Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Biologi > Svamp Och Växtfysologi > Flashcards

Svamp Och Växtfysologi Flashcards

1
Q

Dipolid (2n)

A

Två kromosomuppsättningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Bladets funktion

A

Fotosyntes
Reglering av vattenavdustning
Men mera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Bladets uppbyggnad

A

Epidermis med öppningar (klyvöppningar)
Svampvävnad
Palissadvävnad
Epidermis
Vax

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur öppnas/stängs klyvöppningar

A

Klyvöppningarna är omringade av slutceller som förstoras vid hög vattentillgång och då startar fotosyntesen och då avdunstar vattnet i löven som bieffekt. Slutcellerna öppnad också vid morgonljus. När vattentillgångarna är låga stängs klyvöppningarna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vakoul

A

En organell i cellen som innehåller vattnen. Den spänner också ut cellen och sippar tryck på cellväggen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Gröna organismer

A

Växter och alger

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Kryptogamer

A

Gröna organismer som förökar sig genom sporer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Fanerogamer

A

Gröna organismer som förökar sig genom fröer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Stamväxter

A

Några kryptogamer och alla fanerogamer har stammar och blad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Kärlväxter

A

Några stamväxter med blad, stam, KÄRL OCH ROT

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Grönalger

A

Gröna origamins som är kyptogamer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Mossor

A

Gröna organismer, kryptogamer och stamväxter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Ormbunksväxter

A

Gröna organismer, kryptogamer och kärlväxter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Nakenfröiga växter

A

Gröna orgaminer, fanerogamer och kärlväxter. Dessa har sina frön fritt. Tex är barrträd. De saknar blommor och pistiller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Gömfröiga växter

A

Gröna orgaminer, fanerogamer och kärlväxter. Dessa växter har sina frön gömda i frukter. Tex örter, lövträd och gräs.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Meristem

A

Vävnaden tillväxtlagret, finns i topparna va rötterna och plantan. Utför mitos för att kunna växa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Epidermis

A

Vävanden: hudskikt. ÄR ca 1 celllager och finns i olika slags. Funktionen är skydd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Ledningsvävnad

A

Xylem- och floemceller är detta. Funktionen är att transportera. Xylemceller är döda celler som förstärks genom lignin, de transporterar vatten och närsalter. Floemceller är levande och transporterar sockerlösningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Grundvävnad

A

Övriga vävnader som tex fotosyntescellelagret och lagringsvävander för stärkelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Omnipotent

A

Kan bilda en hel ny individ genom vilken cell som helst

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Diffirensera

A

Att kunna bli en nya celltyp efter mitos. Varje växtcell kan göra detta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Pistill

A

Samlingsbegrepp för platsen där befruktning sker. är honliga delen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Fruktämne

A

Vart ägget ( gametofyt) i blomman befinner sig och vart befruktningsögonblicket sker.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Märke

A

Pollen fastnar här för att befrukta ägget. Befinner sig på toppen av pistillen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Ståndare

A

Utskott med ståndareknappar på toppen som pollen (hangametofyter) bildas genom Meios. Vill vara långt ifrån märket där självbefruktning vill undvikas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Pollen

A

Hangametofyt som består utav då haploida delar som en befruktar ägget och den andra startar utvecklingen av äggvita.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Pollenslang

A

En slang som bildas från märket till fruktämnets för att kunna transportera pollen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Frövita

A

Näring för grodden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Grodd

A

När ett befruktat ägg börjar dela in och spricker fröskalet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Sporofyt

A

De delarna i växten som är 2n

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Gametofyt

A

De delarna i cellen som är n

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Sporgömesamling

A

Innehåller sporgömmen. Här sker meios. Finns hos ormbunksväxter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Förgrodd

A

En grodd som bildas av pollen och kan bilda hon- och han celler. Här sker befruktning till en sporofyt individ.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Rörliga spermier

A

Spricker som behöver vatten för att kunna röra på sig och då befruka ägg. Exempel på växter som har dessa är ormbunksväxter och mossor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Mossors fortplanitngssystem

A

Spermier bildas i en mossa och genom vatten simmar över till en hongametofyt. Dessa befruktas och bildar ett sporhus sprider pollen. Och om igen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Rotens egenskaper

A

Förankra växten i marken
Lagar kolhydrater och närsalter
Upptar vatten och närsalter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Rothår

A

Små utskott på roten som finns för att öka ytan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Endodermis

A

Ett vattentät (genom vax) celllager. Enriktiat vattentransport

39
Q

Cortex

A

Cellager som befinner sig under epidermis och över edodermis. Ens funktion är stödjande och stärkande

40
Q

Plasomdes

A

Mellanöppningen bland växtceller

41
Q

Jonkanaler

A

Kanler i roten som pumpar aktivt in joner i vedkärlen som då skapar lågt vattenpotensial i vedkärlet.

42
Q

Vatteenpotensial

A

Jämförelse gällande vatten mellan två punkter. Hög leder vatten till låg. Om det är konstant sker Ingen vattenrörelse

43
Q

Sugkraft

A

Osmoskraft som sker genom att socker bildas i löven och vatten vill utjämna koncentration. (Bildar då låg vattenpotensial i löven)

44
Q

Vattenavdustningn i löven

A

Bildar undertryck genom att vatten försvinner och då lågt vattenpotensial.

45
Q

Vätebindningar hjälper vattentransporten i växter

A

Vätebindningar i vattnet binder sig i med vätebindningarna i cellväggen. Skapar en vattenpelare som hjälper med vattentransport

46
Q

Semipermeablamembran

A

Halvgenomsläppande membran tex cellmembran

47
Q

Diffusion

A

Utjämnande av koncentration (Hög c går till Låg c). Gäller endast i smält och gas form och beror på värmeenergi

48
Q

Hypoten saltlösning

A

Låg halt av salt

49
Q

Osmos

A

När celler blir mindre eller större beronde på saltskillander. vattenpotensial ändra pga salt och då förflyttas genom passivt.

50
Q

Hyperton saltlösning

A

Över mycket salt

51
Q

Isoton saltlösning

A

Lika mycket som i och utanför cellen

52
Q

Aktiv transport

A

Lägre c går till hög c

53
Q

Vedkärl

A

Flera vedkärl bildar växtens xylem

54
Q

Svampens 3 levnadssätt

A

Parasit
Saprofyt
Mutalsitiskt förhållande till en fotoautotrof organism
(Lavar)

55
Q

Svampcellen

A

Har cellväggar av kitin och är haploida (n)

56
Q

Hyfer

A

Sträng av svampceller

57
Q

Mycel

A

Ett nätverka av hyfer

58
Q

Fruktkroppar

A

En del av svampen som kommer på hösten för att fortplanta sig. Detta är basidesvamparna som vi plockar till hösten

59
Q

Två olika svampar

A

Basidiesvampar
Sporsäcksvampar
Finns olika beroende hur de fortplantar sig

60
Q

Septa

A

Cellöppningarna hos svampceller

61
Q

4 typer av Basidesvampar

A

Rörsvampar, skivlingar, buksvamp och taggsvamp

62
Q

Lameller

A

Delen utav en fruktkropp av avger pollen

63
Q

Enkärnsmycel

A

Haploid mycel (finns olika kön)

64
Q

Tvåkärnsmycel

A

Mycel med två cellkärnor (två kompatibel enkärnsmycel)

65
Q

Fotosyntes

A

Processen där koldioxid och vatten blir till glukos och syregas

66
Q

Kloroplast

A

En organell i blodcellen dör fotosyntesen sker. Har eget DNA samt ribosomer detta betyder att den har lite självstyre. Har två cellmembran

67
Q

Tylakolider

A

Membranblåsor som finns i kloroplasten, här finns klorofyll a och b i tylakolidmembrandet. Här sker fotosyntes också

68
Q

Stroma

A

Vätskan inuti klorplastenerna där tylakoliderna finns.

69
Q

Plastider

A

En grupp utav organeller. Kloroplaster a och b, leukoplaster (lagrar stärkelse), karotenoid och kromoplaster är alla exempel på detta.

70
Q

Fotosyntes II

A

Första steget i ljusreaktionen där klorofylmolekyler exiterar och skickar vidare energin genom antenn. Energin skickas till reaktionscentrum och sedan till primär elektronacceptor. Vatten spjälkas och blir elektrongivare till klorfyllmolekylerna där de ger bort sina elektroner till reaktionscentrumet. Resterna av vattnet som syregas diffunderar ut ur cellen och vätejonen stannar tillfälligt i tyalkoliden.

71
Q

Antenn

A

Ljusabsorberande pigment i strukturer som kan fånga och leda ljus/ energi.

72
Q

Elektronptransportkedjan

A

Aktiv transport av vätejoner från stromat till tyalakolidens insida genom energin som hämtades under fotosyntes II.

73
Q

Fotosystem I

A

LIkanden process som Fotosytem II sker där enerignivåerna höjs genom ljus. Detta används för att bilda NADPH, detta sker genom att NADP+ aktivt binds med väte och då bildar NADPH

74
Q

Bildning av ATP

A

ADP binds aktivt med P och bildar ATP. Detta sker genom enzymet ATPsynetelas. Pga olika konc. Av vätejoner sker en omstörtning till utsidan av tylakoliden. Därmed samlas vätejoner dör och ATP bildas.

75
Q

Calvincykeln/ koldioxidbindande reaktionen

A

Andra delen utav fotosyntesen där socker tillverkas

76
Q

Calvincycklen/ koldioxidbindande reaktionen

A

Andra delen utav fotosyntesen där socker bildas

77
Q

RuDP

A

En kolhydrat, består utav 5 kol med 2 fosfatgrupper. Under calvincyklen binds koldioxid med detta genom rubisco

78
Q

Rubisco

A

Långsamt enzym som binder koldioxid och RuDP. Ett ineffektivt enzym där det kan bindas med syre samt som koldioxid

79
Q

PGA

A

3 kolsmolekyler som bildas utav instabila komplex (koldioxid+ RuDP).

80
Q

G3P

A

3 kolsmolekyl som bildas utav PGA. energin från ADP och NADPH behövs för att skapa detta.

81
Q

Glukos

A

C6H12O6. Socker som bildas genom calvincykeln. Bildas genom G3P. G3P som ej används till sockret kvarblir och omvandlas till RuDP så att cykeln kan fortsätta. Energi från ADP och NADPH behövs för att skapa detta.

82
Q

Mikrobuli

A

Ett sätt att förflytta sig genom små proteintrådar. Denna använder Kolorplasterna för att förflytta sig till solsidan utav bladet.

83
Q

C3 växter

A

Växter som utför fotosyntesen ”vanligt”. Dessa är de vanligaste växter.

84
Q

Koldioxidassimililation

A

Uppbindande av koldioxid i kemiska föreningar

85
Q

C4 växter

A

Exempel är majs och sockerrör. Detta är växter som har specialiserade blodceller som kan utföra en process som aktivt omvandlar vatten och koldioxid till oxalsyra och sedan äppelsyra. Detta kan sedan spjälkas vid vanliga blodceller som utför fotosyntes. Denna egenskap låter klyvöppningarna vara på glänt istället för helt öppna, detta minskar mängd vattenförlust pga avdunstning. Det gör också rubisco mer effektivt där hälften koldioxid är högre än i normal atmosfär. Denna växt. Kräver mer energi men behöver mindre vatten.

86
Q

CAM växter

A

Fetbladet växter i växtfamiljen Crassulaceae. Använder samma process som C4 växter dock har ej specialiserande celler och producerar äppelsyra under nattetid och spjälkas under dagtid. Detta låter klyvöppningarna vara stängda under dagen och då minskar vattenförlusten ytligare. Dessa växter brukar ofta kunna förvara vatten.

87
Q

Auxin

A

En hormon som reglerar längdtävling. Den kan då förlänga växtceller så att växten ”växer”. Den samlas vid skuggsidan och då förlägger cellerna vid skuggsidan som gör att växten lutar mot solen. Stärkelsen drar också ner hormonet till undersidan oavsett hur växten står. Detta kan leda växten att växa att rätt håll om den har fallit. Rötter regerar omvänt jämfört med själv/Stam och växer neråt där en stjälk skulle vuxit uppåt.

88
Q

Hormon

A

Ett kemiskt ämne som reglerar växande, mognad och omvandlig

89
Q

Fototropism

A

Rörelse i förhållande till ljus

90
Q

Gravitropism

A

Rörelse i förhållande till gravitation

91
Q

Eten

A

En hormon i form av en gas och kan då påverka mer än sin egen frukt. Denna mognar frukter och då bryter ner stärkelse till socker och byter ut klorofyll till annat pigment.

92
Q

Lumen

A

Utrymmet inuti tylakoliden

93
Q

Klyvöppningar

A

Öppningar i epidermis på undersidan av lövet som ger tillgång koldioxid för fotosyntesen.

Biologi (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions