TEAE05 Flashcards

Question

Efterfrågeöverskott | jämvikt på enskild marknad

Answer 1

P

Efterfrågeöverskott Det finns mindre kvantitet på marknaden är konsumenterna efterfrågar vid det priset Bestående efterfrågeöverskott: - Fördelning via nepotism (dvs. kontakter.. orättvis fördelning) - Svarta marknader. - Lägre kvalitet (tänk. surrogat vs. kaffe) - Offentlig ransonering för att försöka uppnå rättvisa.

Answer 2

P>P* --> Utbudsöverskott | Det finns större kvantitet på marknaden är konsumenterna efterfrågar vid det priset.

Answer 3

Maximera totala välfärden = maximera totala nyttan.

Answer 4

- Samhällets välfärd beror på enskilda individers välfärd. | - Individer vet själva bäst vad som ger dem välfärd. (Märks via MBV)

Answer 5

Paretokriteriet: Om en individ får ökad nytta utan att någon annans minskar så har samhällets välfärd ökat. Potentiella paretokriteriet: Om vinnaren av en åtgärd kan kompensera förlorarna och ändå få ökad nytta så har samhällets välfärd ökat.

Answer 6

Inga fler åtgärder kan göras som uppfyller paretokriteriet (eller potentiella paretokriteriet) GÄLLER ENDAST DÅ: - Full konkurrens - Inga marknadsimperfektioner. Ifall paretooptimalitet gäller så är dessa uppfyllda. 1. OPTIMAL PRODUKTIONSINRIKTNING: - Alla företag har samma MBV=MC. - P=MBV - De varor som värderas högst ska produceras. Om MBV>MC så konsumeras för lite för att detta ska vara optimal vara (lönsam) att producera. 2. EFFEKTIV PRODUKTION: - Alla företag har samma MC. - P=MR=MC - De varor som produceras ska produceras så effektivt som möjligt (så stor produktion som möjligt) --> Vi vill att de med lägst MC ska producera. - Producerar tills MC=MR, då har alla företag samma MC Vid utbudsöverskott kommer vissa företag att minska produktionen av varan och det är inte troligt att de som fortsätter producera är de med lägst MC. 3. EFFEKTIV KONSUMTION: - Alla konsumenter har samma MBV. - P=MBV=MC - Fördelning av varan till de konsumenter som värderar den högst (mest effektiv fördelning). - De konsumenter som värderar produkten lägre kommer slås ut av de som är villiga att köpa till ett högre pris. - Om MBV>P kommer MBV sänkas tills MBV=P - Om MBV

Alla konsumenter anpassar sig till samma pris och kan köpa så mycket de vill vid detta pris.

Answer 7

Subvention: 2 och 3 uppfylls med inte 1 Eftersom konsumenternas MBV inte kommer vara lika med företagets MC som nu har sänkts. De kommer betala det de är villiga men detta pris är inte detsamma som företagets marginalkostnad. Bostadsbidrag: Om två personer har samma inkomst och tittar på samma lägenhet så har dessa samma MBV, de värderar lägenheten till lika mycket. Ifall den ena av dem har bostadsbidrag så har denna större möjlighet att betala mer än den andra och har på så vis en "högre MBV" men egentligen inte. 1 och 3 är inte uppfyllt. 1. MBV inte lika med MC. 3. Konsumenterna har olika MBV 2. är uppfyllt eftersom företagen samma MC. Monopol: 2 och 3 men inte 1 är uppfyllt. 1. Lägre kvantitet säljs till högre pris --> MC inte lika mec MBV.

Answer 8

Utbudskurvan visar företagens marginalkosnad. Ytan under S-kurvan kan därmed tolkas som den totala kostnaden/kostnadsförändringen för en viss kvantitet.

Answer 9

Efterfrågekurvan visar konsumenternas MBV vid en viss kvantitet. Ytan under D-kurvan kan därmed tolkas som den totala nyttan (betalningsviljan representerar nyttan som fås) för en viss kvantitet, eller förändringen i betalningsvilja.

Answer 10

Skillnaden mellan ytan under S-kurvan och ytan under D-kurvan. Den ökade/minskade kostnaden minus den ökade/minskade nyttan. Vi får : - Konsumentöverskott Skillnaden mellan vad konsumenterna värderar varan till och vad de betalar. - Producentöverskott Skillnaden mellan vad producenterna får betalt och vad varan kostar att producera.

Answer 11

OBS! Kom ihåg: MC=MR=P vid effektiv produktion (pareto-optimalitet) KÖ = Den totala nyttan konsumenten får (skillnaden mellan det man är beredd att betala och det man faktiskt betalar)

Answer 12

PÖ = Den totala nyttan producenten får (Skillnaden mellan det varan kostar att producera och vad den kostar)

Answer 13

välfärdsförlust.

Answer 14

Förhållanden på verkliga marknader som gör att pareto-optimalitet bryts --> VÄLFÄRDSFÖRLUSTER UPPSTÅR! - Monopol (bristande konkurrens) - Externa effekter - Kollektiva nyttigheter. - Asymmetrisk information.

Answer 15

-Har marknadsmakt! --> Kan sätta önskat pris. -D visar vilket pris som kan tas ut för en given kvantitet. D=AR. -För att sälja mer måste priset sänkas (ENDA SÄTTET!) --> MR välfärdsförlust. - Det finns konsumenter som är beredda att betala mer än vad ytterligare varor skulle kosta att producera, MBV=P>MC. OBS! MR=dTR/dQ TR=P*Q

Answer 16

Innebär att en varas pris på marknaden inte visar dess verkliga värde ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Kriteriet P=MBV=MC gäller inte Resurser som används eller skapas vid produktion av varor saknar priser. Priset ger alltså inte rätt information om varans samhällsekonomiska värde. VÄLFÄRDSFÖRLUSTER UPPSTÅR! Negativ: Kostnader tas inte hänsyn till som kommer drabba andra. --> produktion/konsumtion blir för stor. T.ex. negativa miljöeffekter. Positiv: ...

Answer 17

Avtalsförhållande där ena parten har mer information än den andra. Konflikt: Köparen vill överdriva kvaliteten för att ta högre pris Säljaren vill underdriva betalningsviljan för att få lägre pris.

Answer 18

En part ändrar sitt beteende efter ingånget avtal. Privat inför om beteende. Om jag vanligtvis är skötsam så kan ett ingått avtal bli ett incitament för mig att ändra beteende.

Answer 19

Privat information om en given egenskap. T.ex. ett försäkringsbolag kan inte veta om jag är skötsam eller klantig så tar ut medelpris. Gynnar mig som är klantig men inte den som är skötsam --> fler klantiga personer ingå avtal --> högre premier --> ännu mer ogynnsamt.

Answer 20

Detta gäller: - Exkluderbarhet = Äganderätt och möjlighet till att utesluta en individ från att konsumera en vara. - Rivalitet = En vara kan inte konsumeras av mer än en individ samtidigt. Utan dessa fås MARKNADSIMPERFEKTION

Answer 21

- Icke-rivalitet = Att jag använder den påverkar inte andras möjlighet att använda den. - Exkluderbarhet: TV, broar, forskning. - Utan exkluderbarhet: försvaret, snöröjning, ren luft. Utan exkluderbarhet kan man inte ta betalt och förlorar incitament till att producera varan. Free-rider problematik = Någon annan får betala för produktionen så hänger jag med.. Allmänningens tragedi = Rivalitet men inte exkluderbarhet --> risk för överutnyttjande. Samhällsekonomiskt optimal kvantitet av en kollektiv nyttighet: Summan MBV = MC

Answer 22

Vinst --> fler företag kommer in --> jämvikt Förlust --> företag lämnar --> jämvikt Långsiktig jämvikt = nollvinst, alla producerar till lägsta möjliga ATC. P=ATC är NOLLVINST.

Answer 23

Nyttor och kostnader som inträffar vid olika tidpunkter diskontineras till nuvärde. Ju högre diskontineringsränta desto mindre hänsyn tas till kostnader/intäkter längre fram. Högre diskontineringsränta --> lägre resultat. Resultat = Diskontinerade intäkter - Investeringskostnad.

Answer 24

MSK = MRK MRK är stigande. Ju mer man renar desto dyrare blir det på marginalen. Att gå till det optimala från båda håll innebär välfärdsVINST.

Answer 25

Betalar de tillförda skadekostnaderna som resulterar av ens utsläpp. Den som skadas ska betala för att företagen ska rena, ytan under MRK till optimala utsläppsnivån.

Answer 26

Med hjälp av differentierade skatter kan vi uppnå välfärdsvinst för att båda företagen uppnår optimal utsläppsnivå. Skatt = MSK.

Answer 27

Incitament för att undvika utsläpp, utsläpp kostar. ÖVERLÄGSET BÄST! Fungerar även när företagen har olika MSK! Enklare att genomföra än utsläppsrätter.

Answer 28

Får betalt för att inte utnyttja, utsläpp är gratis.

Answer 29

Ransonering - tillåtna utsläpp är gratis.

