tenta Flashcards

1
Q

Nukleotid

A

består av kvävebaser, socker och fosfatgrupp, enskilda byggstenar av DNA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

mRNA

A

messenger-RNA, “budbärar” RNA, detta är arbetskopian av den speciella DNA-bit vars information ska utnyttjas i cellen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

tRNA

A

transport-RNA, transporterar aminosyror till ribosomerna där de fogas ihop till proteiner. Det finns en eller flera olika varianter av tRNA för varje slags aminosyra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Replikation

A

när DNA-molekylen kopieras, så att det bildas två uppsättningar dubbla spiraler istället för en. På så vis får dottercellen samma genuppsättning som ursprungscellen (modercellen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

DNA-polymeras

A

ett enzym som är verskamt vid replikationen. Efter att DNA-kedjorna har skiljts åt kopplas de sedan ihop med hjälp av DNA-polymeras till två nya spiraler. DNA-polymeras arbetar åt ett håll.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Transkription

A

kopiering från DNA till RNA. En del av DNA:t skrivs om till mRNA som sedan styr bildningen av ett protein.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

RNA-polymeras

A

RNA-polymeras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Translation

A

processen där mRNA översätts till protein. Informationen i mRNA används för att tillverka protein. Detta sker vid ribosomerna. mRNA är budbäraren som överför informationen från genen i DNA-molekylen till ribosomerna i cytoplasman. Vid ribosomerna används mRNA som mall så att aminosyror fogas ihop i rätt ordning till ett fungerande protein.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Ribosom

A

här sker proteintillverkningen. sitter fästa på ER eller finns fritt i cytoplasman

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Exon

A

de delar av en gen som används för att tillverka protein.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Intron

A

de delar av en gen som inte kodar för något protein. de kopieras till mRNA där de sedan klippts bort och resultatet blir trimmat mRNA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Kodon

A

“ordet” i mRNA för en viss aminosyra - tre kvävebaser långt. t.ex. AUG är ett kodon som kodar för aminosyran Met (startkodon). De olika kvävebaserna är A, U, G, C

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Antikodon

A

spegelbilden av kodon” som sitter på tRNA. Också tre kvävebaser långt. A, T, G, C.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Genetiska språket (koden)

A

hur kvävebaserna C, G, U (T), A i en serie om tre, som ett ord, kodar för en viss aminosyra. Sambandet mellan ett visst kodon och en aminosyra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Protein

A

stora molekyler i levande celler, uppbyggda som långa kedjor av mindre enheter, aminosyror. Bildas i proteinsyntesen. Proteiner bygger muskler, hud, hår och naglar.
Proteinernas uppgift är också att skynda på kemiska reaktioner i cellerna alltså fungera som katalysatorer. Den här typen av proteiner kallas enzymer. Det finns ett enzym för varje kemisk reaktion i en cell. Proteiner ska också bekämpa främmande ämnen, s.k antikroppar. De ska också transportera ämnen i blodet, t.ex. hemoglobin. De ska också fungera som signalämnen (hormoner, obs alla hormoner är ej protein.)
Tillverkas i ribosomerna vid translationen. Flera aminosyror bildar ett protein. Proteintillverkningen startar när mRNA är placerat så att startsekvensen finns i ett lämpligt “fack” på ribosomen. En speciell tRNA-molekyl som bär aminosyran metionin passar alltid på startsekvensen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Aminosyra

A

ganska små molekyler som fungerar som en syra i ena änden och en bas i andra. Byggstenar till proteiner. Finns 20 st.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Epigenetik

A

ett vetenskapsområde inom genetiken som studerar mekanisermna för hur gener aktiveras och stängs av. Den så kallade genregleringen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Differentiering/genreglering

A

fenomenet att celler i ett embryo utvecklas till olika celltyper. Detta händer för att en individ ska kunna utvecklas, annars hade resultatet blivit en stor cellklump. Detta är en följd av genreglering. Där en del gener blir aktiva och andra inte. Skillnaden i genreglering är skälet till att enäggstvillingar kan vara lite olika, olikheter som inte har med miljöpåverkan att göra. Störd genreglering kan leda till en del ovanliga sjukdomar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Genom

A

individens/cellens samlade DNA-molekyler, allt DNA, den totala arvsmassan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Mitos

A

den vanliga celldelningen. En cell blir till två dotterceller som båda innehåller exakta kopior av de kromosomer som modercellen hade och alltså samma gener

