TEAE05 Flashcards
Individer är nyttomaximerande
Företag är vinstmaximerande
Stat/offentlig sektor vill maximera samhällsnyttan
Rationalitetsantagandet
Vad tillkommer i form av kostnad eller intäkt för att producera “lite till”/en enhet till. Innebär detta vinst –> producera mer.
Innebär detta förlust–> producera mindre.
Om marginalkostnaderna = marginalintäkterna –> Optimalt vinstmaximerande.
Marginalbegreppet
Total kostnad Totala intäkter Marginell betalningsvilja Marginalnytta (Vilken extra nytta får jag på marginalen?) Inkomst
TC TR MBV MB I
MC
Marginalkostnad
MC= dTC/dQ (derivatan)
Vilka kostnader tillkommer på marginalen?
MR
Marginalintäkt
MR=dTR/dQ
Vilka intäkter tillkommer på marginalen.
ATC
Total genomsnittskostnad
ATC = TC/Q
AR
Genomsnittlig intäkt
per produkt
AR=TR/Q
PV KÖ PÖ MSK MRK U
Nuvärde Konsumentöverskott Producentöverskott Marginell skadekostnad Marginell reningskostnad Utsläppsnivå
Elasticiteter
Mäter hur känsligt utbud och efterfrågan är för ändringar i olika variabler.
Procentuell förändring i en variabel som följer av en enprocentig förändring i en annan variabel.
ALLT ANNAT MÅSTE VARA LIKA!
Ep
Efterfrågans priselasticitet
Ep = (%Qd)/(%P)
1% förändring i P leder till % förändring i efterfrågad kvantitet.
Samma prisändring kan ge upphov till olika marknadsreaktioner beroende på hur känslig efterfrågan är.
Kan variera längs efterfrågekurvan.
MELLAN TVÅ PUNKTER:
Gå i den rikting saker händer (t.ex. b–>c, mäter elasticiteten i b).
Ep = 0 :
Fullständigt oelastisk efterfrågan.
1% prisförändring leder inte till någon förändring i efterfrågad kvantitet.
-1 Qd minskar men intäkterna ökar fortfarande.
P sänks–> Qd ökar men intäkterna minskar.
Ep=-1
Neutralelastisk efterfrågna
Q och P förändras lika mycket –> MAX INTÄKTER
Om P ökar eller minskar så minskar intäkterna.
Ep<-1
Elastisk efterfrågan
Q minskar mer än P
P ökar –> Q minskar mer –> Intäkter sjunker
P minskar –> Q ökar mer –> Intäkter ökar
Ep–>-oändligheten
Fullständigt elastisk efterfrågan.
Köper oändligt mycket upp till ett visst pris, sedan ingenting.
BRANT KURVA –> mindre elastisk efterfrågan
FLACK KURVA –> mer elastisk efterfrågan
Påverkas av:
- Tillgång till substitut
- Nödvändighet
Es
Utbudets priselasticitet
% förändring i utbjuden kvantitet som följer av 1% förändring i P.
Ep = (%Qs)/(%P)
Ei
Efterfrågans inkomstelasticitet
Mäter hur känslig efterfrågan är för inkomstförändringar
% förändring i efterfrågad kvantitet som följer av 1% förändring i inkomst.
Ei = %Qd/%I
OBS! Endast inkomsten får förändras!
Ei>0
Normal vara.
Efterfrågan ökar när inkomsten ökar.
Ei<0
Inferior vara.
Efterfrågan minskar när inkomsten ökar.
01
Lyxvaror.
Efterfrågan ökar relativt mer än inkomsten ökar.
Exy
Efterfrågans korspriselasticitet för X map. Y.
Exy=(%Qdx)/(%Py)
Hur känslig en vara X är för en förändring i priset på vara Y.
OBS! Endast priset på vara Y får ha förändrats.
