Strålskydd Flashcards

1
Q

Vad är jonisation?

A

Jonisation är när en foton har förmågan att slå ut en elektron ur atom skalet som den kolliderar med vilket förvandlar atomen till jon.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur uppstår skadan vid strålning?

A

A) Indirekt effekt: fria radikaler skapas från vattnets radiolys

B) Direkt effekt: strålen gör skadan själv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Ange tre typer av “naturliga” partikelstrålning

A

1) alfa
2) beta
a) negativ (elektron)
b) positiv (positron)
3) neutron

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad innebär Linear energy transfer (LET)?

A

LET är ett mått på takten som joniserande strålning avger energi. Olika typer av strålning är olika skadliga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad innebär absorberad dos? Vad är enheten för absorberad dos?

A

1) absorberad energi per masenhet
2) Gray (Gy)
3) Absorberad dos ger bara den fysikaliska verken, ingen hänsyn till biologin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad innebär ekvivalent dos? Vad är enheten för ekvivalent dos?

A

1) Ekvivalent dos mäter strålnings effekt på organ
2) Ekvivalent dos tar hänsyn till skillnaden i strålningens natur. Räknas: Absorberad dos x strålningstyp (1x fotoner, 20x alfa- partiklar exempelvis)
3) Enheten: Sievert (Sv)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad innebär effektiv dos?

A

1) Effektiv dos är relaterat till cancer risk

2) effektiv dos tar hänsyn till att olika vävnader har olika egenskaper

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Strålningseffekter delas i två grupper. Ange de.

A

1) deterministiska effekter

2) stokastiska effekter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad innebär deterministiska effekter?

A

1) Är akuta strålskador och är direkt kopplade till ett tröskelvärde för stråldosen.
a) Över tröskel = skada
b) Under tröskel = inga skador

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad innebär stokastiska effekter?

A

1) Är risken för cancer och genetiska skador pga felaktig cell reparation utan celldöd
a) Ökad dos = ökad sannolikheten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är ett erytem?

A

Hudrodnad som beror på onormalt genomströmning av blod. Strålning kan leda till sår bildning och nekros.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är berättigandebedömningen?

A

1) läkarens beslut om en undersökning med joniserande strålning
2) utgångspunkter: nödvändig undersökning? alternativa modaliteter? omfattningen? optimerad?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka är de 3 “gyllene” reglerna för situationer med joniserande strålning?

A

1) avstånd
2) tid
3) skärmning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Varför spelar avstånd en stor roll i strålskydd?

A

Inversa kvadrat lagen gäller. Dubbel avstånd = ¼ dos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Varför är tid viktig angående strålskydd?

A

Den absorberade dosen är linjärt. Mindre tid = mindre dos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Varför är skärmning viktig?

A

Olika strålningstyper kräver olika typer av skärmning. För områden där enbart personal förekommer kan 1 mSv/år godkännas.

17
Q

Gällande fluroskopi, hur kan man minska strålning?

A

1) avstånd:
a) patientens placering mellan rör och detektor
b) personalens placering inne i rummet
2) tid: pulsning
3) skärmning
a) fasta och mobila strålskärmar
b) personliga strålskydd
4) bildfält
a) bländning
b) zoomning

18
Q

Varför är det bättre att välja underbordsläget med fluroskopi (genomlysning)?

A

1) spridstrålning går ofta tillbacka mot röret
2) lättare att skydda ben än ansikten
3) bordet fungerar som extra filtrering för patienten

19
Q

Vad händer till patient dosen ju närmare de är till röret?

A

Ju närmare till röret desto högre dosen

20
Q

Vad händer vid pulsning i genomlysning?

A

1) pulsning påverkar inte bildkvaliteten för varje separat bild
2) har man hög pulsning inställd ser man rörelser i bilderna väl, medans de blir lite hackiga vid lägre frekvenser
3) dosraten ökar vid högre pulsning

21
Q

Vad händer vid zoomning i genomlysning?

A

1) objektet och detaljer förstorar och bildkvaliteten ökar till viss del
2) dosen ökar

22
Q

Vad händer vid bländning i genomlysning?

A

1) behåller storleken i bilden
2) ökar skäpan och kontrasten
3) dosen minskar

23
Q

Vad bör man tänka på angående strålskydd för konventionella system?

A

1) om man är inne i rummen skall adekvat skyddsutrustning alltid användas
2) metodboken följas
3) bildfältet ställas in noggrant
4) AEC används där det är applicerbart
5) använd aldrig raster till extremiter och barn

24
Q

Vad gör dosautomatiken för ett CT-system?

A

1) ett topogram tas som bas för automatiken
2) rörströmmen anpassas sedan till patietstorlek
a) gör att bildkvalietet är oberoende av patientens storlek
b) stor skillnad i dos för stora och små patienter

25
Vad har centreringen av patienten för effekt i en CT?
1) patient för högt placerad leder till högre mAs (högre dos+mindre brus) 2) patient för lågt placerad leder till lägre mAs (lägre dos+mer brus)
26
Vad måste man tänka på med nuklearmedicin (PET/SPECT) utifrån en stålskyddsperspektiv?
1) mycket högre energi 2) mycket kraftigare skydd krävs för att ens ge effekt 3) förkläden används sällan om undersökningen inte är vanlig CT
27
Vad är den högsta effektiva dosgränsen för personal?
effektiv 20mSv/år (1mSv till foster, 1mSv till allmänheten)
28
Hur kategoriserar strålsäkerhetsmydighet personal?
1) Katergori A (effektiv dos >6 mSv, doser bevakas genom dosimetriska mätningar och årligen tjänstbarhetsintyg) 2) Katergori B (effektiv dos >1mSv men <6mSv)
29
Hur katergoriserar strålsäkerhetsmydighet lokaler?
1) "kontrollerat område" a) arbetstagare kan få en årlig effektiv dos >6mSv b) finns risk för kontamination, av betdyelse från strålskyddssynpunkt, kan spridas till omgivande lokaler eller arbetsplatser 2) "skyddat område" a) den effektiva dosen >1mSv men <6mSv
30
Vad är diagnostiska standarddoser (DSD:er)? Varför är de viktig?
1) DSDer är raportering av dosnivåer för olika undersökningar och modaliteter/utrustning 2) De visar information för varje sjukhus i Sverige. Alla har tillgång till info vilket kan leda till optimering av protokoll (minskad doser osv)