Svamp Och Växtfysologi Flashcards

1
Q

Dipolid (2n)

A

Två kromosomuppsättningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Bladets funktion

A

Fotosyntes
Reglering av vattenavdustning
Men mera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Bladets uppbyggnad

A

Epidermis med öppningar (klyvöppningar)
Svampvävnad
Palissadvävnad
Epidermis
Vax

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur öppnas/stängs klyvöppningar

A

Klyvöppningarna är omringade av slutceller som förstoras vid hög vattentillgång och då startar fotosyntesen och då avdunstar vattnet i löven som bieffekt. Slutcellerna öppnad också vid morgonljus. När vattentillgångarna är låga stängs klyvöppningarna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vakoul

A

En organell i cellen som innehåller vattnen. Den spänner också ut cellen och sippar tryck på cellväggen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Gröna organismer

A

Växter och alger

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Kryptogamer

A

Gröna organismer som förökar sig genom sporer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Fanerogamer

A

Gröna organismer som förökar sig genom fröer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Stamväxter

A

Några kryptogamer och alla fanerogamer har stammar och blad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Kärlväxter

A

Några stamväxter med blad, stam, KÄRL OCH ROT

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Grönalger

A

Gröna origamins som är kyptogamer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Mossor

A

Gröna organismer, kryptogamer och stamväxter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Ormbunksväxter

A

Gröna organismer, kryptogamer och kärlväxter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Nakenfröiga växter

A

Gröna orgaminer, fanerogamer och kärlväxter. Dessa har sina frön fritt. Tex är barrträd. De saknar blommor och pistiller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Gömfröiga växter

A

Gröna orgaminer, fanerogamer och kärlväxter. Dessa växter har sina frön gömda i frukter. Tex örter, lövträd och gräs.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Meristem

A

Vävnaden tillväxtlagret, finns i topparna va rötterna och plantan. Utför mitos för att kunna växa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Epidermis

A

Vävanden: hudskikt. ÄR ca 1 celllager och finns i olika slags. Funktionen är skydd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Ledningsvävnad

A

Xylem- och floemceller är detta. Funktionen är att transportera. Xylemceller är döda celler som förstärks genom lignin, de transporterar vatten och närsalter. Floemceller är levande och transporterar sockerlösningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Grundvävnad

A

Övriga vävnader som tex fotosyntescellelagret och lagringsvävander för stärkelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Omnipotent

A

Kan bilda en hel ny individ genom vilken cell som helst

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Diffirensera

A

Att kunna bli en nya celltyp efter mitos. Varje växtcell kan göra detta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Pistill

A

Samlingsbegrepp för platsen där befruktning sker. är honliga delen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Fruktämne

A

Vart ägget ( gametofyt) i blomman befinner sig och vart befruktningsögonblicket sker.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Märke

