Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Språkhistoria > Språkhistoria > Flashcards

Språkhistoria Flashcards

1
Q

Redogör för språkträdet

A

Indoeuropeiska (språkträdet) -> urgermanska (stammen) -> väst-, nord-, och östgermanska.
(Västgermanska – tyska, engelska. Östgermanska – gotiska)

Ur nordgermanskan -> urnordiska, som delar upp sig i öst- och västnordiska.
(Västnordiska – norska, isländska, färöiska (har kvar diftonger). Östnordiska – svenska, danska)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilken är den första perioden? & när varade den?

A

Urnordiskan

200 – 800 e.Kr.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Redogör för alfabet, ordförrådet & texter underurnordiskan

A
  1. Alfabetet = futharken, “äldre runraden” 24 tecken
  2. Ordförråd = arvord, t.ex. sol, moder, hund, ben, jord & räkneord
  3. Texter = runskrifter. Omkring 200 finns kvar än idag. En av de äldsta runskriften är bergastenen. Ett annat exempel är gallehushornet. Runskrifterna finns på stenar, berghällar och smycken.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Redgör för språkförändringarna under urnordiskan

A

Språkförändringar: Synkope - obetonade stavelser stryks och faller bort.

Innan synkope sker i-omljud, t.ex. ir påverkar ordet gastir innan de faller bort vilket leder till att resultatet blir gäst och inte gast.

Brytning: obetonade vokaler i slutet påverkar uttal av vokal i början t.ex. ek -> iak (så småningom blir till jag). Detta leder till diftonger

Bestämd form flyttas till slutet

W-ljud & j-ljud i början av ord faller bort

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilken period kommer efter urnordiskan? & hur länge varar den?

A

Runsvenskan

800 – 1225

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad sker under runsvenskan (vikingar)?

A

Under vikingatiden ökade kontakterna med länderna söderut.

De olika nordiska nationerna börjar ta form och Island koloniseras. Eftersom att ön är så pass isolerad är isländskan än idag väldigt likt runsvenskan.

Språket förändrades mycket och skillnaderna mellan det som senare skulle komma att bli nationalspråken danska, norska och svenska blir allt tydligare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Redogör för språkförändringar, ljudförändringar, ordförråd och texter under runsvenskan

A
  1. Runraden som tidigare var 24 tecken ersattes med en runrad på 16 tecken som redan användes i Danmark. Båda runraderna kallas för futharken efter runradens sex första tecken.
  2. Förenklingen/försvinnandet av diftongen ai till e och diftongerna au & öy till ö.
    Raisa -> resa, austr -> öster
  3. Ordförråd: främst arvord men antalet lånord ökade under vikingatiden pga handelsutbytet. Kristendomens införande bidrog med ord från latin och grekiska.
    Lånord – kristendom: t.ex. kyrka, altare, kloster, klocka
  4. Det finns omkring 3000 runskrifter kvar från runsvenskan.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Personnamn & ortnamn under runsvenskan (1000-talet)

A

Herrnamn: Sven, Björn, Thorsten, Ulv (=Ulf), Anund, Thor, Thorbjörn
Kvinnonamn: Gudlög, Inga, Asa, Thora, Gylla, Helga

Ortnamn: -löv, -tuna, -inge, -by, -lösa, -hem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilken period kommer efter runsvenskan? & hur länge varar den?

A

Fornsvenska

1225 – 1526

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilket alfabet införs under fornsvenskan & varför?

A

Med kristendomens införande infördes det latinska alfabetet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad markerar starten på fornsvenskan? & vad handlar texten om?

A

Äldre Västgötalagen år 1225, Sveriges äldsta lagbok. Markerar slutet mot runsvenskan. På ett sätt var lagspråket enkelt då det byggde på muntlig tradition. Texten var rytmisk – det underlättade för den som måste komma ihåg texten. Lagen tillämpades med exempel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vart kommer de flesta lånorden ifrån under fornsvenskan?
Varför kommer orden därifrån?
Exempel på lånord

A

Lågtyskan (tyskan i norra Tyskland)

Under 1300-talet bildas Hansan och handeln skedde främst med Tyskland. Hansan påverkade juridiken och hantverket (språkligt). Många tyskar bodde i Sverige.
Exempel: Betala, köpa, mynt, räkna, rådhus, stad, snickare, skomakare, men.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Exempel på prefix & suffix ifrån lågtyskan

A

Prefix: be-, bi-, för-, und- som i t.ex. betala, bilägga, fördärva, undkomma.

