Straffrätt Dugga Flashcards
- Vad avses med begreppen ”straffrättens allmänna del”, ”straffrättens speciella del” samt ”specialstraffrätt”? Varför delas dessa begrepp upp?
- Den allmänna delen och lärorna: ”Brottsbegreppet”. Tillämpliga för alla/de flesta regleringarna (även i princip inom specialstraffrätten
- Den speciella delen: Enskilda brottstyper/straffbuden i BrB
- Alla straffrättsliga regleringar utanför BrB är specialstraffrätt.
- Vilka ansvarsbestämmelsen som är placerade i BrB resp. specialstraffrätten har att göra med tradition snarare än systematik. Det finns en lång tradition i svensk rätt av att ha straffrättsliga regler också utanför den centrala strafflagen.
- När är medverkan till specialstraffrättsliga brott kriminaliserad? Finns det ett särskilt krav?
HR: medverkan är straffbelagd i specialstraffrätten under förutsättning att fängelse ingår i straffskalan
- Se även vissa särskilda föreskrifter som säger att 23 kap. kan/inte är tillämpligt
- Vad innebär det att någon är i garantställning och i vilka situationer kan det aktualiseras? Ge minst två exempel.
Då kan man begå brott genom underlåtenhet
- Skyddsgaranter: Skyldiga att avvärja risker som hotar någon eller något som de är ansvariga för (och därför har att skydda). Ex vid nära levnadsgemenskap, frivilligt åtagande eller yrkesskyldighet
- Övervakningsgaranter: Skyldiga att avvärja risker som utgår från vissa farokällor som de är ansvariga för. Ex Farliga saker och barns igångsättande av händelseförlopp.
- Vad menas med äkta och oäkta underlåtenhetsbrott?
Äkta underlåtenhetsbrott är en överträdelse av ett ommissivdelikt - alltså en brottstyp som uttryckligen kriminaliserar underlåtenhet.
- Ommissivdelikt: är alltså brottstyper som uttryckligen kriminaliserar underlåtenhet –> ansvar döms endast ut om en person inte gör något som den av lagtext måste göra. Existensen av underlåtenheten är alltid nödvändigt för ansvar.
Oäkta underlåtenhetsbrott är en överträdelse av ett kommissivdelikt genom underlåtenhet - alltså brott som inte är ommissivdelikt (kan alltid begås genom handling), men om ordalydelsen tillåter, också genom underlåtenhet. Om deliktet överträds genom underlåtenhet (konkret brott) kan det kallas för ett ”oäkta underlåtenhetsbrott”
- Kommissivdelikt: brott som inte är ommissivdelikt. Dessa brott kan alltid begås genom handling, men om ordalydelsen tillåter, också genom underlåtenhet. Om deliktet begås av underlåtenhet (konkret brott) kan det kallas för ett ”oäkta underlåtenhetsbrott”. Om deliktet begås med en handling (konkret brott) kallas det för ”handlingsbrott”
- Vad innebär konkret fara? Ge ett exempel på en situation där det krävs konkret fara för brottsbeskrivningsenlighet.
Konkret fara: Gärningen G innebär konkret fara för följden F om, och endast om det är existentiellt möjligt att G leder till F och plausibelt att G leder till F
- (Det ska vara möjligt och rimligt/sannolikt att världen gestaltar sig på visst sätt)
- Ett exempel är faran i brottet ”framkallande av fara för annan” (BrB 3:9)
- Vad kan inrymmas under termen abstrakt fara? Ge exempel på hur denna typ av fara kommer till uttryck i lagtext.
Abstrakta faredelikt förutsätter inte konkret fara. Bedömning går istället närmast ut på att avgöra om gärningen har vissa egenskaper som typiskt sätt är farliga. Ord i lagtext: ”ägnad att”, ”kan”
- ”Kan” kräver en existentiell möjlighet och troligen plausibilitet.
- ”Ägnat att” tar sikte på om gärningen har vissa egenskaper som gör att den typiskt sett duger för något, det är alltså inte GM syfte som ska granskas.
