TEAE05 Flashcards
Individer är nyttomaximerande
Företag är vinstmaximerande
Stat/offentlig sektor vill maximera samhällsnyttan
Rationalitetsantagandet
Vad tillkommer i form av kostnad eller intäkt för att producera “lite till”/en enhet till. Innebär detta vinst –> producera mer.
Innebär detta förlust–> producera mindre.
Om marginalkostnaderna = marginalintäkterna –> Optimalt vinstmaximerande.
Marginalbegreppet
Total kostnad Totala intäkter Marginell betalningsvilja Marginalnytta (Vilken extra nytta får jag på marginalen?) Inkomst
TC TR MBV MB I
MC
Marginalkostnad
MC= dTC/dQ (derivatan)
Vilka kostnader tillkommer på marginalen?
MR
Marginalintäkt
MR=dTR/dQ
Vilka intäkter tillkommer på marginalen.
ATC
Total genomsnittskostnad
ATC = TC/Q
AR
Genomsnittlig intäkt
per produkt
AR=TR/Q
PV KÖ PÖ MSK MRK U
Nuvärde Konsumentöverskott Producentöverskott Marginell skadekostnad Marginell reningskostnad Utsläppsnivå
Elasticiteter
Mäter hur känsligt utbud och efterfrågan är för ändringar i olika variabler.
Procentuell förändring i en variabel som följer av en enprocentig förändring i en annan variabel.
ALLT ANNAT MÅSTE VARA LIKA!
Ep
Efterfrågans priselasticitet
Ep = (%Qd)/(%P)
1% förändring i P leder till % förändring i efterfrågad kvantitet.
Samma prisändring kan ge upphov till olika marknadsreaktioner beroende på hur känslig efterfrågan är.
Kan variera längs efterfrågekurvan.
MELLAN TVÅ PUNKTER:
Gå i den rikting saker händer (t.ex. b–>c, mäter elasticiteten i b).
Ep = 0 :
Fullständigt oelastisk efterfrågan.
1% prisförändring leder inte till någon förändring i efterfrågad kvantitet.
-1 Qd minskar men intäkterna ökar fortfarande.
P sänks–> Qd ökar men intäkterna minskar.
Ep=-1
Neutralelastisk efterfrågna
Q och P förändras lika mycket –> MAX INTÄKTER
Om P ökar eller minskar så minskar intäkterna.
Ep<-1
Elastisk efterfrågan
Q minskar mer än P
P ökar –> Q minskar mer –> Intäkter sjunker
P minskar –> Q ökar mer –> Intäkter ökar
Ep–>-oändligheten
Fullständigt elastisk efterfrågan.
Köper oändligt mycket upp till ett visst pris, sedan ingenting.
BRANT KURVA –> mindre elastisk efterfrågan
FLACK KURVA –> mer elastisk efterfrågan
Påverkas av:
- Tillgång till substitut
- Nödvändighet
Es
Utbudets priselasticitet
% förändring i utbjuden kvantitet som följer av 1% förändring i P.
Ep = (%Qs)/(%P)
Ei
Efterfrågans inkomstelasticitet
Mäter hur känslig efterfrågan är för inkomstförändringar
% förändring i efterfrågad kvantitet som följer av 1% förändring i inkomst.
Ei = %Qd/%I
OBS! Endast inkomsten får förändras!
Ei>0
Normal vara.
Efterfrågan ökar när inkomsten ökar.
Ei<0
Inferior vara.
Efterfrågan minskar när inkomsten ökar.
01
Lyxvaror.
Efterfrågan ökar relativt mer än inkomsten ökar.
Exy
Efterfrågans korspriselasticitet för X map. Y.
Exy=(%Qdx)/(%Py)
Hur känslig en vara X är för en förändring i priset på vara Y.
OBS! Endast priset på vara Y får ha förändrats.
Exy>0
Substitutvaror
Exy<0
Komplementvaror
Kostnad = Alternativkostnad
Inga avskrivningskostnader.
