Stadens vatten del 2

Question 1

Hur mycket läckage (i %) har ledningsnätet i genomsnitt för dricksvatten?

Answer 1

22 %

Question 2

Hur mycket dricksvatten förbrukar hushållen per person och dygn i genomsnitt i Sverige?

Answer 2

ca 180 liter/person/dag

Question 3

Ange ett vanligt sätt att indikera en fekal (avföring) kontamination i vatten

Answer 3

E. Coli

Question 4

Vilka ämnen ska reningsverken i huvudsak avskilja?

Answer 4

Avskilja fasta föroreningar och flytande partiklar, organiska material och närsalter
(fosfor och kväve)

Question 5

Vad är ett självrensflöde för avloppsvatten? Vad innebär det om detta flöde inte uppnås
regelbundet?

Answer 5

Flödet i ledningen skall minst en gång per dygn vara så stort så att renspolning sker.
Sedimentavlagringar stannar och fastnar i rören. Uppnås inte detta regelbundet finns det risk för stopp i ledningsnätet.

Question 6

Slammet vid avloppsverket behandlas i en process. Vad vill man uppnå med dessa
behandlingar?

Answer 6

Man vill minska volymen genom att ta bort vattnet. Sedan kan man använda det till bla jordbruk, anläggningsjord samt förbränning.

Question 7

Vilket syfte har det mekaniska steget i reningsverket och vilka 3 delar består den mekaniska
reningen av?

Answer 7

Syftet är att ta bort partiklar och föremål, i och med detta tas en hel del föroreningar bort
och pumpar och trånga passager skyddas.
Första steget – vatten silas genom ett galler där matrester, trasor och grenar.
Andra steget – Sandfång, sand och partiklar rensas bort => efterföljande utrustning på
reningsverket skyddas.
Tredje steget – Försedimentering,
Mekaniska steget = primär rening

Question 8

På vilka sätt skiljer sig vattenbalansen i ett urbant (ex. stadskärnan) område mot det i ett ruralt (landsbyggden) ?

Answer 8

I urban miljö tillför man vatten till systemet men även större andel hårdgjorda ytor. I
städer gör parkeringar, gator och hustak att den naturliga infiltrationen minskar => ökad regnvattenmängd som tar sig fram på ytor, ytavrinning ökar och sker snabbare

Question 9

Vattenkvaliteten på dricksvattnet kan försämras under transport till konsument. Nämn två saker
som kan försämra kvaliteten.

Answer 9

Korrasion i ledningsnät, öppning av brandpost och rörbrott.

Question 10

Vad är högsta och lägsta tillåtna tryck i dricksvattenledningar (angivet i mvp)

Answer 10

Högsta tryck: 70 mvp

Lägsta tryck: 15 mvp i sämsta punkt

Question 11

Nämn minst 3 föroreningshot för råvattenkällor

Answer 11

Diffusa föroreningskällor: Gödsling kan tillföra mikroorganismer, bakterier och virus.
Påtagligt ökad salthalt på vägarna, rinner ner i grundvattnet => för hög salthalt.
Punktkällor: Tankbil som vält.

Question 12

Nämn minst 3 anordningar på ledningsnätet som krävs för att dricksvattensystemet ska fungera
tillfredställande

Answer 12

Fungerande reservoarer, avstängningsventiler med jämna mellanrum, anordningar för
tömning

Question 13

Vad är definitionen för normalt driftförhållande och för kritiska driftförhållande när man
dimensionerar förbrukningen av dricksvatten för ett område. Definitionen beskriver under vilka förhållanden man gör beräkningarna för

Answer 13

Normalt driftförhållande dimensioneras dricksvatten utefter maxdygn och maxtimmar när
flest personer förväntas ta ut vatten, tex på morgnen.
Kritiska driftförhållanden dimensioneras förbrukningen för hushåll utefter maxtimme under
medeldygn och industri maximal timförbrukning samt tillägg för släckförbrukning.

Question 14

Vilken beräkningsmetod ska man använda när man dimensionerar för ett nytt område; normala
eller kritiska driftförhållanden

Answer 14

Görs med båda beräkningsmetoderna, men tar det största flödet.

Question 15

Nämn 2 orsaker till varför har man reservoarer i drickvattensystemet?

Answer 15

Vattenreningsverket fungerar bäst om det drivs med konstant kapacitet dygnet runt,
reservoaren fångar du upp vatten som ”överproduceras” under timmar då det tas ut mindre vatten.
Variationer i vattenförbrukning utjämnas med reservoarer.

Question 16

Om ett område hyser mindre än 500 fastigheter hur beräknar man då dimensionerande avloppsvattenflöde från hushållen?

Answer 16

För intervallet 100 – 1000 personer kan ett tidigare framräknat schablonvärde för spillvattenflöden användas. Det är framräknat med hänsyn till det begränsade flödet i mindre avloppsnät

Question 17

Vad påverkar storleken på dräneringsvattnets flöde?

Answer 17

Hur tätt markmaterialet är, tillskott från omgivande markområden. Källan spelar roll vid
dräneringsflöde vid husavrinning.

Question 18

Vad är det som till största delen styr flödet i avloppsledningssystemet?

Answer 18

Det skall kunna avböda den dimensionerande avloppsmängden.
Vattentransporten bör ske med självflöde.
Flödet bör vara så stort att det för med sig sedimentavlagringar som bildats i systemet.

Question 19

Nämn vanliga orsaker till att avloppssystemet överbelastas punktvis

Answer 19

Regn och snösmältning
Ett för lågt flöde innebär för låg hastighet vilket kan leda till lokala förstoppningar.
Dåligt självfall och dåliga rör.

Question 20

Vad kan man generellt säga om förhållandet mellan regns intensitet och dess varaktighet?

Answer 20

Intensitets och varaktighetskurvor finns. Ju längre varaktighet ett regn har desto lägre
intensitet

Question 21

Vad är minimikapaciteten för en brandpost satt till i ett A1 och B1 klassat område?

Answer 21

A1 Bostadsområde 600 l/min

B1 Industriområde, låg brandbelastning 600 l/min

Question 22

Vad är skillnaden mellan ett konventionellt och ett alternativt system med brandposter?

Answer 22

Konventionellt är när man tar ut vatten från brandposter med 100-150 m mellanrum
genom slang och tryckhöjande pump och tankfordon används som komplement.
Alternativt första hand tankfordon och brandposterna bör inte överstiga 1000 meter.

Question 23

Vad innebär det för det totala vattenflödet om man öppnar en till brandpost på samma
distributionsledning?

Answer 23

Trycket i brandposterna minskar och ger mindre vatten per brandpost.

Question 24

VA folk vill inte alltid ansluta lika många brandposter som räddningstjänsten önskar. Vad är
den största orsaken till detta?

Answer 24

Större rördimensioner ger mindre vattenflöde => stående vatten => avlagringar i
ledningsnät => tillväxt av mikroorganismer. Vatten räknas som ett livsmedel och risken för sabotage ökar när det finns brandposter.

Question 25

Varför vill inte VA folket alltid direktansluta alla sprinklersystem till dricksvattensystemet?

Answer 25

Det finns stillastående vatten i systemet, ifall det blir ett bakflöde kan dricksvatten
kontamineras.

Question 26

Hur långt är det vanligtvis mellan två brandposter i ett konventionellt system?

Answer 26

100-150 meter.

Question 27

Hur beräknas den totala mängden erforderligt släckvatten vid dimensionering av dricksvattennätet för ett område där det finns ett flertal sprinklersystem?

Answer 27

Vid beräkning av släckvattnets förutsätts en brand inom distributionsområdet finns sprinkleranläggning inom området adderas uttaget från en anläggning med brandvattenuttag ur
brandpost och normal förbrukning inom området enligt det demissionerade flödet vid kritiska förhållanden.

Question 28

Vart på dricksvattensystemet bör man placera en brandpost för att få ut så stort flöde som möjligt?

Answer 28

Distributionsledning.

Question 29

Vad bör finnas angivet på vattenkartan som räddningstjänsten har tillgång till?

Answer 29

Alla brandposter, deras avstånd mellan varandra. Tryck och kapacitet. Alla möjliga vattenkällor.

Question 30

Att öppna en brandpost kan förändra flödesbilden i ledningssystemet, vad kan det betyda för
systemet?

Answer 30

Trycket sjunker i systemet och det kan bli svårt att få ut det vatten som behövs på ett annat ställe.