A

Pollen fastnar här för att befrukta ägget. Befinner sig på toppen av pistillen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Ståndare
Utskott med ståndareknappar på toppen som pollen (hangametofyter) bildas genom Meios. Vill vara långt ifrån märket där självbefruktning vill undvikas.
26
Pollen
Hangametofyt som består utav då haploida delar som en befruktar ägget och den andra startar utvecklingen av äggvita.
27
Pollenslang
En slang som bildas från märket till fruktämnets för att kunna transportera pollen
28
Frövita
Näring för grodden
29
Grodd
När ett befruktat ägg börjar dela in och spricker fröskalet
30
Sporofyt
De delarna i växten som är 2n
31
Gametofyt
De delarna i cellen som är n
32
Sporgömesamling
Innehåller sporgömmen. Här sker meios. Finns hos ormbunksväxter
33
Förgrodd
En grodd som bildas av pollen och kan bilda hon- och han celler. Här sker befruktning till en sporofyt individ.
34
Rörliga spermier
Spricker som behöver vatten för att kunna röra på sig och då befruka ägg. Exempel på växter som har dessa är ormbunksväxter och mossor.
35
Mossors fortplanitngssystem
Spermier bildas i en mossa och genom vatten simmar över till en hongametofyt. Dessa befruktas och bildar ett sporhus sprider pollen. Och om igen
36
Rotens egenskaper
Förankra växten i marken Lagar kolhydrater och närsalter Upptar vatten och närsalter
37
Rothår
Små utskott på roten som finns för att öka ytan
38
Endodermis
Ett vattentät (genom vax) celllager. Enriktiat vattentransport
39
Cortex
Cellager som befinner sig under epidermis och över edodermis. Ens funktion är stödjande och stärkande
40
Plasomdes
Mellanöppningen bland växtceller
41
Jonkanaler
Kanler i roten som pumpar aktivt in joner i vedkärlen som då skapar lågt vattenpotensial i vedkärlet.
42
Vatteenpotensial
Jämförelse gällande vatten mellan två punkter. Hög leder vatten till låg. Om det är konstant sker Ingen vattenrörelse
43
Sugkraft
Osmoskraft som sker genom att socker bildas i löven och vatten vill utjämna koncentration. (Bildar då låg vattenpotensial i löven)
44
Vattenavdustningn i löven
Bildar undertryck genom att vatten försvinner och då lågt vattenpotensial.
45
Vätebindningar hjälper vattentransporten i växter
Vätebindningar i vattnet binder sig i med vätebindningarna i cellväggen. Skapar en vattenpelare som hjälper med vattentransport
46
Semipermeablamembran
Halvgenomsläppande membran tex cellmembran
47
Diffusion
Utjämnande av koncentration (Hög c går till Låg c). Gäller endast i smält och gas form och beror på värmeenergi
48
Hypoten saltlösning
Låg halt av salt
49
Osmos
När celler blir mindre eller större beronde på saltskillander. vattenpotensial ändra pga salt och då förflyttas genom passivt.
50
Hyperton saltlösning
Över mycket salt
51
Isoton saltlösning
Lika mycket som i och utanför cellen
52
Aktiv transport
Lägre c går till hög c
53
Vedkärl
Flera vedkärl bildar växtens xylem
54
Svampens 3 levnadssätt
Parasit Saprofyt Mutalsitiskt förhållande till en fotoautotrof organism (Lavar)
55
Svampcellen
Har cellväggar av kitin och är haploida (n)
56
Hyfer
Sträng av svampceller
57
Mycel
Ett nätverka av hyfer
58
Fruktkroppar
En del av svampen som kommer på hösten för att fortplanta sig. Detta är basidesvamparna som vi plockar till hösten
59
Två olika svampar
Basidiesvampar Sporsäcksvampar Finns olika beroende hur de fortplantar sig
60
Septa
Cellöppningarna hos svampceller
61
4 typer av Basidesvampar
Rörsvampar, skivlingar, buksvamp och taggsvamp
62
Lameller
Delen utav en fruktkropp av avger pollen
63
Enkärnsmycel
Haploid mycel (finns olika kön)
64
Tvåkärnsmycel
Mycel med två cellkärnor (två kompatibel enkärnsmycel)
65
Fotosyntes
Processen där koldioxid och vatten blir till glukos och syregas
66
Kloroplast
En organell i blodcellen dör fotosyntesen sker. Har eget DNA samt ribosomer detta betyder att den har lite självstyre. Har två cellmembran
67
Tylakolider
Membranblåsor som finns i kloroplasten, här finns klorofyll a och b i tylakolidmembrandet. Här sker fotosyntes också
68
Stroma
Vätskan inuti klorplastenerna där tylakoliderna finns.
69
Plastider
En grupp utav organeller. Kloroplaster a och b, leukoplaster (lagrar stärkelse), karotenoid och kromoplaster är alla exempel på detta.
70
Fotosyntes II
Första steget i ljusreaktionen där klorofylmolekyler exiterar och skickar vidare energin genom antenn. Energin skickas till reaktionscentrum och sedan till primär elektronacceptor. Vatten spjälkas och blir elektrongivare till klorfyllmolekylerna där de ger bort sina elektroner till reaktionscentrumet. Resterna av vattnet som syregas diffunderar ut ur cellen och vätejonen stannar tillfälligt i tyalkoliden.
71
Antenn
Ljusabsorberande pigment i strukturer som kan fånga och leda ljus/ energi.
72
Elektronptransportkedjan
Aktiv transport av vätejoner från stromat till tyalakolidens insida genom energin som hämtades under fotosyntes II.
73
Fotosystem I
LIkanden process som Fotosytem II sker där enerignivåerna höjs genom ljus. Detta används för att bilda NADPH, detta sker genom att NADP+ aktivt binds med väte och då bildar NADPH
74
Bildning av ATP
ADP binds aktivt med P och bildar ATP. Detta sker genom enzymet ATPsynetelas. Pga olika konc. Av vätejoner sker en omstörtning till utsidan av tylakoliden. Därmed samlas vätejoner dör och ATP bildas.
75
Calvincykeln/ koldioxidbindande reaktionen
Andra delen utav fotosyntesen där socker tillverkas
76
Calvincycklen/ koldioxidbindande reaktionen
Andra delen utav fotosyntesen där socker bildas
77
RuDP
En kolhydrat, består utav 5 kol med 2 fosfatgrupper. Under calvincyklen binds koldioxid med detta genom rubisco
78
Rubisco
Långsamt enzym som binder koldioxid och RuDP. Ett ineffektivt enzym där det kan bindas med syre samt som koldioxid
79
PGA
3 kolsmolekyler som bildas utav instabila komplex (koldioxid+ RuDP).
80
G3P
3 kolsmolekyl som bildas utav PGA. energin från ADP och NADPH behövs för att skapa detta.
81
Glukos
C6H12O6. Socker som bildas genom calvincykeln. Bildas genom G3P. G3P som ej används till sockret kvarblir och omvandlas till RuDP så att cykeln kan fortsätta. Energi från ADP och NADPH behövs för att skapa detta.
82
Mikrobuli
Ett sätt att förflytta sig genom små proteintrådar. Denna använder Kolorplasterna för att förflytta sig till solsidan utav bladet.
83
C3 växter
Växter som utför fotosyntesen ”vanligt”. Dessa är de vanligaste växter.
84
Koldioxidassimililation
Uppbindande av koldioxid i kemiska föreningar
85
C4 växter
Exempel är majs och sockerrör. Detta är växter som har specialiserade blodceller som kan utföra en process som aktivt omvandlar vatten och koldioxid till oxalsyra och sedan äppelsyra. Detta kan sedan spjälkas vid vanliga blodceller som utför fotosyntes. Denna egenskap låter klyvöppningarna vara på glänt istället för helt öppna, detta minskar mängd vattenförlust pga avdunstning. Det gör också rubisco mer effektivt där hälften koldioxid är högre än i normal atmosfär. Denna växt. Kräver mer energi men behöver mindre vatten.
86
CAM växter
Fetbladet växter i växtfamiljen Crassulaceae. Använder samma process som C4 växter dock har ej specialiserande celler och producerar äppelsyra under nattetid och spjälkas under dagtid. Detta låter klyvöppningarna vara stängda under dagen och då minskar vattenförlusten ytligare. Dessa växter brukar ofta kunna förvara vatten.
87
Auxin
En hormon som reglerar längdtävling. Den kan då förlänga växtceller så att växten ”växer”. Den samlas vid skuggsidan och då förlägger cellerna vid skuggsidan som gör att växten lutar mot solen. Stärkelsen drar också ner hormonet till undersidan oavsett hur växten står. Detta kan leda växten att växa att rätt håll om den har fallit. Rötter regerar omvänt jämfört med själv/Stam och växer neråt där en stjälk skulle vuxit uppåt.
88
Hormon
Ett kemiskt ämne som reglerar växande, mognad och omvandlig
89
Fototropism
Rörelse i förhållande till ljus
90
Gravitropism
Rörelse i förhållande till gravitation
91
Eten
En hormon i form av en gas och kan då påverka mer än sin egen frukt. Denna mognar frukter och då bryter ner stärkelse till socker och byter ut klorofyll till annat pigment.
92
Lumen
Utrymmet inuti tylakoliden
93
Klyvöppningar
Öppningar i epidermis på undersidan av lövet som ger tillgång koldioxid för fotosyntesen.