-
Exempel: Ansvar för olaga integritetsintrång förutsätter att spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör.
- Vad menas med att vissa brott är nationellt begränsande? Hur skiljer sig detta från 2 kap. BrB?
Nationellt begränsade brott: Är det ett brott mot svensk lag?
1. Utgör gärningen med hänsyn till ev. nationella begränsningar brott mot svensk lag? (”materiell karaktär” – dvs en den av brottsbeskrivningsenligheten) tolkning av bestämmelsen.
- Nationella begränsningar är av vikt för att avgöra om en brottsbeskrivningsenlig gärning (i strid med svensk lag) över huvudtaget har förövats. Det centrala att ta ställning till är:
a) Om brottsbeskrivningen ska tolkas så att den är nationellt begränsad på så vis att den endast gäller gärningar förövade i Sverige, ELLER även gärningar förövade utomlands
b) Om brottsbeskrivningen är nationellt begränsad att den måste begås av ett subjekt med svensk anknytning
c) Om brottsbeskrivningen är nationellt begränsad att den måste begås mot ett objekt
med svensk anknytning
2 kap BrB: Har en svensk domstol behörighet att döma över det brott mot svensk lag som förövats?
2. Har svensk domstol behörighet att döma över det brott mot svensk lag som har förövats. (processuell karaktär) – BrB 2 kap. Detta kapitel är irrelevant vad gäller frågan om vad som utgör brott enligt svensk lag.
- Legalitetsprincipen ger uttryck för tre förbud. Vilka är förbuden? Förklara vad de innebär.
- Retroaktivitetsförbudet: En föreskrift får inte införas eller tillämpas retroaktivt till nackdel för den tilltalade
- Analogiförbudet: Föreskriften får inte tillämpas analogt (utöver vad ordalydelsen tillåter), till nackdel för den tilltalade, utsträckas över vad ordalydelsen tillåter (jfr dock extensiv tillämpning, som är ok!)
- Obestämdhetsförbudet: Föreskriften måste i rimlig utsträckning vara bestämd till sin utformning, dvs vara begriplig och preciserad.
+ bonus: (Föreskriftskravet: Brott och straff ska finnas i föreskrift)
- Vad innebär att ett brott är perdurerande? Ge två exempel.
Perduerande brott: Brott som förövas så länge tillståndet råder (preskriptionstid enligt 35 kap. BrB börjar inte löpa vid fullbordad gärning, utan när det uppkomna tillståndet upphör.
* Ex innehav av narkotika
* olaga frihetsberövande
* fortkörning
- Vad är ett blankettstraffbud?
Blankettstraffbud. Om en straffbestämmelse innehåller ett blankettstraffbud så anges att det som straffbeläggs är en överträdelse av en regel som ges i en annan bestämmelse/författning. Det finns alltså inte en fullständig beskrivning av gärningen som är kriminaliserad i straffbudet.
- Vad innebär specialsubjekt och ge ett exempel på var dessa förekommer i lagtext?
Specialsubjekt:
När BrB använder klasstermer för att utpeka vem som kan vara GM.
- Ex BrB 3:3 (barnadråp - kvinna)
- BrB 11:1 (oredlighet mot borgenärer – gäldenär)
- Vilka former av personlig oaktsamhet finns i svensk rätt och vad skiljer dem åt?
Medveten oaktsamhet: identisk med misstanke, insikt om risk, tveksamhet. Den som är medvetet oaktsam uppfyller alltså första ledet i prövning av likgiltighetsuppsåt.
- Skillnaden mellan likgiltighetsuppsåt är att den som är medvetet oaktsam inte är likgiltig inför följdens inträde
- Den som är medvetet oaktsam är alltså enbart likgiltig för risken att något händer/föreligger.
- Misstanke om risken + tar risken ”chanstagaren”
Omedveten oaktsamhet: Gärningsmannen ska haft skälig anledning att anta/borde förstått (skulle ha förstått, om han hade gjort vad han borde ha gjort) att en viss följd skulle inträda eller att viss omständighet förelåg. GM är likgiltig inför om det finns en risk.