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Meios

A

den typ av celldelning som bildar könsceller, alltså celler med enkel kromosomuppsättning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Faserna vid meios/mitos

A

Interfas, profas, metafas, prometafas, anafas, telofas, cytokines

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Kromosom

A

en DNA molekyl och olika proteiner som bildar en enhet. I kromosomen är DNA:t upplindat på proteinet histoner. Den blir synligt vid celldelningen då den är särskilt tätt packad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Systerkromatid

A

När två DNA kopior sitter ihop i samma kromosom kallas de systerkromatider. De skiljs sedan åt under mitosen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Homologa kromosomer

A

två kromosomer av samma slag, på så vis att de innehåller samma gener på samma position inom kromosomen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Kromosompar

A

Kromosomer sitter i par. En människa har 23 par kromosomer och alltså 46 st kromosomer. En har 22 vanliga kromosompar och samt könskromosomerna Y och X eller X och X.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Haploid

A

haploid kromosomuppsttning, enkel kromosomuppsättning som i könsceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Diploid

A

diploid kromosomuppsättning, dubbel kromosomuppsättning, som i kroppsceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Telomer

A

en bestämd DNA sekvens i kromosomernas början och slut som förkortas för varje celldelning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Histoner

A

proteiner som DNA lindas upp på

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Homozygot

A

om allelerna är identiska → homozygot för den genen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Heterozygot

A

om allelerna inte är identiska → heterozygot

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

SRY-gen

A

Sex-determining Region on the Y chromosome, påverkar utvecklingen av det manliga könsorganet. Har man SRY genen utvecklas manligt könsorgan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Genmutation

A

förändring i någon enstaka kvävebas i DNA, förändringen syns inte i mikroskop. Kan se ut på tre sätt, en enstaka bas byts ut, en bas läggs till, en bas tas bort. Kan orsakas av fel när enzymer ska foga in kvävebas, även pga strålning och kemikalier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Kromosommutation

A

förändring av kromosomuppsättningen i en cell, det kan uppstå under celldelningen då kromosomerna fördelas till dottercellerna, till kromosommutationer räknas också att en del av en kromosom faller bort eller flyttas. Olika slags, en fördubbling av antalet, en extra, en för lite eller att en del av en kromosom saknas (deletion) eller har flyttats till en annan kromosom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Tyst mutation

A

en kvävebas har bytts ut men den fungerar fortfarande som innan, eftersom många aminosyror kodas av mer än en kombination av baser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Trisomi

A

istället för två exemplar av homologa kromosomer finns tre stycken av någon kromosomtyp. Man har alltså en extra kromosom. En typ av kromosom mutation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Syndrom

A

en samling olika symptom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Programmerad celldöd

A

cellernas mekanism som kopplas på vid en mutation som inte går att reparera för att inte fler celler ska påverkas av mutationen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Tumör

A

en cellklump som är resultatet av celler som delar sig okontrollerat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Godartad tumör

A

tumören stannar på ett ställe och invaderar inte andra vävnader och organ, kallas benign tumör

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Elakartad tumör

A

Malign tumör, de som vanligtvis kallas cancer, växer in i omgivande vävnader och bildar ofta fler tumörer på andra ställen i kroppen, det sker genom att celler från den ursprungliga tumören lossnar och sprids med blodomloppet till andra delar av kroppen

43
Q

Allel

A

variant av en gen, alla människor har två alleler av varje gen

44
Q

Locus (loci)

A

genens plats på kromosomen

45
Q

Dominant

A

dominanta alleler ger individen sina egenskaper även om de bara finns på den ena av två homologa kromsomer, om det på den andra kromosomen finns en recessiv allel så märks den inte

46
Q

Recessiv

A

recessiv allel behöver finnas på de båda homologa kromosomerna för att ge individen “sina” egenskaper

47
Q

Intermediär nedärvning

A

en individ har två olika alleler och båda allelernas egenskaper visar sig, den ena är alltså inte dominant över den andra

48
Q

Överkorsning

A

tidigt i meiosen lägger sig de homologa kromosmerna intill varandra och byter ut delar så att det kan bli nya kombiantioner av alleler

49
Q

Epistasi

A

en gen styr hur en annan kan komma till uttryck

50
Q

Könsberoende arv t.ex. röd-grön färgbilndhet, blödarsjuka

A

hos människan främst beteckning för nedärvningsmönstret i gener i X-kromosomen, av dessa har kvinnor två stycken så recessiva och dominanta alleler fungerar ungefär som i andra kromosomer, män däremot har endast en x-kromosom och hos mön kommer därför även alleler som hos kvinnor fungerar som recessiva alltid till uttryck

51
Q

Sköldpaddsfärgade djur

A

genen för pälsfärg ligger på x-kromosomen, det finns alleler för svart respektive orange färg, slumpmässigt inaktiveras den ena x-krosmomen tidigt i utvecklingen och beroende på vilken som är aktiv får katten den färgen på det området, detta gäller alltså endast hon katter då han katter endast har en x-kromosm, detta gäller endast om katten är heterozygot och har båda färgallelerna.

52
Q

Genbank

A

en beteckning för en plats för förvaring av frön oh ven fårdar för att hålla gamla raser av husdjur vid liv, syftet är att bevara värdefulla arvsanlag för framtida behov, öven om inte de sorterna används så mycket just nu

53
Q

GMO

A

genmodifierade organismer, har fått minst en gen från någon annan art

54
Q

Transgen

A

en organism som fått en ny gen, genom att man har fört in främmande DNA, annat ord för GMO

55
Q

Kloning

A

traditionellt har ordet betytt könlös förökning för att bilda ett stort antal individer med samma arvsanlag, en klon, nu menas även masskopiering av en speciell gen, en speciell DNA-sekvens

56
Q

PCR

A

metod för att få en liten mängd DNA att bli betydligt större, det går ut på att man låter DNA-fragment gå igenom flera cykler av uppvärmningar med efterföljande kylningar i ett bad av enzymer, PCR ger en så stor mängd DNA-kopior att det är möjligt att studera DNA:t med olika metoder

57
Q

Restriktionsenzym

A

klipper DNA på speciella ställen, olika för varje restriktionsenzym

58
Q

Plasmid

A

små DNA ringar i bakterier, utöver den stora bakterie kromosomen, kan lätt överföras mellan olika bakterier

59
Q

Genetiska fingeravtryck

A

STR sekvenser fungerar som genetiska fingeravtryck därför att alla människor skiljer sig åt, de är långa sträckor av upprepande ordningsföljder mellan kvävebaserna, det är ungefär en på miljonen att dessa sekvenser är identiska

60
Q

Gelelektrofores

A

analysmetod som bygger på olika stora DNA molekyler vandrar olika snabbt i ett elektriskt fält

61
Q

DNA-sekvensering

A

sekvensering innebär att man tar reda på och bestämmer exakt i vilken ordning kvävebaserna sitter i en DNA molekyl

62
Q

Stamcell

A

celler vars uppgift är att vara beredda att producera nya celler för kroppens behov, de är alltså inte specialiserade som de vanliga kroppscellerna i olika vävnader

63
Q

Pluripotent

A

pluripotenta stamceller är stamceller som kan utvecklas till vilken celltyp som helst

64
Q

Genterapi

A

att föra in genmodifierade stamceller i människor för att på så vis bota sjukdomar

65
Q

Fossil

A

bevarade rester, spår eller avtryck från tidigare livsformer

66
Q

Åldersbestämmning, kol-14

A

man bestämmer den absoluta åldern på fossil med hjälp av kol-14 och dess halveringstid som är 5700 år

67
Q

Homologa organ

A

organ som har gemensamt ursprung men som har olika funktioner, tex. våra armar och fåglarnas vingar

68
Q

Analoga organ

A

organ som har olika ursprung men som har samma funktion, t.ex. fåglarnas vingar och insekters vingar

69
Q

Rudimentära organ:

A

organ som förlorat sin ursprungliga funktion men finns kvar som rest

70
Q

Kontinentaldrift

A

förflyttning av jordens kontinenter

71
Q

Prokaryot

A

cell som saknar cellkärna och ofta är små till storleken

72
Q

Eukaryot

A

en cell som har cellkärna och andra smådelar, organeller, den är ofta betydligt större än prokaryot

73
Q

cyanobakterier

A

cyanobakterier är fotosyntetiserande bakterier

74
Q

Trilobit

A

en djurgrupp som var mycket utbredd och vanlig under Kambrium, jordens forntid, de var ett slags leddjur men inte förfäder till leddjursgrupperna idag då de senare dog ut

75
Q

Formel för djur i ordningen de uppkom

A

Mamma tar bort snön fast alla redan dragit dit

76
Q

Kambriska explosionen

A

s.k. livets Big Bang, inträffar under Kambrium, jordens forntid, mängder av nya livsformer bildades som är föregångare till nästan allt liv idag. Explosionen inträffade pga jordskorpan rörde sig mycket → vulkaner blev aktiva → koldioxid frigjordes och växthuseffekten förstärktes och havet strömmande in mellan kontinenterna

77
Q

Kvastfening

A

under jordens forntid och devon, en trolig föregångare till de landlevande ryggradsdjuren

78
Q

Tetrapod

A

alla ryggradsdjur med fyra fötter, även djur som under evolutionen förlorat sina fötter t.ex. valar och sirendjur

79
Q

Dinosaurie

A

stor grupp reptiler, levde under jordens medeltid, mesozoikum och dog ut i slutet

80
Q

Selektion

A

urval

81
Q

Stabiliserande urval

A

när miljön är stabil under en lång tid kommer en populations egenskaper med tiden att stabiliseras och inte förändras nämnvärt, individerna får “medelegenskaper” som är mest gynnsamma för överlevnad

82
Q

Riktat urval

A

en egenskap som inte har haft någon betydelse kan om miljön förändras bli gynnsam och få stor betydelse för populationens överlevnad

83
Q

Splittrande urval

A

två skilda egenskaper hos en art klara sig lika bra i det naturliga urvalet, “medelmåttorna” har sämst möjlighet att överleva, t.ex. både svarta och mönstrade huggormar

84
Q

Samevolution

A

när olika arter påverkar varandras egenskaper i det naturliga urvalet, t.ex. blommor och pollinerande bin

85
Q

Flaskhalseffek

A

slumpmässigt urval där en plötslig händelse gör att populationen plötsligt minskar kraftigt i storlek

86
Q

Art

A

en art är en population inom vilken individerna kan få fertil avkomma

87
Q

Genetisk drift

A

slumpmässigt urval som beror på att en grupp individer skiljs från övriga av någon anledning som inte är att de har egenskaper som är bäst lämpade

88
Q

Artbildning

A

en art bildas genom antingen geografisk isolering eller genom att olika grupper inom en population utvecklar olika vanor och olikheter som tillsist gör att de inte kan para sig med varandra. kan t.ex. bero på en kromosommutation

89
Q

Endemisk art

A

en art som lever inom ett relativt litet och begränsat område

90
Q

Konvergent evolution

A

två olika obesläktade organismer utvecklar likartade egenskaper

91
Q

Divergent evolution

A

två närbesläktade organismer som utvecklar olika egenskaper

92
Q

Primat

A

en grupp bland däggdjur, människor och apor

93
Q

Homo sapiens

A

människan, från östra Afrika, god kommunikativ förmåga, kulturell utveckling, inte päls, går rakt

94
Q

Neandertalare

A

mindre hjärna, före homo sapiens, mer utstickande och annan skallform,

95
Q

Instinkt

A

medfött beteende som inte kräver inlärning, t.ex. en fjäril som flyger dirket efter den kommit ut ur puppan

96
Q

Prägling

A

en form av snabb och definitiv inlärning, den blir fastlåst, t.ex. ankungar som följer efter det första rörliga den ser

97
Q

Stimuli

A

kallas även retning, ett sinnesintryck som ett djur tar in, detta leder till att djuret utför ett beteende, en form av startsignal som utlöser ett beteende

98
Q

Nyckelretning

A

en kraftig form av stimuli som nästa alltid utlöser en reaktion, med hög sannolikhet en instinktiv handling, en nyckelretning leder till ett bestämt beteende,

99
Q

Överslagshandling

A

ett ologiskt beteende som kan komma som svar på att djuret stimuleras på flera sätt samtidigt, t.ex. gråtrut som sätlls för valet att fly eller slåss mot en annan fågel kan istället börja picka efter gräs på marken

100
Q

Varningsfärg

A

tydliga signalfärger som visar att att individen är oätlig eller giftig

101
Q

Mimikry

A

att härma varningsfärg, kan dels vara att en ofarlig art liknar en farlig art eller att flera olika farliga arter liknar varandra

102
Q

Feromon

A

doftsignaler, ämnen som djur skickar ut i luften som doftsignaler, mest kända är inseksters feromoner men det förekommer även hos bland annat däggdjur,

103
Q

Monogam

A

en hane och en hona bildar par under den tiden det tar att föda upp ungarna

104
Q

Polygam

A

en hane har flera honor (vanligast) eller en hona har flera hanar