Exy>0
Substitutvaror
Exy<0
Komplementvaror
Kostnad = Alternativkostnad
Inga avskrivningskostnader.
Alternativkostnader såsom förlorade ränteintäkter eller lön inkluderas.
Sunk cost
Ett köp som inte påverkar nutiden bör inte påverka beslut.
MB=MC
Nyttomaximerande individ
MR=MC
Vinstmaximerande företag
Jämvikt på enskild marknad
Fullständig konkurrens.
- Många små aktörer
- Ingen kooperation
- Fri etablering
- Fullständig information
- Homogen produkt.
Enskilda företag har ingen marknadsmakt.
Företaget kan sälja så mycket de vill (tills MR=MC) till rådande marknadspris P=AR=MR.
Priset = genomsnittlig intäkt per produkt = den intäkt en enhet till skulle ge.
Efterfrågan
jämvikt på enskild marknad
Påverkas av: - Pris på varan - Pris på subsitut/komplement-varor - Inkomst och andra mjuka saker..
Efterfrågekurvan, D
jämvikt på enskild marknad
Hur stor kvantitet som efterfrågas vid givna priser.
Visar vad konsumenterna som mest är beredda att betala för en viss kvantitet.
D=MBV
Prisförändring –> förflyttning längs kurvan.
Övriga förändringar –> förskjutning av kurva.
D=MBV
Vid jämvikt på enskild marknad.
Efterfrågan vid ett visst pris visar hur mycket konsumenterna är beredda att betala för en viss vara vid en viss kvantitet.
T.ex. mer ovanlig produkt –> större MBV, villig att betala mer.
Utbud
jämvikt på enskild marknad
Den utbjudna kvantiteten av en vara påverkas av:
- Pris på varan
- Produktionskostnad för varan (pris och tillgänglighet på produktionskomponenter samt tillgänglig produktionsteknik (produktivitet)
- Antal producenter
- Statliga regleringar.
mm.
Utbudskurvan, S
jämvikt på enskild marknad
Visar samband mellan pris och utbjuden kvantitet.
Jämvikt på enskild marknad innebär att utbudskurvan på kort sikt är summan av företagens MC-kurvor. Dvs. summan av alla enskilda företags utbud vid varje givet pris.
S=MC
Därför att vid ett visst pris P=MR (företagens prissättning) är MC=MR (vinstmax) vilket ger att vi på marknaden får ett bestämt utbud (summan av alla MC). Om MC förflyttning längs kurvan.
Övriga förändringar –> förskjutning av kurva.
Offentlig reglering av priset
jämvikt på enskild marknad
Staten bestämmer min/maxpris på en vara.
LEDER ALLTID TILL UTBUDS- ELLER EFTERFRÅGEÖVERSKOTT om vi har marknad i jämvikt!!!
Efterfrågeöverskott
jämvikt på enskild marknad
P<p> Efterfrågeöverskott
Det finns mindre kvantitet på marknaden är konsumenterna efterfrågar vid det priset
Bestående efterfrågeöverskott:
- Fördelning via nepotism (dvs. kontakter.. orättvis fördelning)
- Svarta marknader.
- Lägre kvalitet (tänk. surrogat vs. kaffe)
- Offentlig ransonering för att försöka uppnå rättvisa.</p>
Utbudsöverskott
P>P* –> Utbudsöverskott
Det finns större kvantitet på marknaden är konsumenterna efterfrågar vid det priset.
Samhällsekonomisk effektivitet
Maximera totala välfärden = maximera totala nyttan.
Antaganden om välfärd
- Samhällets välfärd beror på enskilda individers välfärd.
- Individer vet själva bäst vad som ger dem välfärd. (Märks via MBV)
Hur vet vi om totala nyttan i samhället har ökat?
Paretokriteriet:
Om en individ får ökad nytta utan att någon annans minskar så har samhällets välfärd ökat.
Potentiella paretokriteriet:
Om vinnaren av en åtgärd kan kompensera förlorarna och ändå få ökad nytta så har samhällets välfärd ökat.
Paretooptimalitet
Inga fler åtgärder kan göras som uppfyller paretokriteriet (eller potentiella paretokriteriet)
GÄLLER ENDAST DÅ:
- Full konkurrens
- Inga marknadsimperfektioner.
Ifall paretooptimalitet gäller så är dessa uppfyllda.
- OPTIMAL PRODUKTIONSINRIKTNING:
- Alla företag har samma MBV=MC.
- P=MBV
- De varor som värderas högst ska produceras.
Om MBV>MC så konsumeras för lite för att detta ska vara optimal vara (lönsam) att producera. - EFFEKTIV PRODUKTION:
- Alla företag har samma MC.
- P=MR=MC
- De varor som produceras ska produceras så effektivt som möjligt (så stor produktion som möjligt)
–> Vi vill att de med lägst MC ska producera.
- Producerar tills MC=MR, då har alla företag samma MC
Vid utbudsöverskott kommer vissa företag att minska produktionen av varan och det är inte troligt att de som fortsätter producera är de med lägst MC. - EFFEKTIV KONSUMTION:
- Alla konsumenter har samma MBV.
- P=MBV=MC
- Fördelning av varan till de konsumenter som värderar den högst (mest effektiv fördelning).
- De konsumenter som värderar produkten lägre kommer slås ut av de som är villiga att köpa till ett högre pris.
- Om MBV>P kommer MBV sänkas tills MBV=P
- Om MBV<p> Alla konsumenter anpassar sig till samma pris och kan köpa så mycket de vill vid detta pris.</p>
Yttre påverkans effekt på paretooptimalitet
OBS! Diskutera detta.
Subvention:
2 och 3 uppfylls med inte 1
Eftersom konsumenternas MBV inte kommer vara lika med företagets MC som nu har sänkts. De kommer betala det de är villiga men detta pris är inte detsamma som företagets marginalkostnad.
Bostadsbidrag:
Om två personer har samma inkomst och tittar på samma lägenhet så har dessa samma MBV, de värderar lägenheten till lika mycket. Ifall den ena av dem har bostadsbidrag så har denna större möjlighet att betala mer än den andra och har på så vis en “högre MBV” men egentligen inte. 1 och 3 är inte uppfyllt.
- MBV inte lika med MC.
- Konsumenterna har olika MBV
- är uppfyllt eftersom företagen samma MC.
Monopol:
2 och 3 men inte 1 är uppfyllt.
1. Lägre kvantitet säljs till högre pris –> MC inte lika mec MBV.
S=MC
Pareto-optimalitet på enskild marknad
Utbudskurvan visar företagens marginalkosnad.
Ytan under S-kurvan kan därmed tolkas som den totala kostnaden/kostnadsförändringen för en viss kvantitet.
D=MBV
Pareto-optimalitet på enskild marknad
Efterfrågekurvan visar konsumenternas MBV vid en viss kvantitet.
Ytan under D-kurvan kan därmed tolkas som den totala nyttan (betalningsviljan representerar nyttan som fås) för en viss kvantitet, eller förändringen i betalningsvilja.
Samhälleligt överskott
Pareto-optimalitet på enskild marknad
Skillnaden mellan ytan under S-kurvan och ytan under D-kurvan.
Den ökade/minskade kostnaden minus den ökade/minskade nyttan.
Vi får :
- Konsumentöverskott
Skillnaden mellan vad konsumenterna värderar varan till och vad de betalar.
- Producentöverskott
Skillnaden mellan vad producenterna får betalt och vad varan kostar att producera.
Konsumentöverskott
Pareto-optimalitet
OBS! Kom ihåg: MC=MR=P vid effektiv produktion (pareto-optimalitet)
KÖ = Den totala nyttan konsumenten får (skillnaden mellan det man är beredd att betala och det man faktiskt betalar)
Producentöverskott
Pareto-optimalitet
PÖ = Den totala nyttan producenten får (Skillnaden mellan det varan kostar att producera och vad den kostar)
Vid förändring från optimalitet och jämvikt fås alltid …
välfärdsförlust.
Marknadsimperfektioner
Förhållanden på verkliga marknader som gör att pareto-optimalitet bryts –> VÄLFÄRDSFÖRLUSTER UPPSTÅR!
- Monopol (bristande konkurrens)
- Externa effekter
- Kollektiva nyttigheter.
- Asymmetrisk information.
Monopol
-Har marknadsmakt! –> Kan sätta önskat pris.
-D visar vilket pris som kan tas ut för en given kvantitet.
D=AR.
-För att sälja mer måste priset sänkas (ENDA SÄTTET!) –> MR välfärdsförlust.
- Det finns konsumenter som är beredda att betala mer än vad ytterligare varor skulle kosta att producera, MBV=P>MC.
OBS!
MR=dTR/dQ
TR=P*Q
Externa effekter
Innebär att en varas pris på marknaden inte visar dess verkliga värde ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Kriteriet P=MBV=MC gäller inte
Resurser som används eller skapas vid produktion av varor saknar priser. Priset ger alltså inte rätt information om varans samhällsekonomiska värde.
VÄLFÄRDSFÖRLUSTER UPPSTÅR!
Negativ:
Kostnader tas inte hänsyn till som kommer drabba andra.
–> produktion/konsumtion blir för stor.
T.ex. negativa miljöeffekter.
Positiv: …
Asymmetrisk information
Avtalsförhållande där ena parten har mer information än den andra.
Konflikt:
Köparen vill överdriva kvaliteten för att ta högre pris
Säljaren vill underdriva betalningsviljan för att få lägre pris.
Moral hazard
Asymmetrisk information
En part ändrar sitt beteende efter ingånget avtal. Privat inför om beteende.
Om jag vanligtvis är skötsam så kan ett ingått avtal bli ett incitament för mig att ändra beteende.
Adverse selection (Asymmetrisk information)
Privat information om en given egenskap.
T.ex. ett försäkringsbolag kan inte veta om jag är skötsam eller klantig så tar ut medelpris. Gynnar mig som är klantig men inte den som är skötsam –> fler klantiga personer ingå avtal –> högre premier –> ännu mer ogynnsamt.
Privata nyttigheter
Marknadsimperfektion
Detta gäller:
- Exkluderbarhet = Äganderätt och möjlighet till att utesluta en individ från att konsumera en vara.
- Rivalitet = En vara kan inte konsumeras av mer än en individ samtidigt.
Utan dessa fås MARKNADSIMPERFEKTION
Kollektiva nyttigheter
Marknadsimperfektion
- Icke-rivalitet = Att jag använder den påverkar inte andras möjlighet att använda den.
- Exkluderbarhet: TV, broar, forskning.
- Utan exkluderbarhet: försvaret, snöröjning, ren luft.
Utan exkluderbarhet kan man inte ta betalt och förlorar incitament till att producera varan.
Free-rider problematik
= Någon annan får betala för produktionen så hänger jag med..
Allmänningens tragedi
= Rivalitet men inte exkluderbarhet –> risk för överutnyttjande.
Samhällsekonomiskt optimal kvantitet av en kollektiv nyttighet: Summan MBV = MC
Fullständig konkurrens på lång sikt
Vinst –> fler företag kommer in –> jämvikt
Förlust –> företag lämnar –> jämvikt
Långsiktig jämvikt = nollvinst, alla producerar till lägsta möjliga ATC.
P=ATC är NOLLVINST.
Diskontinering
Nyttor och kostnader som inträffar vid olika tidpunkter diskontineras till nuvärde.
Ju högre diskontineringsränta desto mindre hänsyn tas till kostnader/intäkter längre fram.
Högre diskontineringsränta –> lägre resultat.
Resultat = Diskontinerade intäkter - Investeringskostnad.
Optimal utsläppsnivå
MSK = MRK
MRK är stigande. Ju mer man renar desto dyrare blir det på marginalen.
Att gå till det optimala från båda håll innebär välfärdsVINST.
Polluter pays principle
Victim pays principle
Betalar de tillförda skadekostnaderna som resulterar av ens utsläpp.
Den som skadas ska betala för att företagen ska rena, ytan under MRK till optimala utsläppsnivån.
Två företag med olika MSK - vilket ekonomiskt styrmedel?
Med hjälp av differentierade skatter kan vi uppnå välfärdsvinst för att båda företagen uppnår optimal utsläppsnivå.
Skatt = MSK.
Skatt
Ekonomiska styrmedel
Incitament för att undvika utsläpp, utsläpp kostar.
ÖVERLÄGSET BÄST!
Fungerar även när företagen har olika MSK!
Enklare att genomföra än utsläppsrätter.
Subvention
Ekonomiska styrmedel
Får betalt för att inte utnyttja, utsläpp är gratis.
Administrativa styrmedel
Ransonering - tillåtna utsläpp är gratis.
Utsläppsrätter
Alternativ till skatter.
GRATIS:
Samma funktion som administrativa styrmedel.
Lättare att genomföra.
AUKTION - ett pris:
- Anbud –> pris: P=MBV=MRK
- Om P*MRK är det lönsamt att rena och sälja.
- -> P=MRK
- Incitament till teknisk utveckling –> mindre utsläpp på längre sikt då företag lämnar marknaden.
AUKTION - prisdifferentiering:
- En i taget säljs på auktion till olika pris (PRISDIFFERENTIERING)
- Högre belastning –> företag slås ut –> minskade utsläpp på kort sikt.
Kortsiktigt når alla metoder målet, får samma resultat, eftersom vi renar till samma punkt. Men effekterna på olika aktörer varierar.
OM två företag har samma MRK kommer de köpa lika många utsläppsrätter!
Fungerar enbart om företagen har SAMMA MSK.
Lättare att styra utsläpp än vid skatter. T.ex. viss tid på året när utsläppen gör större skada kan myndigheter köpa upp utsläppsrätter så att de försvinner.
Styrmedel på kort sikt
Oavsett metod nås optimal utsläppsnivå på kort sikt, men fördelningen av effekten fördelas olika i samhället och kan medföra positiv eller negativ välfärdsförändring.
Styrmedel på lång sikt
Skatt är finansiell böra för företagen, slås ut ur marknaden, leder till minskat utsläpp på lång sikt.
Subvention är finansiellt stöd för företagen, omvänd effekt.
Administrativt - finansiell belastning pga. ökade reningskostnader men mindre än vid skatt. Samma men mindre effekt.
Utsläppsrätt och /eller utsläppsskatt
TÄNK:
Mängd Utsläppsrätter = S
MRK = D
Om mängden utsläppsrätter minskar ökar priset.
Om reningstekniken förbättras blir det mindre attraktivt att köpa utsläppsrätter, renar hellre först.
VÄRDELÖSA TILLSAMMANS!
Om skatt införs per utsläpp utöver existerande utsläppsrätter så minskar värdet på utsläppsrätterna. Villig att betala mindre för en utsläppsrätt (lika mycket som skatten är)
Dvs. Skatt = MSK ger att priset för utsläppsrätten = MSK
De reella kostnaderna för företaget är desamma och ger samma utsläpp
Felbedömning & osäkerhet
- För låg skatt vid BRANT MSK kan de stora skador
Utsläppsrätter ger här bättre koll på utsläppsnivån. - För få utsläppsrätter kan ge stora skador vid BRANT MRK.
Utsläppsskatter ger här bättre koll över reningskostnader. - Tilltagande lutning på MSK och osäker MRK:
Utsläppsrätter att föredra både då MRK blir högre och lägre.
Ekonomiska styrmedel minskar informationsasymmetrin.
Vad påverkar efterfrågan?
Pris på vara, pris på substitut, pris på komplement, inkomst, inkomstfördelning, befolkningen, smak, stat, förväntningar
Vad påverkar utbud?
Pris på vara, produktionskostnad, stat, antal producenter, förväntningar
Spridningseffekter
Förändringar i utbud och efterfrågan av en vara påverkar efterfrågan på komplement- och substitutvaror. Om varan är en insatsvara påverkas utbudet.
När uppstår utbudsöverskott?
När priset är högre än jämviktspriset.
När uppstår efterfrågeöverskott?
När priset är lägre än jämviktspriset.
Vad påverkar efterfrågans priselasticitet?
Substitut, nödvändighet, del av tot. utgifter, inkomsteffektens riktning, tidsperspektiv.
Def. samhällsekonomisk effektivitet?
Pareto-optimalitet. När det inte finns några pareto-åtgörder kvar att utföra.
Kriterier för pareto-optimalitet?
- Effektiv produktion: på produktionsmöjlighetskurvan
Qopt: MC = samma för alla företag (om inga marknadsimperfektioner: P = MR = MC)
- Optimal produktionsinriktning: rätt punkt på produktionsmöjlighetskurvan
Qopt: MBV = MC (om inga marknadsimperfektioner: P = MCV = MC)
- Effektiv konsumtion/fördelning:
Qopt: MBV = samma för alla konsumeter (om inga marknadsimperfektioner: P = MBV). Effektiv konsumtion råder om ingen omfördelning kan öka nyttan.
Vad är produktionsmöjlighetskurvan?
Den kurva längs vilken resurser används effektivast, alltså då maximal volym produceras.
Def. effektiv produktion?
Varor ska gå till den konsument som värderar dem högst, alltså dem för vilka det ger högst nytta. Ej nödvändigtvis rättvist.
Vad är marknadsimperfektioner? + ge exempel
Förhållanden på verkliga marknader som bryter mot pareto-optimalitet.
- Bristande konkurrens (monopol)
- Externa effekter (miljö)
- Kollektiva nyttigheter
- Assymetrisk information
Monopol
Orskar minskad produktion och konsumtion. D-kurvan visar vilket pris monopolisten kan ta.
Def. perfekt marknad?
Priset visar både värde och kostnad. Prismekanismen fördelar resurserna effektivt.
Negativ extern effekt
När beslut om produktion/konsumtion fattas utan hänsyn till kostnader som drabbar andra ( t.ex. miljöeffekter) => välfärdsförlust
Lösning på negativa externa effekter?
Styr företagens produktion mha. skatt vars storlek motsvarar den negativa externa effekten vid Qopt
Nyttjandekonflikt
Tillväxt vs. miljö
Miljöresurs/naturresurs
Indirekt välfärd i form av produktionsresurs
Direkt välfärd i form av konsumtion
Existensvärde: att det finns och utnyttjas
Opinionsvärde: bra att veta att det kan utnyttjas
Spontan samordning (lösning på allmänningen tragedi)
I återkommande situationer är incitamenten högre för anordning. Normer kan lösa men tredje part för att straffa förbrytare krävs.
Coase-teoremet
Allmänningens tragedi kan lösas genom att klargöra vem som har rätt att förorena/slippa föroreningar. Problem: - Svårt med orsakan/verkan - Tredje part för kontroll - Värdering över tid - Transaktionskostnader kan ej förbises!
Kostandseffektiv rening
De företag med lägst MRK bör rena, ofta dem som renar minst då de första åtgärderna är billigast. I slutändan ska alla företag nå samma MRK.
Ex. på administrativ styrmedel?
- Lagstiftning med tillståndsprövning
- Direkt reglering av producenternas utsläpp
- Krav på reningsteknik
- Krav på plats/tidpunkt
Nackdelar med administrativ styrmedel?
Kräver kunskap om samtliga företags reningskostnader
- Dåligt incitament för vidare vidare förbättring och teknisk utveckling
- Tillståndsprövning missgynnar de duktiga och hindrar konkurrens
- Rädsla för felinvesteringar (kanske ändras reglerna)
Ex. på ekonomiska styrmedel
Att få företag att själva välja rätt mängds utsläpp:
- Skatt/avgift på produktion
- Skatt/avgift på utsläpp
- Handel med utsläppsrätter
- Subvention på rening
Skatt/avgift på utsläpp?
Skatten ska vara lika med MRK vid Uopt
- Ger incitament till nya miljövänliga produktionstekniker
- Uniform skatt när företagen orsakar samma problem, annars olika
Subvention på rening?
Utsläpp gratis med företagen får betalt för att rena.
Subventionens storlek = MRK vid Uopt
Subventionsparadoxen
Kortsiktigt mindre utsläpp men kan locka in nya företag och därmed öka utsläppen långsiktigt
Fördelar med ekonomiska styrmedel?
- Prismekanismen
- Företag betalar både utsläpp och rening
- Flexibilitet ang. teknik
- Kräver lite information
- Teknisk utveckling
- Företagen utlyser sig själva
- Mål till lägsta möjliga kostnad
Nackdelar med ekonomiska styrmedel?
- Risk att missbedöma MRK
- Dålig kontroll på utsläppsnivån
- Lokala variationer i skadekostnad
- Mät-/kontrollkostnader
- Ger ingen effekt om substitut saknas
- För låg skatt kan ge stora konsekvenser vid brant MSK
För- och nackdelar med utsläppsrätter?
- Gratis utdelning strider på PPP och hämmar konkurrens
- Auktion ger större ekonomisk belastning: Incitament för förbättring.
- Intäkter från auktion kan minska andra skador
- Ger kontroll över utsläpp, inte reningskostnad
- Stora transaktionskostnader vid många små utsläpp
- Prisvariationer ger osäkerhet hos företag
- Myndigheten kan påverka priset för finjusteringar
- För få rättigheter kan ge höga reningskostnader vid brant MRK
- Vid tilltagande lutning på MSK och osäker MRK är rätter att föredra! Lägre förlust.
Alternativkostnad
Värdet av det bästa alternativet
Nationalekonomi
- Hushållning med knappa resurser
- Alternativkostnad
- Tänka marginellt
Mikroekonomi
• Resursfördelningsfrågor (hur det bör vara)
o Vad och hur mycket ska produceras?
o Hur ska det produceras?
o Hur ska produktionen fördelas?
• Fokus på hur enskilda individer/företag agerar utifrån begränsade resurser (hur det faktiskt är)
o Hur bestäms priser på enskilda marknader och varför ändras dessa?
o Resursfördelning vid olika marknadsformer
o Utvärdera och föreslå ändringar
Makroekonomi
Makroekonomi Aggregerad nivå. Fyra stora marknader; varu-, arbets-, finans- och valutamarknaden. • Tillväxt • Arbetslöshet • Inflation • Export/import • Räntor/Växelkurser
Sunk cost
En kostnad vi haft som inte påverkar. Kostnad som varit som inte går att få tillbaka.
Fullständig konkurrens
- Många små aktörer
- Ingen samverkan (alla arbetar enskilt)
- Fri etablering (i Sverige får man inte sälja sprit hur som helst)
- Fullständig information (allmänheten vet vilka priser de olika företagen tar och de går dit det är billigast. Pricerunner exempel.
- En homogen produkt (identiska varor)
Bestående efterfrågeöverskott
- Köer och fördelning via “nepotism”
- Svarta marknader
- Lägre kvalitet
- Offentligt administrerad ransonering
