Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Delkurs 2 > Statsvetenskap > Flashcards

Statsvetenskap Flashcards

1
Q

3 hinder för förvaltningsreformer i u-länder

A
  1. kulturella förklaringar; ex moraliskt dåligt av tjänstemän att hjälpa allmänheten framför sin egen familj
  2. resurs förklaringar; ekonomisk utveckling har uteblivit, kan ej höga välfärden och en stat man inte ger något till förväntar man sig inget ifrån
  3. institutionella förklaringar; hur kontext formar handlingsutrymme, ur kolonialtiden, dvs staten är en främmande institution, in/utflöde används för att hävda egen makt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

korruption

A

mutor, klientelism, nepotism

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

nepotism

A

favoriserar och ej meriter styr

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

demokratisk stabilitet

A

2 bra val på varandra (lös regel), politiska regler, antidemokratisk del i partier, svårt att mäta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

politisk demokrati

A

grundläggande egenskaper; rösträtt & opposition & röstprocedur, majoritetsregeln (kvalificerad majoritet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

motivera demokrati

A

etiska värderingar, diktaturer spårar ur, demokrati är bättre för människor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

auktoritära system

A

icke-demokratiska system

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

monarki

A

politisk makt hos furste, idag många symboliska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

militärregim

A

vanligt 1900-tal, väpnade styrkor griper politisk makt, vanligt latinamerika

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

enpartisystem

A

1900-talets vanliga auktoritärstyre (Hitler och Lenin startade), bara ett parti finns och får kandidera, kontroll över media osv, legitimitet genom att förverkliga målsättningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

begränsat flerpartisystem

A

idag vanligaste auktoritärstyret, inskränkningar rösträtt; ex alla rösträtt eller rätt att kandidera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

5 av demokratins grundförutsättningar

A
  1. socio-ekonomisk utveckling (spridning av maktresurser samt integration och konfliktdämpning),
  2. starkt civilt samhälle (sammankoppling mellan politisk-, social-, och ekonomisk-sfär),
  3. klyftor i befolkningen (små skillnader skapar enklare organisering, stora skillnader skapar polarisering),
  4. institutionella förutsättningar (Tocqueville; pluralism på lokalt plan, Dahl; lättare hantera plurala konflikter om länge haft institution, Lijphart; demokratin kommer om det finns lämpliga institutionella organisationer och consocial democracy),
  5. internationella faktorer (a. diffusion; påverkan genom exempel och info spridning, b. stödjande insatser; ekonomiska insatser mot demokratisk uppbyggnad och opposition, c. sanktioner; ex ekonomiska och kulturella, d. interventioner; organisationer eller militärt våld)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

consocial democracy

A

Lijphart; 4 institutionella faktorer för demokratins förutsättningar; 1. proportionella val, 2. exekutiv medverkan, 3. delvis segmentell anatomi, 4. minoritetsskydd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

3 demokratiska teorier

A
  1. representativitet; beslut grundas i folkets vilja,
  2. deltagande; aktiv medverkan så mycket som möjligt, dvs kvantitativa grunder
  3. deliberation; (diskursiv) grundar sig i argument och diskussion, dvs politiska beslut kvalitativa grunder
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

monism

A

Rousseau, holistiskt synsätt, koncentrerat styre med större genomslag, en kanal, enhetsstat, en massa med en åsikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

enhetsstat

A

kopplat monism, folk samlad enhet, lagstiftande makt central nivå, ex Sverige

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

dualmaktordning/federation/förbundsstat

A

kopplad dualism, lagar på central och federal nivå, horisontell och vertikal maktordning, ex USA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

konfederationer (statsförbund)

A

samverkan mellan självständiga stater, kan fatta beslut men inte tvinga att följa, ex NATO

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

dualism

A

Montesquieu, fler kanaler med inflytande, konkurrerande maktcentra, starka institutionella spärrar, dualmaktordning/federation, splittrad massa med splittrade åsikter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

uppenbarhetsrekvisit

A

svenska domstolar får döma när det uppenbart strider mot grundlagen som “konstitutionell prövning”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

2 huvudtyper av demokratiska system

A

monism och dualism

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

representativ demokrati

A

politikers åsikter ska spegla folkets, beslut ska representera majoritetens vilja, kvantitativ

