Språkhistoria Flashcards
Vad är indoeuropeiska?
Indoeuropeiska är ett gemensamt urspråk som binder samman de
flesta språken i Europa och västra Asien.
Forskare har jämfört äldre skrifter i flera olika språk och kunnat kartlägga släktskap mellan olika språk inom denna språkfamilj. Genom att studera likheter har man identifierat ett gemensamt urspråk, vilket med tiden utvecklats till
en mängd nya språk.
Vilken språkgren tillhör svenskan?
Svenskan tillhör de germanska grenen i den
indoeuropeiska språkfamiljen. Mer specifikt är svenskan ett nordgermanskt språk,
tillsammans med resten av de nordiska språken. I den övergripande germanska grenen hittas
även språk som engelska, tyska och nederländska.
Vad är urgermanska?
Indoeuropeiska utvecklades till ett gemensamt språk i nordvästra Europa. Människorna i dessa områden kallades för germaner så språket blev germanska. Skiljer sig från övriga indoeuropeiska
språk genom bland annat den germanska ljudskridningen.
Senare delas urgermanska i en västlig och nordlig gren, där svenskan tillhör den nordliga grenen –
nordgermanska i Norden, vilket vi mer känner till som urnordiska. Nederländska, tyska och engelska härstammar också från urgermanskan.
Beskriv den germanska ljudskridningen och vad som händer med de germanska språken.
Den germanska ljudskridningen kallas för Grimms lag. Uppkom när de germanska språken började skilja sig från de övriga indoeuropeiska språken.
Inledande ljud i ord börjar förändras (inte bokstäver på denna tid!). Till exempel blir d-ljudet
till ett t-ljud och p-ljudet blir ett f-ljud. Därför heter det pater och pere i latin och franska,
men fader och father i svenska och engelska (som ju är germanska språk). Det är viktigt att tänka på att det är skillnader i ljud vi menar, och inte stavning. När vi talar om språk börjar vi alltid med ljudet, och under denna tid skrev vi ju dessutom inte ens med dagens bokstäver, vilket gör det ännu viktigare att komma ihåg att det är just ljud vi talar om här.
Vad är urnordiska?
Urgermanskan utvecklades med tiden till urnordiska. Alla människor i Norden talade ett gemensamt språk under 800-talet, innan detta utvecklades till dagens olika
nordiska språk. Vi vet lite om urnordiskan, eftersom det inte finns särskilt mycket
texter bevarade. Endast få runinskrifter finns kvar och forskarna är oense om hur dessa ska tolkas. Den urnordiska runraden består av 24 tecken.
Det finns ett antal saker som skiljer urnordiskan från de andra germanska språken. En sådan sak är att inledande j-ljud och w-ljud försvinner. Ett exempel på detta är year (engelska) och
Jahre (tyska) som blir år i svenska – det första ljudet i ordet försvinner alltså i urnordiskan.
Varför kan man påstå att svenska, norska och danska är dialekter av samma språk?
Eftersom språken utvecklats från samma språk kan de ses som dialekter. Man har
tillsammans gått från indoeuropeiska, till urgermanska och till urnordiska. Talarna av dessa
språk förstod varandra en gång i tiden – och det gör vi ju faktiskt än idag, även om det är svårt ibland. Skillnaderna mellan språken är så pass små att vi kan kalla språken för dialekter
eller varianter av samma språk.
Vilka tidsperioder brukar man dela in svenskan i?
Runsvenska 800–1225, fornsvenska 1225–1526, äldre nysvenska 1526-1732, yngre nysvenska 1732-1900 och
nusvenska från 1900. Utöver detta kan man också tala om indoeuropeiska, urgermanska och urnordiska.
Vad kallas runraden och hur förändras den med tiden?
Runraden kallas för Futhark och bestod inledningsvis av 24 tecken. Under den runsvenskan epoken förenklades den till 16
tecken. Orsaken är att svenskan genomgick stora ljudförändringar (ljuden y, ä och ö uppkom). Dessutom var den nya runraden enklare för den som skulle skriva med runor –
desto svårare var det för de stackarna som skulle tyda skriften.
När slutar vi skriva med runor? Varför och vad byter vi till?