Answer 30

Alternativ till skatter. GRATIS: Samma funktion som administrativa styrmedel. Lättare att genomföra. AUKTION - ett pris: - Anbud --> pris: P=MBV=MRK - Om P*MRK är det lönsamt att rena och sälja. - -> P=MRK - Incitament till teknisk utveckling --> mindre utsläpp på längre sikt då företag lämnar marknaden. AUKTION - prisdifferentiering: - En i taget säljs på auktion till olika pris (PRISDIFFERENTIERING) - Högre belastning --> företag slås ut --> minskade utsläpp på kort sikt. Kortsiktigt når alla metoder målet, får samma resultat, eftersom vi renar till samma punkt. Men effekterna på olika aktörer varierar. OM två företag har samma MRK kommer de köpa lika många utsläppsrätter! Fungerar enbart om företagen har SAMMA MSK. Lättare att styra utsläpp än vid skatter. T.ex. viss tid på året när utsläppen gör större skada kan myndigheter köpa upp utsläppsrätter så att de försvinner.

Answer 31

Oavsett metod nås optimal utsläppsnivå på kort sikt, men fördelningen av effekten fördelas olika i samhället och kan medföra positiv eller negativ välfärdsförändring.

Answer 32

Skatt är finansiell böra för företagen, slås ut ur marknaden, leder till minskat utsläpp på lång sikt. Subvention är finansiellt stöd för företagen, omvänd effekt. Administrativt - finansiell belastning pga. ökade reningskostnader men mindre än vid skatt. Samma men mindre effekt.

Answer 33

TÄNK: Mängd Utsläppsrätter = S MRK = D Om mängden utsläppsrätter minskar ökar priset. Om reningstekniken förbättras blir det mindre attraktivt att köpa utsläppsrätter, renar hellre först. VÄRDELÖSA TILLSAMMANS! Om skatt införs per utsläpp utöver existerande utsläppsrätter så minskar värdet på utsläppsrätterna. Villig att betala mindre för en utsläppsrätt (lika mycket som skatten är) Dvs. Skatt = MSK ger att priset för utsläppsrätten = MSK De reella kostnaderna för företaget är desamma och ger samma utsläpp

Answer 34

- För låg skatt vid BRANT MSK kan de stora skador Utsläppsrätter ger här bättre koll på utsläppsnivån. - För få utsläppsrätter kan ge stora skador vid BRANT MRK. Utsläppsskatter ger här bättre koll över reningskostnader. - Tilltagande lutning på MSK och osäker MRK: Utsläppsrätter att föredra både då MRK blir högre och lägre. Ekonomiska styrmedel minskar informationsasymmetrin.

Answer 35

Pris på vara, pris på substitut, pris på komplement, inkomst, inkomstfördelning, befolkningen, smak, stat, förväntningar

Answer 36

Pris på vara, produktionskostnad, stat, antal producenter, förväntningar

Answer 37

Förändringar i utbud och efterfrågan av en vara påverkar efterfrågan på komplement- och substitutvaror. Om varan är en insatsvara påverkas utbudet.

Answer 38

När priset är högre än jämviktspriset.

Answer 39

När priset är lägre än jämviktspriset.

Answer 40

Substitut, nödvändighet, del av tot. utgifter, inkomsteffektens riktning, tidsperspektiv.

Answer 41

Pareto-optimalitet. När det inte finns några pareto-åtgörder kvar att utföra.

Answer 42

1. Effektiv produktion: på produktionsmöjlighetskurvan Qopt: MC = samma för alla företag (om inga marknadsimperfektioner: P = MR = MC) 2. Optimal produktionsinriktning: rätt punkt på produktionsmöjlighetskurvan Qopt: MBV = MC (om inga marknadsimperfektioner: P = MCV = MC) 3. Effektiv konsumtion/fördelning: Qopt: MBV = samma för alla konsumeter (om inga marknadsimperfektioner: P = MBV). Effektiv konsumtion råder om ingen omfördelning kan öka nyttan.

Answer 43

Den kurva längs vilken resurser används effektivast, alltså då maximal volym produceras.

Answer 44

Varor ska gå till den konsument som värderar dem högst, alltså dem för vilka det ger högst nytta. Ej nödvändigtvis rättvist.

Answer 45

Förhållanden på verkliga marknader som bryter mot pareto-optimalitet. 1. Bristande konkurrens (monopol) 2. Externa effekter (miljö) 3. Kollektiva nyttigheter 4. Assymetrisk information

Answer 46

Orskar minskad produktion och konsumtion. D-kurvan visar vilket pris monopolisten kan ta.

Answer 47

Priset visar både värde och kostnad. Prismekanismen fördelar resurserna effektivt.

