Större makrostrukturer F2 F5

Question 1

Vad är plattektonik?

Answer 1

Det är teorin om att jorden är indelad i olika tektoniska plattor.

Question 2

Vad är en förkastningszon?

Answer 2

Det är där två tektoniska plattor möts.

Question 3

Vilka rörelser kan ske mellan plattorna?

Answer 3

De kan röra sig mot varandra, ifrån varandra eller glida sida vid sida.

Question 4

Var hittar vi vulkaner?

Answer 4

Längs de tektoniska plattornas gränser. Finns även mitt på plattorna, men dessa är betydligt färre

Question 5

Vad är bergartscykeln?

Answer 5

Det är ett begrepp som innebär att det finns en materialomsättning i jordklotet och att materia rör sig i ett evigt kretslopp.

Question 6

Vad kallas processerna i och under jordytan? Ge exempel på vad dessa kan vara.

Answer 6

Endogena (nere i jordskorpan). Till exempel metamorfos.

Exogena (uppe på jordytan). Till exempel vittring, sedimentation.

Question 7

Vilka kategorier kan man dela in magmatiska bergarter i?

Answer 7

Intrusiva: djup- och gångbergarter (dvs de bildas under marken och får olika egenskaper beroende på var de bildas och vilken temperatur som råder)
Extrusiva: ytbergarter (de kommer upp genom en vulkan och kristalliseras)

Question 8

Hur ser förhållandet mellan kristallstorlek i en bergart och temperatur ut?

Answer 8

Låg temperatur –> stora korn

Hög temperatur –> små korn

Question 9

Ge två exempel på magmatiska bergarter.

Answer 9

Granit, basalt

Question 10

Hur bildas sedimentära bergarter?

Answer 10

Genom erosion (blir små små korn) –> transport (genom exempelvis vattendrag) –> avlagring (det avlagras i havet, sjöar) –> diagenes (kompression av ovanliggande lager)

Question 11

Hur kännetecknar man en sedimentär bergart?

Answer 11

Genom att man kan se skikt i strukturen.

Question 12

Vad är diagenes?

Answer 12

1. Kompaktion, löst sediment trycks samman, portvakten trycks ut
2. Rekristallisation, enskilda korn utsätts för ett ojämnt fördelat tryck
3. Cementering, anses vara den viktigaste delen processen

Question 13

Hur kan man dela in sedimentära bergarter?

Answer 13

Klastiska (sandsten, lersten, lerskiffer), organiska (kalksten) och kemiska

Question 14

Vad är metamorfism?

Answer 14

Det är processen när en bergart kan omvandlas till en annan.

Question 15

När kan vi kalla en bergart för metamorf?

Answer 15

Generellt är det när den bildats i temperaturförhållanden mellan 200-600 grader. Är det kallare handlar det mer om sedimentära bergarter, och att de skapats via diagenes.

Question 16

Ge exempel på metamorfa bergarter.

Answer 16

Gnejs, marmor, kvartsit

Question 17

Vad är foliation?

Answer 17

Det är när vi ser band i en metamorf bergarts struktur, som beror på kompression. Det ser ut som tillplattade stenar kan man säga. Ser vi foliation kan vi nästan uteslutande säga att det är en metamorf bergart som vi tittar på.

Question 18

Vad är vittring?

Answer 18

Det finns mekanisk (ex frostsprängning) och kemisk vittring (karst). Det är när en bergart helt enkelt går sönder och förlorar sina egenskaper. Det är vanligt att gnejs och granit blir till grus när det vittrar.

Question 19

Vad har lägst hållfasthet; metamorfa eller sedimentära bergarter?

Answer 19

Sedimentära kan ha betydligt lägre hållfasthet än metamorfa.

Question 20

Grundvatten är något man ofta pratar om vid tunnelbyggen. Vilka konsekvenser kan ett tunnelbygge ha på grundvattnet?

Answer 20

Grundvattenytan sänkts –> sättningar kan ske och byggnader kan röra på sig mer än man dimensionerat för. Även brunnar kan sina ut.

Question 21

Vad är sekundära respektive primära egenskaper hos en bergart?

Answer 21

Primära: egenskaper som bergarterna får under bildningsprocessen, till exempel magmatism.
Sekundära: Egenskaper som bergarter får efter bildningsprocessen, till exempel tektonik, vittring.

Question 22

Vad kan påverka en bergmassas hållfasthet?

Answer 22

Utöver vad det är för bergart är det sprickor (och dessa karaktär), svaghetszoner, förkastningar.

Question 23

Vad tittar vi på när vi ska undersöka sprickornas geometriska egenskaper?

Answer 23

Orientering (stupning och strykning), spricklängd och sprickavstånd (sprickfrekvens), sprickytans råhet, sprickfyllningsmineral (halt av det, grad av läkning), sprickvidd (tjocklek på sprickfyllnad), sprickytornas hållfasthet, vattenföring

Question 24

Vad är en förkastning?

Answer 24

Det är en bristning i jordskorpan. Som en skitstor spricka helt enkelt. När de tektoniska plattorna sedan rör sig sker förkastning, alltså att det blir höjdskillnader mellan det delade blocket i sprickan. När detta händer “faller” då en del av marken ner eftersom det lossnar från det stora blocket.

Question 25

Vad är revers förkastning?

Answer 25

Det är när ett block rör sig uppåt istället för neråt som det gör vi en normal förkastning.

Question 26

Vad kan en förkastning orsaka?

Answer 26

Bildningen av horster och gravsänkor. På sidorna om en horst finner vi förkastningar. På sidan av horstarna kan även gravsänkor bildas.

Question 27

Vad är ett veck och hur uppkommer det?

Answer 27

Ibland kan de tektoniska krafterna uppkomma på ett sätt så att förkastningar inte bildas, men istället böjer sig marken istället och då uppkommer veck. Ett veck innebär att det finns strukturella svagheter i bergmassan.

Question 28

Vilka huvudsakliga utseenden finns det på veck?

Answer 28

Antiklinal - om vi befinner oss på toppen av ett veck (som ett lokalt maximum på en graf)
Synklinal - om vi befinner oss i en dal (som ett lokalt minimum på en graf)

Question 29

Var vill vi placera en tunnel i förhållande till ett veck?

Answer 29

Synklinal - vi kan få högt vattenflöde in i tunnel
Antiklinal - mycket svagare spänningar längs tunnelns tak dvs det finns hög risk för ras
Bredvid vecket - Lättare att hantera vecket, man kan undvika de ovan nämna problemen (i alla fall delvis). Man vet dock aldrig, ibland kan det vara sämre. Det är individuellt.
Men egentligen bör man undvika veck helt och hållet

Question 30

Hur identifierar man olika stukturer?

Answer 30

Inledande använder man sig främst av topografiska kartor för att se vad topografin kan tala om för oss. Därefter gör man lokala tester för att se vad som gömmer sig under marken och för att kunna förstå vad som hänt för att det ska se ut som det gör idag.