Teknik prov Bära eller Brista

Question 1

Känna till vad som avgör om ett föremål håller eller går sönder?

Answer 1

Det är när krafterna överskrider ett materials brottgräns som gör att materialet går sönder. För ett material ska kunna hålla behövs tre egenskaper hållfasthet, draghållfasthet och tryckhållfasthet. T.ex behöver en hisslina ha en bra draghållfasthet, när hissen går upp och ner. Ett annat exempel är husgrunder, de utsätts för starka tryckkrafter av alla våningar och då måste husgrunden ha en tryckhållfasthet. Det är helt enkelt vad föremålet är byggt av, man måste förutsäga vilka krafter t.ex huset påverkas av. T.ex om man måste bygga det kraftigare eller hållfastare. Materialet inför konstruktionen har stor och avgörande betydelse.

Question 2

Känna till vad som menas med ett materials hållfasthet?

Answer 2

T.ex om ett föremål böjs utan att gå sönder så har det en hållfasthet. Föremålet har en viss hållfasthet, men den har också en punkt då den brister. Om man jämför en linjal och en stålskala så har stålskalan en bättre och längre långvarig hållfasthet eftersom att om man böjer på dem samtidigt så knäcks linjalen fortare.

Question 3

Kunna tre viktiga egenskaper material ska ha för att klara påfrestningar?

Answer 3

Ett material ska ha egenskaperna hållfasthet, hårdhet och elasticitet för att klara påfrestningar.

Question 4

Kunna vad som menas med begreppet kraft?

Answer 4

Kraft är saker som kan påverka och ändra olika materials former och rörelser. Krafter är abstrakta, man kan helt enkelt inte ta på dem, känna dem eller se dem. Krafter mäts i dynamometer (Newton, jordens dragningskraft på 100 g).

Question 5

Kunna hur man visar att krafter verkar på ett föremål?

Answer 5

Man visar hur krafter verkar med hjälp av kraftpilar. Pilen visar angreppspunkt (var kraften utgår ifrån), storleken (hur stor kraften är) och riktningen på kraften (åt vilket håll kraften verkar åt).

Question 6

Känna till tre egenskaper kraftpilar har?

Answer 6

En kraftpil kännetecknas av tre egenskaper. Pilen på kraftpilen visar riktningen, alltså åt vilket håll kraften verkar. Storleken på kraftpilen visar hur stor kraften är. Angreppspunkten på kraftpilen visar den punkt kraften verkar ifrån. (Krafter kan både samverka eller motverka varandra.)

Question 7

Känna till hur krafter kan sam- och motverka och hur det kan påverka materialet?

Answer 7

Krafter kan både samverka eller motverka varandra. När det samverka menas det med krafter kan hjälpas åt och när de motverkar så verkar de mot varandras riktningen.

Question 8

Känner till hur olika typer av belastning som konstruktioner utsätts för?

Answer 8

T.ex en husgrund utsätts för stora tryckkrafter genom att alla våningar tynger ner på husgrunden och pressar den mot marken. Och en hisslina behöver stora dragkrafter eftersom att hisslinan ska orka dra upp hissen. Annars brister materialen.

Question 9

Känna till vad som menas med tryck- och draghållfasthet.

Answer 9

TRYCKHÅLLFASTHET = T.ex husgrunder till ett höghus utsätts för mycket starka tryckkrafter. Om den inte har bra tryckhållfasthet kan den tryckas sönder när hela husets tyngd vilar på den. Alltså ett föremål med låg tryckhållfasthet ändras formen eller korsas när det utsätts för tryck. Tryckhållfasthet är som ett mått på det högsta tryck ett föremåls yta klarar av. 
DRAGHÅLLFASTHET = T.ex linor till hissar måste klara av starka dragkrafter, när de drar upp hissen. Det utesluter då att den har en bra draghållfasthet. Den maximala dragkraften ett material tål att utsättas innan den brister.

Question 10

Kunna vad som menas med materials hårdhet?

Answer 10

Det menas med hur hårt ett material är på ytan, man pratar helt enkelt om hur hårt eller tåligt materialets yta är. T.ex ett hammarhuvud måste vara hårt för att den ska vara bra, och att det inte ska bli gropar varje gång man slår i en spik.

