Tekstin ymmärrys - Folkhälsans utveckling Flashcards
Ur et globalt perspektiv är folkhälsan i Sverige god. I flera avseenden utvecklas hälsan också positivt; medellivslängden ökar, fler skattar sin allmänna hälsa som god och förstagångsinfakter och förstagångsstroke minskar. Utvecklingen skiljer sig emellertid åt mellan olika grupper i samhället och för ytterligare förbättringar av folkhälsan behöver hälsan bli bättre särskilt för dem med sämst hälsa.
Medellivslängden äkar i Sverige generellt sett, vilket speglas av att den förtida dödligheten minskar på flera områden, och cirkulationsorganens sjukdomar och flera former av cancer. År 2017 var den återstående medellivslängden vid födseln 80,7 år för män och 84,1 år för kvinnor. Medellivslängden ökar under perioden 2006-2017 för både kvinnor och män och för alla utbildningsgrupper, med undantag för kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå. Skillnaden i återstående medellivslängd vid 30 års ålder är dubbelt så stor mellan personer med förgymnasial och eftergymnasial utbildning (6,2 år) än mellan kvinnor och män (3,1 år).
För både kvinnor och män har dödligheten i de vanligaste dödsorsakerna, såsom cirkulationsorganens sjukdomar (t.ex. hjärtinfarkt och stroke) och de vanligaste cancerformerna minskat de senaste åren. Undantaget är lungcancer som fortsatt att öka bland kvinnor under perioden 2006-2017. Den dominerande orsaken till lungcancer är rökning och antalet lungcancerfall idag speglar rökvanorna för 20 år sedan och längre tillbaka.
Fler skattar sin hälsa som god. Den självskattade hälsan, mätt som andelen som uppger gott eller mycket gott allmänt hälsotillstånd, har ökat 2006-2018. Män i åldern 16-84 år uppger, trots högre dödlighet, bättre självskattad allmän hälsa än kvinnor. Det är 74 procent som uppger god eller mycket god hälsa bland män och 69 procent bland kvinnor. För de olika utbildningsgrupperna följer den självskattade hälsan samma mönster som dödligheten; ju högre utbildningnivå, desto fler som skattar sin hälsa som god eller mycket god.
Det finns inga större skillnader mellan olika utbildningsgrupper i självskattat psykiskt välbefinnande. En svag ökning av andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande kan ses bland både män och kvinnor under perioden 2006-2018. Andelen som uppger stress samt ängslan, oro eller ångest är lägre bland män än kvinnor. Bland skolelever i åldrarna 11, 13 och 15 år 2018 uppger flickor oftare att de upplevt psykosomatiska besvär än pojkar.
Förekomsten av övervikt och fetma ökar generellt under perioden 2006-2018. År 2018 uppger drygt 50 procent antingen övervikt eller fetma. Fetma ökar även i samtliga utbildningsgrupper där en lägre andel av personer med eftergymnasial utbildningsnivå uppger fetma än av dem med gymnasial eller förgymnasial utbildningsnivå. Fetma ökar bland annat risken för typ 2-diabetes, högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdom. Även andelen som uppger att de har högt blodtryck ökar under perioden och är högre bland män och bland dem med förgymnasial utbildningsnivå. Andelen som uppger att de diagnostiserats med diabetes är oförändrad, men diabetes uppges oftare av män än kvinnor och av personer med förgymnasial än eftergymnasial utbildningsnivå.
Spädbarndödligheten under det första levnadsåret har minskat successivt i Sverige, från 22 dödsfall per 1000 levande födda år 1950 till 2,4 dödsfall per 1000 levande födda år 2017. Utvecklingen under den senaste 12-årsperioden har varit i princip oförändrad. Spädbarnsdödligheten är högre bland spädbarn vars föräldrar har förgymnasial utbildningsnivå (5,8 per 1000 levande födda) och lägst bland spädbarn vars föräldrar har eftergymnasial utbildningsnivå (1,9 per 1000 levande födda).
Daglig tobaksrökning minskade under 2006-2018 bland kvinnor och män, i alla åldersgrupper, i alla utbildningsgrupper och oberoende av födelseland. Lika många kvinnor som män uppger att de röker dagligen 2018 och andelen som uppger att de röker dagligen är fortsatt större bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå, jämfört med dem med eftergymnasial utbildningsnivå.
Fler män än kvinnor uppger fortfarande en riskkonsumtion av alkohol 2018, trots att den minskar något bland män, men är oförändrad bland kvinnor. En större andel personer med gymnasial utbildning uppger riskkonsumtion jämfört med personer med förgymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå. Riskkonsumtion uppges oftare av dem födda i Sverige eller övriga Norden än bland personer födda i övriga Europa eller övriga världen.
Andelen som uppger att de är fysiskt aktiva är 64 procent ac befolkningen 2018. Skillnaden är liten mellan kvinnor och män men andelen som uppger fysisk aktivitet är högre i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå (71 procent) än i gruppen med gymnasial (59 procent) och förgymnasial utbildningsnivå (47 procent).
