Teknisk samhällsplanering Flashcards
Varför är både morgon- och eftermiddagstrafiken intressant vid dimensionering av tex en korsning?
Pga att de går i olika riktningar tex de som bor utanför Göteborg och jobbar inne i stan kör in på morgonen och ut på kvällen. Man antar att de som åker åt ena hållet på morgonen åker motsatt på kvällen. Detta ger hur många filer och rödljustider/intervall som behövs i alla riktningar.
- Varför är det av intresse att kapa topparna av trafikflödena?
När det är stora flöden tar det mycket längre tid att ta sig en viss sträcka. Fördröjningen ökar mer än antalet bilar ökar. En frekvensökning på 50% kan leda till en tidsfördröjning med 300%.
sekunder/person och lägger ihop för totala antal bilister —> totala kostnad av fördröjningen. Detta vägs mot byggnadskostnaderna som ger olika dimensioner för vägen. Trängselskatt gör att flödet jämnas.
- Vad är överordnad respektive underordnad trafik?
Underordnad trafik (sekundärväg) har skyldighet att lämna företräde för överordnad trafik (primärväg).
- höger regel
- huvudled
- skyltar och signaler
- Korsningar dimensioneras normalt efter två olika kriterier, vilka? Korsningen ska sedan utformas så att krav på;
- Trafiksäkerhet
Belastningsgrad (kapacitet), vid god standard dimensioners korsningen efter en belastningsgrad på 50%. - Val av korsning beror på de korsande vägarnas typ, standard och referenshastighet samt det de ingår i. För det noggrannare valet blir sedan trafikflödena avgörande.
- Vad är en mindre korsning?
Finns i normalutförandet inga särskilda anordningar för att förbättra framkomligheten för bilar från sekundärvägen. Se sidan 117 för exempel. Ofta T-korsning, eventuellt med kanalisering med refug i sekundärväg eller särskilt körfält på primärvägen för vänstersvängande trafik för att minska risken för påkörning bakifrån. Korsningen ska fungera 90% av tiden, 10% behöver den inte fungera ok.
- Vad är en mindre korsning?
Finns i normalutförandet inga särskilda anordningar för att förbättra framkomligheten för bilar från sekundärvägen. Se sidan 117 för exempel. Ofta T-korsning, eventuellt med kanalisering med refug i sekundärväg eller särskilt körfält på primärvägen för vänstersvängande trafik för att minska risken för påkörning bakifrån. Korsningen ska fungera 90% av tiden, 10% behöver den inte fungera ok.
- Vad är en större korsning?
En större korsning är utformade så att biltrafiken från sekundärvägen ska få bättre framkomlighet. Delvis ökar också säkerheten. Exempel på sidan 118. Cirkulationsplats, signalreglerad korsning eller delvis planskild korsning (motorväg).
- Vad är belastningsgrad?
b=aktuell trafik/möjlig trafik. Dvs andelen av kapaciteten som utnyttjas.
- Ange sambandet mellan flöde, hastighet och täthet?
q=U*k e
- Flöde=fordon/tidsenhet [f/h]
- Hastighet [km/h]
- Täthet= fordon/längdenhet [f/km]
a) Hastigheten=lutningen av linjen mellan origo och punkten
b) Om det är en störning kommer den röra sig mer i grafens lutning, framåt eller bakåt i trafiken.
c) Flödet är arean i U-K-grafen.
Vilka är de tre standardnivåerna för belastningsgrad och också i övrigt när det gäller trafikplanering och vägutformning?
Det ska normalt vara god standard när man bygger nytt. Mindre god ska kunna tillämpas vid besvärliga situationer. Låg standard ska bara kunna godtas i undantagsfall.
- God: +10km/h b=O,5
- Mindre god: + 5km/h
- Låg: +0km/h
Vad heter kommunens tre planinstrumenten för planering av bebyggelse och trafik?
- Översiktsplan: samling av regler som anger grunddragen för användning av mark- och vattenområden inom en kommun eller del därav .
- Detaljplan: kommunen reglerar hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska se ut. Detaljplanen talar därför om vad du och andra får och inte får göra för byggåtgärder inom planområdet.
- Områdesplan: fysisk plan, utan formell rättsverkan, över ett markområde eller en del av en kommun.
Vad är en arbetsplan?
En plan som talar om i detalj hur man ska bygga, vart vägen ska dras, hur sektionen, plan och profil ska utformas. (lutningar, radie, skevningsutjämning, material, massor)
Vad är en vägplan?
Det står i väglagen. I vägplanen framgår hur vägen ska utformas, vilka skyddsåtgärder och försiktighetsmått som ska vidtas, och vilken mark som behöver tas i anspråk för vägprojektet.
Ge exempel på ett par ritningar som ingår i en arbetsplan.
- Sektionsritning (tvärsektion)
- Profilritning
- Planritning
Vad är en åtgärds(val)studie (ÅVS)?
Metod i tidig planering. Flexibel och situationsanpassad, kunskaps- och dialogbaserad studie med tydlig dokumentation. Olika aktörer ger olika åtgärder eller förslag blir en “hög” med projekt. 1) Initiera
2) Förstå situationen
3) Pröva tänkbara lösningar
4) Forma inriktning och rekommendera åtgärder.
Vilka data måste man ha för att kunna beräkna stoppsikten på en väg?
- Hastighet
- Reaktionstid
- Friktionstal
Beskriv innebörden av begreppet stoppsikt och illustrera med en figur.
Stoppsikt är den sträcka som krävs för att hinna stanna i tid för hindret. Stoppsikt= reaktionssträcka + bromssträcka (friktionstal). Stoppsikten brukar räknas från ögat till ett lågt hinder på vägbanan. Stoppsikt är minimikrav på alla vägar.
Hur fogar man samman motriktade horisontalkurvor (en vänster- och en högerkurva)? Vad behöver man tänka på när man bestämmer geometrin?
Skevningsutjämning mellan kurvor krävs för en jämn och bekväm körupplevelse„ så att kurvan kan tas naturligt, får ej vara för kort. Är de för långa är det risk för dålig vattenavrinning.
- Vilka är de 5-6 delmålen för den svenska transportpolitiken? Vilket är det övergripande målet?
- Trafiksäkerhet
- Framkomlighet
- Tillgänglighet
- God miljö/hållbarhet
- Regional balans och utveckling
- Jämställdhet
Vilka delmål ryms inom det transportpolitiska målet tillgänglighet?
- Medborgarnas resor ska förbättras med ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet.
- Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften.
- Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner saråmellan Sverige och andra länder.
- Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle.
- Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning.
- Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet och vistas i trafikmiljöer
- Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras.
Ange de fyra skedena vid vägplanering/vägprojektering av statliga vägar?
- Förstudie
- Vägutredning
- Arbetsplan
- Bygghandling
Vilka är de fyra stegen i fyrstegsprincipen?
1) Tänk om: Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt.
2) Optimera: Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen.
3) Bygg om: Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer.
4) Bygg nytt: Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tretidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder.
Syftet: För att hantera resurserna sparsamt.
Beskriv syftet med de fyra olika vägplaneringsskedena.
Förstudie - studera behovet
Vägutredning - hur ska vägens standard vara, ungefär vart ska den gå
Arbetsplan - Detaljerad plan med sektion, plan och profil –> vågrätt
Bygghandling - Beskriver i detalj hur allt ska vara och hur arbete ska se ut, förfrågningsunderlag.
Vilka fyra delar ingår i en samlad effektbedömning (SEB) som görs för alla stora infrastrukturprojekt?
Beskrivning av åtgärden
— Samhällsekonomisk beräkning
— Fördelningsanalys
— Transportpolitisk målanalys
- Ungefär hur påverkas den dimensionerande hastigheten av standardnivån?
God standard: skyltad hastighet + 10km/h Mindre god standard: skyltad hastighet + 5km/h Låg standard: skyltad hastighet.
- Vilka faktorer påverkar utformningen av följande vägelement: tvärfall, skevning, skevningsövergångssträcka, lutning, minsta tillåtna konvexa vertikalradie, minsta tillåtna konkava vertikalradie?
- Tvärfall: Vattenavrinning (raksträckor) och att bilen inte ska glida om det står still på isig vägbana samt risk för glidning/vältning.
- Skevning: Hastighet, kurvradie (vattenavrinning), friktionstalet. Max 5,5%
- Skevningsövergångssträcka: Vattenplaning och körupplevelse, det är den del av vägbanan som rör sig mest som är dimensionerande.
- Lutning: Start i uppförsbacke för tung trafik.
- Konvex vertikalradie: Sikt och upplevelse (lisebergseffekten) - Konkav vertikalradie: Sikt i mörker, upplevelse
- Hur beskriver man trafiken på en väg?
Beskrivs ofta med flödet, t.ex årsdygnstrafiken i antal fordon/dygn i genomsnitt eller andelen tung trafik
- Vad innebär de tre beslutskriterierna enligt Pareto, Hicks-Kaldor och Little?
Pareto: ingen förlorar, någon vinner, den sociala välfärden ökas om någon individs situation förbättras utan att någon annans situation försämras.
Hicks-Kaldor: projektet bör genomföras om vinnarna kan kompensera förlorarna, samhällsekonomiskt lönsamt. En åtgärd potentiellt välfärdshöjande om de som vinner på förändringen vinner mer än andra förlorar.
Little:säger att Hicks-Kaldor ska vara uppfyllt samt att det ska vara en acceptabel fördelning, långsiktigt kommer det bli jämt.
- Hur förändras vägen utmed en klotoid och hur förändras krafterna på bilen i en klotoid? På väg in i en klotoidkruva:
- Radien minskar gradvis, kurvan blir skarpare och skarpare.
- Friktionsbehovet ökar allteftersom kurvan blir skarpare, förutsatt att bilen håller konstant hastighet.
Beskriv innehållet i en MKB och syftet med den
.
MKB: miljökonsekvensbeskrivning, beskriver en helhetssyn av miljöpåverkan som planerad verksamhet kommer att ge jämfört med om inget alls görs.
- Beskriv tillvägagångssättet att beräkna behovet av siktschaktning i en kombinerad konvex vertikal och en horisontalkurva.
Beräkna stoppsträckan och se vart siktlinjen kommer, går den utanför vägbanan och det är hinder i vägen i så fall måste det schaktas.