Answer 48

När beslut om produktion/konsumtion fattas utan hänsyn till kostnader som drabbar andra ( t.ex. miljöeffekter) => välfärdsförlust

Answer 49

Styr företagens produktion mha. skatt vars storlek motsvarar den negativa externa effekten vid Qopt

Answer 50

Tillväxt vs. miljö

Answer 51

Indirekt välfärd i form av produktionsresurs Direkt välfärd i form av konsumtion Existensvärde: att det finns och utnyttjas Opinionsvärde: bra att veta att det kan utnyttjas

Answer 52

I återkommande situationer är incitamenten högre för anordning. Normer kan lösa men tredje part för att straffa förbrytare krävs.

Answer 53

``` Allmänningens tragedi kan lösas genom att klargöra vem som har rätt att förorena/slippa föroreningar. Problem: - Svårt med orsakan/verkan - Tredje part för kontroll - Värdering över tid - Transaktionskostnader kan ej förbises! ```

Answer 54

De företag med lägst MRK bör rena, ofta dem som renar minst då de första åtgärderna är billigast. I slutändan ska alla företag nå samma MRK.

Answer 55

- Lagstiftning med tillståndsprövning - Direkt reglering av producenternas utsläpp - Krav på reningsteknik - Krav på plats/tidpunkt

Answer 56

Kräver kunskap om samtliga företags reningskostnader - Dåligt incitament för vidare vidare förbättring och teknisk utveckling - Tillståndsprövning missgynnar de duktiga och hindrar konkurrens - Rädsla för felinvesteringar (kanske ändras reglerna)

Answer 57

Att få företag att själva välja rätt mängds utsläpp: - Skatt/avgift på produktion - Skatt/avgift på utsläpp - Handel med utsläppsrätter - Subvention på rening

Answer 58

Skatten ska vara lika med MRK vid Uopt - Ger incitament till nya miljövänliga produktionstekniker - Uniform skatt när företagen orsakar samma problem, annars olika

Answer 59

Utsläpp gratis med företagen får betalt för att rena. | Subventionens storlek = MRK vid Uopt

Answer 60

Kortsiktigt mindre utsläpp men kan locka in nya företag och därmed öka utsläppen långsiktigt

Answer 61

- Prismekanismen - Företag betalar både utsläpp och rening - Flexibilitet ang. teknik - Kräver lite information - Teknisk utveckling - Företagen utlyser sig själva - Mål till lägsta möjliga kostnad

Answer 62

- Risk att missbedöma MRK - Dålig kontroll på utsläppsnivån - Lokala variationer i skadekostnad - Mät-/kontrollkostnader - Ger ingen effekt om substitut saknas - För låg skatt kan ge stora konsekvenser vid brant MSK

Answer 63

- Gratis utdelning strider på PPP och hämmar konkurrens - Auktion ger större ekonomisk belastning: Incitament för förbättring. - Intäkter från auktion kan minska andra skador - Ger kontroll över utsläpp, inte reningskostnad - Stora transaktionskostnader vid många små utsläpp - Prisvariationer ger osäkerhet hos företag - Myndigheten kan påverka priset för finjusteringar - För få rättigheter kan ge höga reningskostnader vid brant MRK - Vid tilltagande lutning på MSK och osäker MRK är rätter att föredra! Lägre förlust.

Answer 64

Värdet av det bästa alternativet

Answer 65

- Hushållning med knappa resurser - Alternativkostnad - Tänka marginellt

Answer 66

• Resursfördelningsfrågor (hur det bör vara) o Vad och hur mycket ska produceras? o Hur ska det produceras? o Hur ska produktionen fördelas? • Fokus på hur enskilda individer/företag agerar utifrån begränsade resurser (hur det faktiskt är) o Hur bestäms priser på enskilda marknader och varför ändras dessa? o Resursfördelning vid olika marknadsformer o Utvärdera och föreslå ändringar

Answer 67

``` Makroekonomi Aggregerad nivå. Fyra stora marknader; varu-, arbets-, finans- och valutamarknaden. • Tillväxt • Arbetslöshet • Inflation • Export/import • Räntor/Växelkurser ```

Answer 68

En kostnad vi haft som inte påverkar. Kostnad som varit som inte går att få tillbaka.

Answer 69

* Många små aktörer * Ingen samverkan (alla arbetar enskilt) * Fri etablering (i Sverige får man inte sälja sprit hur som helst) * Fullständig information (allmänheten vet vilka priser de olika företagen tar och de går dit det är billigast. Pricerunner exempel. * En homogen produkt (identiska varor)

Answer 70

* Köer och fördelning via "nepotism" * Svarta marknader * Lägre kvalitet * Offentligt administrerad ransonering