Question 11

Kunna vad som menas med elasticitet och plasticitet?

Answer 11

ELASTICITET = När föremål utsätts för krafter ändra de form lite grann, då pratar man om elasticitet. Det är alltså ett föremåls förmåga att få tillbaka sin ursprungsform, när kraften som tänjt den försvinner. 
PLASTICITET = Vissa föremål går att forma nästan hur som helst när de utsätts för krafter, och när dem slutar behåller de sin nya form, exempel för det är lera. Det är då man pratar om materials plasticitet, det betyder att materialet är formbart. (Motsatsen till elasticitet)

Question 12

Känna till vad som menas med materials sträckgräns och brottgräns?

Answer 12

(När förmäl utsätts för krafter ändrar de form lite grann. En del material är både elastiska och plastiska. Ifall man utsätter stället för högre dragbelastning kan formen förändras. Då har materialets sträckgräns överskridits.
Om dragbelastningen fortsätter att öka brister materialet till slut. Det innebär att materialets brottgräns har överskridits och konstruktioner går sönder. Efter brottgräns har ett föremål gått sönder.)
Om ett materials sträckgräns har överskridits har materialet ändrat form men om kraften fortsätter att öka brister materialet. Då materialets brottgräns överskridits.
STRÄCKGRÄNS = När materialet ändrat form.
BROTTGRÄNS = När materialet brustit.

Question 13

Veta vad som händer med materials när de utsätts för krafter?

Answer 13

När material utsätts för krafter ändrar de form lite grann. Det kan böjas och formas osv. Men om materialet inte tål krafterna bra brister det.

Question 14

Känna till hur material kan stå emot böjning?

Answer 14

För att motverka böjning kan man använda sig av olika typer av balkar och rör för bättre hållning av konstruktionen.

Question 15

Känna till olika typer av konstruktionsprinciper så att konstruktioner får olika egenskaper - lätta, starka och billiga?

Answer 15

Ett bra sätt att bygga starkt, lätt och billigt är att använda sig av fackverk, det är massor av trianglar som binds ihop med en lång balk. Ett annat sätt är att använda sig av rör istället för tunga pelare.

Question 16

Kunna begreppen balk, rör, korrugering, betong, armering och fackverk?

Answer 16

BALK = Det finns flera typer av balkar, t.ex: I U L H eller C. Balkarna har fått sitt namn efter vilken bokstav den liknar mest. Det är balkens höjd som är avgörande för hur mycket den tål, man kan lätt motverka böjning med balkar.
RÖR = Rör är bra att använda för att motverka böjning på konstruktioner. Rör är till skillnad från andra balkar lika svåra att böja åt alla håll. Rör är lätta, billiga och hållbara i konstruktioner. 
KORRUGERING = Korrugering är plåt eller papp som pressats så att veck uppstått. Fördelen med korrugering jämfört med andra vanliga släta material är att den blir väsentligt styvare tvärs korrugeringsriktningen.
BETONG = Betong är ett vanligt material som tål mycket hård vind och andra olika väder. Betong är helt enkelt ett billigt och hållbart material för att t.ex bygga hus. Betong består av 14% cement, 80% sand, grus och sten och 6% vatten. Blandning varierar en del.
ARMERING = För att betong ska tåla många och starka krafter behöver det armeras. Armering betyder förstärkning. Man armerar oftast med stål (järn). Betong tål starka tryckkrafter bra, men tål inte stora dragkrafter. För att betongen ska tåla dragkrafterna, gjuter man in armeringsjärn. Armeringsjärn tål dragkrafter mycket bra och gör betongen stark.
FACKVERK = Fackverk är en lätt, billig och stark konstruktion. Ett fackverk består av trianglar som binds samman med hjälp av en lång balk. Detta används t.ex till lyftkranar och broar.

Question 17

Känna till varför dessa är bra att använda vid konstruktioner?

Answer 17

Dem är bra att använda till konstruktioner eftersom dem är starka, billiga och lätta.

Question 18

Känna till olika typer av balkformer?

Answer 18

Det finns flera typer av balkar, som t.ex: I- U- L- H- eller C balken. Balkarna har fått sitt namn efter vilken bokstav den liknar. Man kan också använda sig av rör (O-balken).