så vis får dottercellen samma genuppsättning som ursprungscellen (modercellen)
DNA-polymeras
ett enzym som är verskamt vid replikationen. Efter att DNA-kedjorna har skiljts åt kopplas de sedan ihop med hjälp av DNA-polymeras till två nya spiraler. DNA-polymeras arbetar åt ett håll.
Transkription
kopiering från DNA till RNA. En del av DNA:t skrivs om till mRNA som sedan styr bildningen av ett protein.
RNA-polymeras
RNA-polymeras
Translation
processen där mRNA översätts till protein. Informationen i mRNA används för att tillverka protein. Detta sker vid ribosomerna. mRNA är budbäraren som överför informationen från genen i DNA-molekylen till ribosomerna i cytoplasman. Vid ribosomerna används mRNA som mall så att aminosyror fogas ihop i rätt ordning till ett fungerande protein.
Ribosom
här sker proteintillverkningen. sitter fästa på ER eller finns fritt i cytoplasman
Exon
de delar av en gen som används för att tillverka protein.
Intron
de delar av en gen som inte kodar för något protein. de kopieras till mRNA där de sedan klippts bort och resultatet blir trimmat mRNA
Kodon
“ordet” i mRNA för en viss aminosyra - tre kvävebaser långt. t.ex. AUG är ett kodon som kodar för aminosyran Met (startkodon). De olika kvävebaserna är A, U, G, C
Antikodon
spegelbilden av kodon” som sitter på tRNA. Också tre kvävebaser långt. A, T, G, C.
Genetiska språket (koden)
hur kvävebaserna C, G, U (T), A i en serie om tre, som ett ord, kodar för en viss aminosyra. Sambandet mellan ett visst kodon och en aminosyra.
Protein
stora molekyler i levande celler, uppbyggda som långa kedjor av mindre enheter, aminosyror. Bildas i proteinsyntesen. Proteiner bygger muskler, hud, hår och naglar.
Proteinernas uppgift är också att skynda på kemiska reaktioner i cellerna alltså fungera som katalysatorer. Den här typen av proteiner kallas enzymer. Det finns ett enzym för varje kemisk reaktion i en cell. Proteiner ska också bekämpa främmande ämnen, s.k antikroppar. De ska också transportera ämnen i blodet, t.ex. hemoglobin. De ska också fungera som signalämnen (hormoner, obs alla hormoner är ej protein.)
Tillverkas i ribosomerna vid translationen. Flera aminosyror bildar ett protein. Proteintillverkningen startar när mRNA är placerat så att startsekvensen finns i ett lämpligt “fack” på ribosomen. En speciell tRNA-molekyl som bär aminosyran metionin passar alltid på startsekvensen.
Aminosyra
ganska små molekyler som fungerar som en syra i ena änden och en bas i andra. Byggstenar till proteiner. Finns 20 st.
Epigenetik
ett vetenskapsområde inom genetiken som studerar mekanisermna för hur gener aktiveras och stängs av. Den så kallade genregleringen.
Differentiering/genreglering
fenomenet att celler i ett embryo utvecklas till olika celltyper. Detta händer för att en individ ska kunna utvecklas, annars hade resultatet blivit en stor cellklump. Detta är en följd av genreglering. Där en del gener blir aktiva och andra inte. Skillnaden i genreglering är skälet till att enäggstvillingar kan vara lite olika, olikheter som inte har med miljöpåverkan att göra. Störd genreglering kan leda till en del ovanliga sjukdomar.
Genom
individens/cellens samlade DNA-molekyler, allt DNA, den totala arvsmassan
Mitos
den vanliga celldelningen. En cell blir till två dotterceller som båda innehåller exakta kopior av de kromosomer som modercellen hade och alltså samma gener
Meios
den typ av celldelning som bildar könsceller, alltså celler med enkel kromosomuppsättning
Faserna vid meios/mitos
Interfas, profas, metafas, prometafas, anafas, telofas, cytokines
Kromosom
en DNA molekyl och olika proteiner som bildar en enhet. I kromosomen är DNA:t upplindat på proteinet histoner. Den blir synligt vid celldelningen då den är särskilt tätt packad.
Systerkromatid
När två DNA kopior sitter ihop i samma kromosom kallas de systerkromatider. De skiljs sedan åt under mitosen.
Homologa kromosomer
två kromosomer av samma slag, på så vis att de innehåller samma gener på samma position inom kromosomen
Kromosompar
Kromosomer sitter i par. En människa har 23 par kromosomer och alltså 46 st kromosomer. En har 22 vanliga kromosompar och samt könskromosomerna Y och X eller X och X.
Haploid
haploid kromosomuppsttning, enkel kromosomuppsättning som i könsceller
Diploid
diploid kromosomuppsättning, dubbel kromosomuppsättning, som i kroppsceller
Telomer
en bestämd DNA sekvens i kromosomernas början och slut som förkortas för varje celldelning
Histoner
proteiner som DNA lindas upp på
Homozygot
om allelerna är identiska → homozygot för den genen
Heterozygot
om allelerna inte är identiska → heterozygot
SRY-gen
Sex-determining Region on the Y chromosome, påverkar utvecklingen av det manliga könsorganet. Har man SRY genen utvecklas manligt könsorgan.
Genmutation
förändring i någon enstaka kvävebas i DNA, förändringen syns inte i mikroskop. Kan se ut på tre sätt, en enstaka bas byts ut, en bas läggs till, en bas tas bort. Kan orsakas av fel när enzymer ska foga in kvävebas, även pga strålning och kemikalier.
Kromosommutation
förändring av kromosomuppsättningen i en cell, det kan uppstå under celldelningen då kromosomerna fördelas till dottercellerna, till kromosommutationer räknas också att en del av en kromosom faller bort eller flyttas. Olika slags, en fördubbling av antalet, en extra, en för lite eller att en del av en kromosom saknas (deletion) eller har flyttats till en annan kromosom.
Tyst mutation
en kvävebas har bytts ut men den fungerar fortfarande som innan, eftersom många aminosyror kodas av mer än en kombination av baser.
Trisomi
istället för två exemplar av homologa kromosomer finns tre stycken av någon kromosomtyp. Man har alltså en extra kromosom. En typ av kromosom mutation.
Syndrom
en samling olika symptom
Programmerad celldöd
cellernas mekanism som kopplas på vid en mutation som inte går att reparera för att inte fler celler ska påverkas av mutationen
Tumör
en cellklump som är resultatet av celler som delar sig okontrollerat
Godartad tumör
tumören stannar på ett ställe och invaderar inte andra vävnader och organ, kallas benign tumör