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

deltagande demokrati

A

mycket folkligt deltagande, politiker ej enbart passivt avläsa folkets vilja, aktiv medverkan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

deliberativ demokrati

A

demokrati ska bygga på diskussion och argument, upplyst demokrati, kvalitativ

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

direkt demokrati

A

folkmöte och folkomröstning, ger demokratisk legitimitet men är tidskrävande och kan missbrukas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

folkmöte

A

lokal nivå, geografisk närhet, mindre grupper, stort engagemang

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

folkomröstning (referendum)

A

begränsad delaktighet, specifik fråga (ja eller nej)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

valsystem

A

proportionella valsystem eller majoritetsvalsystem, typer av representativ demokrati

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

majoritetsvalsystem

A

tvåpartisystem, territoriell representation, fördelar; mer utslagsgivande val med tydligt ansvarsutkrävande och utan vågmästarrollen, nackdelar; förloraren får ingenting och de som röstat på dessa kan känna att ens röst är onödig, kan finnas absolut majoritet eller relativ majoritet, majoritetsval i enmansvalkrets

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

relativ majoritet

A

ex storbritannien, mandat till kandidaten med flest röster, pluralitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

absolut majoritet

A

minst 50%, en andra valomgång om detta ej uppnås, franska modellen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

proportionella val

A

representation av individen, flera mandat i varje valkrets (olika beroende på mängden individer), procenttröskel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

3 demokratiska institutioner

A

parlamentarism, presidentialism och semi-presidentialism

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

parlamentarism

A

en kanal, väljer legislativa församlingen som utser regeringen, regeringen ansvarar mot parlamentet (negativ och positiv parlamentarism, om behöver majoritet stöd i parlament), lätt tillsätta regering, svårt sparka, skillnad på statschef och regeringschef

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

presidentialism

A

två kanaler med skilda val för legislativ och exekutiv församling, president är stats- och regeringschef och väljs i allmänna val

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

semi-presidentialism

A

president är inte regeringschef, regering leds av premiärminister, direktvald president med tidsbestämt ämbete, exekutiva makten är delad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

3 decentraliseringens komponenter

A
  1. bemannings autonomi (rätt att på lägre nivå utse befattningshavare, ex borgmästare),
  2. policy autonomi (ramar för beslutsfattande, får fatta beslut utan att högre instanser kan godkänna),
  3. ekonomisk autonomi (vilka instanser får ta ut skatter tex), fördelar; motverkar koncentration och maktmissbruk samt tillåter individer att vara mer involverade, nackdelar; sämre valdeltagande och kan skapa auktoritära enklaver
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Tocqueville

A

pluralism på lokalt plan (tankar kring demokratiska grundförutsättningar institutionella förutsättningar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Dahl

A

lättare hantera plurala konflikter om länge haft institution, consocial democracy (tankar kring demokratiska grundförutsättningar institutionella förutsättningar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Lijphart

A

demokratin kommer om det finns lämpliga institutionella organisationer (tankar kring demokratiska grundförutsättningar institutionella förutsättningar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Första demokratiseringsvågen

A

1850-1912:
start i USA, alla (vita sen svarta) män rösträtt, spreds över världen, första världskriget “göra världen säker för demokrati”, många demokratiska förvaltningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Första motvågen

A

1913-1944:
ryska revolutionen, fascister/nazister tar makt i Europa, antalet demokratier minskar, andra världskriget

43
Q

Andra demokratiseringsvågen

A

1945-1960:
segermakterna i andra världskriget inför demokrati i förlorande länder, färre länder under ockupation, mindre kolonisation

44
Q

Andra motvågen

A

1960-1970:
militärjuntor i latinamerika, tidigare kolonialländerna sköra demokratier störtades av militär, mycket brutalitet, demokratisk pessimism

45
Q

Tredje demokratiseringsvågen

A

1970- :
många länder (i europa, latinamerika, asien) skaffar demokrati, kommuniststater faller, i afrika sker detta 90talet, olika lyckade resultat; ex 1,5 partisystem

46
Q

välfärdsstat

A

tjänster som staten tillhandahåller för att hjälpa medborgare, skillnaden är ofta familjen som omvårdnad, i Sverige sker förändring mot mer individanpassat, för stöd krävs ideologisk orientering för det rättvisa och tilltro till offentlig förvaltning

47
Q

implementering

A

hur beslut blir verklighet

48
Q

legitimitetsproblem

A

saker förändras mellan beslut och utförande, pga ex långt avstånd mellan beslutsfattare och utförande verksamheter

49
Q

legitimitet

A

ex demokrati kan ge legitimitet, när staten ses som självklar och inte längre ifrågasätts, 2 delar; inflödessida och utflödessida

50
Q

frontlinjebyråkrater

A

personer som möter klienter och utformar det offentliga i praktiken, deras handlingar blir offentliga åtgärdsprogram, även gräsrotsbyråkrater

51
Q

demokratins svarta hål

A

paradoxen att valda politiker egentligen får väldigt lite inflytande över medborgare, “vill inte, kan inte, förstår inte”

52
Q

implementeringsmodellen

A

dagordning, beslutsfattande, implementering, utfall, utvärdering (detta är bara en modell, finns för att den är pedagogisk)

53
Q

3 bilder av implementering

A
  1. top-down perspektivet (demokratisk styrningskedja, stark tilltro till implementering)
  2. bottom-up perspektivet (makt på operativ nivå som är tveksam mot beslutsfattaren, 2 delar där den ena ignorerar det centrala beslutet och den andra snarare påverkar än påverkas av centrala beslut)
  3. mellanposition (implementering speglar ej beslutet, men är inte frikopplad, dvs implementeringen påverkas av aktörer men inom ramen för besluten)
54
Q

vaghetens strategi

A

beslut skrivs otydliga med flit för att fler partier ska godkänna, därför svårare att implementera, beror på programteori

55
Q

programteori

A

idé om problems uppkomst och lösning, skiljer sig beroende på vilka glasögon man har på sig

56
Q

symbolpolitik

A

allmän viljeriktning men saknar realiseringsplan

57
Q

Webers byråkratiska organisationsformen

A

bygger på förvaltning genom centrala och enhetliga beslut som tillämpas av opartiska professionella, förknippad med rättsstatsideal, Weber menar det är så man uppnår legitimitet genom att agera förutsägbart mot medborgare; negativt blir då att det är oflexibelt och svårt att anpassas individuellt

58
Q

Lisa pratar konstant på barnens matstund

A

olika förvaltningsmodeller, målet är att fylla demokratins svarta hål

59
Q

kollektiva nyttigheter

A

det som inte passar in på marknaden, 1. icke-exkluderbara; dvs sånt man ej kan hindra andra från att köpa, ex luft, 2. icke-rivalitet, As konsumtion hindrar inte B att konsumera den, kan “åka snålskjuts” på andra, ex vaccin, 3. externa effekter, påverkar ej bara de som köpt varan, ex bättre miljö

60
Q

legalbyråkratisk förvaltningsmodell

A

förvaltningen har varaktighet, tydliga regler, varaktighet, legitim eftersom förutsägbar, svagheter; kräver okorrumperade tjänstemän och är oflexibel, tex CSN

61
Q

professionella förvaltningsmodell

A

legitim eftersom stat överlåter beslutfattning till profissionell yrkeskår, kunskap och etik, svagheter; beroendeförhållandet mellan medborgare, stat och yrkeskår, tex folkhälsomyndigheten

62
Q

korporativ förvaltningsmodell

A

legitimitet eftersom staten överlämnar beslut till demokratiskt valda representanter som skapar gruppanpassning, svagheter; flera förbund inom samma fält kan tycka olika, kooptering, tex jägareförbundet

63
Q

politiker förvaltningsmodell

A

legitimitet genom folkvalda politiker delta i beslut, dvs representerar medborgare kollektivet, svagheter; enbart förtroende när man stödjer politikerna samt kräver ej mycket spetskunskap, tex nämndemän i tingsrätt

64
Q

brukarorienterade förvaltningsmodell

A

ge beslutsmakten åt medborgare som kommer i direkt kontakt med problemet, staten får mer legitimitet i genomförandeprocessen, ej lika kritisk mot sina egna beslut, svaghet; starka motsättningar inom gruppen samt relationen med offentlig personal, tex föräldrakooperativ förskola

65
Q

marknadsorienterade förvaltningsmodell

A

svar på demokratins svarta hål, “rösta med fötterna” dvs flera alternativ, kvalitets anpassning, svagheter; social segregation, tex fritt skolval

66
Q

förvaltningslegitimitetens grunder

A

oklara kopplingar mellan välfärdsprogram (röstar bara delvis på vad som sker i skolan), större förtroende för ovalda tjänstemän än valda kandidater (större förtroende läkare än politiker), dvs demokrati inte tillräcklig motivation för legitimitet

67
Q

proceduriell rättvisa

A

“resultat lika viktigt som vägen dit”, selektiv- och universell-välfärdssystem, viktigt i att ge legitimitet

68
Q

selektiv välfärdssystem

A

ger stöd efter individuell prövning, höga krav på tjänstemäns tolkning, mer korruption, sämre proceduriell rättvisa

69
Q

universellt välfärdssystem

A

alla har rätt till stöd, ex Sverige, bättre proceduriell rättvisa

70
Q

utvecklingsländer

A

låg ekonomisk tillväxt och tillgångar samt långt HDI

71
Q

Webers idealstat 2 grunder

A
  1. uppsättning institutioner, främst förvaltningsapparaten (nätverk av utnämnda tjänstemän), legalbyråkratiska förvaltningen
  2. staten har legitimit våldsmonopol i region, social kontroll, stark central stat, utgår från västra Europa; krigen skapar stater där de svaga staterna försvinner, nationalstat
72
Q

nationalstat

A

ideal av modern stat, nationer ur tidigare löst bundna grupper, ingen ifrågasätter att staten har våldskapitalet, sociala konstruktioner, i-länder

73
Q

i-länder

A

nationalstater, skapade av krig, nationstillhörighet

74
Q

u-länder

A

svaga stater, skapade genom kolonialmakternas gränsdragning bla (speglar ej tidigare sammansättningar)

75
Q

inflödessida

A

del i legitimiteten hos stater, hur politiken utformas och vilka som fattar beslut, högt deltagande ger högre legitimitet, 1. lika rösträtt, 2. majoritetsbeslut, 3. politiskt inflytande

76
Q

utflödessida

A

del i legitimiteten hos stater, implementeringsprocessen, mer legitim om tillsatta efter meriter; dvs förutsägbart och legalbyråkratiska förvaltningsmodellen

77
Q

3 sätt för samhällsstyrning

A
  1. hur politisk ledning tillsätts, övervakas och ersätts
  2. hur staten formulerar och implementerar beslut
  3. besluten ska respekteras
78
Q

demokratisk konsolidering

A

att demokratin satts igång och sitter säkert, finns en tradition av det

79
Q

neopatrimoniell

A

patrimoniellt med legalbyråkratiskt inslag, skillnad på offentligt och privat men personstyrd, oförutsägbar

80
Q

patrimonial

A

motsats till legalbyråkratiska, baserad på personliga relationer snarare än enhetsregler, gör ej skillnad privat eller offentligt

81
Q

klientelism

A

politiker köper lojalitet mot materiellt stöd

82
Q

2 problem med ansvarsutkrävande

A
  1. bristande kunskap om förvaltningens förehavanden
  2. ansvarighetens subjekt, dvs folkvalda delegerar och då svårt att reellt ledas tillbaka till folkvalda
83
Q

svensk förvaltningsmodell (2 utmärkande saker)

A
  1. svenska förvaltningsmodellen
  2. kommunala självstyren
84
Q

3 kontrollinstrument i vår svenska grundlag

A
  1. vem är ansvarig; ex är det lokal eller nationell nivå? komplext system som kräver god kännedom,
  2. kunskap om förvaltningsarbete; måste finnas transparens, “riksdagen granskar rikets styre och förvaltning” (medborgare kan också genom offentlighetsprincipen),
  3. mekanismerna för ansvarsutkrävande; (ex KU kan granska men inte straffa (punkt 2 är infokanal och punkt 3 är påföljder), kritik mot brist i helhetstänkande
85
Q

riksdagens kontrollmakt (KU)

A

konstitutionsutskottet (KU), statsrådens juridiska ansvar, misstroendeförklaringar, interpellations- och frågeinstitutet, riksdagens ombundsnämn (JO), riksrevisionen, kan granska men inte straffa

86
Q

konstitutionsutskottet

A

riksdagens kontrollmakt, kontrollerar att regeringen följer lagar, kontrollerar ministerns agerande

87
Q

interpellations- och frågeinstitutet

A

riksdagens kontrollmakt, ledamöter ställer frågor till statsråd

88
Q

riksdagens ombudsnämnd (JO)

A

riksdagens kontrollmakt, vakta förvaltningen och vara allmänhetens klagomun, inspekterar myndigheter

89
Q

riksrevisionen

A

riksdagens kontrollmakt, reviderar på eget initiativ statsförvaltningen

90
Q

New Public Management

A

utvecklingstendenser i offentliga sektorn med inslag från privata sektorn, starkt ledarskap och mål- resultatstyre, konkurrens och resultatuppföljning, företagisering

91
Q

företagisering

A

intern förändring, offentlig sektor mer lik företagsstruktur, målet är mer effektivitet och mindre kostsam, efterkrigstiden

92
Q

Brantes nya förvaltningslag (4 punkter)

A
  1. målrationell och effektiv offentlig verksamhet,
  2. resultat blir kvantifierbara indikatorer,
  3. tjänstemän är transparenta,
  4. kontrollera instanser som kan reglera/sanktionera (kritik: ibland finns inga enkla mål/tydliga indikatorer, vem får sätta målen? ex)
93
Q

målförskjutning

A

lång väg mellan beslut och implementering där vardagliga samtal gör att målet tolkas fel och fel sak kan implementeras, blir alltså problem när för långa kedjor

94
Q

sambandsteori/nätverksteori

A

möjligheter istället för problem med mångfald av aktörer i kedja, då finns mer flexibilitet

95
Q

Finer

A

tankar kring förvaltningen, gransknings doktrinen, vill begränsa förvaltningens inflytande, linje mellan politik och förvaltning, weberianska strama tyglar, maktmissbruk

96
Q

Friedrich

A

tankar kring förvaltningen, gransknings doktrinen, går ej hålla isär politik och förvaltning, tjänstemännens moral är det som får allt att gå rätt till, inre kontroll

97
Q

Mitten 1800-talet

A

Betydelsefulla reformer i Sverige för att minska korruption, starkt socialt kapital mellan invånare, ny uppfattning om offentliga tjänstemän, meritokratisk konkurrens, open access orders, moderna Sverige föds och liberalismens höjdpunkt

98
Q

fjärde demokratiseringsvågen

A

1990, gick bra när rika länder införde demokrati men svårare för fattigare länder eftersom de inte har demokratisk konsolidering, svårt skaka av sig korruptionen

99
Q

privatisering

A

grunden är statlig, ska utföra arbetet statlig och byråkratiskt, svartvitt-ingen konkurrens-segt-byråkratiskt, kräver fler granskningsmyndigheter, del av 80-talets effektivisering, fördelar: valfrihet (detta hotar offentliga sektorns legitimitet), effektivare styrning och kontroll, nackdelar: medborgares rättigheter kopplade till vinst, liten insyn

100
Q

5 saker att privatiserar till

A
  1. korporativa organ
  2. folkrörelser/ideella organisationer
  3. yrkesorganisationer
  4. marknadsagerande producenter
  5. brukare
101
Q

7 alternativ för privatisering

A
  1. reglering (ta bort/minska reglering), 2. finansiering (brukaravgifter under konkurrens produktion), 3. ägande ( (utförsäljning av offentlig egendom)
102
Q

5 implementeringens mekanismer

A
  1. otydliga politiska beslut 2. målförskjutning och implementeringens många led 3. implementeringskapacitet, kontrollproblem och horisontell verkan 4. gräsbyråkrater som politikmakare 5. mottagarna som medspelare och motståndare
103
Q

kvorumregel

A

måste finnas en viss mängd deltagande för att beslutet ska gå igenom eller legitimeras

Delkurs 2 (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions