Svetsning

Question 1

Vad är svetsning?

Answer 1

Svetsning innebär att man hettar upp metallstycken och sammanfogar dem genom en sammansmältning.

1. Rengör ytorna som skall sammanfogas, Värm upp dem mycket lokalt och tillsätter eventuellt ett tillsatsmaterial.
2. Skydda smältan från oxidation, som annars sker mycket snabbt vid höga temperaturer.
3. Stelnar mycket snabbt

Question 2

Vad finns det för olika svetstyper?

Answer 2

1. Svetsning med belagda elektroner - MMA
2. Gasskyddad metallbågsvetsning - MIG
3. Pulverbågsvetsning - SAW
4. Gasmetallbågsvetsning med volframelektrod - TIG
5. Punktsvetsning Kom ihåg: MMTPP, 5st

Question 3

Vad innebär MMA?

Answer 3

Svetsning med belagda elektroner

Question 4

Hur går MMA-svetsning till?

Answer 4

1. Elektrisk båge mellan elektrodspetsen och arbetsstycket
2. Smälta metalldroppar från elektroden transporteras med ljusbågen ned i smältbadet
3. Elektrodens beläggning bildar skyddande gas
4. Slagg flyter sedan upp till toppen smältbadet
5. Slaggen måste avlägsnas efter varje svetssträng

Question 5

Fördelar med MMA-svetsning?

Answer 5

FLEXIBELT!

1. Enkelt att byta elektrodmaterial
2. Fördelaktigt i områden med begränsad åtkomlighet

Question 6

Nackdelar med MMA-svetsning?

Answer 6

1. Svårt att automatisera
2. Måste knacka bort slaggen
3. Relativt långsam process
   → Elektrodbyten och slaggrensning
4. Beläggningen måste hållas torr annars riskeras väteförsprödning

Question 7

Vad innebär väteförsprödning och vid vilken svetsmetod kan det uppkomma?

Answer 7

• Vid manuell svetsning med belagda elektroder (MMA) finns det en risk för att beläggningen är fuktig.
  → Vattnet kan då avge väte som går in i materialet.

Question 8

Vad innebär MIG eller MAG?

Answer 8

Gasskyddad metallbågsvetsning

Question 9

Hur går MIG/MAG till?

Answer 9

STANDARD!

1. Ljusbåge mellan kontinuerlig trådelektråd och arbetsstycke
2. Ljusbågen och svetssmältan skyddas av en gas (inert och/eller aktiv)

→ Fungerar för de flesta material men ej för ex. aluminium eller rostfritt stål

Question 10

Fördelar MIG/MAG?

Answer 10

+ MIG/MAG är mer produktiv än MMA ty ingen slaggrensning samt färre elektrodbyten

+ Går att automatisera

Question 11

Vad är SAW?

Answer 11

Pulverbågsvetsning

Question 12

Fördelar med pulverbågsvetsning (SAW) och hur går det till?

Answer 12

PRODUKTIVITET!

Används när man ska skapa så mycket smälta som möjligt!

1. Man lägger på ett svetspulver på Horisontella ytor som elektroderna går genom
2. Precis som i MMA bildas slagg som skyddar smältan från oxidation men som måste avlägsnas
3. Osmält pulver sugs upp och återanvänds

+ Automatiserad
+ Produktiv
+ Pulver återanvänds

• Funkar endast på horisontella ytor
• Slagg som måste avlägsnas

Question 13

Vad är TIG?

Answer 13

Gasmetallbågssvetsning med wolframelektrod

Question 14

Vad är Gasmetallbågsvetsning med wolframelektrod? (TIG)

Answer 14

KVALITÉT!

+ Här snackar vi finlir och precision - det blir exceptionellt rent, fint, snyggt och exakt svetsgods av hög kvalité.

+ Används där höga krav ställs ex. flygplansindustrin

+ Kan automatiseras och göras manuellt

+ Kan användas vid nästan alla metaller

-Tar tid då det är hög precision

Question 15

Vad är punktsvetsning?

Answer 15

ENKELHET!

En punktsvetsmaskin har vattenkylda elektroder som trycker samman plåtarna. När ett visst tryck har uppnåtts, går det en ström genom dessa under en viss tid. Svetsen svalnar, och elektrodtrycket avlastas. Klart!

Används mest inom bilindustrin

Question 16

Vad bör man ha i åtanke vid val av svetsmetod?

Answer 16

Insvetstal: Detta är mängd insmält metall per tidsenhet (t ex kg/h). Det är bättre ju fortare det går att svetsa. MMA << Pulver.

Sträckenergi: = Produktivitet. Detta är energi per svetslängd (t ex kJ/mm). Gassvetsning >> Alla andra.

Energitäthet: Detta är effektkoncentrationen (t ex kW/mm2). TIG << Elektrodstråle.

Question 17

Nämn 6st typiska operatörsfel och vad de beror på

Answer 17

• *- Kratersprickor** (Man har inte avslutat rätt, så det blir sprickor)
• *- Porer** (Som drar till sig smuts eller fukt)
• *- Slaggränder** (Om man inte har rensat tillräckligt bra)
• *- Rotfel** (Sker vid otillräcklig genomvärmning)
• *- Bindfel** (Sker vid otillräcklig smältning)
• *- Smältdike** (Smältan fyller ej)

Question 18

Nämn 7 typiska fel pga metod/materialval och varför?

Answer 18

• Varmsprickor/Stelningssprickor i svetsen. Sker vid för hög kålhalt av spänningar.
• Smältgränssprickor i gränsen mot grundmaterialet. Vid för hög kålhalt av spänningar.
• Vätesprickor/Kallsprickor. Det kommer in smuts eller fukt, som gör att väte löses in. Det diffunderar till H2 och gör att restspänningar bildas. Detta blir värre med högre härdbarhet.
• Försprödning (Har med korrosion att göra)
• Återvärmningssprickor. Sker genom diffussion av föroreningar till korngränserna.
• Skiktbristningar. Sker om det är dålig vidhäftning, av t ex hög [S] i plåten.
• Åldringsförsprödning. Sker genom att det med tiden bildas utskiljningar, som leder till hög sträckgräns men lägre duktilitet.

Question 19

Vad bör man tänka på vid konstruktion (i samband med svetsning)?

Answer 19

• Undvika spänningskoncentrationer, speciellt vid utmattningsbelastning
• *- Inte ha svetsar i områden med höga spänningsnivåer**
• *- Inte ha svetsar i områden med dålig åtkomst**
• *- Inte variera materialtjockleken för mycket där det ska svetsas**

Question 20

Vad menas med Kolekvivalenten?

Answer 20

Kolekvivalenten är ett sätt att bedöma ståls svetsbarhet utifrån sammansättningen.

Cequiv ≤ 0.4 för att inte behöva förvärmas.