straffrätt dugga

Question 1

Vad menas med putativt (inbillat) nödvärn respektive nödvärnsexcess?

Answer 1

Putativ nödvärn = GM tror felaktigt att det handlar om nödvärnssituation → GM går fri från ansvar för uppsåtligt brott om handlingen hade varit tillåten om den nödvärnssituationen var riktig.

Nödvärnsexcess = Nödvärnssituation föreligger men man överskrider det som är tillåten gärning (uppenbart oförsvarligt).

Question 2

Vad krävs för att ett samtycke enligt 24:7 BrB ska rättfärdiga en brottsbeskrivningsenlig gärning?

RÄTTTT

Answer 2

den utsatte:
1. samtyckt till (accepterat) gärningen;
2. samtycket föreligger vid tiden för gärningen + hela dess utförande,
3. är behörig att förfoga över intresset,
4. har förmåga att förstå innebörden av gärningen,
5. samtycket har lämnats frivilligt och under insikt om relevanta förhållanden,
6. samtycket är allvarligt menat.
+ gärningen ska inte vara oförsvarlig.

Question 3

När är medverkan till specialstraffrättsliga brott kriminaliserad?

RÄTTT

Answer 3

BrB 24:4 2 men.: medverkan till specialstraffrättsliga brott är straffbelagt, under förutsättning att fängelse ingår i straffskalan eller om annat är föreskrivet.

Question 4

Vilka uppsåtsformer tillämpas i svensk rätt och vad skiljer dem åt?

Answer 4

Avsiktsuppsåt = Medveten kontrollerad gärning utförs för att viss följd ska inträffa. GM har alltså ett syfte med sin gärning.

Insiktsuppsåt = (praktisk visshet) GM ser följd eller omst som mycket sannolik. Denne har inga tvivel om att följd kommer som konsekvens av gärningen.

Likgiltighetsuppsåt = GM har misstanke + likgiltig ställning till följden. GM är beredd att offra intresset genom gärningen. Utgör uppsåtets lägre gräns.

Skillnad: GM:s inställning och attityd
- Avsiktsuppsåt - GM vidtag gärningen för att följden ska inträffa. Avsiktligen utför gärning.
Insikt - GM ser följden som en oundviklig effekt och ser följden som mycket sannolik.
Likgiltighet - GM har vetskap om risk och misstanke om följd, men ser inte risken till följden som skäl att avstå från gärningen.

Question 5

Vad avses med begreppen straffrättens allmänna respektive speciella del samt specialstraffrätt?

Answer 5

Straffrättens allmänna del: Allmänna rekvisit för brott, regler och läror samt oskrivna undantag. Det är generella regler för alla former av brott.

Straffrättens speciella del = Regler om enskilda brottstyper. Handlar om vad som krävs för att respektive rekvisiten i varje straffbestämmelse uppfylls.

Specialstraffrätt = De straffrättsliga bestämmelser som inte finns i BrB utan i andra lagar.

Question 6

Vad menas med medverkansobjekt? Vad menas med medverkansgärning?

Answer 6

Medverkansobjekt = GM:s otillåtna gärning.

Medverkansgärning = Medverkande har främjat medverkansobjektet med råd/ dåd.

Question 7

Vilka är nödvärnssituationerna?

Answer 7

24:1 BrB: Rätt till nödvärn föreligger mot:
- påbörjande eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom
- den som hindrar att egendom återtas på bar gärning
- den som olovligen trängt in eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg
- den som vägrar att på tillsägelse lämna annans bostad

Gärningen ska ej vara uppenbart oförsvarlig!

Question 8

Vilka former av personlig oaktsamhet finns i svensk rätt och vad skiljer dem åt?

Answer 8

Medveten oaktsamhet = Är identiskt med misstanke, insikt om risk, tveksamhet. Uppfyller första ledet i likgiltighetsuppsåt. GM är likgiltig, men endast inför risken.

Omedveten oaktsamhet = GM hade skälig anledning att anta, eller borde ha förstått (kunde), att en viss följd skulle inträffa eller att viss omst förelåg. Den omedvetne oaktsamma visar inte likgiltighet inför en risk som han är medveten om, utan likgiltighet inför huruvida det finns en risk (som han inte är medveten om). GM inte har förstått, ens i form av misstanke, att något visst skulle inträffa.

