Tema 1 Flashcards
Vad gör de absoluta straffteorierna?
De absoluta straffteorierna uppfattar straffet som ett uttryck för ett befintligt etiskt krav, och motiverar inte straffet med dess praktiska betydelse (exempelvis dess avskräckande effekt).
Retributiva straffteorier (eller vedergällningsteorier), som utgår från att straffet utgör en sorts hämnd eller vedergällning (bestraffning/gottgörelse), tillhör denna kategori.
Vad gör de relativa straffteorierna?
De relativa straffteorierna utgår från att straffets syfte tjänar ett praktiskt ändamål, (till skillnad från de absoluta straffteorierna) främst att förebygga brott.
Dessa kan i sin tur delas upp i allmänpreventiva teorier, som menar att straffets uppgift är att hindra allmänheten från brott, främst genom dess avskräckande verkan, samt individualpreventiva teorier, som anser att straffets uppgift främst är att förhindra den enskilde brottslingen från att begå nya brott.
Vad är legalitetsprincipen?
Legalitetsprincipen är en rättssäkerhetsprincip som innebär att ingen kan straffas utan stöd av lagen.
För att det ska räknas som ett brott måste handlingen exakt motsvara lagens beskrivning av brottet.
Det är lagen vid gärningstillfället som gäller.
var återfinns lagstödet för legalitetsprincipen?
Legalitetsprincipen har sedan 1994 uttryckligt lagstöd genom 1:a kapitlet. 1 § brottsbalken.
Varför kan inte en analogisk tillämpning användas inom straffrätten?
En analog tillämpning innebär att man använder en lag som reglerar en viss situation vid en annan situation, som inte är reglerad i lag, genom att dra paralleller.
Därför är det inte tillåtet inom straffrätten.
Man kan bara döma någon med direkt stöd i lag, och inte genom att göra en analogi (dra paralleller) från en annan lag.
Vad menas med AB-metoden?
Med AB-metoden menas huruvida ett beteende är brottsligt och ska straffas.
Redogör översiktligt för AB-modellen
A1 - Brottsbeskrivningsenlighet:
Gärningen ska stämma överens med den legala definitionen av ett brott.
A2 - Frånvaro av rättfärdigande omständigheter:
Ansvarsfrihetsgrunderna i 24 kapitlet i brottsbalken ska inte vara tillämpbara.
B1 - Det allmänna skuldkravet:
Samtliga objektiva rekvisit måste täckas av uppsåt eller oaktsamhet.
B2 - Frånvaro av ursäktande omständigheter:
Reglerna om excess, straffrättsvillfarelse, tillbakaträdande eller tillfällig sinnesfrånvaro ska inte vara tillämpbara.
Vad är objektiva ansvarsfrihetsgrunder?
Objektiva ansvarsfrihetsgrunder innebär enligt svensk rätt att en brottslig gärning inte medför straffansvar på grund av: nödvärn eller nöd eller laga befogenhet, eller förmans befallning eller samtycke eller därför att gärningen annars är att anse som socialadekvat straffrättsvillfarelse.
Vad är rekvisit?
Rekvisit är en term som används inom juridiken.
Varje lag ställer normalt upp ett antal villkor.
För att en lag skall vara tillämplig krävs att någon eller alla dessa villkor är uppfyllda.
Dessa villkor kallas för rekvisit.
Vad är straffrättsvillfarelse?
Straffrättsvillfarelse är en bestämmelse som i svensk rätt återfinns i brottsbalken 24 kap 9 §.
Den kan utgöra en ansvarsfrihetsgrund.
Bestämmelsen tar sikte på det förhållande, då man inte har vetat om, eller förstått att en gärning är straffbar.
Vad är social adekvans?
Social adekvans kan beskrivas som en lära (eller princip) som vanligen åberopas för gärningar som anses tillåtna med hänvisning till en allmän och oskriven undantagsregel.
vad innefattar A1 - Brottsbeskrivningsenlighet?
I gärningsculpan står det:
För att vara brottslig måste gärningen bestå i ett så kallat “otillåtet risktagande”.
Följden ska vara relevant i relation till risktagandet.
Med andra ord ska följden ha orsakats av risktagandet och följden i sig ska vara anledningen till att avstå risktagandet.
Vad är en gärningsculpa?
Kravet på gärningsculpa innebär enkelt uttryckt att vissa faktiska orsakanden inte kan anses straffbara eftersom att orsakandet inte skedde genom ett otillåtet risktagande, eller att den inträffade följden inte var relevant i relation till risktagandet.
Vad är en gärning?
- Handling,
- Dåd
- Eller verk.
Vad betyder orsaka?
- Vålla
- Ge upphov till
- Eller framkalla.
Vad menas med underlåtenhet?
Underlåtenhet är ett brott som innebär att en person låter bli.
Personen “underlåter” att handla i situationer när han eller hon kunnat vara aktiv.
Vad finns med i A2 - Frånvaro av rättfärdigande omständigheter?
- Nödvärn
- Laga befogenhet
- Förmansvåld
- Nöd
- Hjälpa annan
- Samtycke
- Social adekvans
- Orderlydnad
- “Brottsprovokation”
Vad är nödvärn?
Nödvärn är en nödsituation där det är tillåtet att använda sig av metoder som i andra lägen är förbjudna.
Exempelvis att använda visst våld för att försvara sig själv eller någon annan.
Vad menas med nöd?
Nöd har två näraliggande betydelser:
Dels betyder det ett svårt eller farligt läge på grund av olycka eller liknande.
Dels kan det betyda stor fattigdom eller misär.
Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse.
Vad menas med laga befogenhet?
Poliser får i vissa situationer också använda skjutvapen för att gripa en person som är misstänkt eller dömd för särskilt grova brott och kan vara farlig för andra.
Exempelvis om personen är på väg att rymma.
Detta kallas laga befogenhet, och kräver att polisen har behov att ingripa omedelbart.
Vad menas med samtycke?
- Medgivande
- Lov
- Beviljande
Vad menas med förmansvåld?
Förmansvåld betyder våld eller hot mot förman.
Med förmän likställs vaktposter och andra krigsmän som tjänstgör för bevakning eller upprätthållande av ordning.
Om angreppet begåtts under strid eller då brott mot krigslydnaden annars medför särskild fara ska han dömas för grovt brott till fängelse i högst 6 år.
Vad är brottsprovokation?
Brottsprovokation är en metod för polis att eftersöka och avslöja brott eller brottsling, till exempel genom att agera som köpare av kriminella tjänster eller genom att medverka till brottet.
Om polisen tagit initiativ till brottet, så är det en klar brottsprovokation.
Vad finns med i B1 - Det allmänna skuldkravet?
Uppsåt eller oaktsamhet ska täcka samtliga rekvisit i brottsbeskrivningen.
Uppsåtsformer:
- Avsiktsuppsåt
- Insiktsuppsåt
- Likgiltighetsuppsåt