Suffix: -het, -eri, -else, -erska, -inna, som i t.ex. frihet, fiskeri, frestelse, kokerska, kejsarinna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Personnamn under fornsvenskan

A

Tyska namn blir allt vanligare t.ex.
Rickard, Henrik, Valter, Vilhelm, Albert, Fredrik, Hans
Gertrud, Valborg, Greta, Ida, Vendela, Ebba

Andelen kristna namn ökade i takt med att kristendomen stärktes.
t.ex. Johannes, Laurentius, Nikolaus, Petrus, Mattias, Tomas, Mikael, Ander, Jakobus
Kristina, Katarina, Cecilia, Margareta, Helena, Anna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad beror språk/ljudförändringarna på under fornsvenskan & vilka är dem?

A

Ljud/Språkförändringar
å skrivs som aa
ä skrivs som æ
ö skrivs som ø

Sverige var i union med Danmark och Norge, Kalmarunionen, från slutet av 1300-talet och ca 150 år framåt. Danmark var den dominerande makten och det danska inflytandet gällde inte bara politiken utan även språket. Många skrivare var danskar och svenskan som de skrev blev snarare ett slags dansk-svenska.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Berätta om en känd “författare” från fornsvenskan

A

Birgitta Birgersdotter, Heliga Birgitta

Föddes ca 1303 och blev 70 år gammal. När hennes man dog flyttade Birgitta till Alvasta kloster. Hennes uppenbarelser skrevs ned och med hjälp av dessa kunde hon prata med män, vilket var väldigt ovanligt på denna tiden (kvinna som pratade med män). Uppenbarelserna skickades till Påven i rom.

Birgitta flyttar & dör i Rom, hon blir sedan helgonförklarad. Under sin livstid skapade hon även sjukhus för kvinnor.

Den första bevarade svenska litteraturen: den Heliga Birgittas uppenbarelser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilken period kommer efter fornsvenskan? & hur länge varar den?

A

Äldre Nysvenska

1526 - 1732

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vem är kung i Sverige under början av Äldre nysvenskan?

Vilket beslut fattar han?

A

Den svenska nationalstaten växer fram. Sverige får sin första verkligt svenska kung, Gustav Vasa. Vasa blir kung år 1523.

Gustav Vasas första åtgärd var att utföra reformationen. Sverige blir protestantiskt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilken idé kom Martin Luther på?

A

Martin Luther kom på idéen med reformationen. Reformationen innebar att staten – eller kronan – skulle överta kyrkans alla egendomar. Lämna katolicismen protestantiskt.
Reformationens motto – bibeln på folkspråk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad markerar starten på Äldre nysvenskan?

Vad har texten (texterna) för påverkan?

A

Nya testamentet översattes 1526.
Gamla testamentet översattes 1541.

Människorna som gick i kyrkan kunde inte alltid läsa men de fick höra samma språk vecka efter vecka -> en gemensam språknorm bildas. Början till normskriftspråk men ej enhetligt skriftspråk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

När kommer boktryckarkonsten till Sverige? & vad har den för påverkan?

A

Boktryckarkonsten: når Sverige i slutet av 1400-talet. Experimenten med tryckpress började nu. När böcker istället kunde tryckas blev det möjligt att sprida texter på ett helt annat sätt.

Tryckpressen bidrar till stavningsnorm

22
Q

Fanns det en stavningsnorm under äldre nysvenskan?

A

Nej

Stavningsnormen kommer först på 1800-talet. Men Gustav Vasas bibel hade en enhetlig stavning.

23
Q

Vilken period hör kanslisvenskan till & vad är kanslisvenska?

A

Kanslisvenska
Typiskt för kanslistilen var de långa meningarna och den krångliga meningsbyggnaden. Man hämtade inspiration utifrån latinets komplicerade meningsbyggnad som gjorde mönster för den svenska kanslistilen. Grammatisk förebild som var komplicerad och formell.
Användes av kungens kansli/regeringskansli

24
Q

Redogör för språkförändring under äldre nysvenskan

A 
Språkförändring
å, ä, ö introduceras nu. Detta skiljer sig ifrån danskan.
Å – blandning av o; a
Ä – blandning av e; a
Ö – blandning av e; o
25
Q

Redogör för ordförrådet under äldre nysvenskan

A

Lånord tyskan
I och med bibelöversättningen lånades många ord från högtyskan in. Detta berodde på att Martin Luthers modersmål var högtyskan. Många av lånorden hade med krigföring att göra: marsch, främling, soldat, trupp, general, taktik, armé.

Lånord franskan
1600-tal: franskan – kulturspråk i Europa
Adeln i Sverige börjar lära sig franska. Franska ord och uttryck letar sig in i vårt språk. Borgarklassen hakar även på trenden.
Exempel på lånord: kultur, mode, lyx, mat, (peruk, maräng, konsert, biljett)

Suffix från franskan blandas även in

  • ism modernism
  • ion station
  • ist journalist
  • era bagatellisera
26
Q

Vem är Georg Stiernhielm?