Vad skiljer dem åt? Vid båda oaktsamheter kunde GM rätta sig efter lagen. Skillnaden består i att “kunde” vid omedveten oaktsamhet relaterar till ett hypotetiskt/möjligt tillstånd. GM kunde rätta sig efter lagen om han hade tänkt efter, varit aktsam, gjort kontroller osv. Omedvetet oaktsamhet är även mindre klandervärt.

Question 9

Vad skiljer en anstiftare från en medhjälpare?

Answer 9

Anstiftare = Förmår någon att begå brott. Psykisk påverkan/orsakar. Kräver varken övertalning eller vilseledande men måste på något sätt innebära att GM får tillräckliga skäl för sitt handlande.

Medhjälpare = Främjande som inte når upp till anstiftan. Medhjälp kan vara både fysisk och psykisk. (Består vanligen av råd/uppmuntran om psykisk).

Question 10

Ge tre exempel på rättfärdigande omständigheter. Vad innebär de?

Answer 10

Nödvärn = 24:1 BrB - en annars straffbelagd gärning är tillåten om den företas i en nödvärnssituation, förutsatt att den inte är uppenbart oförsvarlig. Nödvärn riktar sig mot den varifrån en fara kommer. Nödvärn måste vara försvarsåtgärd som riktar sig mot angriparen personligen eller något hans intresse. Nödvärnsgärning är brottsligt om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, den angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig → svarsgärningen får inte avvika från vad som har varit behövligt och det får inte råda uppenbart missförhållande mellan nödvärnsgärningen och den skada som hotar genom angreppet.

Nöd = 24:4 BrB- en straffbelagd gärning, som förövats av nöd, är tillåten under förutsättning att den inte är oförsvarlig. Försvarlighetsbedömningen sker med beaktande av farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt. Det krävs att gärningen ska vara påkallad av ett intresse av betydligt större vikt än det som offras. Man får t ex offra annans egendom för att undanröja fara för liv. Gärningen ska ha varit behövlig.

Samtycke = 24:7 BrB → en gärning som någon begår med samtycke från den mot vilken den riktas utgör brott om gärningen är oförsvarlig. En person kan i vissa fall godta/acceptera en gärning och den andra personen får genom samtycket tillåtelse att utföra gärningen. Giltigt samtycke förutsätter vissa krav.

Laga befogenhet att använda våld = Det offentliga har i vissa fall rätt att använda våld, främst polisen som har laga befogenhet att i viss utsträckning använda våld för att genomföra sina uppgifter. Förutsätter att gärningen är försvarlig med hänsyn till omständigheterna. PolisL betonar också att polisens maktutövning ska vara behövlig.

Question 11

Vad innebär försöksbrottets krav på ”påbörjat utförandet av visst brott”? Ge minst ett exempel var på när detta krav är uppfyllt respektive inte uppfyllt.

Answer 11

Kravet på “påbörjat utförandet av visst brott” = Försökspunkten skall övergått från förberedelse till verkställighet.

Kravet uppfyllt = Typfall 1 - Försökspunkten är alltid nådd när försöket är avslutat, dvs GM har gjort allt som från hans sida var behövligt, men brottet ändå inte fullbordats av någon anledning.

Kravet ej uppfyllt = Ett ett uppehåll som sker innan GM börjar hålla på att göra något som faller under brottsbeskrivningens verb anses medföra att försökspunkten ännu inte är nådd.

Question 12

Var går gränsen mellan skuldformerna uppsåt och oaktsamhet? Förklara skillnaden.

Answer 12

Likgiltighetsuppsåt: Anses vara uppsåtets nedre gräns i förhållande till oaktsamhet. Det krävs att GM hade en misstanke om följden/omständigheten och att GM var likgiltig inför följden.

Medveten oaktsamhet: Krävs här också att GM hade misstanke om följden/omständigheten (samma som för likgiltighetsuppsåt) men för medveten oaktsamhet ska GM vara likgiltig inför risken att följden skulle inträffa/omständigheten förelåg.

Skillnaden är alltså: Likgiltighetsuppsåt = Följden, Medveten oaktsamhet = risken.

Question 13

Vad menas med äkta och oäkta underlåtenhetsbrott?

Answer 13

Äkta: Brottstyper där det uttryckligen framgår att underlåtenhet är kriminaliserat. Ansvar pga att personen inte gjort det som personen borde ha gjort → framgår av lagtexten vem som är skyldig att handla. Lagstiftaren har uttryckligen angivit att brottet kan begås genom underlåtenhet.

Oäkta: Ansvar förutsätter att GM är i garantställning. Handlar om straffbestämmelser som först ser ut att kriminalisera ett handlande, men att om man inte gör någonting också kan orsaka samma otillåtna gärning.

Question 14

Vilka krav ställs på försvarlighetsbedömningen för nödvärn respektive nöd? I vilken situation (nödvärn eller nöd) har du störst möjlighet att agera? Varför är det skillnad?

Answer 14

Nödvärn = GM går fri om det inte är uppenbart oförsvarlig, med hänsyn till:
- angreppets beskaffenhet
- det angripnas betydelse
- omständigheterna i övrigt.
→ Man har mer handlingsutrymme då det kräver ett uppenbart oförsvarligt agerande.

Nöd = GM går fri om det inte är oförsvarligt, med hänsyn till:
- farans beskaffenhet
- den fara som åsamkats annan
- omständigheterna i övrigt.

Störst möjlighet att agera i: Försvarlighetsbedömningen är mer fördelaktigt i en nödvärnssituation.

Skillnad: Nödvärn är ett specialfall av nöd + vid nöd är tillämpningsområdet större då det rör angrepp av mindre allvarlig beskaffenhet.

Question 15

Vad innebär täckningsprincipen?

Answer 15

Innebär att GM:s uppsåt/oaktsamhet ska täcka den rättsstridiga gärningen. Vad GM tror att han har gjort (dvs om den gärning han begått inklusive dess följder) ska överensstämma med vad som faktiskt utreds ha skett. Principen innebär att en handling endast kan medföra straff då samtliga objektiva rekvisit (gärningsrekvisiten) omfattas av gärningsmannens uppsåt (subjektiva rekvisit). Uppsåtet måste täcka hela straffbelagda gärningen och frånvaron av omständighet som gör gärningen rättsenlig.

Question 16

Vad är ett otjänligt försök? Vad är skillnaden mellan straffbara och straffria sådana?

Answer 16

Otjänligt försök = Otjänligt försök blir aktuellt vid farerekvistet i försöksbestämmelse där bl a fara är utesluten pga tillfällighet. Det är svårt att bedöma hur långt straffbelagda området sträcker sig vid tillfällighet. Försök kan vara otjänligt då medlet är otjänligt (ex trolldom) eller då angreppsobjektet är otjänligt (stjäl något eget). Avsikten med att kategorisera otjänliga försök och tjänliga sådana är att skilja mellan fall, där fara är utesluten av slumpen, och fall där brottsplanen innehåller djupgående brist.

Skillnad:
Straffbara otjänliga försök = Krävs att att det vid objektiv bedömning ur GM:s position framstår som plausibelt att hans uppsåt kommer att förverkligas.

Straffria otjänliga försök = Ofarliga försök - där det från GM:s synpunkt objektivt inte är plausibelt (rimligt) att brottet ska fullbordas.

Question 17

Vad är skillnaden mellan rättfärdigande och ursäktande omständigheter? Varför är det viktigt att hålla dem isär?

Answer 17

Rättfärdigande omständigheter:
- Att gärning anses rättfärdigad innebär att en intressekollision genom att straffhot neutraliseras av särskilda omständigheter som ger skäl för att acceptera (den annars brottsliga) gärningen.
- Gärningen i fråga är åtminstone tolererad.
- Gärningen blir därmed tillåten.
→ Handlar om brottsbeskrivningsenlig gärning kan rättfärdigas (A2), mer objektiva omständigheter.

Ursäktande omständigheter:
- Handlar om undantagsregler som utpekar omständigheter som gör att GM slipper ansvar för att GM ursäktas (otillåten gärning).
→ Handlar om ifall GM kan åläggas personligt ansvar (B2), mer subjektiva omständigheter.

Viktigt att hålla isär pga: Är gärningen tillåten pga en rättfärdigande omständighet behöver man inte testa brottet för den medverkande, därför viktig för medverkansläran.

Question 18

Vad menas med att ett brottsbeskrivningsenligt försök ställer kvar på överskjutande uppsåt?

Answer 18

Uppsåtskravet vid försök har karaktär av överskjutande uppsåt. GM ska ha uppsåt att göra något (fullbordat brott) som sträcker sig utöver vad som faktiskt har skett. Kravet på överskjutande uppsåt kan indirekt anses följa av kravet på att GM ska ha påbörjat utförandet av ett brott.

Avsikten hos GM ska sträcka sig utöver det som faktiskt har hänt, dvs. Man ska ha uppsåt till brottsplanen.