Redan under 800-talet börjar den kristna kulturen smyga sig in i Sverige, men vi slutar definitivt med runor under 1200-talet när Sverige helt blir kristet. Med kristendomen kom ett nytt språk och ett nytt sätt att
skriva – det latinska alfabetet gör entré. Bibeln var skriven på latin och så småningom vann bokstäverna över runorna. 1225 skrivs den Äldre Västgötalagen där man första gången ser hur svenskan skiljer sig från övriga nordiska språk och för första gången används de latinska bokstäverna till att skriva. Därför dateras starten för fornsvenskan till just 1225. Övergången
till det latinska alfabetet innebär också att vi slutar rista in runor i trä och sten. Istället skriver vi latinska bokstäver med bläck och pergament. Framförallt är det kyrkans män som
använder sig av skriftspråket vid denna tid. Väldigt få kan läsa och skriva här.
Hur långt sträcker sig den fornsvenska perioden i tid? Varför just dessa årtal? Vilka
förändringar skedde?
Fornsvenskan löper mellan 1225 och 1526. Epoken startar 1225 när
Äldre Västgötalagen skrivs och slutar 1526 när Nya Testamentet översätts, vilket blir startskottet på den äldre nysvenska epoken. Under fornsvenskan föds svenskan på riktigt, och den är starkt influerad av tyska lånord till följd av handel med Tyskland. Lånoren hade
därför med handel att göra. Grammatiken är också mer komplicerad än vad vi är vana vid idag. Substantiv böjs vid denna tid efter genus och verben böjs efter person (som de
fortfarande gör i många andra språk, till exempel engelska och franska). Meningarna var till
en början mycket enkla för att senare bli mer komplicerade efter allt mer tysk och engelsk påverkan. Även ordföljden påverkades av dessa språk. Det fanns inga stavningsregler och
därmed inga riktlinjer för hur språket skulle se ut. I en och samma text kunde samma ord stavas på flera olika sätt.
Varför är fornsvenska texter svåra att förstå för en nutida läsare?
Under medeltiden blir
meningsbyggnaden alltmer komplicerad efter påverkan av engelska och tyska. Det fanns dessutom inga stavningsregler under fornsvenskan, vilket gör att ett ord kan stavas på flera
olika sätt och att alla hade egna sätt att stava – det komplicerar. Ett och samma ord kunde till och med stavas på olika sätt i samma text. Dessutom förkortar man ofta ord i dessa texter.
Anledningen är att man vill spara in på det dyra pergamentet.
Vad handlade de första fornsvenska skrifterna om?
En klassisk fornsvensk text handlar om lagar. Dessa texter innehåller inga stavningsregler och är därför svåra att förstå.
Ge exempel på tyska lånord. När och hur kom de in i svenska språket och varför?
Lånorden
kom till Sverige efter handel med Tyskland. De handlar om städer, yrkesliv och bostäder – mynt, handel, betala, borgmästare, köpman, kök, fönster, gaffel.
Under den äldre nysvenska perioden förändrades sättet att stava och skriva på. Varför?
Det finns flera faktorer som bidrar. När boktryckarkonsten kom till Sverige ökade tillgängligheten på böcker och därtill reglerades stavningen ytterligare. Under den äldre
nysvenskan översätts Bibeln till svenska i vad som blir känt som Gustav Vasas Bibel (GVB).
Det är reformationen och förändringarna i kristendomen runtom i Europa som är orsaken till
att Bibeln översätts från latin till folkspråket i flera olika länder. Boktryckarkonsten möjliggör för den nya bibeln att spridas över hela landet i identiska exemplar. GVB blir därmed den första texten som ”alla” människor kan ta del av. Det leder till att stavningen stabiliseras,
eftersom Bibeln blir ett rättesnöre för hur språket ska se ut. I GVB används bokstaven Å som får stor spridning. Bibeln och andra kristna texter gör också att läskunnigheten ökar och
således sprids stavningen ytterligare.
Varför ökade läskunnigheten under den äldre nysvenskan?
Bibeln skrevs på svenska för
första gången och nådde en helt ny publik. Innan var den skriven på latin, som långt ifrån alla behärskade. Boktryckarkonsten gjorde också att texten kunde spridas till alla människor och därför fick alla chans att lära sig läsa. Tidigare var läsning och böcker förbehållna för en
särskild grupp i samhället, men nu kan allt fler ta del av just denna bok. Det ska dock dröja ett bra tag innan läskunnigheten tillhör allmänheten, men nog gjorde boktryckarkonsten att det svenska skriftspråket kunde spridas till folket.
