Teknik Flashcards

1
Q

Vad kännetecknar järnvägen som transportsätt?

A

Tågen följer spåren
Låg friktion
Energisnålt
Svårt att bromsa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka är de främsta skälen att införa signalering?

A

Höja säkerheten
Öka hastigheten
Höja kapaciteten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är signalteknikens främsta uppgifter?

A

Förhindra kollisioner
Förhindra urspårningar / säkra banan
Tillåta högre hastighet
Tillåta tätare avgångar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilken myndighet är infrastrukturförvaltare för statens spåranläggningar?

A

Trafikverket

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilken myndighet är tillsynsmyndighet och tillståndsgivande myndighet för svenska järnvägar?

A

Transportstyrelsen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

På statens spår har vi två olika signalsystem

(utöver Radioblockering och ERTMS). Vilka är de?

A

Optisk signalering

ATC

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Säkerhetsreglementet för statens spåranläggningar brukade heta ”Säkerhetsordning” (SÄO).
Vad heter den idag och hur förkortas den?

A

Trafikverkets Trafikbestämmelser Järnväg (TTJ)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur indelas banan?

A

Driftplatser (stationer)

Linje

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka sorters trafikplatser finns i TTJ?

A
Driftplatser
Driftplatsdelar
Hållplatser
Hållställen
Linjeplatser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är en linjebok?

A

En beskrivning av banan

Avsedd för lokföraren

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Nämn de viktigaste typerna av signaler för tågrörelser.

A

Huvudsignaler
– huvudljussignaler
– huvuddvärgsignaler
– (fristående) försignaler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

När de viktigaste typerna av signaler för växlingsrörelser

A

Dvärgsignaler
– huvuddvärgsignaler
– (växlings) dvärgsignaler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad betyder det om en dvärgsignal visar
”snett höger”?
”Snett vänster”?

A

Snett höger: Rörelse tillåten, kontrollera hinderfrihet

Snett vänster: rörelse tillåten, hinder finns

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är skillnaden mellan en, två och tre gröna?

A

En grön: ”kör, 80” (dvs kör, ingen begränsning)

Två gröna: ”kör, varsamhet, 40” (dvs kör långsamt)

Tre gröna: ”kör, varsamhet, 40, kort tågväg” (dvs som två gröna, men nästa signal kan stå
ovanligt nära, skyddssträcka bortom tågvägens slutpunkt kan saknas)

Alltså: ju fler gröna desto mindre tillåtande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är skillnaden mellan vit blink, grön blink och två gröna blink?

A

Vit blink: vänta kör (dvs en grön)
Grön blink: vänta stopp
Två gröna blink: vänta kör, varsamhet (dvs två eller tre gröna)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Varför används huvuddvärgsignaler endast inne på driftplatser?

A

De är svåra att läsa i farten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka olika trafikeringssystem finns i TTJ?

A

System H: Fjärrstyrda driftplatser med linjeblockering på linjerna mellan dem ”fjärrblockering” (fjb))

System M: Lokalbevakade driftplatser, ingen linjeblockering (”Manuell
hinderfrihetskontroll”, kallas även ”tåganmälan” (tam))

System E1/E2/E3: ERTMS nivå 1/2/3

System R: Radioblock (endast Linköping – Västervik / Hultsfred)

System S: Spärrfärd (Ingen egentlig signalering. Kortare bana. Endast godstrafik, i form av
spärrfärder. Lokförarna ringer in till tkl för tillstånd)

System F: Förenklad trafik. (Ungefär som system S.) Finns inte kvar i praktiken

De viktigaste systemen är H och M

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur ser man att en signal är en blocksignal?

A

Märktavlan är rund

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad kallas signalerna för tåg på/vid järnvägsövergångar? Hur ser deras signalbilder ut?

A

V-signalen står vid vägen. Röd = stopp, vit = vägen får passeras

Vf = försignal för V-signalen. Tre orangea lyktor. Blinkande = v-signalen visar ”stopp”,
Fast sken = v-signalen visar ”får passeras”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilka typer indelas huvudsignaler i beroende på var de står?

A

På driftplatser:
– infartssignal (infsi)
– mellansignal (msi)
– mot linje utan linjeblockering: utfartssignal (utfsi)
– mot linje med linjeblockering: utfartsblocksignal (utfblsi)

På linje:
– med linjeblockering: mellanblocksignal (mblsi)
– utan linjeblockering: linjeplatssignal (lplsi)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är ett relä?

A

En elektriskt styrd strömbrytare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är skillnaden mellan ett vanligt och ett remanent relä?

A

Ett vanligt relä faller när spolströmmen bryts.

Ett remanent relä har två spolar (en för vardera läget) och står kvar i det läge man senast
ställde det, även om strömmen bryts

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad kallas kontakterna som sluter när ett relä drar?

A

Front-kontakter (F)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad kallas kontakterna som sluter när ett relä faller?

A

Back-kontakter (B)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är ett polariserat relä?

A

Ett relä som bara drar när det matas med likspänning med en viss polaritet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad skiljer ett säkerhetsrelä från ett industrirelä? (De viktigaste skillnaderna.)

A

Mycket tillförlitligt
Hög isolationsförmåga
Tvångsstyrda kontakter
Svetssäkert

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Hur förhindrar man att ett insticksrelä ersätts med ett av fel typ?

A

I sockeln sitter en kodnyckel, som passar mot uttag på reläts baksida. Fel typ av relä passar
därför inte i sockeln.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad gör man om man får slut på lediga kontakter på ett relä?

A

Använder repeterreläer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Får man kedjekoppla repeterare? Varför (inte)?

A

Nej. Tidsfördröjningarna kan medföra kapplöpning mellan olika kretsar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad är dubbelbrytning?

A

Både plus- och minusledaren bryts av samma relä. Används för kretsar som går ut ur relärummet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Är signalkretsar jordade?

A

Nej.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad är spårledningens uppgift?

A

Att upptäcka fordon på spåret.

33
Q

Beskriv (likströms-)spårledningens viktigaste delar

A
Matning:
– batteri/likriktare
– drossel
– ställbart motstånd
Upptag:
– relä
– drossel
– ställbart motstånd
34
Q

Vad är skillnaden mellan I-räl och S-räl?

A

S-rälen är sammanhängande (”S”) och bär returströmmen från loken tillbaka till närmaste matningsstation.

I-rälen har isolskarvar (”I”), som skiljer spårledningarna från varandra.

35
Q

När använder man växelströmsspårledningar?

A

När banan är elektrifierad med likström (t.ex. i tunnelbanan eller på spårvägar)

36
Q

I en växel kan man parallell- eller seriekoppla växelbenens spårledningar. Vad är säkrast? Varför?

A

Seriekoppla. Annars kan ett kabelbrott göra att ena växelbenet ‘kopplas bort’ från
detekteringen – en s.k. ”blindtarm”.

37
Q

Vad är en axelräknare?

A

En anordning som märker om en hjulaxel passerar, känner åt vilket håll den färdades, och
rapporterar in detta till en utvärderingsenhet.

38
Q

Använder Trafikverket axelräknare?

A

Inte för säkerhetskritiska tillämpningar (som hinderdetektering)

39
Q

Var hittar man principerna för namngivning av signaltekniska objekt?

A

I ”Beteckningar på signaltekniska objekt” (TDOK 2014:0368 – BVF 544.20002)

40
Q

Var hittar man ritningssymbolerna för signaltekniska objekt?

A

I ”Symboler för signalteknik information” (TDOK 2014:0379 – BVF544.93202)

41
Q

Vilka typer av signalnummer/-namn möter ett udda tåg? Ett jämnt tåg?

A

Udda tåg möter udda nummer

Jämna tåg möter jämna nummer

42
Q

Hur förändras numren när man far genom en driftplats respektive längs en linje med linjeblockering?

A

Inne på en driftplats stiger signalnumren (i regel) allteftersom man åker genom driftplatsen.

På linje med linjeblockering stiger blocksignalernas nummer allteftersom man närmar sig
nästa driftplats. (I och med infartssignalen börjar man om från början igen.)

43
Q

Vad kallas den icke geografiskt korrekta signalritningen över en driftplats?

A

Instruktionsritning.

44
Q

Vad kallas den geografiskt korrekta signalritningen över en driftplats?

A

Planritning.

45
Q

Vad kallas ritningen som visar spårledningarnas gränser och vilken räl som är vilken?

A

Isolerritning.

46
Q

Vad är sidoskydd?

A

Att man skyddar en tågväg mot att andra fordon rullar in i vägen från anslutande spår

47
Q

Vad är frontskydd?

A

Att man skyddar tågvägens slutpunkt och skyddssträckan där bortom från att andra fordon
rullar in i den.

48
Q

Beskriv skillnaden mellan en medväxel och en motväxel

A

I motväxelriktningen kan växeln styra in fordon på ett av två spår

I medväxelriktningen går de båda spåren ihop till ett.

49
Q

Hur benämner man en växels lägen?

A

Höger/Vänster
(Plus/Minus)
(Rak/Avvikande)

50
Q

Vad är ett lokalfrigivningsområde? Vad är skillnaden mellan ett tillfälligt och ett permanent
lokalfrigivningsområde?

A

Ett område inom en driftplats där ställverket inte har någon kontroll.

Områden som saknar signaler är permanent lokalfrigivna.

51
Q

ATC/ATP-system kan indelas i två olika familjer.
Vilka är de?
Vad är fördelarna med de två typerna?

A

Punktvisa och kontinuerliga

Punktvisa system är billigare, men kontinuerliga underrättar lokdatorn om förändringar
omedelbart, oavsett var tåget befinner sig

52
Q

De hastigheter som lokdatorn övervakar kan delas in i två huvudtyper. Vilka?

A

Takhastigheter

Målhastigheter.

53
Q

Baliser delas in i två grundtyper beroende på hur deras besked regleras. Vilka?

A

Fast kodade och styrda.

54
Q

Hur fort får man åka utan fungerande ATC?

55
Q

Vilka hastighetsbegränsningar är absoluta och vilka för överskridas av vissa tåg?

A

T och ET är absoluta.
K1 och K2 får överskridas av vissa tåg.
PT gäller endast vissa tåg.

56
Q

Vad är linjeblockering?

Vad skiljer manuell från automatisk linjeblockering?

A

Teknisk utrustning används för att visa om linjen mellan två bevakade driftplatser är fri från
tåg

Manuell linjeblockering kräver att tkl gör delar av detta arbete

Automatisk linjeblockering gör arbetet på egen hand och är inbyggd i signalutrustningen.

57
Q

Är svensk linjeblockering symmetrisk eller asymmetrisk? Vad är skillnaden?

A

Symmetrisk

Detta är något dyrare, men gör tågföringen mycket enklare, i synnerhet vid banarbeten (stor kapacitetsfördel).

58
Q

Har svenskt linjeblock en inställd trafikriktning eller visar signalerna åt båda håll körsignal?

A

Inställd trafikriktning.

59
Q

Vad står fjärrblockering för?

A

Fjärrstyrda stationer (driftplatser) och linjeblockering.

60
Q

Är överföringen till TLC (trafikledningscentralen) säker? Var ligger säkerheten i
signalanläggningen?

A

Nej. Säkerheten ligger i de lokala ställverken och linjeblockeringsanläggningarna

61
Q

Vilka typer delas vägskydd in i?

A
A= helbom
B = halvbom
CD = ljus- och ljudsignaler
E = ägovägssignal
Även plattformsanläggningar
62
Q

Vilken typ av vägskydd är säkrast ?

A

A (helbom)

63
Q

Vilka typer av vägskydd får förekomma på linjer med sth > 200 km/h?

64
Q

Vad kallas tillsammans de järnvägar som anses vara av europeiskt intresse?

Vilka typer kan de indelas i?

Vad kallas grupperna?

A

Transeuropeiska nätet. Delas in i höghastighets- och viktiga godslinjer

Dessa järnvägar grupperas i grupperna A – F.

Grupperna kallas för Korridorer

65
Q

För varje grupp specificeras två tidpunkter av betydelse för ERTMS-signalering. Vilka är dessa tidpunkter?

A

Först: när banan skall vara redo att ta emot ERTMS-utrustade dragfordon.

Sedan: när nationella signalanordningar skall vara nedmonterade

66
Q

Gamla växeldriv brukar sitta vid sidan av spåret, men nya driv ligger ofta i mitten. Vad kallas
mittplacerade driv?

A

Slipersdriv.

67
Q

Svenska växeldriv konstruerades av Signalbolaget och dess efterföljare.
Vad är trebokstavskombinationen för dessa driv? Vad heter den sista generationen?

A

JEA.

Sista generationen var JEA 72/73

68
Q

Vad är skillnaden mellan ett uppkörbart och ett icke-uppkörbart driv?

A

Ett uppkörbart driv tar inte skada av att köras upp

69
Q

Ju längre en växel är desto fler driv behövs för att flytta tungorna. Mellan dessa driv brukar man
sätta en anordning för att kontrollera att de långa tungorna rört sig på rätt sätt. Vad kallas denna
anordning?

A

Tungkontrollkontakt (TKK).

70
Q

Vad är utmärkande för ställverk 59?

A

Enkelt, friförbundet ställverk för fjärrstyrning av små driftplatser på landet

71
Q

Vad är en stationsautomat? (Dvs: Vad gör den?)

A

En anordning som själv ställer tågvägar för möten, förbigångar och genomfart. Tar
automatiskt över när kontakten med TLC förloras.

72
Q

Vad är utmärkande för ställverk 65?

A

Avancerat geografiskt ställverk med många funktioner

73
Q

Vad är utmärkande för ställverk Cst?

A

Avancerat friförbundet ställverk med många funktioner och hög kapacitet

74
Q

Var hittar man Cst-ställverk?

A

På stora driftplatser i Stor-Stockholm

75
Q

Vad heter det vanligaste datorställverket i Sverige?

A

Stlv 85 (EbiLock 850)

76
Q

Vad står ERTMS för?

A

European Rail Traffic Management System

77
Q

Vilka är ERTMS två huvuddelarna?

A

ETCS och GSM-R

78
Q

Vilket är det första stora stråk i Sverige som måste ERTMS-utrustas?

A

Korridor B: Malmö – Stockholm via Katrineholm (resandetåg) och Hallsberg (godståg).