Question 19

Vad avses med begreppen regelkonkurrens och gärningskonkurrens?

Answer 19

Regelkonkurrens: Rekvisiten i skilda brottsbeskrivningar helt/delvis täcker varandra. Bedömningssvårigheter uppkommer när två straffbud har ett gemensamt tillämpningsområde. Konkurrensen gäller den abstrakta relationen mellan straffbuden.

Gärningskonkurrens: Konkurrens som uppstår när man utgår från en eller flera konkreta gärningar. Problem uppstår när GM uppfyller mer än en brottsbeskrivning, eller samma brottsbeskrivning mer än en gång.

Question 20

Vad menas med social adekvans och varför behövs denna ansvarsfrihetsgrund? Ge minst två exempel.

Answer 20

Social adekvans = Allmän oskriven undantagsregel, slasktratt. Används om man inte kan förklara ansvarsfriheten med regler och principer i straffsystemet. Med social adekvans blir det möjligt att fria från ansvar där gärningsculpa uppfylls men där det inte finns stöd för att se gärningen rättsenlig, men ändå orimligt att straffa. Social adekvans bygger på att man tillåter vissa regelöverträdelser p.g.a. att de är allmänt godtagna i samhället.

Exempel: Sport (förutsättning att det föreligger frivilligt deltagande), Hälso och sjukvård (tillåtet risktagande, operationer).

Question 21

Med utgångspunkt i ett föreskriftskrav ger legalitetsprincipen uttryck för tre förbud. Vilka är förbuden? Förklara vad de innebär.

Answer 21

Retroaktivitetsförbud = Lagstiftaren får ej lagstifta retroaktivt på straffrättens område. GM/allmänheten måste kunna förutse vad som är kriminaliserat. Kriminalisering sker från dagen det antas i riksdagen, det gäller därmed inte tidigare handlingar (innan lagstiftning). Gärningen måste ha varit straffbelagd när den begicks.

Analogiförbud = Man får ej gå utanför ordalydelsen, faller den ej in under straffbestämmelsens ordalydelse får det inte föranleda straff även om man tycket det är något som BORDE falla in under lagbestämmelsen och utgöra en motreaktion. Men inget förbud mot extensiv tolkning = man får dra saker till sin spets så länge det faller under ordalydelsen.

Obestämdhetsförbud = Strafflagstiftning måste vara begriplig och preciserad, de straffbestämmelser man använder sig av måste vara någorlunda bestämda för att kunna tillämpas och så att GM kan förutse vad som är kriminaliserat.

Question 22

Vad menas med att vissa brott är nationellt begränsande? Förklara kopplingen mellan detta och 2 kap. BrB.

Answer 22

Nationellt begränsade brott:
- Att ett brott är nationellt begränsad innebär att den enskilda straffbestämmelsen inte anses tillämplig i relation till en gärning som skett utomlands. Huvudregel: svensk straffrätt gäller för gärningar i Sv.
- Krävs att GM har anknytning till Sverige och svenska intressen.
- Om gärningen inte utgör brott mot svensk lag, är kravet på brottsbeskrivningsenlighet inte uppfyllt.

Koppling till 2 kap BrB = 2 kap har processuell karaktär och har att göra med svenska domstolars domsrätt. Tillämpning av reglerna i 2 kap sker för att veta om svensk domstol är behörig att döma över eventuellt brott. För vad som utgör brott enligt svensk lag är BrB 2 kap. irrelevant.

Question 23

Vad menas med förmans order? Vilken betydelse har förmans order för frågan om brott har begåtts?

Answer 23

Förmans order = 24:8 BrB - brott förövas inte om en straffbelagd gärning utförs på order av den vars lydnad GM står (förman), om denne med hänsyn till lydnadsförhållandets art, gärningens beskaffenhet och omständigheterna i övrigt har att lyda ordern. Intresseavvägning föreligger mellan lydnadsplikt ska hållas och att straffbelagda gärningen inte ska begås. Utgångspunkten är att en order att begå brott inte ska åtlydas, varför den som lyder orden i regel inte äger åberopa denna till sitt försvar. Men ju starkare intresset av att disciplin upprätthålls är, desto lättare kan presumtionen brytas. Ex: lydnadsplikt i militär.

Dess betydelse: En order inom ramen för ett lydnadsförhållande (att utföra gärningen) ska föreligga + gärningen ska vara sådan att GM har att lyda ordern. Om förmans order föreligger visas att det föreligger ett lydnadsförhållande och att gärningen är sådan att lydnad är krav = fri från ansvar = brott ej begåtts.

