Strålskydd

Question 1

Vad är jonisation?

Answer 1

Jonisation är när en foton har förmågan att slå ut en elektron ur atom skalet som den kolliderar med vilket förvandlar atomen till jon.

Question 2

Hur uppstår skadan vid strålning?

Answer 2

A) Indirekt effekt: fria radikaler skapas från vattnets radiolys

B) Direkt effekt: strålen gör skadan själv

Question 3

Ange tre typer av “naturliga” partikelstrålning

Answer 3

1) alfa
2) beta
a) negativ (elektron)
b) positiv (positron)
3) neutron

Question 4

Vad innebär Linear energy transfer (LET)?

Answer 4

LET är ett mått på takten som joniserande strålning avger energi. Olika typer av strålning är olika skadliga

Question 5

Vad innebär absorberad dos? Vad är enheten för absorberad dos?

Answer 5

1) absorberad energi per masenhet
2) Gray (Gy)
3) Absorberad dos ger bara den fysikaliska verken, ingen hänsyn till biologin

Question 6

Vad innebär ekvivalent dos? Vad är enheten för ekvivalent dos?

Answer 6

1) Ekvivalent dos mäter strålnings effekt på organ
2) Ekvivalent dos tar hänsyn till skillnaden i strålningens natur. Räknas: Absorberad dos x strålningstyp (1x fotoner, 20x alfa- partiklar exempelvis)
3) Enheten: Sievert (Sv)

Question 7

Vad innebär effektiv dos?

Answer 7

1) Effektiv dos är relaterat till cancer risk

2) effektiv dos tar hänsyn till att olika vävnader har olika egenskaper

Question 8

Strålningseffekter delas i två grupper. Ange de.

Answer 8

1) deterministiska effekter

2) stokastiska effekter

Question 9

Vad innebär deterministiska effekter?

Answer 9

1) Är akuta strålskador och är direkt kopplade till ett tröskelvärde för stråldosen.
a) Över tröskel = skada
b) Under tröskel = inga skador

Question 10

Vad innebär stokastiska effekter?

Answer 10

1) Är risken för cancer och genetiska skador pga felaktig cell reparation utan celldöd
a) Ökad dos = ökad sannolikheten

Question 11

Vad är ett erytem?

Answer 11

Hudrodnad som beror på onormalt genomströmning av blod. Strålning kan leda till sår bildning och nekros.

Question 12

Vad är berättigandebedömningen?

Answer 12

1) läkarens beslut om en undersökning med joniserande strålning
2) utgångspunkter: nödvändig undersökning? alternativa modaliteter? omfattningen? optimerad?

Question 13

Vilka är de 3 “gyllene” reglerna för situationer med joniserande strålning?

Answer 13

1) avstånd
2) tid
3) skärmning

Question 14

Varför spelar avstånd en stor roll i strålskydd?

Answer 14

Inversa kvadrat lagen gäller. Dubbel avstånd = ¼ dos

Question 15

Varför är tid viktig angående strålskydd?

Answer 15

Den absorberade dosen är linjärt. Mindre tid = mindre dos

Question 16

Varför är skärmning viktig?

Answer 16

Olika strålningstyper kräver olika typer av skärmning. För områden där enbart personal förekommer kan 1 mSv/år godkännas.

Question 17

Gällande fluroskopi, hur kan man minska strålning?

Answer 17

1) avstånd:
a) patientens placering mellan rör och detektor
b) personalens placering inne i rummet
2) tid: pulsning
3) skärmning
a) fasta och mobila strålskärmar
b) personliga strålskydd
4) bildfält
a) bländning
b) zoomning

Question 18

Varför är det bättre att välja underbordsläget med fluroskopi (genomlysning)?

Answer 18

1) spridstrålning går ofta tillbacka mot röret
2) lättare att skydda ben än ansikten
3) bordet fungerar som extra filtrering för patienten

Question 19

Vad händer till patient dosen ju närmare de är till röret?

Answer 19

Ju närmare till röret desto högre dosen

Question 20

Vad händer vid pulsning i genomlysning?

Answer 20

1) pulsning påverkar inte bildkvaliteten för varje separat bild
2) har man hög pulsning inställd ser man rörelser i bilderna väl, medans de blir lite hackiga vid lägre frekvenser
3) dosraten ökar vid högre pulsning

Question 21

Vad händer vid zoomning i genomlysning?

Answer 21

1) objektet och detaljer förstorar och bildkvaliteten ökar till viss del
2) dosen ökar

Question 22

Vad händer vid bländning i genomlysning?

Answer 22

1) behåller storleken i bilden
2) ökar skäpan och kontrasten
3) dosen minskar

Question 23

Vad bör man tänka på angående strålskydd för konventionella system?

Answer 23

1) om man är inne i rummen skall adekvat skyddsutrustning alltid användas
2) metodboken följas
3) bildfältet ställas in noggrant
4) AEC används där det är applicerbart
5) använd aldrig raster till extremiter och barn

Question 24

Vad gör dosautomatiken för ett CT-system?

Answer 24

1) ett topogram tas som bas för automatiken
2) rörströmmen anpassas sedan till patietstorlek
a) gör att bildkvalietet är oberoende av patientens storlek
b) stor skillnad i dos för stora och små patienter

Question 25

Vad har centreringen av patienten för effekt i en CT?

Answer 25

1) patient för högt placerad leder till högre mAs (högre dos+mindre brus)
2) patient för lågt placerad leder till lägre mAs (lägre dos+mer brus)

Question 26

Vad måste man tänka på med nuklearmedicin (PET/SPECT) utifrån en stålskyddsperspektiv?

Answer 26

1) mycket högre energi
2) mycket kraftigare skydd krävs för att ens ge effekt
3) förkläden används sällan om undersökningen inte är vanlig CT

Question 27

Vad är den högsta effektiva dosgränsen för personal?

Answer 27

effektiv 20mSv/år (1mSv till foster, 1mSv till allmänheten)

Question 28

Hur kategoriserar strålsäkerhetsmydighet personal?

Answer 28

1) Katergori A (effektiv dos >6 mSv, doser bevakas genom dosimetriska mätningar och årligen tjänstbarhetsintyg)
2) Katergori B (effektiv dos >1mSv men <6mSv)

Question 29

Hur katergoriserar strålsäkerhetsmydighet lokaler?

Answer 29

1) “kontrollerat område”
a) arbetstagare kan få en årlig effektiv dos >6mSv
b) finns risk för kontamination, av betdyelse från strålskyddssynpunkt, kan spridas till omgivande lokaler eller arbetsplatser
2) “skyddat område”
a) den effektiva dosen >1mSv men <6mSv

Question 30

Vad är diagnostiska standarddoser (DSD:er)? Varför är de viktig?

Answer 30

1) DSDer är raportering av dosnivåer för olika undersökningar och modaliteter/utrustning
2) De visar information för varje sjukhus i Sverige. Alla har tillgång till info vilket kan leda till optimering av protokoll (minskad doser osv)