Statsvetenskap

Question 1

Galileo Galilei (1564–1642)

Answer 1

• Skrev The Starry Messenger (1610), där han rapporterade astronomiska observationer med hjälp av teleskop.
• Pionjär inom den vetenskapliga metoden: Systematisk observation, dokumentation och slutsatser baserade på empirisk data.
• Kritiserade traditionell auktoritet (kyrkan, Aristoteles) som begränsade en korrekt förståelse av naturen.
• Naturalismens grund: Empiriska observationer bör vara grunden för kunskap om världen, snarare än spekulativa teorier.

Question 2

Francis Bacon (1561–1626)

Answer 2

• Kritiserade Aristoteles och den traditionella vetenskapen för att endast bekräfta redan etablerade sanningar istället för att skapa ny kunskap.
• Vetenskaplig metod: Förespråkade en kombination av deduktion och induktion. Forskning bör börja med systematisk observation och sedan bygga generaliseringar baserade på en stor mängd empiriska data.
• Menade att endast direkta observationer ger oss verklig kunskap om världen.
• Kritik av deduktion: Traditionella forskare tog vissa sanningar för givna, vilket påverkade deras observationer. Han ifrågasatte deduktiva metoder baserade på auktoritära texter, t.ex. Bibeln.
  *

Question 3

John Locke (1632–1704)

Answer 3

• Empiricism: All kunskap kommer från erfarenheter och är empirisk i sitt ursprung; inget är givet från Gud.
• Sinnesintryck: Människor får kunskap genom sinnesintryck, som lagras som enkla idéer.
• Kombination av idéer: Dessa enkla idéer kan sedan kombineras till mer komplexa idéer, vilket skapar mer sofistikerad kunskap.
  *

Question 4

Immanuel Kant (1724–1804)

Answer 4

• Kritik av Hume: Kant ville motverka Humes skepticism kring kausalitet. Han höll med om att sinnesintryck kommer från den externa världen, men menade att hjärnan tolkar dessa intryck.
• Kategorier och koncept: Människor delar vissa grundläggande kategorier och koncept som organiserar våra sinnesintryck, vilket hjälper oss att förstå världen.
• Världens subjektivitet: Vi kan inte observera den objektiva verkligheten, utan endast hur världen framstår för oss genom våra uppfattningar. Det är vårt mänskliga sinne som strukturerar världen, inte naturens mönster.
• Föränderlig förståelse: Människans sätt att förstå sin värld förändras över tid och varierar mellan olika kontexter.

Question 5

René Descartes (1596–1650)

Answer 5

• Systematisk tveksamhet (metodisk skepsis): All kunskap bör ifrågasättas tills vi hittar något som är oundvikligt sant. Descartes föreslog att alla antaganden ska behandlas som falska tills de kan bevisas vara sanna.
• “Cogito, ergo sum”: Hans mest kända slutsats – “Jag tänker, alltså finns jag” – var hans första säkra insikt som inte kunde betvivlas.
• Reduktionism: Descartes sökte enkla och grundläggande principer genom att bryta ner komplexa problem till mindre, hanterbara delar.
• Dualism: Skiljde mellan kropp och själ, och argumenterade för att det mänskliga sinnet är separat från den fysiska kroppen.
  *

Question 6

John Stuart Mill (1806–1873)

Answer 6

• Empiricism: Följde Humes och Bacons empiriska tradition, men utvecklade en mer systematisk metod för att analysera kausalitet.
• Mill’s metoder för induktion: Utvecklade fem metoder för att undersöka kausala samband genom systematisk observation och jämförelse av fall. Bland dessa finns:
  1. * Överensstämmelsemetoden Metod of agreement: Om två eller fler fall har en gemensam faktor, kan denna vara orsaken.
  2. * Differensmetoden method of difference: Om ett fenomen sker i ett fall men inte i ett annat, och de enda skillnaderna är en viss faktor, kan den faktorn vara orsaken.
• Utilitarism: Grundade sin etiska teori på empiriska observationer om vad som leder till lycka, snarare än på teologiska eller metafysiska grunder.
• Vetenskap och induktion: Trots att Mill erkände induktionens problem med säkerhet, trodde han på dess nytta för att förstå världen och skapa generaliseringar.

Question 7

David Hume (1711–1776)

Answer 7

• Empiricism: Kunskap kommer från observation, men Hume var skeptisk till induktionens giltighet.
• Kausalitetsproblem: Hume ifrågasatte om vi verkligen kan observera kausala samband. Enligt honom är det inte uppfattningar utan vår inbillning som får oss att anta att B händer efter A på grund av en orsak.
• Mönsterigenkänning: Människor är mönsterletande och skapar teorier, men dessa är produkter av hjärnans förmåga att se samband, inte av faktiska kausala relationer.
• Skepticism mot induktion: Ingen mängd observationer kan garantera säkra generaliseringar. Vetenskapen bör fokusera på att beskriva mönster och regelbundenheter snarare än att förklara dem kausalt.
• Korrelation, inte kausalitet: Vetenskapen ska kartlägga korrelationer och direkta observationer, inte försöka förklara varför ett faktum orsakar ett annat.
• Empirisk vs. normativ kunskap: Hume skiljde mellan empirisk (fakta-baserad) och normativ (värde-baserad) kunskap.

Question 8

Karl Popper (1902–1994)

Answer 8

• Kritik av induktion: Popper var skeptisk mot induktion och ifrågasatte positivismen, särskilt idén att observationer från det förflutna kan garantera framtida händelser.
• Falsifierbarhet: Istället för att försöka verifiera teorier, menade Popper att vetenskap bör fokusera på att falsifiera dem. Exempel: “Alla svanar är vita” kan falsifieras genom en enda observation av en svart svan.
• Kritik av verifieringsprincipen: Popper kritiserade positivisten Moritz Schlick och hans tro på verifieringsprincipen, eftersom det är omöjligt att säkert demonstrera generella sanningar.
• Teoriberoende observation: Han menade att all empirisk observation är teoriberoende. Forskare påverkas av förutfattade meningar, vilket gör objektiv observation omöjlig.
• Positivismens misslyckande: Popper ifrågasatte positivismens påstående att vetenskaplig observation i sig kan vara objektiv och leda till säkra generella påståenden.
  *

Question 9

Émile Durkheim (1858–1917)

Answer 9

• Sociala faktum: Introducerade begreppet sociala faktum, som är svårare att observera än naturliga fakta, men likväl centrala för att förstå samhällsstrukturer.
• Systematisk tveksamhet: Inspirerad av Descartes’ metodiska skepsis, menade Durkheim att första steget i social forskning är att avlägsna förutfattade meningar och fokusera på fakta.
• Vetenskaplig metod: Betonar att vetenskaplig diskussion bör utformas med termer som överensstämmer med verkliga fenomen, vilka är välkända och väldefinierade.
• Sociologisk metodik: Durkheim ansåg att sociala fenomen ska studeras objektivt, på samma sätt som naturvetenskapliga fenomen, för att uppnå en djupare förståelse av samhällsfrågor.

Question 10

Imre Lakatos (1922–1974)

Answer 10

• Kritik av falsifiering: Lakatos argumenterade för att en falsifiering av en teori inte nödvändigtvis dödar teorin; istället bör vi se teorier som en del av större forskningsprogram.
• Forskningsprogram: Teorier konkurrerar som rivaler och strider om sin plats inom vetenskapen. Ett forskningsprogram kan överleva falsifieringar genom att anpassa sig och utveckla nya förutsägelser.
• Progressiv vs. degenerativ utveckling: Lakatos beskrev hur forskningsprogram kan vara progressiva (när de gör nya, testbara förutsägelser) eller degenerativa (när de inte längre kan göra sådana förutsägelser och förlorar sin förmåga att förklara observationer).
  *

Question 11

William Whewell (1794–1866)

Answer 11

• Kritik mot naturalismen: Whewell menade att naturalismen missförstått Bacon och konceptet induktion.
• Forskningens process: Forskare börjar inte med specifika observationer för att skapa generella teorier; de börjar med en fråga och föreställer sig flera möjliga svar innan de testar dessa mot tillgänglig fakta genom systematiska experiment.
• Epistemologiska synpunkter: Kritiserade naturalistisk epistemologi för att vara ofullständig. Sinnesuppfattningar är viktiga för att förvärva vetenskaplig kunskap, men de är bara halva berättelsen. Vetenskapen kräver också lämplig bearbetning av uppfattningar.
• Metafysiska argument: Whewell kritiserade naturalister för att tro på en objektiv verklighet utan tillräckliga metafysiska argument. Han ansåg att deras kunskap är metodologiskt fel, epistemologiskt ofullständig och ontologiskt tunn.
• Social kontext: Hävdade att mycket av vår kunskap kommer från att vi lyssnar och läser vad andra har studerat, vilket innebär att vårt sociala sammanhang formar vår förståelse av vetenskap.
  *

Question 12

Naturalism ontologi

Answer 12

• Världen består av mer eller mindre avgränsade fenomen som existerar oberoende av de idéer och teorier vi har om dem.
• Dessa enheter och deras förhållande till varandra är strukturerade i enlighet med lagbundenheter som är universella till sin karaktär
• Det finns ingen grundläggande skillnad mellan den naturliga och den sociala världen.
• Det finns en värld därute som existerar oberoende av de idéer och teorier vi har om dem.

Question 13

Naturalism epistemologi

Answer 13

• Vi når kunskap om naturfenomen på samma sätt som vi når kunskap om den sociala verkligheten - genom att observera fakta.
• Det finns ingen grundläggande skillnad mellan naturvetenskap och samhällsvetenskap.
• Att få kunskap om världen handlar om att påvisa de generella regelbundenheter som strukturerar verkligheten.
• Kunskap är (i princip) universell.
• VI når kunskap om denna värld genom noggrann empirisk observation.

Question 14

Naturalism Metodologi

Answer 14

• Metoder och forskningsdesigns som motsvarar ontologiska antaganden om universella lagbundenheter och antaganden om vår möjlighet att nå kunskap om dessa.
• (Kvasi-)Experimentell forskningsdesign.
• Primärt kvantitativa metoder.
• Ett i första hand deduktivt förhållningssätt.
• Neutral observation.
• Världen studeras bäst med metoder som låter oss generalisera brett och som försöker efterlikna den experimentella metoden.

Question 15

Konstruktivism Ontologi

Answer 15

• Den sociala verkligheten kan inte skiljas från de idéer och begrepp som vi använder för att förstå den. Sociala fenomen är teoribundna.
• Naturvärlden och den sociala världen är strukturerad på olika sätt. Naturvärlden kan vara/är lagbunden, men den sociala verkligheten skiftar från en kontext till en annan.
• Människor är reflexiva, naturfenomen är inte reflexiva.
  *

Question 16

Konstruktivism epistemologi

Answer 16

• Vi når kunskap om den sociala verkligheten genom att studera hur människor ger mening till sitt eget och andras handlande.
• Grundläggande skillnader mellan naturvetenskap och samhällsvetenskaperna.
• Att få kunskap om den sociala verkligheten handlar om att identifiera socialt skapande mönster och regelbundenheter inom ramen för ett specifikt socialt sammanhang.
• Kunskapen är kontextuell.
• Skillnad mellan modern och kritisk/post-strukturalistisk.
• Modern: systematisk kunskap om socialt konstruerade mönster är möjlig. Möjligt att belägga kausalitet.
• kritisk/post-strukturalistisk: olika läsningar möjliga, ifrågasätter möjlighet till kausala förklaringar.
  *

Question 17

Konstruktivism Metodologi

Answer 17

• Metoder som motsvarar antaganden om den sociala världens teoribundenhet, kontextualitet och antaganden om hur vi kan få kunskap om denna.
• (ofta)Kvalitativa och tolkande metoder.
• Fördjupning i en specifik social kontext.
• Ett i första hand induktivt och hermeneutiskt angreppssätt.
• Empatisk observation (double hermeneutic)
• Modern: kvalitativa och tolkande metoder, kvantitativa metoder.
• kritisk/post-strukturalistisk: tolkande och diskursanalytiska metoder, Foucauldiansk diskursanalys, dekonstruktion.
  *

Question 18

Induktionsmetoden (Method of induction)

Answer 18

• Definition: Metod för att dra allmänna slutsatser från specifika observationer.
• Process:
  1. * Observation: Samla in data.
  2. * Identifiera mönster: Analysera data för att se trender.
  3. * Formulera hypoteser: Skapa allmänna teorier.
  4. * Testa hypoteser: Experimentera för att validera teorier.
• Exempel: Solen har stigit upp varje dag, vilket leder till slutsatsen att den alltid kommer att göra det.
• Kritik:
• Ingen absolut säkerhet; en motstridande observation kan falsifiera en teori.
• Observationer kan vara teoriberoende och påverkas av förutfattade meningar.
• Användning: Grundläggande inom naturvetenskap och samhällsvetenskap för att förstå komplexa fenomen.

Question 19

Logisk positivsm (logical positivism)

Answer 19

• Definition: En filosofisk riktning som betonar att meningsfulla utsagor måste vara verifierbara genom observation eller logik.
• Kärnprinciper:
• Verifikationsprincipen: Utsagor är meningsfulla endast om de kan verifieras empiriskt eller är logiskt sanna.
• Anti-metafysik: Avvisar metafysiska och teologiska påståenden som ovetenskapliga och meningslösa.
• Syntetisk och analytisk utsaga: Dela upp utsagor i syntetiska (baserade på observation) och analytiska (sanna genom definition).
• Nyckelgestalter:
• Wienerkretsen: En grupp filosofer och vetenskapsmän som främjade logisk positivism under tidigt 1900-tal.
• Kritik:
• Verifikationsprincipen kan inte själv verifieras.
• Kritiskt motstånd från filosofer som Karl Popper och Thomas Kuhn angående teorins tillämpning och begränsningar.
  *

Question 20

Metodhierarki naturalism

Answer 20

1. Experiment:
   * Definition: Kontrollerade studier som syftar till att isolera och testa effekten av specifika variabler.
   * Motivering: Ger starka bevis för orsak och verkan genom att minimera externa faktorer och möjliggöra upprepning av studier.
2. Jämförande Fallstudier:
   * Definition: Analyserar likheter och skillnader mellan olika fall för att dra slutsatser om gemensamma mönster.
   * Motivering: Erbjuder djupgående insikter i komplexa fenomen och kan belysa teorier genom att jämföra olika kontexter och resultat.
3. Den Statistiska Metoden:
   * Definition: Använder statistiska verktyg för att analysera data och identifiera mönster eller samband.
   * Motivering: Tillåter forskare att hantera stora datamängder och göra generaliseringar baserade på kvantitativa analyser, vilket ökar studiens pålitlighet.

• Generell Motivering för Hierarkin:
• Metoderna rangordnas utifrån deras förmåga att producera tillförlitliga och testbara resultat, med experiment som ger den starkaste evidensen för kausalitet, följt av jämförande fallstudier och statistisk analys för att utforska mönster och samband.
  *

Question 21

Metodhierarki Konstruktivism

Answer 21

1.* En-fallstudier:
* Förklaring: Djupgående analys av ett specifikt fall för att utforska komplexa fenomen och kontexter.
* Motivation: Högst upp eftersom de ger rik och detaljerad information om unika situationer, vilket är centralt för att förstå subjektiva upplevelser och sociala konstruktioner.
2.* Jämförande metod:
* Förklaring: Jämförelse mellan olika fall eller grupper för att analysera likheter och skillnader.
* Motivation: Näst efter fallstudier för att belysa hur olika kontexter påverkar individers och gruppers uppfattningar och tolkningar av verkligheten.
3.* Statistik:
* Förklaring: Kvantitativ analys av data för att identifiera mönster och samband.
* Motivation: Kommer här för att erbjuda en översikt av trender, men betraktas som mindre viktig än kvalitativa metoder eftersom den kan missa djupet och nyanserna i individuella upplevelser.
4.* Experiment:
* Förklaring: Kontrollerade studier för att testa hypoteser.
* Motivation: Längst ner i hierarkin eftersom de kan ses som för reduktionistiska och inte alltid fånga den komplexa sociala verkligheten som konstruktivismen fokuserar på.
*

Question 22

Method of Difference

Answer 22

• Definition:
• En metod inom vetenskaplig forskning som används för att identifiera orsaken till ett fenomen genom att jämföra två eller flera fall där fenomenet förekommer respektive inte förekommer.
• Grundprincip:
• Om två fall är lika i alla avseenden utom en, och det enda som skiljer dem åt är en viss faktor, kan man dra slutsatsen att denna faktor är orsaken till det observerade utfallet.
• Process:
• Välj två fall: ett där fenomenet inträffar och ett där det inte inträffar.
• Analysera de gemensamma egenskaperna hos fallen.
• Identifiera den specifika variabeln som skiljer fallen åt.
• Dra slutsatser om orsakssamband baserat på skillnaden.
• Exempel:
• Om två länder är lika i alla avseenden men ett land har högre brottslighet än det andra, kan man undersöka den specifika faktorn (exempelvis lagar, socioekonomiska förhållanden) som skiljer dem åt för att förstå orsaken till brottsligheten.
• Styrkor:
• Enkla och tydliga jämförelser.
• Bra för att identifiera potentiella orsaker i sociala och naturliga fenomen.
• Begränsningar:
• Kräver att fallen är så lika som möjligt för att resultaten ska vara pålitliga.
• Kan vara svårt att kontrollera alla variabler i komplexa situationer.
  *

Question 23

Method of agreement

Answer 23

• Definition:
• Identifierar orsaker till politiska fenomen genom att analysera fall med gemensamma faktorer.
• Princip:
• Om flera fall med samma resultat har en gemensam faktor, kan denna faktor vara en potentiell orsak.
• Process:
• Välj fall där ett fenomen inträffar.
• Analysera gemensamma faktorer.
• Dra slutsatser om orsakssamband.
• Exempel:
• Flera länder med hög demokratisk stabilitet har liknande utbildningssystem.
• Styrkor:
• Identifierar mönster och samband i politiska fenomen.
• Användbar för jämförande studier inom statsvetenskap.
• Begränsningar:
• Risk för felaktiga slutsatser om den gemensamma faktorn inte är orsaken.
• Kan förenkla komplexiteten i politiska system.
  *

Question 24

Verifierngsprincipen (principle of vertification)

Answer 24

• Definition:
• En filosofisk princip som hävdar att ett påstående är meningsfullt endast om det kan verifieras genom empirisk observation eller logisk analys.
• Kontext:
• Främst associerad med logisk positivism, där vetenskapliga påståenden måste kunna testas och bekräftas genom observationer.
• Nyckelpunkter:
• Empirisk Verifiering: Påståenden måste kunna bekräftas genom observation och experiment.
• Meningsfullhet: Om ett påstående inte kan verifieras är det meningslöst eller nonsens.
• Exempel:
• “Vädret är kallt” är meningsfullt eftersom det kan observeras och mätas, medan “månen är grön” är meningslöst om det inte kan verifieras.
• Styrkor:
• Främjar en strikt vetenskaplig metod och tydlighet i forskningsfrågor.
• Fokuserar på objektivitet och minimerar subjektiva tolkningar.
• Begränsningar:
• Kan utesluta viktiga teoretiska eller filosofiska påståenden som inte är direkt verifierbara.
• Kritiserad för att vara alltför restriktiv i vad som betraktas som giltig kunskap.
  *

Question 25

Falsifieringsprincipen (Falsification principle)

Answer 25

• Definition:
• En filosofisk princip som hävdar att för ett påstående eller teori att vara vetenskapligt meningsfullt, måste det vara möjligt att motbevisa det genom empirisk observation.
• Kontext:
• Främst associerad med filosofen Karl Popper, som kritiserade verifieringsprincipen och föreslog att vetenskaplig teori bör kunna falsifieras snarare än bekräftas.
• Nyckelpunkter:
• Testbarhet: En teori måste kunna testas på ett sätt som kan leda till dess motbevisning.
• Vetenskaplighet: Teorier som inte kan falsifieras betraktas som icke-vetenskapliga.
• Exempel:
• Teorin att “alla svanar är vita” är vetenskaplig, eftersom att observera en svart svan kan motbevisa den.
• Styrkor:
• Uppmuntrar till kritisk granskning av teorier och hjälper till att separera vetenskapliga påståenden från icke-vetenskapliga.
• Främjar en dynamisk vetenskaplig metod där teorier revideras eller förkastas baserat på nya observationer.
• Begränsningar:
• Kan leda till att viktiga teorier som ännu inte har blivit falsifierade (men kanske inte har testats tillräckligt) avfärdas för tidigt.
• Kan vara svårt att formulera tester som effektivt kan falsifiera komplexa teorier.
  *

Question 26

Kvalitativ Innehållsanalys

Answer 26

• Undersöka mening i text genom en systematisk kodningsprocess.
• Mening är inte alltid uppenbart uttryckt
• Mening är ofta komplex och kontextuell
• En del meningsfullt innehåll kanske bara förekommer en gång i en text, men detta kan fortfarande vara viktigt.
  *

Question 27

Diskursanalys

Answer 27

• Hur vi kommunicerar om/i relation till olika fenomen. Delade strukturerade sätt att skriva, tala, tänka och uttrycka oss om fenomen.
• Diskurser skapar mening och bidrar därmed till formandet av sociala identiteter, relationer och verkligheter. De kan t.ex. Göra en viss politisk handling (ansedd som) legitim, och en annan illegitim.
• Utgångspunkt i konstruktivismen: diskurser konstituerar verkligheten, snarare än att bara beskriva en verklighet som finns “där ute” oberoende av våra idéer om den.

Question 28

Experimentellt Ideal naturalism

Answer 28

• Definition:
• Det experimentella idealet för naturalister handlar om att använda experiment som den primära metoden för att förstå orsaksrelationer i sociala och politiska fenomen.
• Syfte:
• Att kontrollera och manipulera variabler för att identifiera orsak och verkan i sociala system.
• Nyckelprinciper:
• Kontroll: Att minimera påverkan av externa faktorer genom noggrant kontrollerade experiment.
• Replikation: Att upprepa experiment för att säkerställa att resultaten är tillförlitliga och generaliserbara.
• Randomisering: Användning av slumpmässig tilldelning för att minska bias och säkerställa att grupper är jämförbara.
• Styrkor:
• Möjliggör en starkare slutsats om orsak och verkan genom kontroll och manipulation av variabler.
• Bidrar till utvecklingen av teorier och modeller baserade på empirisk data.
• Begränsningar:
• Icke-experimentella variabler och komplexa sociala interaktioner kan vara svåra att isolera.
• Etiska och praktiska begränsningar kan göra vissa experiment omöjliga eller svåra att genomföra i sociala sammanhang.
  *

Question 29

Kritisk fallstudiedesign

Answer 29

Relaterar det valda fallet till förväntningar hos en eller två konkurrerande teorier.

• Most Likely Case: ett fall där vi väntar oss att teorin har ett högt förklaringsvärde. Kan användas för att utveckla eller utmana existerande teorier.
• Least likely case: fall där förväntningar från tidigare forskning säger oss att “vår” teori har begränsat förklaringvärde. fallet är ett “svårt”(least likely) fall för “vår” teori. Om teorin, i motsats till förväntningarna, håller i detta fall, så ger den mer tyngd till våra slutsatser.

Question 30

Typisk fallstudie

Answer 30

Ett fall som är representativt för populationen. Det bör därför vara typiskt i flera anseenden.
Dahls undersökning om maktfördelningen i New Haven:
Argumenten var att staden var representativ med avseende på storlek, industristruktur, livsstil etc. Förhoppningen var således att resultatet kunde generaliseras till alla amerikanska städer.

Question 31

Intern Validitet

Answer 31

Intern validitet avser graden av säkerhet att de observerade effekterna i en studie verkligen beror på de oberoende variablerna snarare än externa faktorer eller bias.

Question 32

Extern validitet

Answer 32

Extern validitet handlar om hur väl resultaten från en studie kan generaliseras till andra populationer, miljöer eller tider utanför den specifika kontext där studien genomfördes.