Question 24

Vad kan inrymmas under termen abstrakt fara? Ge exempel på hur detta kommer till uttryck i lagtext.

Answer 24

Abstrakt fara = En bedömning om huruvida gärningen har vissa egenskaper som gör att den typiskt duger för att fara ska föreligga i handlingssättet. Abstrakt fara innebär att det finns en risk för att fara föreligger men utan att någon konkret fara behöver ha uppstått → gärningen var ägnad att medföra fara men att faran inte realiserats.

Exempel i lagtext: Att abstrakt farebedömning ska göras indikeras i lagtext av “ägnad att” och “kan”.
- Abstrakta faredelikt kan sägas betecknas en obestämd krets av brottstyper vid vilka det förutsätts att domstolen ska göra någon form av möjlighetsbedömning (vilken indikeras genom ägnad att och kan) men där det inte fordras att konkret fara förelegat.

Question 25

Är det kriminaliserat att inte hjälpa en person som är på väg att drunkna? Motivera.

Answer 25

• Det finns ingen skyldighet att vara verksam för att hindra att brott kommer till stånd → för stora krav på medborgarna.
• Det finns särskilda omständigheter som gör det straffbart om man underlåter att agera i en sådan situation men detta förutsätter en garantposition av något slag.
• (Om man vet att någon kommer att utsättas för ett brott och man underlåter att avslöja eller förhindra t.ex. Misshandeln så kan detta vara straffbart enligt 23:6 BrB)

Question 26

Vad innebär konkret fara? Ge ett exempel på en situation där det krävs konkret fara för brottsbeskrivningsenlighet.

Answer 26

Konkret fara = Gärning innebär konkret fara för att följden inträffar om det är existentiellt möjligt att gärningen leder till faran; och det är plausibelt att gärningen leder till faran.
- Existentiellt möjligt → möjligt för världen att i framtiden gestalta sig på visst sätt. Möjliga följder av konkret fara.
- Plausibilitet → sannolikhetskrav - kognitiv möjlighet.

Exempel på situation där det krävs konkret fara:
Enligt 3:9 BrB krävs, för framkallande av fara för annan, konkret fara för att annan dör eller drabbas av svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom, men faran behöver inte ha uppstått samtidigt som den fareskapande gärningen företogs. Det räcker med att man skapar konkret fareläge, farebedömnningen kan alltså avse en senare tidpunkt än tidpunkten för GM:s kontrollerade gärning. → HIV-smittad.

Question 27

Vad innebär att någon är i garantställning och i vilka situationer kan den aktualiseras? Ge minst två exempel.

Answer 27

Om underlåtenhet inte uttryckligen är straffbelagd förutsätter ansvar att gärningsmannen är i en garantställning. (har gärningsmannen haft skyldighet att handla och underlåter vilket leder till den brottsbeskrivsenliga följden)

Skyddsgarant = Beskyddare i förhållande till person, egendom eller intresse. Skyldighet att avvärja alla faror som hotar någon eller något. skyddar någon/något från utomstående faror/risker.
När levnadsgemenskap
Frivilligt åtagande
Yrkesskicklighet
- Exempel → föräldrar är ansvariga för att barn inte ska skadas utifrån.

Övervakningsgarant = skyldig att övervaka någonting, dvs att man har någonting som sitt ansvar och man är skyldig att den eller det inte orsakar någon skada. Alltså avvärja faror som har visst ursprung, såsom djur och annat som innebär fara. skyddar omgivningen från viss farokälla.
- Exempel → föräldrar är övervakningsgarant till sina barn.

Question 28

Vad innebär ett överskjutande uppsåt? Ge minst två exempel på sådana rekvisit. Hur skiljer sig sådana uppsåtskrav från det vanliga uppsåtskravet?

Answer 28

Överskjutande uppsåt = krav på visst uppsåt eller viss avsikt som följer direkt av brottsbeskrivningen.
- Ibland kräver lagen kvalificerad uppsåt i form av att GM har särskild avsikt eller syfte - med “för att”, “avsiktligen”, “söker”, “med avsikt”, “i syfte att” etc. Med dessa uttryck är det fråga om överskjutande (aviskts)uppsåt.
- Ett uppsåtsrekvisit är överskjutande om det för ansvar inte krävs att uppsåtet har någon motsvarighet i verkligheten.
- Det finns ingen konkret omständighet eller dylikt att pröva uppsåtet mot och följaktligen ingenting direkt i “verkligheten” att relatera uppsåtsbedömningen till på det sätt som då man prövat uppsåt i förhållande till ett inträffat händelseförlopp med gärning, omst, följd.
- GM ska ha uppsåt till att göra något (fullbordat brott) som sträcker sig utöver vad som faktiskt har skett.

