Tenta 1 Flashcards
Definiera begreppet porositet (i ord). (1 p)
Är förhållande mellan totala volymen (V) och porvolym (pV) och förklarar hur många procent volym% porer som finns i ett material.
FINNS BILD 1A
Nämn två materialegenskaper som påverkas av ett materials porositet.
Beskriv också på vilket sätt dessa materialegenskaper påverkas av porositeten
A) Hållfastheten ökar med ökad densitet.
B) Värmeledningsförmågan ökar med ökad densitet (undantag för mycket låga densiteter).
På laborationen mätte ni maximalt fuktinnehåll respektive fuktinnehåll i jämvikt med rumsklimat för några material.
Förklara hur maximalt fuktinnehåll respektive fuktinnehåll i jämvikt med rumsklimat hänger ihop med materialens porositet/porstruktur. (4 p)
Vilka beståndsdelar består betong av? (1 p)
Cementpasta (vatten och cement) och ballast. Kan även innehålla tillsatsmedel och tillsatsmaterial.
Betong är ett material som anses ha hög klimatpåverkan. Förklara varför. (3 p)
Vid tillverkning av cement bränner man kalk. Förbränning av kalk bidrar till koldioxidutsläpp och därmed global uppvärmning.
Kalkbrott skadar även ekosystemen. I ugnar vid förbränning används även fossila bränslen.
Beskriv två sätt med vilka man kan minska betongs klimatpåverkan. (2 p)
Använda förnybara bränslen i ugnarna samt ersätta en del av cementet med tillsatsmaterial som har lägre klimatpåverkan. T.ex. flygaska
En vägg ska tillverkas av autoklaverad lättbetong.
Materialprov av lättbetong av två kvalitéer finns tillgängliga (kompaktdensitet: 2700 kg/m^3).
Proven har mått och torrvikt enligt nedan.
Prov A: 120 mm ×100 mm × 110 mm, torrvikt: 655 g
Prov B: 150 mm ×120 mm × 130 mm, torrvikt: 925 g
Fråga:
Beräkna skrymdensitet och porositet för de två lättbetongproven. (3p)
En vägg ska tillverkas av autoklaverad lättbetong.
Materialprov av lättbetong av två kvalitéer finns tillgängliga (kompaktdensitet: 2700 kg/m^3).
Proven har mått och torrvikt enligt nedan.
Prov A: 120 mm ×100 mm × 110 mm, torrvikt: 655 g
Prov B: 150 mm ×120 mm × 130 mm, torrvikt: 925 g
Fråga: Vilken av dessa lättbetongprov har lägst värmeledningsförmåga? Motivera ditt svar. (2 p)
Prov 2 eftersom det har lägst densitet. Därav högst porositet och färre partiklar för värmen att sprida sig vidare på.
Lättbetong innehåller initialt mycket byggfukt. Hur och varför påverkar det materialet. värmeledningsförmåga och husets energiförbrukning? (3 p)
Värmeledningsförmågan påverkas av byggfukten. Lättbetongens porer, som annars är fyllda med värmeisolerande luft är ist fyllda med vatten som leder värmen bättre.
Exempel på en konsekvens det leder till är att huset inte kan hålla värmen lika bra och energiförbrukningen kommer därför att öka då det krävs mer tillsatt värme
Beskriv vad menas med begreppet ”kritiskt fukttillstånd”? (2 p
Anger hur högt fuktinnehållet får vara innan risk för skador. Är även temperaturberoende.
Risken för mögelangrepp ökar med ökande temperaturer upp till 40C. Desto längre exponering ökar även risken.
En plastmatta skulle läggas på ett nygjutet betonggolv. Vid provtagning uppmättes betongens fuktkvot till 6%, går det bra att påbörja mattläggningen? Motivering krävs! (4 p)
Beskriv hur autoklaverad lättbetong tillverkas. (3 p)
1) Cement/kalk blandas med kiselsyrehaltigt material (sandsten, kalksten).
2) Aluminiumpulver och vatten tillsätts, cement och kalk reagerar med vatten och bildar kalciumhydroxid.
3) Aluminium reagerar med kalciumhydroxid och bubblor av vätgas skapas. Detta skapar en öppen porstruktur.
4) Vätgas diffunderar bort och ersätts med luft.
5) Jäsningsprocessen börjar när massan fyllts i formar.
6) Skärs i stycken och ånghärdas i en autoklav.
Beskriv hur tre materialegenskaper skiljer sig för autoklaverad lättbetong jämfört med vanlig betong (3 p)
Jämfört med vanlig betong har lättbetong lägre vikt, därav namnet, och sämre hållfasthet, men bättre värmeisoleringsegenskaper.
Visa schematiskt i figur nedan hur träs hållfasthet varierar med fuktkvoten. (2 p)
BILD 6A.
Kurvan för träs hållfashet (variation över tid): Förklara varför kurvan har detta utseende. (3p)
Vid 30% fuktkvot har trä nått sin fibermättnadspunkt. Innan dess minskar hållfastheten vid ökad fuktkvot, men när träet nått sin fibermättnadspunkt kan inte cellväggarna längre ta upp mer vatten, därför expanderar inte längre träet och hållfastheten slutar påverkas
Visa i en figur de tre huvudritningarna i trä. (1 p)
BILD 7A
Du ska lägga golv i din sommarstuga utanför Göteborg och du köper ett massivt furugolv. Golvet levereras med leverensfuktkvot i fuktkvotsklass 8, d.v.s. fuktkvoten vid leverans är ca 8%.
Du har tänkt lägga golvet i din sommarstuga som ett flytande golv, d.v.s. så att det kan röra sig fritt, i ett rum som är 3 × 3 m^2. Sommarstugan är ouppvärmd och dåligt isolerad så klimatet i stugan följer ungefär utomhusklimatet. Maximal fuktkvot i träet beräknas därför bli ca 18% och träet kommer därför svälla:
2.6% i tangentiell riktning
1.3% i radiell riktning
0.1% i fiberriktningen
Hur stort avstånd måste du ha mellan golvet och väggarna för att golvet inte ska slå emot väggarna? Golvbrädornas utseende framgår i figur nedan. (3 p)
FURUGOLV:
I fuktkvotsklass 8 får fuktkvoten vara 6-9.5%. Du vill kolla att så är fallet för ditt golv och sågar därför av en bit av materialet och väger den. Den väger då 39.2 gram. Du torkar därefter träbiten i 105 °C och väger den igen. Då väger den 36.3 gram. Uppfylls kravet för fuktkvotsklass 8? (2 p)I fuktkvotsklass 8 får fuktkvoten vara 6-9.5%. Du vill kolla att så är fallet för ditt golv och sågar därför av en bit av materialet och väger den. Den väger då 39.2 gram. Du torkar därefter träbiten i 105 °C och väger den igen. Då väger den 36.3 gram. Uppfylls kravet för fuktkvotsklass 8? (2 p)
Du ska välja isoleringsmaterial till en byggnad och valet står mellan stenull och cellulosabaserad isolering.
Gör en beskrivande jämförelse av dessa två isoleringsmaterial utifrån tre relevanta materialegenskaper och/eller annan relevant aspekt. Ekonomiska aspekter ska bortses från. (3 p)
Olika nedbrytningsmekanismer är olika relevanta för olika material.
Ange en nedbrytningsmekanism som är relevant för trä och en som är relevant för tegel. (1 p)
Trä: biologiska
Tegel: Fysikaliska
Beskriv nedbrytningsmekanismer (biologisk och fysikalist) samt på varför de påverkar en konstruktions livslängd. (4p)
