Språkfilosofi Flashcards

1
Q

Lingvistik

A

Beskriver något på ett systematiskt sätt. Det finns regler för språket som kallas för ramverk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Språkfilosofi

A

Vad är mening? Vad är betydelsen för mening? Språkfilosofi är relationen mellan språk och verklighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Språk

A

Verktyg för att kommunicera information. Verktyget är ett strukturerat och kraftfullt sätt för att kommunicera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Referensteorin

A

referera betyder att hänvisa till något. Språk får mening genom att referera till något i världen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Problem med referensteorin

A

Finns många ord som inte refererar till något ex. och, men. Ex. “jag träffade ingen på vägen hem” ingen refererar inte till något, det existerar inte och därför kan vi inte referera det till något. Men konceptet existerar däremot

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Föreställningsteorin

A

Språkets mening är de föreställningar, ex. tankar, bilder som talaren har. Man kan ex. beskriva något som bildar en mening, vilket i sin tur gör så att bilden får en mening

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Problem med föreställningsteorin

A

Mening är något gemensamt. Att tänka privat är problemet för att man har olika uppfattningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Användingsteorin

A

Meningen hos en sats är hur den används, ex. med ironi eller sarkasm. Det finns vissa som inte förstår meningens uppbyggnad, men de förstår exakt vad du säger. Man brukar säga att det är viktigt med språkspelet. Alltså om du inte förstår reglerna så kan du inte spela

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Problem med användningsteorin

A

Vi kan formulera helt nya satser som är meningsfulla, så hur kan nya satser då få någon mening? Hur uppstår meningen från första början om den aldrig har använts?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Den logiska positivismens teori

A

Upptäcktes då många tyckte att filosofin bara var spekulation. Man ville dessutom göra filosofi vetenskaplig. verifikationskriteriet betyder “mening” hos en sats, och den måste vara möjlig att bekräfta. Så om satsen varken är sann/falsk så är den meningslös.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Problem hos den logiska positivismens teori

A

Man kan inte bevisa att “verifikationskriteriet” är sant eller falskt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad menas med begrepp?

A

Ett ord kan ha flera betydelser. Två eller flera begrepp kan peka på ett och samma begrepp?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad menas med innehåll

A

Innehåll handlar om mening och beskrivningen som meningen innehåller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Omfång

A

Omfång är referens, och alla referenser som gör alla begrepp till det de är. Ett typ av omfång kan ha flera innehåll

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vaghet

A

Vaghet är otydliga gränser och gråzoner, oklara betydelser för ett ord, ex. flintskallig. Begreppet flintskallig är vagt eftersom flintskallig är flytande. Var går gränsen för flintskallig?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Mångtydighet

A

Ett ord kan ha flera olika, åtskilda betydelser. En sats bör innehålla mångtydiga ord för att man ska förstå mer, ex. historia. Begreppet historia kan ha olika betydelser i olika sammanhang. Antigen kan det vara att någon vill förklara en rolig historia, eller så kan det vara skolämnet historia

17
Q

Precisering

A

Betyder att man ska minska antalet rimliga tolkningar. Ex. rättvisa kan betyda flera saker, man kan börja precisera det för att vara mer tydlig med vad man menar. Ex. rättvisa -> jämlikhet->lika rättigheter->jämlik fördelning

18
Q

Varför ska man prata om definitioner?

A

För att undvika missförstånd, hjälper oss att precisera. Definitioner har olika syften. Definition gör en menings betydelse precist och avgränsat. Ex. boll-> runt objekt man använder i spel och lekar

19
Q

Lexikalisk definition

A

Typer av definitioner man får av ett lexikon. Beskriver hur ord vanligtvis används. Ex. stol ->sittmöbel med rygg och ben

20
Q

Stipulativ definition

A

Man själv bestämmer ett ords mening, och detta görs ofta i ett vetenskapligt sammanhang. Man ska bestämma hur ett ord ska användas i ett visst sammanhang, ex. färgen gul är mellan 700-800 våglängder i nanometer

21
Q

Ostensiv definition

A

Ord förklaras genom att vi visar på exempel. Ex. om vi vill visa färgen gul kan vi tvingas behöva peka på en banan för att visa vad vi menar.

22
Q

Aristotelisk definition

A

Förklara ett ord eller begrepp genom att ange vilken högre klass den tillhör. Man ska göra en två-stegs “raket”. Man ska först ange vilken större grupp den tillhör och sedan vad som är speciellt med begreppet inom den här kategorin. Ex. om vi vill beskriva begrepp människor så kan vi först börja med att förklara vilken grupp människor tillhör - däggdjur. Sen ska vi förklara vad som skiljer däggdjur från människor - välutvecklat språk.

23
Q

Operationell definition

A

Man anger hur någonting mäts. Om man vill mäta begreppet aggressiv på något sätt så kan man ex. göra en skolundersökning med hur många som har ett aggressivt beteende. Då kan man börja med att förklara att alla som skriker, slåss eller hotar har ett aggressivt beteende.

24
Q

Persuasiv (övertalande) definition

A

Begrepp förklaras med termer som ger en positiv/negativ bild av begreppet. Ex. “abort är mord på barn”, alla tycker att mord på barn är dåligt, och på detta sättet kommer folk att genuint uppfatta abort som barnmord - vilket inte stämmer.

25
Q

Vad menas med satser och missförstånd?

A

En samling av ord när man kommunicerar. Ex. “såg du hur gammal han var?” (ordnivå) Hur gammal är gammal egentligen? Eller “vem kan se in i framtiden?” (satsnivå) Är det en fråga eller ett påstående? Kan bero på vilket sätt man säger det på, i vilket sammanhang, hur din ton är osv

26
Q

Vad är sats?

A

Sats är olika typer av verktyg som kan ha olika funktioner. Satser kan informera, uttrycka, eller uppmana.

27
Q

Informativa funktioner

A

När en sats används för att beskriva något. Ex. Vem kan se in i framtiden? (kan ej förlita oss på satsens struktur, vi måste tolka den). Det spelar en viss roll hur du säger din sats.

28
Q

Expressiva funktioner

A

När en sats uttrycker en känsla. Ex. uppskattning “tack för maten”

29
Q

Perspektiv funktion

A

Alla satser som uppmanar till handling, ex. “Kan du stänga fönstret?”

30
Q

Performativ funktion

A

Denna funktion är mest intressant för filosofer. Satsen förändras med vårt uttal, och när satsen åstadkommer en förändring. Ex. ett löfte “jag lovar att köpa hem choklad”

31
Q

Vad är teoretiska och praktiska satser?

A

Teoretisk sats är antigen sann eller falsk. medan en praktisk sats varken är sann eller falsk. Ex. “bilen är av 2013 årsmodell” Är satsen informativ är den teoretisk, annars är den praktisk

32
Q

Inom teoretiska satser finns det två grenar, vilka?

A

Analytiska (bryta isär), och syntetiska (sätta ihop)

33
Q

Beskriv analytiska satsen

A

En teoretisk sats där man kan bedöma om den är sann eller falsk, enbart utifrån begreppet. Ex. alla cirklar är runda (sann). Det har med logik att göra. Eller “alla kvinnor är bröder” (falskt). Tautologi = satser som alltid är sanna, och kontradiktion = satser som alltid är falska

34
Q

Beskriv syntetisk sats

A

En sats som är teoretisk och som sann eller falsk, beroende på hur det ser ut i verkligheten. Ex. “klockan är 10.00”, man måste undersöka ifall detta stämmer, eller “det finns drakar i Kina”, vi måste undersöka ifall detta stämmer eller inte.