Exempel:
- 8:1 BrB stöld → Den som olovligen tager vad annan tillhör med uppsåt att tillägna sig det, dömes, om tillgreppet innebär skada, för stöld till fängelse i högst två år. = tillägnelseuppsåt.
- 23:2 BrB försök → krav på uppsåt till fullbordat brott vid gärningar som utgör försök.

Skillnad: Överskjutande uppsåtsrekvisit hör till rekvisiten för otillåten gärning, vanliga uppsåtsformer kollas istället vid B2. Alltså prövas inte överskjutande uppsåt vid personligt ansvar. Att konstatera att GM har sådant uppsåt ingår i A1, därför behöver man inte pröva uppsåtstäckning till sådana rekvisit när man ska ställning till skuldfrågor i B1.
- Överskjutande uppsåt prövas när man ska se om brottsbeskrivningsenlighet föreligger, man behöver därför inte längre undersöka om uppsåt föreligger för täckning.

(Överskjutande uppsåt prövas i förhållande till framtida händelse. ????
Vanliga uppsåtsformer prövas vid gärningstillfället????? )

Question 29

Vad är det för skillnad mellan att vara okunnig om vad man gör och att vara okunnig om att det man gör är otillåtet? Hur hanteras denna skillnad inom ramen för brottsbegreppet?

Answer 29

Okunnig om vad man gör:
- Avsaknad eller förmåga att förstå innebörden av sitt handlande och gärningen i övrigt kan i vissa fall innebära uppsåtsbrist.
- Villfarelse/okunnighet som avser vad GM gör kan utesluta skuld (uppsåt och oaktsamhet).
- Om man är okunnig om vad man gör kan man gå fri från ansvar då det i många fall saknas uppsåt i dessa fall.

Okunnig om att det man gör är otillåtet:
- Huvudregeln är att GM ska hållas ansvarig oberoende om han är okunnig eller i villfarelse om vad som man enligt lagen är skyldig att göra.
- Undantag är att ansvarsfrihet råder vid straffrättsvillfarelse under förutsättning att villfarelsen beror på omständigheter som gör den uppenbart ursäktlig (fel vid kungörandet exempelvis).
- Ansvarsfrihetsgrund som innebär att den som uppenbart ursäktligt har en oriktig uppfattning om tillåtligheten av en brottslig handling som han begår, t ex att han fått felaktigt besked av myndighet, inte är ansvarig för sitt brott.

Hur hanteras skillnaden inom ramen för brottsbegreppet?:
- Endast den förstnämnda formen av bristande förmåga kan utesluta skuld (uppsåt och oaktsamhet)
- Den sistnämnda formen kan i undantagsfall innebära att GM ursäktas.

Question 30

Ge tre exempel på ursäktande omständigheter. Vad innebär de?

Answer 30

Tillfällig sinnesförvirring → Tillstånd där GM befinner sig i förvirring pga feber, chock eller slag mot huvudet etc
-GM är i tillstånd där hen ej är “sig själv”.
-Självförvållat ej ursäktad såsom berusning.

Excess → 24:6 BrB - Övermått, man överskrider det tillåtna men anses ändå ursäktligt. Förutsätts:
- Om GM har varit berättigad att göra något enligt 24:1-4 BrB eller PolisL.
- Att GM inte hållit sig inom gränserna för det tillåtna, dvs brukat t ex våld som ej är rättsenligt.
- GM går fri från ansvar om omständigheterna gjorde att hen svårligen kunde besinna sig.
- Farans art + tid till förfogande för en adekvat reaktion + GM:s individuella egenskaper + subjektiva tillstånd.

Straffrättsvillfarelse → 24:8 BrB - Felaktig publicering av lag, GM saknade av någon anledning möjlighet att få kännedom om innehåller i en straffbestämmelse, Otydliga straffbud mm.

(Frivilligt tillbakaträdande) → Egentligen inte en ursäktande omständighet. GM undgår ansvar för brott som redan är förövat pga omständigheter som han vidtar i senare skede då han väljer att avbryta händelseförloppet eller begränsar de skadliga verkningarna av brottet.