Prövningen består av 2 led:
- A) Orsaksled (vad kunde GM ha gjort för att komma till insikt om att han skulle orsaka F?)
- B) Klandervärdhetsled (borde GM ha gjort detta?)
- Vilka uppsåtsformer tillämpas i svensk rätt och vad skiljer dem åt?
Avsiktsuppsåt Gärningen (inkl. följden) utgör ett syfte med gärningen. En medveten kontrollerad gärning utförs ”för att” en viss följd ska inträffa. GM anser det som ett misslyckande om följden inte inträder. Avsiktsuppsåt kan endast finnas till en följd (inte en omständighet)
Avsiktsuppsåtet bygger alltså i huvudsak på det voluntativa momentet.
kognitiva praktiskt möjligt ”misstanke”
Insiktsuppsåt
Insiktsuppsåt förutsätter att GM ser ett faktum (omständighet eller effekt) som mycket sannolikt. GM är praktiskt taget säker eller ser det som praktiskt taget oundvikligt. Insiktsuppsåtet bygger alltså uteslutande på det kognitiva momentet
- GM förstod att följden skulle inträffa som ett resultat av sin gärning
Likgiltighetsuppsåt (uppsåtets nedre gräns mot medveten oaktsamhet)
För att uppsåt till effekten eller omständigheten skall anses föreligga krävs likgiltighet BÅDE till risken och till förverkligandet av effekten eller förekomsten av omständigheten.
- Första ledet Konstatera att GM var medveten om risken
- Andra ledet Prövningen ska ske med utgångspunkt i omständigheterna vid gärningen.
- GM är normalt likgiltig (presumtion för likgiltighet):
- 1. när GM uppfattade att det fanns en mycket hög sannolikhet/utgick från/antog att effekten skulle inträda/gärningsomständigheten förelåg
- Om GM uppfattade sannolikheten som låg finns en presumtion mot likgiltighet
- Finns även vissa ”likgiltighetmarkörer” (bevisfaktum)
- Det avgörande är att förverkligandet av effekten eller förekomsten av omständigheten, vid gärningstillfället inte utgjorde ett för gärningsmannen relevant skäl för att avstå från gärningen
- Vad innebär täckningsprincipen? Vad/Vilka delar av brottsbegreppet ska vara ”täckta”?
Täckningsprincipen: det krävs att huvudsaklig överenskommelse råder mellan uppsåt/oaktsamhet och den faktiska, rättsstridiga gärningen. Alltså: GM:s uppfattning eller föreställning om ett händelseförlopp ska överensstämma med det bevisade händelseförloppet
- Täckningsprincipen innebär att GM:s uppsåt/oaktsamhet ska ”täcka” den rättsstridiga gärningen.
- Föremål för täckning är den otillåtna gärningen (A1 (Brottsbeskrivningsenligheten ”positiva rekvisit” glöm ej gärningsculpa och frånvaro av nationella begränsningar) -A2 (GM:s uppsåt måste täcka förhållandet att gärningen ej är tillåten ”negativa rekvisit”))
- Vad innebär ett överskjutande uppsåt? Ge minst två exempel på sådana rekvisit. Hur skiljer sig sådana uppsåtskrav från det vanliga uppsåtskravet?
Överskjutande uppsåtsrekvisit: Om det för ansvar inte krävs att uppsåtet har en motsvarighet i verkligheten. Det finns alltså ingen konkret omständighet att pröva uppsåtet mot.
- Typexempel är ”tillägnelseuppsåt” vid stöd, eller krav på uppsåt till fullbordat brott vid gärningar som utgör försök. Vissa talar därför om överskott på skuldsidan.
- Överskjutande uppsåt hör i första hand till rekvisiten för en otillåten gärning, och inte personligt ansvar (A1). Att konstatera att GM har överskjutande uppsåt på A1 leder till att man inte behöver pröva det igen på B1. (Undantag från kravet på täckning).
- Prövningen på A1 sker principiellt på samma sätt som B1. (in dubio spelar uppsåtsform ingen roll)
- Vad innebär konformitetsprincipen?
Konformitetsprincipen: En person bör inte anses ansvarig för ett brott om denne inte kunde rätta sig efter lagen. GM ska ha haft förmåga och tillfälle att agera på det sätt som lagen föreskriver (konformitetsprincipen). Avsaknad eller förmåga att förstå innebörden av sitt handlande och gärningen i övrigt kan i vissa fall innebära uppsåtsbrist.
En person bör inte anses vara ansvarig för ett brott om hon:
1. Inte hade/skulle haft förmåga att rätta sig efter lagen (förmåga relaterar till att man saknar möjlighet att kontrollera sitt beteende: att handlingen är ofrivillig, underlåten handling är omöjlig att utföra eller att GM är psykiskt ”störd”)
2. Inte hade/skulle haft tillfälle att rätta sig efter lagen (GM vet inte om vad denne ska göra. Alltså är okunnig) DOCK som HR i svensk rätt spelar inte okunnighet om lagen någon roll. I regel kan GM ändå hållas ansvarig.
- Vad innebär förtroendegrundsatsen och vad har den för betydelse för den straffrättsliga bedömningen?
Förtroendegrundsatsen: Vid bedömningen om en gärning innefattar ett oaktsamt risktagande (även i en personlig culpabedömning) har man i princip att utgå från (presumtion som kan motbevisas) att andra människor handlar någorlunda rationellt (Inte påtagligt oaktsamt eller brottsligt)
Vid en bedömning av om GM handling är culpös kan man normalt bortse från bl.a. följande typer av andras (föregående) beteende:
1. Saboterande av skyddsanordningar och annat kringgående av säkerhetsåtgärder.
2. Uppenbar misskötsel av sin hälsa: ex underlåtenhet att söka läkarvård för att skydda sig mot att skador förvärras
3. Svårare brott: Ex ska man inte behöva beaktas att en inbrottstjuv skadas av en trampmina någon satt innanför sin dörr. DOCK BÖR DETTA IFRÅGASÄTTAS!
- Ge tre exempel på rättfärdigande omständigheter. Vad innebär de i korthet?
Rättfärdigande omständigheter: En gärning som är brottsbeskrivningsenlig kan anses tillåten om rättfärdigas genom en rättfärdigande omständighet.
Nödvärn (BrB 24:1): Gärningen ska företas i en nödvärnssituation – ofta en pågående eller överhängande brottslig handling – försvarsgärningen får inte vara uppenbart oförsvarlig.
Nöd (BrB 24:4) : 2-stegsbedömning:
- Dels att GM måste befunnit sig i en nödsituation – exempelvis när något hotar liv eller hälsa. Inget angrepp i strikt mening krävs. Nöd aktualiseras även om den angripne tränger in i tredje mans rättsfär i en nödvärnssituation
- dels får gärningen inte bedömas vara oförsvarlig.
Samtycke (BrB 24:7): Förutsättningar:
- Dels att samtycke i rättslig mening har lämnats
- Dels att gärningen som företas med samtycke kan anses försvarlig,
- Vilka krav ställs på försvarlighetsbedömningen för nödvärn respektive nöd? I vilken situation (nödvärn eller nöd) har du störst möjlighet att agera?
Nödvärnssituation = inte uppenbart oförsvarlig.
- Försvarsgärningen får ej klart avvika från vad som var behövligt för att avvärja hotet
- Det får inte heller råda ett uppenbart missförhållande mellan nödvärnsgärningen och skadan som hotar genom angreppet.
Nöd = inte oförsvarlig
- Se till vilket intresse som hotas och hur akut faran är.
- Se även vilken skada som nödgärningen åsamkar. Krävs i princip att gärningen ska vara påkallad av ett intresse av betydligt större vikt än det som offras genom nödgärningen.
I abstrakta termer har du störst möjlighet i agera i nödvärn (jfr uppenbart oförsvarlig VS oförsvarlig)
- Vad krävs för att ett samtycke enligt 24 kap. 7 § BrB ska rättfärdiga en brottsbeskrivningsenlig gärning?
I Ett giltigt samtycke ska föreligga. Så är fallet om
1. Den utsatte har samtyckt till (accepterat) gärningen, och
2. Samtycket föreligger vid tidpunkten för gärningen (och under hela dess utförande)
3. Den samtyckande är behörig att förfoga över det ifrågavarande intresset
4. Den samtyckande har förmåga att förstå innebörden av gärningen,
5. Samtycket har lämnats frivilligt och under insikt om relevanta förhållanden, och
6. Samtycket är allvarligt menat
II Gärningen får ej vara oförsvarlig
- Ge två exempel på situationer där laga befogenhet kan rättfärdiga en annars brottslig handling.
1) När en polisman har att utföra om en tjänsteåtgärd och han möts av våld eller hot om våld
2) Polismannen ska verkställa ett lagligt frihetsberövande och den berövade försöker undkomma eller polismannen annars möts av motstånd av denne eller annan.
- Vad menas med social adekvans och varför behövs denna ansvarsfrihetsgrund? Ge minst två exempel.
Social adekvans är en allmän oskriven undantagsregel – en dogmatisk ”slasktratt” eller ”säkerhetsventil” som bör användas uteslutande om man inte kan förklara ansvarsfriheten med stöd av andra regler och principer som är bättre förankrade i straffsystemet.
- Social adekvans är en möjlighet att fria från ansvar, där kravet på gärningsculpa är uppfyllt, där det inte går att finna stöd i givna regler för att anse gärningen rättsenlig – MEN där det ändå framstår som orimligt och oavsiktligt att ett straffrättsligt ingripande ska ske
- Exempel: kosmetiska operationer och vissa gärningar inom sporter.
- Ge två exempel på ursäktande omständigheter. Vad innebär de i korthet?
Excess: innebär övermått, att någon överskrider det tillåtna.
- BrB 24:6 - någon med stöd av reglerna beskrivna i A1 (ex nödvärn, nöd osv) har haft rätt att företa en annars straffbelagd gärning, men gjort mer än vad som var medgivet.
- GM går fri från ansvar om han svårligen kunde besinna sig. (Gärningen fördöms, men GM klandras inte eftersom han hade svårigheter att rätta sig efter lagen).
Straffrättsvillfarelse: Att vara okunnig om att vad man gör är otillåtet (att en viss gärning är straffrättsligt rättsstridig) (alltså inte att vara okunnig om vad man faktiskt gör (se ovan.))
- Se BrB 24:9: Uppenbart ursäktlig straffrättsvillfarelse medför ansvarsfrihet. Ska tillämpas RESTRIKTIVT.
- Ex fel vid kungörelse av straffbestämmelse, felaktig publicering, GM saknade möjlighet att få kännedom om innehållet i straffbud, Otydligt (språkligt) straffbud, Felaktiga besked från myndighet mm.
- Vad skillnaden mellan putativt nödvärn och nödvärnsexcess?
Putativt nödvärn: Någon tror sig (felaktigt) vara i en nödvärnssituation. Under B1-prövningen tar man GM:s bild av verkligheten för givet och gör en ”ny A2-prövning”. Om GM håller sig inom ramarna för tillåtet nödvärn, har han inte uppsåt. (Frånvaron av A2 är ej täckt och uppsåtsbrott blir uteslutet)
Excess: ursäktande omständighet. Excess innebär övermått, att någon överskrider det tillåtna.
- BrB 24:6 - någon med stöd av reglerna beskrivna i A1 (ex nödvärn, nöd osv) har haft rätt att företa en annars straffbelagd gärning, men gjort mer än vad som var medgivet.
- GM går fri från ansvar om han svårligen kunde besinna sig. (Gärningen fördöms, men GM klandras inte eftersom han hade svårigheter att rätta sig efter lagen).