Alternativkostnader såsom förlorade ränteintäkter eller lön inkluderas.
Sunk cost
Ett köp som inte påverkar nutiden bör inte påverka beslut.
MB=MC
Nyttomaximerande individ
MR=MC
Vinstmaximerande företag
Jämvikt på enskild marknad
Fullständig konkurrens.
- Många små aktörer
- Ingen kooperation
- Fri etablering
- Fullständig information
- Homogen produkt.
Enskilda företag har ingen marknadsmakt.
Företaget kan sälja så mycket de vill (tills MR=MC) till rådande marknadspris P=AR=MR.
Priset = genomsnittlig intäkt per produkt = den intäkt en enhet till skulle ge.
Efterfrågan
jämvikt på enskild marknad
Påverkas av: - Pris på varan - Pris på subsitut/komplement-varor - Inkomst och andra mjuka saker..
Efterfrågekurvan, D
jämvikt på enskild marknad
Hur stor kvantitet som efterfrågas vid givna priser.
Visar vad konsumenterna som mest är beredda att betala för en viss kvantitet.
D=MBV
Prisförändring –> förflyttning längs kurvan.
Övriga förändringar –> förskjutning av kurva.
D=MBV
Vid jämvikt på enskild marknad.
Efterfrågan vid ett visst pris visar hur mycket konsumenterna är beredda att betala för en viss vara vid en viss kvantitet.
T.ex. mer ovanlig produkt –> större MBV, villig att betala mer.
Utbud
jämvikt på enskild marknad
Den utbjudna kvantiteten av en vara påverkas av:
- Pris på varan
- Produktionskostnad för varan (pris och tillgänglighet på produktionskomponenter samt tillgänglig produktionsteknik (produktivitet)
- Antal producenter
- Statliga regleringar.
mm.
Utbudskurvan, S
jämvikt på enskild marknad
Visar samband mellan pris och utbjuden kvantitet.
Jämvikt på enskild marknad innebär att utbudskurvan på kort sikt är summan av företagens MC-kurvor. Dvs. summan av alla enskilda företags utbud vid varje givet pris.
S=MC
Därför att vid ett visst pris P=MR (företagens prissättning) är MC=MR (vinstmax) vilket ger att vi på marknaden får ett bestämt utbud (summan av alla MC). Om MC förflyttning längs kurvan.
Övriga förändringar –> förskjutning av kurva.
Offentlig reglering av priset
jämvikt på enskild marknad
Staten bestämmer min/maxpris på en vara.
LEDER ALLTID TILL UTBUDS- ELLER EFTERFRÅGEÖVERSKOTT om vi har marknad i jämvikt!!!
Efterfrågeöverskott
jämvikt på enskild marknad
P<p> Efterfrågeöverskott
Det finns mindre kvantitet på marknaden är konsumenterna efterfrågar vid det priset
Bestående efterfrågeöverskott:
- Fördelning via nepotism (dvs. kontakter.. orättvis fördelning)
- Svarta marknader.
- Lägre kvalitet (tänk. surrogat vs. kaffe)
- Offentlig ransonering för att försöka uppnå rättvisa.</p>
Utbudsöverskott
P>P* –> Utbudsöverskott
Det finns större kvantitet på marknaden är konsumenterna efterfrågar vid det priset.
Samhällsekonomisk effektivitet
Maximera totala välfärden = maximera totala nyttan.
Antaganden om välfärd
- Samhällets välfärd beror på enskilda individers välfärd.
- Individer vet själva bäst vad som ger dem välfärd. (Märks via MBV)
Hur vet vi om totala nyttan i samhället har ökat?
Paretokriteriet:
Om en individ får ökad nytta utan att någon annans minskar så har samhällets välfärd ökat.
Potentiella paretokriteriet:
Om vinnaren av en åtgärd kan kompensera förlorarna och ändå få ökad nytta så har samhällets välfärd ökat.
Paretooptimalitet
Inga fler åtgärder kan göras som uppfyller paretokriteriet (eller potentiella paretokriteriet)
GÄLLER ENDAST DÅ:
- Full konkurrens
- Inga marknadsimperfektioner.
Ifall paretooptimalitet gäller så är dessa uppfyllda.
- OPTIMAL PRODUKTIONSINRIKTNING:
- Alla företag har samma MBV=MC.
- P=MBV
- De varor som värderas högst ska produceras.
Om MBV>MC så konsumeras för lite för att detta ska vara optimal vara (lönsam) att producera. - EFFEKTIV PRODUKTION:
- Alla företag har samma MC.
- P=MR=MC
- De varor som produceras ska produceras så effektivt som möjligt (så stor produktion som möjligt)
–> Vi vill att de med lägst MC ska producera.
- Producerar tills MC=MR, då har alla företag samma MC
Vid utbudsöverskott kommer vissa företag att minska produktionen av varan och det är inte troligt att de som fortsätter producera är de med lägst MC. - EFFEKTIV KONSUMTION:
- Alla konsumenter har samma MBV.
- P=MBV=MC
- Fördelning av varan till de konsumenter som värderar den högst (mest effektiv fördelning).
- De konsumenter som värderar produkten lägre kommer slås ut av de som är villiga att köpa till ett högre pris.
- Om MBV>P kommer MBV sänkas tills MBV=P
- Om MBV<p> Alla konsumenter anpassar sig till samma pris och kan köpa så mycket de vill vid detta pris.</p>
Yttre påverkans effekt på paretooptimalitet
OBS! Diskutera detta.
Subvention:
2 och 3 uppfylls med inte 1
Eftersom konsumenternas MBV inte kommer vara lika med företagets MC som nu har sänkts. De kommer betala det de är villiga men detta pris är inte detsamma som företagets marginalkostnad.
Bostadsbidrag:
Om två personer har samma inkomst och tittar på samma lägenhet så har dessa samma MBV, de värderar lägenheten till lika mycket. Ifall den ena av dem har bostadsbidrag så har denna större möjlighet att betala mer än den andra och har på så vis en “högre MBV” men egentligen inte. 1 och 3 är inte uppfyllt.
- MBV inte lika med MC.
- Konsumenterna har olika MBV
- är uppfyllt eftersom företagen samma MC.
Monopol:
2 och 3 men inte 1 är uppfyllt.
1. Lägre kvantitet säljs till högre pris –> MC inte lika mec MBV.
S=MC
Pareto-optimalitet på enskild marknad
Utbudskurvan visar företagens marginalkosnad.
Ytan under S-kurvan kan därmed tolkas som den totala kostnaden/kostnadsförändringen för en viss kvantitet.
D=MBV
Pareto-optimalitet på enskild marknad
Efterfrågekurvan visar konsumenternas MBV vid en viss kvantitet.
Ytan under D-kurvan kan därmed tolkas som den totala nyttan (betalningsviljan representerar nyttan som fås) för en viss kvantitet, eller förändringen i betalningsvilja.
Samhälleligt överskott
Pareto-optimalitet på enskild marknad
Skillnaden mellan ytan under S-kurvan och ytan under D-kurvan.
Den ökade/minskade kostnaden minus den ökade/minskade nyttan.
Vi får :
- Konsumentöverskott
Skillnaden mellan vad konsumenterna värderar varan till och vad de betalar.
- Producentöverskott
Skillnaden mellan vad producenterna får betalt och vad varan kostar att producera.
Konsumentöverskott
Pareto-optimalitet
OBS! Kom ihåg: MC=MR=P vid effektiv produktion (pareto-optimalitet)
KÖ = Den totala nyttan konsumenten får (skillnaden mellan det man är beredd att betala och det man faktiskt betalar)
Producentöverskott
Pareto-optimalitet
PÖ = Den totala nyttan producenten får (Skillnaden mellan det varan kostar att producera och vad den kostar)
Vid förändring från optimalitet och jämvikt fås alltid …
välfärdsförlust.
