Strålningsbiologi

Question 1

Vad menas med tätjoniserande resp. glesjoniserande strålning.

Answer 1

Med en partikels (strålning) jonisationstäthet menas antalet producerade jomper (den lösryckta elektronen + joner som bildats) eller antalet jonisationer per längdenhet av partikelns bana. Om jonisationstätheten är stor så är det tät joniserande strålning och om jonisationstätheten är liten är det gles joniserande strålning.

Question 2

Vad är LET?

Answer 2

När en laddad partikel kommer in i ett material så som kroppsvävnader eller organ kommer det att växelverka på ett sätt med atomerna i materialet och där ifrån kommer de att förlora energi, alltså bromsas. (med en laddad partikels bromsförmåga menas den energin som partikeln förlorar per längdenhet av sin bana). Med en partikels begränsade bromsförmåga eller linjära energiöverföring som betecknas LET, menar man den del av bromsförmågan som utgörs av kollisionsförluster och som inte överstiger ca 100Ev. energin som partikeln förlorar, deponeras i materialet. En del kommer att deponeras lokalt, alltså nära partikelns bana och en del kommer att deponeras längre bort. Och man är mer intresserad av de energiförlust som deponeras lokalt.

Question 3

Deterministiska effekter

Answer 3

1. Uppträder med säkerhet vid en viss stråldos ( förutsägbar).
2. Graden av skada förvärras då stråldosen ökas.
3. Har ofta en väl definierad tröskeldos.
4. Uppträder vanligen kort tid efter bestrålning (akuta)
5. Orsakas av mer eller mindre omfattande celldöd.

Question 4

Stokastiska effekter:

Answer 4

1. Uppträder med en viss sannolikhet vid en viss stråldos (slumpmässiga).
2. Sannolikheten inte graden av skada beror av stråldos storlek.
3. Finns ingen given tröskeldos.
4. Uppträder vanligen lång tid efter bestrålning (sena).
5. Orsakas vanligen inte av omfattande celldöd utan snarare av skador på cellerna.
6. Ex cancer, ärftliga skador.

Question 5

Teratogena effekter:

Answer 5

1. Skador på foster.
2. Antas finnas tröskeldos men även en viss slumpmässighet.
3. Ex: missbildningar, hämning av fysisk eller mental tillväxt.

Question 6

När det gäller deterministiska effekter så finns det ofta en väldefinerad s.k. tröskeldos. Vad anger denna?

Answer 6

Stråldosen i samband med deterministiska effekter anger vanligen som absorberade dos. Tröskeldosen ligger vid ca 1Gy vid momentan halvkroppsbestrålning. Vid denna helkroppsdos uppträder en deterministisk effekt med säkerhet och överskrides denna helkroppsdos så förvärras skadan.

Question 7

Direkt effekt

Answer 7

Det finns en viss sannolikhet att strålning växelverkar och ger upphov till jonisationer och excitationer direkt i cellernas DNA och därmed startar en händelsekedja som kan leda till en biologisk förändring. Detta kallas direkt effekt och är den mest betydelsefulla processen för strålning som har hög jonisationstäthet.

Question 8

Indirekt effekt

Answer 8

Molekyler som normalt hög kemisk stabilitet, men i en atom med udda antal elektroner finns det en elektron i det yttre skalet som saknar en elektronkompis som spinner år motsatt håll och elektronen är oparad. Sådana atomer är stark kemisk reaktiva och angriper omgivande molekyler för att hitta en elektron att slå sig ihop med. Radikaler och radikalprodukter kan diffundera i cellen och fungerar som ett gift för DNA. Detta fenomen kallar vi indirekt effekt, och är den effekt som dominerar för glest joniserande strålning.