A

Författare under äldre nysvenskan
Georg Stiernhielm 1598–1672
”Först” med långa dikter på svenska. Han ville visa att det fick att skriva ”fin litteratur” på svenska.
Purist – man ville att svenska språket skulle vara rent. Fritt från främmande inslag. Man var misstänksam mot allt utländskt. Ville bl.a. rensa ut franska ord ur svenskan.

27
Q

Vem är Agneta Horn?

A

Författare under äldre nysvenskan

Agneta Horn 1600-tal
En adelsdam som skrev dikter.
Memoar – Agneta Horns leverne. Här beskriver hon sitt liv och sina tankar.
En utskällning ifrån 1600-talet

28
Q

Redogör för släktnamn fram till medeltiden

A

Erik i Bro (Bro = socken)

Inga i Sörgårda (Sörgårda = gård)

29
Q

Redogör för släktnamn 1626, riddarhuset

A

1626 Riddarhuset
En riddarhusförordning utfärdades som innebar att adeln skulle skaffa fasta/ärftliga släktnamn. Det gällde att hitta på ett namn som släkten kunde kallas och det blev då vanligt att ta namn som anknöt till släktens vapensköld. T.ex. dag och natt, Lilliehöök - efter sköldens lilja och hök, uggla.
Man la även till bostadsort med af.
t.ex. Stråle af Ekna
Stråle af Sjöared
Två olika släkter med samma sköld menmed olika bostadsort.

30
Q

Redogör för släktnamn för präster 1600-tal

A 
Även prästerna skaffade sig tidigt släktnamn. Latinsk prägel, kunde baseras på hemort, faderns yrke, förnamn.
t.ex. Gävle -> Gavelius
Berg -> Montanus
Högen -> Celcius
Nöbbelöv -> Nobelius
Son till smed -> Fabricus
Lars -> Laurentius
31
Q

Redogör för släktnamn för präster 1700-tal

A 
förfranskning	sker
Dalinius -> Dalin 
Montanus -> Montan
Gavelius -> Gavelin
Nobelius -> Nobel
32
Q

Redogör för hantverkare/köpmäns släktnamn 1600-1700-tal

A

1600–1700-tal
Hantverkare/köpmän i städer tar släktnamn
 Tvådelade namn med naturbeteckningar: Berggren (berg – gren), Lundström (lund – ström)

Förled från ortnamn: från Almby -> Almgren. Från Vebomark -> Vidmark.

33
Q

Redogör för soldatnamn 1680-tal

A 
Befäl delar ut namn
	Enstaviga t.ex. Rask, Käck, Glad, Frisk
	Flerstaviga t.ex. Bagge, Hurtig, Finne
	Yrken t.ex. Smed
	Vapen t.ex. Svärd
	Namn knutna till soldatorpet
34
Q

Redogör för vad patronymika är (släktnamn)

A

Patronymika – faderns namn
Användes av flertalet långt in på 1800-talet
t.ex. Karl Svensson – Son: Per Karlsson, dotter: Maria Karlsdotter

Människor utan släktnamn tar faderns förnamn + -son

35
Q

Redogör för släktnamn under 1800-tal

A

På 1800-talet blir det vanligt med ärftligt släktnamn

t.ex. Jan Andersson – Son: Petter Andersson, dotter: Lisa Andersson

36
Q

Vilken period kommer efter äldre nysvenskan? & hur länge varar den?

A

Yngre Nysvenska

1732 – 1900

37
Q

Vad markerar starten på yngre nysvenskan? & vad handlar den om?

A

Then Swänska Argus
 En veckotidning
 Tidningens språkliga betydelse anses så stor att den får markera en ny period, yngre nysvenskan.
Tidningen gavs ut första gången 1732
 Dagsaktuella kommentarer
 Satiriska texter
Tidningen bidrar med ett nytt ledigare sätt att skriva på.

38
Q

Vem skrev Then Swänska Argus? Berätta om författaren

A

Olof von Dalin
 Förste journalisten, startade Then Swänska Argus
 Purist
 Vänder sig direkt till läsarna & flikar in repliker

39
Q

Vem var Annamaria Lenngren? & under vilken period var hon aktiv?

A

Yngre nysvenskan
1754–1817
 En av de första kvinnorna som skrev tidningstexter
 Framgångsrik skribent i tidningen Stockholms-Posten
 Skrev under pseudonym
 Ironiska texter

40
Q

Vad kännetecknar yngre nysvenskan?

Vad införs år 1842?

A

Kännetecken
 Starka dialekter. Tal och skriftspråk var väldigt olika
 Läskunnigheten ökar
1842 införs folkhögskola i Sverige. Detta är viktigt eftersom att läskunnighet är viktigt för demokrati (kunna ta egna beslut)

41
Q

Vem var kung i Sverige under yngre nysvenskan & vad gjorde han?

A

Gustav III
Kungen inspireras av den franska revolutionen. Inflödet av franska lånord är som allra störst.
Startar svenska akademin 1786, akademin skulle ordna & normera språket.

Svenska akademin kom ut med SAOL – svenska akademins ordlista för första gången år 1874. SAOL – bidrar med hur ord ska stavas, böjas och vilka ord som tillhör ordförrådet.

42
Q

Förnamn under 1700-tal

A

Förnamn 1700-tal

Inspireras av Frankrike t.ex. Louise, Jeanette, Charlotte, Marie

43
Q

Förnamn under 1800-tal

A

Förnamn 1800-tal
Vikinganamn (nationalism) t.ex. Ragnar, Hildur, Sigrid
Engelska namn Charles, Henry, Alice, Edith, Mary

44
Q

Ordförråd under yngre nysvenskan

A 
Ordförråd
Många lånord från engelskan
	Arbetsliv: strejk, import, export
	Teknik: lokomotiv, tunnel
	Sport: sport, tennis, fotboll, bandy
Man hade även lånord ifrån tyskan och franskan
45
Q

Vilken period kommer efter yngre nysvenskan? & hur länge varar den?

A

Nusvenska

1900 –

46
Q

Vad markerar starten på nusvenskan?

A

Antingen
1. 1879 gav August Strindberg ut Röda rummet. Denna boken påverkar skriftspråket -> mindre strikt.
Eller
2. Stavningsreformen 1906

47
Q

Vad skrev August Strindberg om?

A 
August Strindberg skrev 
	Om verkligheten
	Sinnesintryck
	Talspråk
	Dialekt/sociolekt
	Ordrikedom
Skrev för alla inte bara överklassen
48
Q

Redogör för stavningsreformen 1906

A

1906 kommer en stavningsreform – förenklad stavning:
 ”h” före ”v” försvann i ord som uttalas med v-ljud: hvem -> vem
 ”f” ersattes med ”v” i ord som uttalas med v-ljud: af -> av, haf -> hav
 ”d” före ”t” försvann, godt -> gott
 ”fv” ersattes med ”v” i ord som uttalas med v-ljud: hafva -> hava, blifva -> bilva

49
Q

Vilka folkrörelser fanns under nuvenskan & vad var deras betydelse?

A

Folkrörelser
Stor betydelse för samhället – förenklar språket.
 Arbetsrörelsen
 Nykterhetsrörelsen
Dessa två folkrörelser bidrar till att studieförbund & folkhögskolor bildas ↑
 Dagstidningar
 Lärare påverkar också språket, de vill förenkla språket & vill ha det ljudenligt.

50
Q

Språkförändringar under nusvenskan

Vad händer med dialekter?

A

Språkförändringar:
 verbens pluraländelser försvinner i skrift; äro, voro -> är, var
 talspråkiga ord ersattes med skriftspråkliga ord; icke -> inte
 kortare meningar

Man vill skapa enhet och jämlikhet genom att förenkla språket

Dialekter utjämnas och är inte längre lika karaktäristiska.
Meänkieli och samiska förbjuds!

51
Q

Exempel på titlar som fanns under nusvenskan

Vad var du-reformen?

A 
Titlar
Fru Maud Hansson
Köpman…
Hemmansägare…
Ni (om man inte hade en titel)
Mor, far
Fröken, magistern

1967 – Du-reformen
Bror Rexed ger uttalandet ”använd du på min arbetsplats” -> du används allt mer, titlarna blir ovanligare. Du-reformen skulle riva klassbarriärerna och samhället skulle bli mer jämlikt.

52
Q

Vad har hänt överlag med språket under nusvenskan / vad kan ske i framtiden?

A

Språket
Formellt -> informellt
 Internationalisering – resor, studier, flykt
 Mångkulturellt samhälle
 Kodväxlar – växlar mellan olika språk
 Teknifiering: nya begrepp, ord som påverkar språket
 Visualisering: PowerPoint, bilder, film. Många blir uttråkade om de inte har något att titta på samtidigt som de lyssnar.
 Tal & skrift påverkar varandra
 Engelska = lingua franca. Påverkar svenskan mest.
 Svenskan riskerar en domänförlust, att svenskan tappar betydelse inom forskning, teknik.

Språkhistoria (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions