Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Polymer > Tenta > Flashcards

Tenta Flashcards

1
Q

Plast

A

Kommer ifrån plastiskt som betyder formbar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Polymer

A

Poly-flera & Meros-delar

Kemiska föreningar som består av mycket långa kedjor byggda av upprepade mindre enheter, monomerer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Monomerer

A

Utgångsmolekylen. Mono-en & meros-del

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Sätta namn på polymer

A
  1. Vilken monomer som de polymeriseras ifrån

2. Hur ser deras repeterande enheter ut?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Natuliga polymer:

A

Proteiner och Gummi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Syntetiska

A

Plast och Elaster

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Plast

A

Härdplast och Termoplaster

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Härdplast

A

Täta kovalentabindningar

Härdplast kan inte formas om med mindre än molekylär nedbrytning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Termoplast

A

Linjära eller grenade bindningar

Amorfa eller Delkristallina
Termiskt reversibla, intermolekylära bindningar. Relativt täta&svaga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Amorfa

A

Ingen form

Oordnad, ofta transparenta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Elaster

A

Gummi och Termoplastiska elastomerer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Gummi

A

Glest, tvär bundna linjära polymerer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Termoplastiska elastomer

A

Glesa tvärbindningar

Termiskt reversibla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Reversibelt

A

Inom termodynamiken, processen kan drivas i motsatt riktning i småsteg utan förlust av energi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Gummimaterial

A

Naturgummi, syntetgummi, termoplastiska elaster

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Naturgummi

A

En polymer vars råvara kan utvinnas ur en rad växter.
Gummiträdet: Latex.
Ett gummielastiskt material erhålls från naturgummi genom vulgarisering, en metod där glesa kemiska tvärbindningar görs in med hjälp av svavel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Syntetgummi

A

Syntetisk framställda gummielastiska material.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Termoplastiska elaster

A

Uppvisar både temoplastiska och gummielastiska egenskaper. Här tvärbinds inte kedjorna kovalent utan konstrueras istället med hjälp av två icke blandbara polymerkomponenter, där den ena stelnar till en hård fas och den andra till en mjuk dito.
Den hårda fasen fungerar fysikalisk tvärbindning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Intra molekylärabindningar

A

inom

Kovalenta och jon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Kovalenta bindningar

A

Uppstår när två eller flera atomer delar, två eller tre elektronpar mellan sig
Starka: C-H, C-C, C-S
Det kovalenta bindningar som håller samman alla monomerenheter i en polymerkedja.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Jonbindningar

A

Uppstår då atomerna donerar eller puttar elektroner för att få ett fullt yttre atomskal. Atomerna blir elektriskt laddade vilket ger upphov till attraktionskrafter mellan dem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Inter molekylära bindningar

A

Mellan

Väte, dipol, Van der Waals

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vätebindning

A

Starkare variant på dipol-dipolbindning, endast för FON (flour, syre, kväve)
Högre smält och kokpunkt
Polymerer får unika egenskaper eftersom starka intermolekylära krafter verkar mellan kedjorna vilket bland annat påverkar viskositet och friktionsegenskaper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Dipolbindning

A

Två dipoler som ligger intill varandra kommer orientera sig så att de dras mot varandra. Högre smält och kokpunkt än opolära lägre än vätebindning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Van der Waalsbindning

A

Elektronmoln främst där det saknas andra intermolekylära krafter. Verkar mellan alla typer av molekyler oavsett kemisk struktur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Konstitution

A

Kemisk uppbyggnad

Beskriver kedjans kemiska uppbyggnad, det vill säga hur monomerernna är fästa på kedjan och hur kedjan är förgrenad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Konstitution anger om en polymer är

A

Linjär, grenade, tvärbunden
Molekylvikt, molekylviktsfördelning
Homopolymer eller sampolymer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Konfiguration

A

Definierar hur de repeterande enheterna är arrangerade i förhållande till varandra.
Bestäms vid polymerisationen, kan inte ändras om inte kemiska bindningar bryts.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Konfiguration:

Olika former av isomeri kan förkomma i polymerer

A

Strukturisomerer har samma summaformel men olika molekylstruktur och kan därför uppvisa olika egenskaper.

Isotaktisk, syndiotaktiskt, ataktisk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Isotaktisk kedja

A

Alla substituterna är på samma sida om huvudkejdans plan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Syndiotaktiskt

A

Att sidogrupperna är regelbundet alternerande över och under kedjans plan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Ataktisk

A

Innebär att substituterna är slumpvis fördelade över och under huvudkedjans plan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vad gäller med konformationer och konfigurationer

A

En polymerkedja kan inte ha flera konformationer men endast ha en konfiguration

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Konformationer

A

Beskriver aktuell form som en molekyl/polymer har för tillfället. Beror på dess omgivning och kan variera nästan i det oändliga.

Alla molekyler är i ständig rörelse när temp>absoluta nollpunkt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Konformationsrörlighet

A

Hur lätt den har att ändra form.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Molekylvikt (molekylviktsfördelningen)

Bestämmer:

A 
Mekaniska egenskaper 
Flytegenskaper 
Förmåga att kristallisera sig 
Ytenergi 
Densitet (förmåga att tätpacka sig)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Polydispersa

A

De flesta polymerer är polydispersa vilket innebär att alla molekyler i ett prov inte har samma molekylvikt. På grund av detta kan enbart medelvärden för molekylvikten bestämmas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Size Exlusion Chromatography

A

Gör så att man kan bestämma medelmolekylvikten för en polymer.

De mindre polymererna tar upp mindre volym i lösningen än dom större polymererna (högre molekylvikt). De mindre kommer att rymmas i fler porer än de större. Detta gör att de mindre polymererna fördröjs mer under sin väg genom kolonnen än vad de större gör. De större fördröjs mindre genom kolonnen och kommer därför först ut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Gummielasticitet

A
  1. Momentan deformation och återhämtning
  2. Helt reversibel deformation
  3. Förmåga till mycket stor deformationer, även vid små pålagda krafter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Vad krävs för att ett material ska kunna vara gummielastiskt?

A

Hög molekylvikt
God konformationsrörlighet
Tvärbindningar (inte för täta)
Mycket svaga intermolekylära bindningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Entropi

A

Är ett fysikalisk tillståndsfunktion. Ett mått på hur mycket av värmeenergin i ett system som inte kan omvandlas till arbete.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Gibbs fria energi

A

Energin man får ut vid förbränning

Är ett mått på potentialen för reversibel eller maximal arbete som kan göras av ett system vid konstant temperatur och tryck. I och med att materialet utsätts för ett arbete som ger upphov till en ändring av dess fria energi kan statisk termodynamik och dess samband användas för att beskriva begreppet gummielasticitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Termodynamiken 1:a huvudsats

A

Värme som tillförts i systemet = förändring i systemets intre energi + arbete som utförts av systemets.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Termodynamikens 2:a huvudsats

A

Det går inte att omsätta värmeenergi direkt till med 100% verkningsgrad eller att alla spontana processer ökar entropin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Gough-Joule effekten

A

Vid uppvärmning får man ökad kraft eftersom uppvärmningen ger ökad konformationsrörlighet och därmed stärvan för ytterligare tilltrassling.

46
Q

Glastransitionen

A

Är en fasövergång som är direkt relaterad till polymermolekylernas rörlighet. En övergång mellan god och begränsad konformationsrörlighet.
Ej en fastransition.

47
Q

Glastransitionstemperaturen, Tg

A

Defineras som den temperatur (vid uppvärmning) vid vilken kedjesegment om 20-50 atomer i huvudkejdan börja röra sig samordnat.

Avgörande för polymers egenskaper.

48
Q

Under Tg

A

Är polymeren fast, hård och spröd och gör skäl för namnet glasartad. Pågrund av att polymerkedjorna är låsta i sina konformationer.

49
Q

Över Tg

A

Är polymeren mjuk, flexibel och gummiartad

50
Q

Delkristallina glasomvandlingstemperaturen

A

En delkristallin plast behöver inte mjukna för att den närmar sig glasomvandlingstemperaturen.
Endast de amorfa delarna i den delkristallina plasten påverkas.

51
Q

Amorf

glasomvandlingstemperaturen

A

En polymer vars kedjor alltid är oordnade och intrasslade i slumpvisa nytan.
En fullständig amorf polymer smälter aldrig eftersom de inte innehåller några kristaller.
Amorfa polymerer genomgår en glastransition.

52
Q

Om den ska hålla sig amorf

A

Oregelbunden konfiguration
eller
Låg konfigurationsrörlighet

Polymer med orgelbunden huvudkejda, många sidogrenar bildar i regel amorfa glas. Ju mindre flexibel en polymerkedja är desto troligare är det att den också bildar ett amorft glas.

53
Q

Tg höjande

A 
Stela element i huvudkedjan (aromatiska ringar) 
Stora&stela sidogrupper 
Intermolekylära krafter
Hög molekylvikt (få ändgrupper) 
Kristalliserande sidogrupper
54
Q

Konfigurationsrörligheten … när Tg höjs

A

Minskar

55
Q

Tg Sänkande

A

Flexibla sidogrupper
Symmetrisk subsititution (sidogrupper mer än på huvudkedjan)
Låg molekylvikt (många ändgrupper)
Lågmolekylära tillsatser (mjukgörare)

56
Q

Konfigurationsrörligheten … när Tg minskar

A

Ökar

57
Q

Fysikliska åldringen

A

Ger upphov till minskad fri volym (utrymmet mellan atomerna).
Polymerna får svårare att röra sig, alltså minskad konformationsrörlighet.
Innebär att vi får höjt Tg = Materialet blir sprödare.

58
Q

Kristallinitet

A

Ordning i en fast fas.

Ingen polymer kristallisera till 100%. Den kommer alltid ha kedjeändar, restmonomer och föreningar vilket gör egentligen den delkristallin.
Tillskillnad från de helt amorfa polyperna är delkristllina polymerer i regel opaka (ogenomskinliga).

Har både Tg och en smälttemperatur Tm.
Tm är alltid höger än Tg då det krävs mer energi för att bryta de starka sekundära bindningarna i en tätpackad kristall än det krävs för att inducera segmentrörelser i polymerkedjorna.

59
Q

Faktorer som ökar kristalliniteten

A

Regelbunden konfiguration
Tillräcklig rörlighet i kedjan
God tätpackningsförmåga

60
Q

Taktitiska kristalliserar

A

Isotsktiskta och syndiotaktiska polymerer kristalliserar sig mycket lättare än ataktiska (kristalliserar i de flesta fall inte alls.)

61
Q

Kristallina plaster:

A

Polyeten, PE
Polypropen, PP
Polyetylentereftalat, PET
Polyocimetylen, POM

62
Q

Vad som krävs för att polymeren skall kristallisera:

A

Regelbunden konfiguration:
Sidogrupper: iso eller syndiotaktisk
Möjlig tätpackning

God konformationsrörlighet
Tm>Tg
Inte för hög molekylvikt
Måttlig underkylning

Inte för låg molekylvikt
Många störande ändgrupper

Få eller helst inga tvärbindningar

63
Q

Sampolymer

A

Polymerer är uppbyggda av två eller flea olika monomertyper, sampolymerer.

64
Q

Blocksampolymer

A

Blocksampolymerer där de olika monomertypeo sitter i länge segment kan i vissa fall kristallisera.

65
Q

Bestämma morfologi:

A

Antingen amorf eller kristallin & i sådana har kristallin samt kristallstruktur: Görs med hjälp enhetscell.

66
Q

Enhetscell

A

Enhetscell utgör den minsta byggstenen i en kristall och beskriver den geometri med vilken polymerkedjorna ligger packade intill varandra.
Enhetscellerna ”staplas” på varandra i tre dimensioner och bygger på så sätt upp ett helt kristallgitter där den geometriska formen går igen i varje repeterande enhet.

67
Q

Normalspänning

A

definieras som den pålagda kraften dividerat med cylinders tvärsnittsarea.

68
Q

Töjning

A

definieras som längdförändringen hos provet dividerat med längden.

69
Q

Skjuvspänning:

A

kan uppstå mellan två eller flera ihopsvetsade, nitade, spikade och skruvade material.

70
Q

E-modulen

A

den spänning provet utsätts för dividerat med den töjning som belastningen resulterar i.

71
Q

4 olika zoner (E-modul)

A

Glasområdet, Transitionsområdet, Gummiplatåzonen, viskösa zonen

72
Q

4 olika typer av mekaniskt beteende

A

Elastisk deformation, viskös deformation, viskoelasticitet och gummielasticitet.

73
Q

Elastisk deformation:

A

Ökar töjningen linjärt med ökande belastning när en spänning läggs på materialet. Detta beteende kallas också Hooke’s elasticitet och är helt oberoende av tiden. Töjningen uppträder momentant vid pålagd spänning och när belastningen avlägsnas återgår det belastade materialet omedelbart till sin ursprungliga form.

74
Q

Viskös deformation:

A

Är raka motsatsen jämfört med elastisk deformation. När en spänning läggs på ökar deformationen med en viss tidsfördröjning. När belastningen upphör återgår materialet inte till sin ursprungliga form utan förblir deformerat. Detta beror hos polymer på att den på att den pålagda spänningen orsakar isärglidning av polymerkedjorna.

75
Q

Viskoelaticitet:

A

När ett viskoelasthskt material belastas med en konstant spänning sker både en momentan och huvudsakligen elastisk töjning och en viskös deformation.

76
Q

Två typfall i viskoelaticitet

A

Krypning och spänningsrelaxtion

77
Q

Krypning:

A

Momentan pålagd lat och då får man en tilltagande töjning.
Om en ett polymert material utsätts för en konstant belastning kommer den med tiden att töjas. Detta allt eftersom kedjorna ändrar sina konformationer för att anpassa sig till den nya form som den pålagda kraften försöker påtvinga materialet.

78
Q

Spänningsrelaxtion:

A

Har en påtvingad deformation som är momentan är spänningen klingar av (relaxerar)
Polymera material som utsätts för en belastning kommer att töjas och en spänning uppstår i materialet eftersom det gör motstånd mot denna deformation. I ett material som sträcks till en viss konstant töjning kommer dock spänningen att minska med tiden. Detta beror på att kedjorna ändrar sina konformationer och anpassar sig till den nya och påtvingade längden.

79
Q

Dragprovning

A

Förmodligen den vanligaste mekaniska provningsmetoden. Man deformerar sitt prov och sen mäter man vilken motkraft provet ger upphov till.
Egenskaper som styrka, styvhet och seghet kan mätas och den spänning och töjning vid vilka materialet går till brott kan uppskattas.

80
Q

Newtonska vätskor

A

De flesta lågmolekylära ämnen i flytande fas, till exempel vatten, är så kallade Newtonska vätskor vilket innebär att deras viskositet är densamma vare sig deformationen sker fort eller långsamt. En Newtonsk vätska kännetecknas alltså av att deras viskositet är oberoende av skjuvhastigheten och endast varier med temperatur och tryck.

81
Q

Polymerer från växtriket

A 
Cellulosa: Bomull, lin, hampa, jute, sisal, alla krolofyl innehållande växter
Hemicellulosa 
Ligin 
Pektin 
Stärkelse
82
Q

Från djurriket:

A

Proteiner: kollagen (mjukvävnad & ben), silke, kasein, keratin
Polysakarider: Kitin (skaldjur), cellulosa (manteldjur), hyralonsyra (tuppkam)

83
Q

Från växt&djurriket

A

DNA, RNA
Enzymer
Proteglykoner

84
Q

Polysackarider

A

Är den grupp av naturliga polymer som är vanligast förekommande i biosfären.
De är uppbyggda av mono- eller disackarider som länkas samman av glykosbindningar och de är oftast linjära, men kan även vara förgrenade.
Polysackariderna kan bestå av flera olika enheter som liknar varandra i sin struktur men som inte är identiska.

85
Q

Cellulosa

A

Utgår från glukos (monossocker)

86
Q

Disackarider

A

Är de sockerarter som består av två monosackaridrester sammankopplade med en glykosbindning. Sackaros, Laktos, Maltos.

87
Q

fyra huvudtyper av polymerisationsprocesser

A

Stegvis polymerisation
Kedjevis polymerisation
Ringöppningspolymerisation
Övriga polymerisationstekniker

88
Q

Stegvis polymerisation:

A

”Ett steg i taget”
Kännetecknas av att varje monomerer har åtminstone två organiska, funktionella grupper: Hyrdoxyl, karboxyl eller amingrupper.

Bygger på att två monomerer reagerar samman genom sina funktionella grupper, A och B till exempel karbolsyra och alkohol. Ofta, men inte alltid, avspaltas en liten molekyl som till exempel h2o eller HCl i samband med reaktionen.
Kan användas för tillverkning av linjära och grenade och tvärbundna polymerer.

89
Q

Kedjevis polymerisation:

A

”En kedja (polymer) i taget”
Radikal polymerisation
Jon polymerisation
Koordinationspolymerisation

90
Q

Radikal polymerisation

A

Kommersiellt dominerande
Är svår att styra över finns sätt att hantera på.
Går bra för vinylmonomerer
Billigt
Snabbt
Får inte så bra koll på molekylviktsfördelningen
Förgreningar
Undvika felställen
Går inte att styra stereoregularitet = hur monomana kopplar ihop med varandra
Reaktions isoterm

Exempel som gör med radikal: LDPE, PVC, PS, PMMA

91
Q

Hur sker radikal

A 
Sker i 3 steg: 
Initiering-bildning av radikaler 
Propargering 
Terminering
Rekombinering 
Disproportionering 
Kedjeöverföring
92
Q

Radikal:
Stegvis:

A

Massa hög molekylärt på en gång, men har kvar mycket monomer.

All monomer förbrukas nästan på en gång, i slutet får man upp molekylvikt.

93
Q

Jonpolymerisation

A

Bara vissa vinylmonomerer med sidogrupper som stabiliserar kat eller anjon. Ger potential till stereoregularitet och molekylviktskontroll. Dyrare & svårare än radikal.
Ingen termeniring genom och av växande polymerjoner
Jonpolymerisation är alltid i lösning, eftersom motjonen måste fjärmas från det aktiva centret så monomerna kan komma till.

94
Q

Katjonpolymerisation

A 
Långsam initiering 
Snabb profanering 
Högre reaktionshastighet vid låg temperatur 
Mycket känslig för föroreningar 
Ex Polyisobuten
95
Q

Anjonpolymerisation

A

Snabb initiering
Långsam propagering
För vissa: ingen terminering, kallas levande polymerer.
Dom ger extremt snäva M fördelningar (PDI=1)
Ex PS, PAN, aretalplast, polytormaldetryd
Levande polymerer kan man m’ta växelvis med olika monomerer det ger blockpolymerer med kontrollerade blocklängder.

96
Q

Koordinationspolymerisation

A

Katalysator med förmåga att på ett kontrollerat sätt koordinera hur monomerena adderas till det aktiva centret på den växande pol.
Ex: HDPE, i-PP, s-PP, LLDPE, zipaler-Natta (HDPE)

97
Q

Värmestabilisatorerna

A

Bromsar termisk nedbrytning

‘Ex. I PVC

98
Q

Smörjmedel

A

Underlättar smältbearbetning
Tg - sänkande - sänkt viskositet
Ex. Parrafin, stearinsyrakomplex

99
Q

Mjukningsmedel

A

Sänker glasomvandlingstemperaturen

Sänker Tg - ökad konformationsrörlighet

100
Q

Antistatmedel

A

För hindrar uppladdning

101
Q

Antioxidanter

A

Bromsar oxidation

102
Q

Ljusstabilisatorer

A

Bromsar effekter av UV-ljus

103
Q

Flamskyddsmedel

A

Minskar brännbarhet

104
Q

Tervira CS:

A

PET-basera sampolymer där en tillsatt monomer innehåller fosfor. Tvättas inte ur produkten.
Fosfor är en ändlig resurs, mineral. Går i föreningar med metaller. Måste bryta det, gruvnärning: som påverkar miljön + ekonomiska & sociala HV-effekter.

105
Q

Antiblockmedel

A

Motverkar ihopklibbning mellan firmlager

Fungerar som Post-it lappar

106
Q

Filmmedel

A

För styvar och drygar ut

107
Q

Armeringsmedel:

A

Förstärker och förstyvar

108
Q

Polymera blandningar:

A

Få fram nya egenskapsprofiler

109
Q

Pigment

A

Färgar

110
Q

Övriga tillsatser

A

Mest oönskade
Monomerrester i PS
BPA i PC

Polymer (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions